En fråga för läkarsekreterare

En presentation över ämnet: "En fråga för läkarsekreterare"— Presentationens avskrift:

1 En fråga för läkarsekreterare
Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Skövde

2 Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1

3 Vad blir det nu, då? Vad innebär ”det medicinska språket”?
Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering 2

4 I begynnelsen var ordet
och ordet var … sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym på tyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas på finska Fredrik Lindström påstår att sch har samma betydelse på alla språk, en uppmaning att lugna sig och vara tyst. På tyska finns en god synonym, den enda jag tycker passar: Ruhe Sch förstås av djur som anses bli lugna när man säger det till dem. Ljudmässigt skulle det likna det vi lyssnar på i moderlivet där blodcirkulationen i moderkakan väsnas hela tiden. Finskan saknar sjeljud, men finsktalande kan ändå uttala sch. Liksom ormar, som kanske använder det ordet när de skall hypnotisera bytet. och av ormar 3

5 Flera ljud språket bildades
Babels torn (inte Babels hus) – nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk – för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk – gester, kroppshållning internetspråk – uttryckssymbol, emotikon , :-) datorspråk – systemens kommunikation Utöver nationella språk finns parallella språk i andra dimensioner, inom nationer och över nationsgränser. Teckenspråket är mer eller mindre regelstyrt, kroppsspråket känslostyrt. Internetspråket från e-post och diskussionsgrupper kännetecknas av korthet och förenklingar som kan vara häpnadsväckande. Datorspråket är formalistiskt och består egentligen av kodade begrepp. 4

6 Det medicinska språket
Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) 5

7 Den tredje språkdimensionen
Nationalspråk Skriftspråk – talspråk – teckenspråk Allmänspråk – fackspråk – jargong 6

8 Fackspråk och allmänspråk
Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 7

9 Fackspråk – terminologi
En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg 8

10 Det är mänskligt att fela
Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 – dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% Den här bilden kommer från ett bildspel vid Kvalitetsmässan i Göteborg Slarvar vi med språket går det som undersökningen ”To Err Is Human” redovisar: cirka invånare i Förenta Staterna stryker med varje år på grund av informationsmissar i vården. 9

11 Patient Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Student Sjuksköterska Läkare Administratör 10

12 Jönköping Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Göteborg Luleå Malmö Linköping 11

13 Ortopedi Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi 12

14 Det medicinska språket
Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 13

15 Språklagen 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. 14

16 Varför det? De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna
Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 15

17 !!! 16

18 Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall
P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 17

19 Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska
dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal 18

20 Fackspråket: ett dilemma
Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 19

21 Bättre Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma
han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige 20

22 Fackspråk Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 21

23 Fackjargong Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation 22

24 Ett exempel Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit
Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 23

25 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda:
Pertrokantär femurfraktur 24

26 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: p5 !!!
Pertrokantär FEMurfraktur p5 !!! 25

27 Men… Magnetresonanstomografi
(eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) 26

28 Språklig förvaltning språkvård är
att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Hur skall språket kunna leva upp till detta? 27

29 Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 28

30 Spris grundjournal ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 29

31 När teknik styr(de) struktur
30

32 31

33 Kafffeeee!! 32

34 Kafffeeee!! Akt 2 32

35 Journalen, ett dokument
Kliniken Patientjournal Namn Namn Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN UTLÅTANDE Hh öohae öheröojc jäpeojtäpqecj eäpgj eäpgj eär qeejäejcmäep jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc ecjeqäptjet vjeäptjc epjt c epocm tept eå cepotjc eåpj ? Qäjc rtä weäcpoj w wqcojm rwerwäoirmq Äpomcfp wcfwmf¨mwifcpo cfow,qåf,owfå,owf w¨åfpowåf,owåfp ,wf¨åow,få¨wqo,f¨åwo,fåcwofåcp wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w¨åfwåfomw¨åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN öovjtöoej ervtemieimtävpeäptivm evtpäo eäteimtäve eäpotieäpotviem täpetäpeoi teproti eoit eäpoiv qp tveotv neäpoeurätp eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot eteärptieäpv äi täp et iäeporm ti eäptierpmvieäptvm e tqitpäeiätvm eäe peiätimväpoe täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit päeoit eoimvt eräpomviteäpm ervmt erivmeäoi Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ödsogvöoi dfvomgäpgm dvgpomdägm mväp Osdn s nöosinöosiunföo scvgmcäkfmäcsakfmc Csfmasäfpkä sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof äspofmic scf scmäpoim 18772 mpcisäpsäfcmsä scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc psoficmsi sfdpomciasä säpomcsäp 33 Skaraborgs sjukhus

36 34

37 Patientjournal Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information
Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården 35

38 Modern journalstruktur
från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 36

39 Oberoende informationsmängder
Bakgrundsfakta Anamnes Mål Vårdplan Utredande aktiviteter Status Bedömning Adm.data Vårdbegäran Riktade insatser Behandlande åtgärder Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem 37

