Vad kan vi lära av olyckor?

En presentation över ämnet: "Vad kan vi lära av olyckor?"— Presentationens avskrift:

1 Vad kan vi lära av olyckor?
Vimmerby

2 Kort presentation Matz Lenner Teknisk doktor U-lektor vid LiU/IEI
Professor vid HiG Produktionsteknik Skärteknik Säkerhet Ordförande TK 275 TK 491 Ledmot TK247

3 Varför sker en incident?
Bristande kunskaper Bristande medvetande om konsekvenser Stress Ovarsamhet Nonchalans Dumdristighet Vana

4 Har det hänt? Vimmerby med omnejd? Dödsolycka på sågverk
Dödsolycka vid snickeri Ögonskada vid snickeri Handskada vid fönsterfabrik Samt alla icke anmälda tillbud som inte har lett till sjukskrivning – mörkertalet är stort

5 Kan det hända igen? Ja Får det hända? Går det att förbygga? Hur? Nej
Genom att öka sitt eget riskmedvetande

6 Var finns informationen?
All utrustning som används inom tillverkning ska uppfylla maskindirektivets krav. Standardregler A-; B-1,-2; C- standarder. Kommerskollegium – handelsregler

7 Vad gäller på en arbetsplats?
Ansvaret ligger hos arbetsgivaren att tillse att arbetsmiljön följer de regler som gäller. Utöver maskindirektivet finns arbetsmiljölagen och samordnat arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska se till att arbetet sköts på ett säkert sätt och kan delegera befogenheter till arbetsledare genom skriftligt förfarande.

8

9

10 Vad gäller på arbetsplatsen?
Arbetstagaren ska följa de anvisningar som gäller för maskinerna på arbetsplatsen. Maskiner ska ha skriftliga anvisningar författade på svenska. Arbetstagaren ska vara uppmärksam på händelser som kan äventyra säkerheten. Görs förändringar ska riskbedömning göras.

11 Produktspåverkande faktorer
Frigör kapacitet genom smartare produktion Tillverka det kunden vill betala Minska slöseriet Gör en värdeflödesanalys Du märker hur mycket icke värdeskapande du gör i produktionen som måste betalas

12 Säkrare produktion Öka mekaniseringen och automationen
Detta kan du göra med den förbättrade förtjänsten Produktionen blir säkrare. Operatörerna blir övervakare. Maskinerna gör jobbet.

13 Maskinparken Nya maskiner ska vara CE-märkta och som minikrav uppfylla gällande regler och standarder. Det gäller alla maskiner som tillverkats efter AFS – Maskiner och andra tekniska anordningar Äldre maskiner behöver inte följa maskindirektivet och behöver inte CE-märkas. Däremot ska AV:s föreskrift följas. AFS 1998:4 – Användning av arbetsutrustning. Se även AFS 2005:4

14 Har du sett det här?

15 Vad säger detta märke? Maskiner får användas och brukas om man följer de anvisningar som finns upprättade. Tillverkaren har genomfört en egen riskbedöming eller följer den standard som gäller för maskinen. All information om detta finns i det intyg om överensstämmelse som finns med i maskinens dokumentation.

16 Intyg Överensstämmelse Tillverkardeklaration Maskiner, maskinsystem
Säkerhetsanordningar Tillverkardeklaration

17 Försäkran om överensstämmelse BILAGA A

18 Tillverkardeklarationen
Enligt bilaga 2B §5

19 Vad säger detta märke? Maskinen eller utrustning kan fritt försäljas inom EU, utan andra nationella regler. Maskiner som tillverkats utanför EU måste tillämpa och uppfylla kraven.

20 Vad betyder detta märke?
Det är bara ett sätt för tillverkaren att han uppfyller ett minimikrav för säkerheten. Anser brukaren att säkerheten är för låg ska detta tas med i upphandlingskraven. Gör en egen riskbedömning.

21 Hur efterföljs regelverken?
Vi har haft maskindirektivet i drygt tio år och efterlevnaden är fortfarande inte tillfredsställande eftersom det sker olyckor med stora konsekvenser för den enskilde och samhället. Tillgänglig statistik visar detta. Träbranschen är den i särklass farligaste.

22 Vad kan göras? Öka riskmedvetandet.
Se till att händer hålls utanför farligt område. Använd skydd och andra barriärer mellan operatör och farligt område. Nödstopp som kan nås. Broms av rotationer.

