HABITATMODELLERING.

En presentation över ämnet: "HABITATMODELLERING."— Presentationens avskrift:

1 HABITATMODELLERING

2 HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst.

3 HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering

4 HABITATMODELLERING Görgen Göransson
Högskolan i Kalmar – ……………Naturvetenskapliga inst. Lektor i naturresursplanering Zooekolog – tillgång & fördelning ….av resurser för däggdjurs- & ….fågelarter i landskap nära vägarna

5 Habitatmodellering – är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering?

6 Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut!

7 Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej!

8 Habitatmodellering – Är det något vi kan använda
praktiskt vid vägplanering? Absolut! …men, nej! …eller?

9 Hur bedöma miljöpåverkan?
Hur förmedla detta till användare? Lösningar och förbättringar

10 Habitatmodellering - vad är det?
Varför habitatmodeller? Vad kan man kräva av habitatmodeller? Olika modeller Modeller – för vem? Svårigheter Möjligheter

11 Vad är habitatmodeller?
Vad är habitatmodellering?

12 Att skapa modeller av habitat

13 Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat

14 Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns…

15 Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns… …en karta

16

17

18 Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans…

19 Att skapa modeller av habitat
Modell som beskriver habitat Visar hur det ser ut, vad som finns, var det finns Visar hur det kommer att se ut, vad som kommer att finnas och var någonstans… …en prognos

20 Habitatmodeller som leder fram till förutsägelser kan användas för miljökonsekvensbeskrivning
och strategisk miljöbedömning

21 Varför modeller?

22 För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.

23 För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.
Önskvärt med expertmedverkan från början.

24 För att förutsäga ryggradsdjurs utbredning och/eller fördelning.
Önskvärt med expertmedverkan från början. Brist på kunskap om organismer – magert även i litteraturen.

25 Bevarande av hotade arter kräver kunskap.

26 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet

27 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Habitatmodeller ska vara transparenta för såväl expert som beslutsfattare och allmänhet Allmänhetens insyn leder till nödvändigt engagemang

28 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis

29 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Alternativ ska presenteras på ett jämförbart vis Modellerna ska vara justerbara (tillåter känslighetsanalys)

30 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Anpassade till problemet som ska lösas

31 Vilka krav kan man ställa på bra habitatmodeller?
Anpassade till problemet som ska lösas Tar ett helhetsgrepp! Hållbar utveckling – ekol + soc + ekon.

32 Vilka modeller?

33 Regionala habitatmodeller – alternativ till kartering!?
Utgår från landskapsdata (kartor, fjärranalys) Resursselektionsfunktioner (RSF) & habitatlämplighetsindex Ger utbredning, fördelning

34 En fågel behöver i akt.omr.
skydd mot rovdjur marklevande flygande tillgång till föda vuxenfödosöksplatser kycklingfödosöksplatser häckningsplatser

35

36

37

38 Ekologisk nischfaktoranalys
(marginalitet & specialisering) Habitat- och artförekomstkartor Marginalitet & Specialisering Habitat-lämplighets-index

39 Slumpvandringsmodeller ”känner av” landskapets habitatresurser och ”väjer” för eller ”skyndar förbi” de som är olämpliga/ej attraktiva

40

41 Var sker älgolyckorna? Kan vi förutsäga älgolycksplatser? Faktorer – hastighet, stängsel, avstånd till och yta hos skogsmark samt frekvensen korsade bryn och älgförekomst. (Data av typen ja – nej => faktorer)

42

43

44 Mahalanobisavstånd

45

46 Modeller – för vem?

47 Habitatmodellerna hjälper forskare (men kanske inte planerare?).
Forskare utvecklar modeller för speciella projekt. Därför ofta ej generella eller allmängiltiga och tillämpbara.

48 Teori - test Fo.projekt - avgränsat Specialisering (en art/få arter) Vill kunna förklara Vill veta allt Försiktig med besked FORSKARE

49 Praktik Byggprojekt - pengar Generellt - samhället Vill kunna lösa uppgift Vill veta det viktiga Vill ha klart besked Ja eller nej BeslutsfattarePLANERARE

50 ? !!!! ?? !?! ! FORSKARE PLANERARE

51 ? FORSKARE PLANERARE

52 Svårigheter Man talar olika språk Håller hårt på sitt eget fackområde Släpper inte in någon utifrån Man vet inte vad som redan finns eller vad som går att göra

53 Planerare känner ofta dåligt till existerande modeller/verktyg.
Behövs en länk mellan forskare och planerare – en ledsagare (guide) som visar & tolkar

54 Svårigheter Modeller - svåra användarinterface (kunnig & klok operatör krävs)… …expertmodeller Användarmodeller – kräver utbildad användare (indikatorer, tröskelvärden, standardisering)

55 Bra verktyg och tillhörande bättre kommunikation krävs för modellerna ska användas rätt och ofta.
Helst ska det finnas en mellangrupp i utrymmet mellan forskare och planerare. Förmedlare som kan tala med båda sidor – ambassadörer.

56 Svårigheter Lättanvänd habitatmodell => generell Generell => mindre verklighetstrogen Gemensam datapool bra => (internationell) standardisering Validering, kvalitetsgaranti

57 Modeller är inte bättre än de data som de vilar på.
Empiriska data används för fjärranalys och för validering av modellutfall. Bra organiserade databaser blir värdefullare efterhand som mera data samlas in och de får växa.

58 Nationella metadatabaser!
Idealiskt vore ett enda gemensamt nordiskt kartsystem med biologiska data integrerade. Bör kopplas till internationella system utanför Norden. Kräver engelska!

59 Möjligheter Ambassadörer/”tolkar” => ökad förståelse & bättre kommunikation Tvärdisciplinärt sammansatta planeringsteam

60 Möjligheter Modeller som skapar scenarier (visar utfallet av olika planeringsalt.) Modellutveckling & mera data => bättre modeller Habitatmodeller blir pedagogiska och lättanvända (bra användarinterface)

61 Olika planeringsnivåer
Aktörernas förståelse, förmåga att agera och deras attityder spelar stor roll Utgå från det lokala – markägare – som analyseras och slås ihop för att generaliseras på allt högre nivåer

62 Workshopen 2006 en startpunkt för integrering av data och metoder.
Samarbetet forskare – planerare ökar i Skandinavien. Tekniskt komplext och avancerat => krävs bättre utnyttjande av de begränsade forskningsresurserna genom gränslöst samarbete inom Skandinavien, Europa.

63 Det pågår mycket utveckling, förbättring och anpassning
– så troligen kommer habitat-modeller att kunna användas praktiskt och större omfattning framöver?

64 Med… bättre samarbete forskare-planerare bättre samarbete över institutions- och …myndighetsgränser bättre samarbete över nationsgränser … blir habitatmodellering ett bra verktyg ….för framtida infrastrukturplanering!

65 Tack! Frågor?