40 Epikrismall Epikris Namn på mall Informationsdelar Informationsmängd
Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsdelar Informationsmängd Epikris är typexempel för informationsmängder som ur ett presentationsperspektiv är rimligt att hantera som en mall. Vårdpersonal finner det ändamålsenligt att sammanställa informationen sammanhängande vid själva dokumentationstillfället men man vill också söka och kunna läsa den informations som sammanfattar vården/vårdtillfället sammanhängande. Mallar kan vara yrkesspecifika, enhetsspecifika eller generella. 38

41 Epikrismall Epikris Synonymer 39 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom
Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Synonymer 39

42 Epikrismall Epikris 40 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom Vårdtid
Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 40

43 41

44 42

45 Terminologi 43

46 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse)
referent begrepp term ağaç arbre tree träd muorra drvo дeрево Baum koks vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition Från Terminologicentrum TNC 44

47 Begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO :2000) definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp 45

48 Vad gör språket? betecknar begrepp Begrepp Term Referent Definition 46
Den här pyramiden har flera av er sett tidigare. Det är termen och definitionen som uttrycks med språket för att beteckna begreppet. Term Referent Definition 46

49 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse)
referent begrepp term ağaç arbre tree träd muorra drvo дeрево Baum koks vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition 47

50 € :) Symboler blir ”:” och ”)” bokstäver? 48
Men också symboler kan beteckna begrepp. Bokstäver är i sig symboler, men de används enligt ett speciellt regelverk. Kinesiska tecken har mer symbolkaraktär än romerska bokstäver. Hur är det då med symbolen kolon + slutparentes? Är det en symbol, eller kommer dessa tecken så småningom att kallas bokstäver? blir ”:” och ”)” bokstäver? 48

51 Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp
Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras på vilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 49

52 Terminologiskt arbete
ett fackområde – t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper – måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 50

53 Begreppsanalys 51

54 begäran om erhållande av hälso- och sjukvård
vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet remiss som hanteras med elektroniskt medium restriktion 52

55 Begreppsanalys Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss:
är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat 53

56 Definition vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal legitimerad har lagts till när definitionen gäller inom ett speciellt fackområde, här elektronisk remiss 54

57 Skriv termposten remiss framställan
vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal synonym definition 55

58 Språk respektive terminologi
språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 56

59 Terminologi och språkvård
Utöver terminologiskt arbete – etablerandet av terminologier – måste ett språkvårdande arbete bedrivas. 57

60 Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård
– vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 58

61 Språkkommitténs frågesida
59

62 Terminologi och språkvård
Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 60

63 Terminologi och språkvård
För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds (”nedmuntras”) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer 61

64 Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering
62

65 Exempel Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi. Narkolepsi har översatts ”sömnsjuka” i pressen. Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan. Översättning ”sömnstörning” har rekommenderats. 63

66 Stavning Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt
torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) 64

67 Egennamn och sjukdomar
Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson 65

68 Sammansatta ord Svensk huvudregel – sätt ihop orden: aortaaneurysm
screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 66

69 Paus – bensträckare 10 minuter
67

70 Paus – bensträckare 10 minuter
Akt 3 67

71 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.
68

72 Svar: nationella standarder.
Men inte detta? Svar: nationella standarder. 69

73 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken ”Mindre viktiga” (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 70

74 Standardisering i hälso- och sjukvården
Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 71

75 Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om – från annan aktör, från annat tillfälle 72

76 ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m Detta firades /10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 73

77 CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 74

78 Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik 75

79 Den stora frågan Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar 76

80 Terminologistandarder
Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 77

81 Snomed CT Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms
Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande – begrepp med cirka 1 miljon termer 78

82 Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Ovarium Rupturerat ovarium
Rupturerad cysta 79

83 Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden
Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till 80

84 Struktur och terminologi
Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 81

85 Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder
T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig 82

86 Kodad text?? Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift
frånskild partnerskap 83

87 Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll
ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO 84

88 Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket
Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 85

89 Terminologier och informationsstruktur
Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) 86

90 Terminologier och informationsstruktur
International health terminology standards development organisation (IHTSDO) Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine – clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) 87

91 Terminologier och informationsstruktur
HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) 88

92 Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb 89

93 Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar
Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk 90

94 Ordlistor Tesaurus = ordlista som ordnats ämmnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden (Bengt Lindskog: Medicinsk terminologi) Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 91

95 Ontologier Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text)
Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) 92

96 Terminologier, terminologisystem
Nomenklatur Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) 93

97 En klassisk djurklassifikation
djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djur som är tecknade med en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djur som just slagit sönder en vattenkruka djur som på avstånd ser ut som flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941) 94

98 Sekreterarrollen i terminologin
Tolka diktat – inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 95

99 Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se
96