23 Det är inte nog att förlita sig på detta märke.
Gör en egen riskanalys och eliminera riskerna. Skaffa AFS 1993:10 och utför en check av punkterna i bilaga 1. Det är några undantag i bilaga 4 som även bör beaktas. Nu kan arbetet starta med en riskeliminering

24 Har brukaren ansvar? Ja Görs förändringar eller manipuleringar i skyddstänkandet – måste egen riskbedömning göras. Byggs gamla maskiner ihop med annan utrustning måste riskbedömning göras. Det bästa i längden är att införa någon form av rutin för att årligen följa upp arbetsmiljön. SAM

25

26 Maskindirektivet

27 Maskindirektivet Giltigt i 10 år – AFS 1998:10
Ny utgåva kommer inom kort. Publicerad i EU official journal under 2006. Directive EC. Går att hämta från Kommer i slutet av året att finnas tillgänglig från

28 Maskindirektivet AFS 1993:10 Gäller fortfarande några år till.
En övergångstid kommer att gälla.

29 Maskindirektivets innehåll
Kap1 Anpassning och fri cirkulation Kap2 Certifiering Kap3 CE-märke Kap4 Ikraftträdande samt 7 bilagor

30 Maskindirektivets innehåll
Bil 1 Grundläggande hälso- och säkerhetskrav Bil 2 A. Innehåll i EG-deklaration om överensstämmelse B. Innehåll i EG-deklaration som avges av tillverkaren eller hans auktoriserade representant Bil 3 CE-märke

31 Maskindirektivets innehåll
Bil 4 Farliga maskiner för vilka proceduren enligt artikel 8 måste tillämpas Bil 5 EG-deklaration om överensstämmelse Bil 6 EG-typkontroll Bil 7 Minimikrav som skall betraktas vid auktorisation av kontrollorgan

32 Maskin Vad är en maskin?

33 Maskiner En grupp inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, samt tillhörande drivorgan, styr - och drivkretsar m.m. vilka förenats för ett särskilt ändamål, speciellt för bearbetning, behandling, förflyttning eller förpackning av material.

34 Maskiner Med maskiner avses också utbytbar utrustning som ändrar en maskins funktion och släpps ut på marknaden i syfte att av operatören själv sammansättas med en maskin eller en serie av olika maskiner eller med en traktor, såvida denna utrustning inte är en reservdel eller ett verktyg

35 Säkerhetskomponent Med säkerhetskomponent avses en komponent som, förutsatt att den inte är utbytbar, släpps ut på marknaden av tillverkaren eller dennes auktoriserade representant i gemenskapen, för att uppfylla en säkerhetsfunktion när den används, och för vilken gäller att ett fel eller felfunktion medför fara för utsatta personers hälsa och säkerhet

36 Viktigt att kontrollera vid en upphandling och leverans.
Anvisningen Viktigt att kontrollera vid en upphandling och leverans.

37 Anvisningar • tillverkarens namn och adress • CE - märkning
• serie- eller typbeteckning • tillverkningsår • förutsedd användning • arbetsstation som bemannas av operatör

38 Anvisningar • säkerhetsanvisningar för: - idrifttagande - användning
- hantering, med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa om dessa regelbundet kommer att transporteras separat - installation - montering, demontering

39 Anvisningar - inställning
- underhåll ( service och reparationer ), samt - vid behov, utbildningsinstruktioner - om det behövs, de grundläggande egenskaperna hos verktyg som får monteras på maskinen.

40 Bruksanvisningar Bruksanvisningen skall avfattas av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen på något av gemenskapens språk. När maskinen tas i bruk måste den åtföljas av en översättning av bruksanvisningen till det eller de språk som används i det land där maskinen skall användas och av bruksanvisningen på originalspråket.

41 Bruksanvisningar Denna översättning måste utföras antingen av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen eller av den person som inför maskinen i språkområdet ifråga.

42 Bruksanvisningar Ett undantag från detta krav är att underhållsinstruktioner, avsedda att användas av specialiserad personal som anlitas av tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen kan avfattas på endast ett av gemenskapens officiella språk som förstås av personalen.

43 Bruksanvisningar Litteratur om maskinen får inte motsäga bruksanvisningen vad gäller säkerhetsaspekterna. Den tekniska dokumentationen för maskinen måste ge information om utsläpp av luftburet buller enligt nedan samt, för handhållna eller handstyrda maskiner, information om vibrationer

44 Buller • Ekvivalent kontinuerligt A- vägt ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om detta överstiger 70 dB (A). Om nivån inte överstiger 70 dB (A) skall detta anges. • Maximalt momentant C- vägt ljudtrycksvärde vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 dB relaterat till 20 µPa).

