Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
HABITATMODELLERING
2
HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst.
3
HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering
4
HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering Zooekolog – tillgång & fördelning ….av resurser för däggdjurs- & ….fågelarter i landskap nära vägarna
5
Habitatmodellering – är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering?
6
Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut!
7
Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej!
8
Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej! …eller?
9
Hur bedöma miljöpåverkan?
Hur förmedla detta till användare? Lösningar och förbättringar
10
Habitatmodellering - vad är det?
Varför habitatmodeller? Vad kan man kräva av habitatmodeller? Olika modeller Modeller – för vem? Svårigheter Möjligheter
11
Vad är habitatmodeller?
Vad är habitatmodellering?
12
Att skapa modeller av habitat
13
Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat
14
Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns…
15
Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns… …en karta
18
Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans…
19
Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans… …en prognos
20
Habitatmodeller som leder fram till förutsägelser kan användas för miljökonsekvensbeskrivning
och strategisk miljöbedömning
21
Varför modeller?
22
För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.
23
För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.
Önskvärt med expertmedverkan från början.
24
För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.
Önskvärt med expertmedverkan från början. Brist på kunskap om organismer – magert även i litteraturen.
25
Bevarande av hotade arter kräver kunskap.
26
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet
27
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet Allmänhetens insyn leder till nödvändigt engagemang
28
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis
29
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis Modellerna ska vara justerbara (tillåter känslighetsanalys)
30
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Anpassade till problemet som ska lösas
31
Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Anpassade till problemet som ska lösas Tar ett helhetsgrepp! Hållbar utveckling – ekol + soc + ekon.
32
Vilka modeller?
33
Regionala habitatmodeller – alternativ till kartering!?
Utgår från landskapsdata (kartor, fjärranalys) Resursselektionsfunktioner (RSF) & habitatlämplighetsindex Ger utbredning, fördelning
34
En fågel behöver i akt.omr.
skydd mot rovdjur marklevande flygande tillgång till föda vuxenfödosöksplatser kycklingfödosöksplatser häckningsplatser
38
Ekologisk nischfaktoranalys
(marginalitet & specialisering) Habitat- och artförekomstkartor Marginalitet & Specialisering Habitat-lämplighets-index
39
Slumpvandringsmodeller ”känner av” landskapets habitatresurser och ”väjer” för eller ”skyndar förbi” de som är olämpliga/ej attraktiva
41
Var sker älgolyckorna? Kan vi förutsäga älgolycksplatser? Faktorer – hastighet, stängsel, avstånd till och yta hos skogsmark samt frekvensen korsade bryn och älgförekomst. (Data av typen ja – nej => faktorer)
44
Mahalanobisavstånd
46
Modeller – för vem?
47
Habitatmodellerna hjälper forskare (men kanske inte planerare?).
Forskare utvecklar modeller för speciella projekt. Därför ofta ej generella eller allmängiltiga och tillämpbara.
48
Teori - test Fo.projekt - avgränsat Specialisering (en art/få arter) Vill kunna förklara Vill veta allt Försiktig med besked FORSKARE
49
Praktik Byggprojekt - pengar Generellt - samhället Vill kunna lösa uppgift Vill veta det viktiga Vill ha klart besked Ja eller nej BeslutsfattarePLANERARE
50
? !!!! ?? !?! ! FORSKARE PLANERARE
51
? FORSKARE PLANERARE
52
Svårigheter Man talar olika språk Håller hårt på sitt eget fackområde Släpper inte in någon utifrån Man vet inte vad som redan finns eller vad som går att göra
53
Planerare känner ofta dåligt till existerande modeller/verktyg.
Behövs en länk mellan forskare och planerare – en ledsagare (guide) som visar & tolkar
54
Svårigheter Modeller - svåra användarinterface (kunnig & klok operatör krävs)… …expertmodeller Användarmodeller – kräver utbildad användare (indikatorer, tröskelvärden, standardisering)
55
Bra verktyg och tillhörande bättre kommunikation krävs för modellerna ska användas rätt och ofta.
Helst ska det finnas en mellangrupp i utrymmet mellan forskare och planerare. Förmedlare som kan tala med båda sidor – ambassadörer.
56
Svårigheter Lättanvänd habitatmodell => generell Generell => mindre verklighetstrogen Gemensam datapool bra => (internationell) standardisering Validering, kvalitetsgaranti
57
Modeller är inte bättre än de data som de vilar på.
Empiriska data används för fjärranalys och för validering av modellutfall. Bra organiserade databaser blir värdefullare efterhand som mera data samlas in och de får växa.
58
Nationella metadatabaser!
Idealiskt vore ett enda gemensamt nordiskt kartsystem med biologiska data integrerade. Bör kopplas till internationella system utanför Norden. Kräver engelska!
59
Möjligheter Ambassadörer/”tolkar” => ökad förståelse & bättre kommunikation Tvärdisciplinärt sammansatta planeringsteam
60
Möjligheter Modeller som skapar scenarier (visar utfallet av olika planeringsalt.) Modellutveckling & mera data => bättre modeller Habitatmodeller blir pedagogiska och lättanvända (bra användarinterface)
61
Olika planeringsnivåer
Aktörernas förståelse, förmåga att agera och deras attityder spelar stor roll Utgå från det lokala – markägare – som analyseras och slås ihop för att generaliseras på allt högre nivåer
62
Workshopen 2006 en startpunkt för integrering av data och metoder.
Samarbetet forskare – planerare ökar i Skandinavien. Tekniskt komplext och avancerat => krävs bättre utnyttjande av de begränsade forskningsresurserna genom gränslöst samarbete inom Skandinavien, Europa.
63
Det pågår mycket utveckling, förbättring och anpassning
– så troligen kommer habitat-modeller att kunna användas praktiskt och större omfattning framöver?
64
Med… bättre samarbete forskare-planerare bättre samarbete över institutions- och …myndighetsgränser bättre samarbete över nationsgränser … blir habitatmodellering ett bra verktyg ….för framtida infrastrukturplanering!
65
Tack! Frågor?
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.