45 Vad bör man tänka på när bygger ett maskinsystem.

46 Maskinsystem Se SS-ISO Industriautomation – Säkerhet för samverkande tillverkningssystem – Grundläggande krav

47 Maskinsystem Det svåra med maskinsystem är indelning i zoner.
Överblickbarhet Nödstopp Ett eller flera Konsekvenser Medströms och motströms i produktionsprocessen

48 Maskinsystem Man bör kunna stoppa en del utan att med- och motströms processer blir lidande. M 1 M 2 M 3 Zon A

49 Maskinsystem Principen måste vara idiotsäker:
Ett nödstopp för varje zon Ett nödstopp för varje maskin. Utöver nödstopp kanske man ska överväga att ha ett produktionsstopp som förenklar återstart.

50 Tillverkare av utrustning
Tillverkardeklaration Intyg om överensstämmelse

51 Konsekvenser Tillverkardeklaration
Enklare då utrustning ska monteras i en befintlig anläggning Han överlämnar ett större ansvar på brukaren Brukaren måste se till att hela anläggningen är säker dvs han måste göra en riskbedömning i maskindirektivets mening innan den tas i bruk

52 Konsekvenser Detta kan vara svårt om man inte innan utrustningen har klargjort hur gränssnittet mellan befintlig utrustning och den nya utrustningen Vid upphandlingen bör det framgå hur detta med säkerheten ska klaras riskbedömning

53 Konsekvenser Intyg om överensstämmelse
Här tar tillverkaren hela ansvaret Han måste göra en total riskbedömning av konsekvenserna när hans enhet monteras i den befintliga anläggning Detta brukar bli dyrt och svårt

54 Utöver maskindirektivet kan information inhämtas från standarder.

55 Harmoniserade standarder
Typ A - anger grundläggande , allmänna förhållanden för alla maskintyper Typ B - anger dels gemensamma principer för konstruktion av maskiner, anvisningar för konstruktion av säkerhetsanordningar Typ C - produktstandarder för specifika maskiner

56 A-standard EN ,-2 :2001 Maskinsäkerhet - Grundläggande begrepp. Allmänna konstruktionsprinciper CEN Guide 414 Regler för framtagande av säkerhetsstandarder

57 Principer för riskbedömning
A-standard SS-EN 1050:1996 Maskinsäkerhet – Principer för riskbedömning

58 Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem –
B-standard SS-EN ISO :2006 Maskinsäkerhet – Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem – Del 1: Allmänna konstruktionsprinciper SS-EN ISO :2003 delar i styrsystem – Del 2: Validering

59 Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem –
B-standard SS EN :1996 Maskinsäkerhet – Styrsystem – Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem – Del 1: Almänna konstruktionsprinciper

60 B-standard SS-EN 294 :1993 Maskinsäkerhet - Säkerhetsavstånd för att hindra att riskområde nås

61 B-standard SS-EN 294 :1993 Maskinsäkerhet - Säkerhetsavstånd för att hindra att riskområde nås

62 B-standard SS-EN Maskinsäkerhet - Minimiavstånd för undvikande av att kroppsdelar krossas eller kläms så att skada uppkommer

63 B-standard SS-EN ISO 13850:2006 Maskinsäkerhet - Nödstoppsutrustning – Konstruktionsprinciper EN 60204:1998 Maskinsäkerhet – Maskiners elutrustning – Del 1: Allmänna fordrinar

64 Träbearbetningsvertyg – Säkerhetskrav –
C-standard SS-EN : 2005 Träbearbetningsvertyg – Säkerhetskrav – Del 1: Fräs- och hyvelverktyg samt Cirkelsågblad SS-EN : 2001 Träbearbetningsverktyg – Säkerhetskrav – Del 2: Krav på fäste på fräsverktyg SS-EN : 2004 Del 3: Verktygshållare

65 Träbearbetningsmaskiner – Maskinsäkerhet –
C-standard SS-En 848-1: 1998 Träbearbetningsmaskiner – Maskinsäkerhet – Fräsmaskiner – Del1: Bordsfräsmaskiner SS-EN 848-2: Fräsmaskiner – Del 2: Överfräsmaskiner SS-EN 848-3: 1999 Maskinsäkerhet för träbearbetningsmaskiner – Bordsfräsmaskiner med roterande verktyg – Del 3: Numeriskt styrda borrmaskiner och överfräsmaskiner Under omarbetning efter dödsolycka i Tyskland

66 Maskinsäkerhets bedömning
Riskanalys

67 Maskinsäkerhetens grunder
Definition av randvillkor AFS 1993:10 bilaga 1 - nya och förändring av utrustningar AFS 1998:4 bilaga 1 – utrustning före 1995 Identifiering av risker Riskanalys Grovanalys FMEA Energianalys

68 Maskinsäkerhetens grunder
Riskbedömning SS-EN 1050 Riskreduktion Konstruktion Skydd Varningskyltar

69 Metod - 10 steg Definera arbetsplatsen Inventera operationerna
Identifiera riskerna Bedöm riskerna Reducera riskerna Välj sätt att reducera riskerna Förbättra arbetsmiljön Organisations förbättring Utbilda, informera och instruera operatörerna Maskin förbättring

70 Bedömning av skada S F P Allvarlighet Frekvens eller exponeringstid
Sannolikhet att skadan inträffar S1 = Lätt eller Reparabel skada F1 = Sällan till ofta eller kort exponeringstid P1 =Sannolik under vissa villkor S2= Oåterställbar Icke reparabel skada F2 = Ofta till kontinuerlig Eller lång exponeringstid P2 = Knappast sannolik

71

72 Hur gör man en riskbedömning?
Steg 1 Identifiera alla risker i min applikation ur de som är med i t ex. bilaga 1 i maskindirektivet. Steg 2 Gör en FMEA eller annan metod som värderar farligheten i riskerna. Steg 3 Åtgärda riskerna genom att eliminera dem.

73 Grovanalys En produktionsrisk bedöms med utgångspunkt från
P Personskada E Egendomsskada M Miljöskada

74 Händelsebedömning P E 1. mycket ingen personskada ingen maskinskada
liten risk 2. liten risk kan orsaka mindre obetydliga skador personskador 3. viss risk mindre allvarliga mindre reparationer 4. hög risk allvarliga person- stora reparationer skador - bestående men 5. mycket mycket allvarliga mycket stora reparationer hög risk personskador - dödsfall

75

76 Grovanalys Skadehändelser Orsak Konsekvens Befintligt skydd Risker
Åtgärder Klart Skadetyp P/E/M Händelse-betyg 1,2,3,4,5 Nr

77 FMEA

78 Sannolikhet för fel 1 på 10 000 2 på 5 000 3 på 2 000 4 på 1 000

79 Felintensiteten Kriterier för bedömning av felintensiteten (Po)
Värdering Osannolikhet att fel kan uppträda 1 Mycket liten sannolikhet för fel. Inga tidigare reklamationer 2-3 Låg sannolikhet för fel 4-5 Viss sannolikhet för fel 6-7 Hög sannolikhet för fel 8-9 Mycket hög sannolikhet för fel 10

80 Allvarlighetsgrad Kriterier för bedömning av allvarlighetsgrad (S)
Värdering Ingen inverkar på processen 1 Endast ringa inverkan på processen och intakt funktion 2-3 Risk för störd funktion eller störning i produktionen 4-6 Utebliven funktion eller efterföljande produktion ej möjlig 7-9 Fel som kan påverka personsäkerheter 10

81 Upptäckssannolikheten
Kriterier för bedömning av upptäcktssannolikhet (Pd) Värdering Fel som alltid uppmärksammas vid efterkommande operationer med hög sannolikhet för upptäckt (>99,99%) 1 Normal sannolikhet för upptäckt vid 100% automatisk provning. Sannolikhet för upptäckt (>99,7%) 2-4 Viss sannolikhet för upptäckt. Sannolikhet för upptäckt (>90%) 5-7 Liten sannolikhet för upptäckt. Sannolikhet för upptäckt (>90%) 8-9 Osannolikt att felet upptäckts 10

82 Risktal Risktal RPN: ” Ett enkelt sätt att koncentrera sig på de väsentlig felen är att bestämma risktalet”

83

84 Riskreduktion

85 Riskreduktion

86 Nu återstår det att lägga pussel med de bitar som ni fått!

87 Orsak till att glaset är krossat
beror på utflygande delar från Roterande spindlar Kraftig centrifugal kraft och energi

88 Ett barriärskydd uppsatt för provning

89 Provutrustning Tryckkammare Ventil Kanonrör Rigg för provkropp

90 Det går att beräkna utslaget med FEM- analys

91 Felanalys Definitioner

92 Fel Tidsberoende Slumpmässiga Mätbara Mätbara Icke mätbara

93 Driftsäkerhet Driftsäkerhet Funktionssäkerhet Underhållsmässighet
Underhållssäkerhet

94 Svagheter i system 1 Datorers operationer kan inte kontrolleras till 100% 2 Omöjligt att logiskt bevisa att ett program är korrekt om det är större än en A4 sida

95 Svagheter i system Omöjligt att garantera att styrprogrammet uppgjorts efter korrekta specifikationer

96 Brister i kringutrustning
Givare, manöverdon och övrig kringutrustning - kan uppvisa permanenta och tillfälliga störningar. mekanisk åverkan, slitage, ålder felanvändning bristande EMC - elektromagnetisk kompabilitet

97 Tillförlitlighet Den sannolikhet - R - med vilken en komponent fungerar felfritt under ett på förhand bestämt tidsintervall F = 1 - R där F är felsannolikheten

98 Vanligast i praktiken är lågredundanta styrsystem Redundanta datorlösningar är dyra

99 Identifiering av risker
Standardmetoden SS-EN 1050 SS-EN 954

100 Hur identifiera risker?
Här börjar det egentliga arbetet ? Gå igenom alla uppräknade risker som finns identifierade i maskindirektivets bilaga 1 De risker som du har kvar efter genomgången är de risker du måste försöka eliminera med tillgängliga metoder

101

102 Säkerhetskategorier Olyckans art - S Exponeringstid - F S1 lätt skada
S2 allvarlig oåterställbar personskada Exponeringstid - F F1 sällan - ganska ofta F2 frekvent - kontinuerlig

103 Säkerhetskategorier Frekvens - P P1 möjlig under viss förutsättning
P2 knappast möjlig

104 Säkerhetskategorier Start Nycklar V Kategori för referenspunkt
X Möjlig kategori kräver åtgärd O Åtgärd som kan vara överdimensionerade för relevant risk

105 Säkerhetskategorier Kategori B
Säkerhetsrelaterade delar i styrsystemet och/eller deras skyddsutrustning, liksom deras komponenter, skall konstrueras, tillverkas, väljas, monteras och kombineras enligt gällande standarder, så att motstå förväntad påverkan. Fel som inträffar kan leda till förlust av skyddsfunktion.

106 Säkerhetskategorier Kategori 1 Kraven i B skall uppfyllas.
Väl beprovade komponenter och väl beprövade principer skall användas. Fel som inträffar kan leda till förlust av skyddsfunktion, men sannolikheten att de skall inträffa är mindre än i kategori B

107 Säkerhetskategorier Kategori 2
Kraven i B skall vara uppfyllas och välbeprövade principer skall användas. Skyddsfunktion skall kontrolleras med lämpliga intervaller av maskinens styrsystem. Fel som innträffar kan leda till förlust av skyddsfunktion mellan kontrolltillfällen. Förlust av skyddsfunktion detekteras genom kontroll.

108 Säkerhetskategorier Kategori 3
Kraven i B skall uppfyllas och väl beprövade principer skall användas. Säkerhetsrelaterade delar skall konstrueras så att: Ett enstaka fel i någon av dessa delar inte leder till förlust av skyddsfunktionen, och Närhelst det är praktiskt möjligt detekteras det enskilda felet.

109 Säkerhetskategorier Forts. Kategori 3
När ett enstaka fel inträffar kvarstår alltid skyddsfunktionen. Några men inte alla fel detekteras. Ackumulering av inte detekterade fel kan inte leda till förlust av skyddsfunktion.

110 Säkerhetskategorier Kategori 4
Kraven i B skall uppfyllas och väl beprövade principer skall användas. Säkerhetsrelaterade delar skall konstrueras så att. Enstaka fel i någon av dessa delar inte leder till förlust av skyddfunktion, och Det enstaka felet detekteras vid eller före nästa gång skyddsfunktionen påkallas.

111 Säkerhetskategorier Forts. Kategori 4
Om detta inte är möjligt skall en ackumulering av felen inte leda till förlust av skyddsfunktionen. När fel inträffar kvarstår alltid skyddsfunktionen. Felen detekteras i tid för att hindra förlust av skyddsfunktionen.

112 Säkerhetskategorier Nycklar B - basnivå
1 – B + välbeprövade komponenter 2 – B + check vid start 3 – B + redundans och divergens 4 – B + redundans, divergens och kontinuerlig uppföljning

113 Frågor nu eller senare: Epost: matz.lenner@liu.se Mobil: 0708 418414
Lycka till ! Frågor nu eller senare: Epost: Mobil: