SKL:s prioriteringar år 2014

En presentation över ämnet: "SKL:s prioriteringar år 2014"— Presentationens avskrift:

1 SKL:s prioriteringar år 2014
Framgångsrik skola Unga till arbete Bättre liv för sjuka äldre Jämlik vård och hälsa Kultur och fritid tillgänglig för alla Digitala välfärdstjänster för alla Brukare och patienter som aktiva medskapare Sveriges Viktigaste Jobb Kvalitetssäkrad välfärd Stärkt lokal tillväxt och utveckling Nyanländas etablering – en investering för framtiden ( ) Välfärdens långsiktiga finansiering ( ) Reservbild Det är vad SKL har dragit för slutsats av sin omvärldsspaning – priofrågor för år 2014.

2 Medlemsundersökning 2013

3 Vilken är din uppfattning i stort om SKL?
Förbättringspotential Positiv 2012 2013 2013 2012 Ej svar 86 84 1 73 89 85 81 76 75 79 93 87 78 2 94 92 - 100 16 14 11 27 19 15 25 24 21 13 7 22 8 6 - Mycket höga siffror kommunsidan, något lägre omdömen från landstingens sida. 2 1 4 5 3

4 Målsättningen med Sveriges Viktigaste Jobb är att öka kunskapen om och nyansera bilden av jobben i välfärdssektorn och kommuner och landsting som arbetsgivare. Det handlar om att locka unga till de viktiga välfärdsjobben och skapa stolthet hos medarbetarna över de viktiga jobb de gör. Sveriges Viktigaste Jobbs tre huvudbudskap - Framtidsjobben finns i välfärdssektorn: Framtidens välfärd behöver ha den bästa kompetensen för att för möta vår tids viktigaste och mest utmanande frågor. Många av de mest intressanta, stimulerande och meningsfulla jobben på arbetsmarknaden finns i välfärdssektorn. Vi har de mest engagerade medarbetarna på arbetsmarknaden som gör skillnad varje dag: Vi är en sektor som utvecklas. Vi måste också vässa oss för att locka de mest lämpade.

5 Välfärdssektorn - en framtidsbransch
En halv miljon nya medarbetare behövs de närmaste tio åren Stora pensionsavgångar … ….och ökad efterfrågan på välfärdstjänster VÄLFÄRDSSEKTORN ÄR EN FRAMTIDSBRANSCH Fram till år 2020 behöver välfärdssektorn rekrytera uppemot en halv miljon nya medarbetare. Enligt den prognos som redovisades i rapporten Här finns Sveriges viktigaste jobb, som publicerades inom ramen för kommunikationssatsningen Sveriges Viktigaste Jobb i januari 2012 var behovet , men behovet bedöms ha ökat något då befolkningen har blivit ännu något äldre.. . Störst i antal är rekryteringsbehovet i socialtjänst/äldreomsorg samt i förskola/skola. och hälso- och sjukvården,

6 Framtidsjobben finns i välfärden
Teknisk nyckelkompetens Specialistläkare Tandläkare (vissa regioner) - Förskollärare - Lärare (vissa ämnen) - Undersköterskor - Specialistsjuksköterskor FRAMTIDSJOBBEN Dessa yrkesgrupper har särskilt goda utsikter att få jobb. Vissa yrkesgrupper är eller kan det bli brist på om inte insatser görs. Viktigt att betona att det också finns stora regionala skillnader. Förskollärare ( behövs) Lärare i till exempel matematik, teknik och yrkesämnen, vissa språk samt speciallärare ( till grund- och gymnasieskolan behövs) Insatser görs för locka fler till läraryrket genom att till exempel stärka ledarskapet i skolan och utveckla olika typer av karriärvägar. Teknisk nyckelkompetens som ingenjörer och bygglovshandläggare. Handlar inte om så stora tal, men även om gruppen i antal är liten så är det en strategiskt viktig yrkesgrupp, särskilt med tanke på att kraven på kommunerna har ökat. Kommuner och landsting ingen självklar arbetsgivare för civilingenjörer. Jobben behöver marknadsföras och behoven lyftas. Mer info till studie- och yrkesvägledare. Praktik och feriearbeten för studenter på tekniska utbildningar. Undersköterskor ( i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen) De stora behoven kommer om några år. Just nu råder balans tack vare ett stort intresse för vuxenutbildning. Dock finns stora regionala skillnader. Ungdomars intresse måste fortsätta öka. Praktik- och praoplatser och feriejobb viktigt.   Specialistsjuksköterskor Till exempel narkos, psykiatri, röntgen, operation, intensivvård och vård av äldre (är och kan bli brist på vissa håll men behoven skiljer sig mellan verksamheter och landsting.) Specialistläkare, särskilt inom psykiatri och allmänmedicin Fler utexaminerade läkare behövs. Arbetsgivarna måste se till verksamhetsförlagda utbildningen håller hög kvalitet. Tandläkare måste lockas att söka jobb utanför studieorterna.

7 Vi har jobb som engagerar
Allt detta har vi i vår sektor. Dessa siffror i rapporten Stolthet och fördomar kommer från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) och SCB:s arbetsmiljöundersökning. När SKI frågar medarbetarna i olika sektorer hur de trivs med sina jobb och sin arbetsplats konstaterar de år efter år att de anställda i kommuner och landsting är mer engagerade och motiverade och anser i högre grad än i privat sektor att deras arbete är viktigt och meningsfullt. De ser betydelsen av vad de gör och får mer får uppskattning från ”kunder”.

8 Det här säger unga om våra jobb
Meningsfulla jobb Roliga och spännande jobb Schyssta arbetsvillkor Sociala jobb Vi har låtit unga svara på hur de ser på jobben i välfärdssektorn. Mer än varannan ung kan tänka sig en framtiden i välfärden. Skolan är populärast, tätt följt av vården. Unga associerar våra jobb med: Meningsfulla jobb med möjlighet att göra skillnad Roliga och spännande jobb med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor Trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor Däremot associerar inte de unga i samma utsträckning jobben till god arbetsmiljö, möjlighet att göra karriär, eller hög lön. Utmaningarna framöver ligger på de här områdena. Hur kan vi jobba för att öka möjlighterna att göra lönekarriär, och se till att de bästa arbetsinsatser ska premieras Arbetsgivarna måste individualisera lönerna i större utsträckning än idag. Den individuella lönen ska användas för att premiera prestation och resultat. Medarbetare ska känna att det finns en tydlig koppling mellan lön och prestation. Öka möjligheterna att göra karriär och utvecklas Vi kommer att behöva rekrytera många nya chefer de kommande åren. Några saker som kan underlätta den rekryteringen är att ge möjlighet att gradvis få växa in i chefsrollen, få tydligare bild av utvecklings- och karriärvägar, att visa upp förebilder i form av erfarna chefer och att erbjuda utvecklings, mentor- och traineeprogram för potentiella och nya chefer. Men att göra karriär är inte bara att bli chef. Det kan handla om att utvecklas på andra sätt, bli expert, byta arbetsuppgifter mm. Vi kan säkert också mer än idag utnyttja möljigheterna av att vara stora arbetsgivare med många arbetsplatser.

9 Öppna jämförelser kollektivtrafik
Därför jämför vi kollektivtrafiken – SKL har gjort Öppna jämförelser sedan Jämförelserna låter kommunerna och landstingen analysera sina resultat, lära av varandra och på så sätt förbättra sina verksamheter. I dag spänner jämförelserna över många områden, bland annat skolan, vården och omsorgen. Jämförelserna är uppskattade av våra medlemmar. – Nu tar vi för första gången fram länsvisa jämförelser om kollektivtrafik. Bakgrunden är att en ny lag trädde i kraft 2012 och ledde till ett större politiskt inflytande över kollektivtrafiken. I varje län bildade kommunerna och landstingen en politiskt styrd myndighet som fick ett regionalt ansvar för kollektivtrafikfrågor. – Våra medlemmar har därefter lyft behovet av ett verktyg som ger politiken bättre förutsättningar att styra kollektivtrafikens utveckling. Därför inledde vi arbetet med jämförelserna som ska ge kollektivtrafikmyndigheterna bättre kostnadskontroll och bättre kunskap om vilken samhällsnytta kollektivtrafiken ger. Vår målsättning är att, från och med nu, publicera öppna jämförelser av kollektivtrafik årligen. – De indikatorer som vi använder har stämts av mot de politiska mål som finns om ökat resande, om kostnadseffektivitet och om att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig och miljösmart. Kollektivtrafikmyndigheterna har varit med och valt ut indikatorerna. Vi har diskusterat vad som bör mätas och hur det bör mätas. – Vi har valt att publicera vissa indikatorer trots vissa brister i statistiken. Anledningen är att indikatorerna i sig är så pass viktiga att de inte går att undvara. Vårt mål är också att utveckla indikatorerna efterhand. Vi anser att vi får bäst möjligheter att förbättra dem när de väl finns ute och kan diskuteras och analyseras. – Vi kommer också att verka för att få fram fler indikatorer som är relevanta för kollektivtrafikmyndigheterna, inte minst när det gäller hur kollektivtrafiken kan binda samman arbetsmarknadsregioner, genom att människor kan pendla längre sträckor. Det har vi inte passande statistik för i dag, men frågan är viktig på många håll i landet. – Statistiken i rapporten gäller för Det beror främst på att vi har haft en bred och noggrann förankringsprocess bland medlemmarna. Sedan är det ju också alltid en viss eftersläpning på statistiken, men här har den varit lite längre då det är första gången vi gör Öppna jämförelser på detta område. All statistik för 2013 finns ännu inte heller, men det som finns har vi lagt in i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Framöver ska dock rapporterna ha statistik från det gångna året.

10 Förutsättningarna skiljer sig åt
84 procent av landets resor sker inom orangemarkerade områden Större städer kan ha både hög turtäthet och många resenärer Viktigt att jämföra sig med andra som har likvärdiga förutsättningar Förutsättningarna skiljer En annan viktig sak att känna till är att förutsättningarna för kollektivtrafik ser olika ut i landet. Stockholm, Västra Götaland och Skåne står tillsammans för 84 procent av resandet, medan övriga landet tillsammans står för de resterande 16 procenten. I de större städerna kan antalet resenärer på bussar och andra fordon hållas uppe även vid hög turtäthet, vilket är bra för såväl kostnadseffektiviteten som trafikens påverkan på miljö, trängsel och buller. Med hög turtäthet ökar också kollektivtrafikens attraktivitet. – Den som gör jämförelser bör alltså titta på andra län med likvärdiga förutsättningar.

11 Vad är det vi jämför? Utbud och resande Miljöpåverkan
Tillgänglighet för funktionshindrade Nöjdhet Ekonomi Vad jämför vi? – Vi använder oss av totalt 16 indikatorer och dessa har delats upp på fem olika ämnesområden, som alla relaterar till de politiska mål som i dag finns för kollektiv-trafiken. Ämnesområdena är följande: Utbud och resande, miljöpåverkan, tillgängl-ighet för funktionshindrade, nöjdhet och ekonomi. 1. Utbud och resande: Åtta indikatorer används för att visa hur mycket kollektivtrafik som körs och i vilken utsträckning den används. Hur många passagerare som färdas med kollektivtrafiken har stor betydelse för hur kostnadseffektiv kollektivtrafiken är, för dess miljöpåverkan och för trängsel. 2. Miljöpåverkan: Två indikatorer visar vilken miljöpåverkan som kollektivtrafiken har. Regering och riksdag har satt upp ett mål om att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030, och för att lyckas behöver kollektivtrafikens miljöpåverkan minska. Indikatorerna visar hur mycket av kollektivtrafiken som körs med förnybara drivmedel och hur mycket energi fordonen drar. 3. Tillgänglighet för funktionshindrade: En indikator visar hur tillgänglig kollektiv-trafiken är för personer med funktionsnedsättning. Det har gjorts undersökningar som visar att många personer med funktionsnedsättning skulle åka kollektivt oftare om fordonen var bättre tillgänglighetsanpassade. Indikatorn gäller just bussar, och det beror på att det är enda trafikslaget som det i dagsläget finns landsomfattande statistik för. Här är ambitionen att på sikt få en indikator som omfattar alla kollektivtrafikens olika fordon. 4. Nöjdhet: Två indikatorer redovisar nöjdhet. Den ena visar allmänhetens uppfatt-ning om kollektivtrafiken, den andra hur nöjda resenärerna är. Indikatorerna är viktiga eftersom de visar om kollektivtrafiken har den kvalitet som både allmänhet och resenärer förväntar sig. 5. Ekonomi: Tre indikatorer behandlar ekonomi. De ger mått på hur mycket samhället satsar på kollektivtrafik och hur effektivt skattemedlen för kollektivtrafik används. Subventionsgranden kallas den indikator som visar i hur stor utsträckning kollek-tivtrafiken finansieras av skattemedel. Om subventionsgraden är 50 procent innebär det att kollektivtrafiken till hälften finansieras av skattemedel, till andra hälften av biljettintäkter. Här är utgångspunkten att ju mindre skattemedel som används, desto bättre.

12 Så kan jämförelserna användas
Vilket resultat får vi för pengarna? Beläggning jämfört med kostnader. Beläggning, antal resenärer per fordon/vagn Skattemedel per körd kilometer Hur bör jämförelserna användas? – Det går givetvis att använda statistiken på många olika sätt. Men låt oss till exempel utgå från att vi vill analysera vilka resultat vi får för pengarna. Den sortens analys är viktig då tidigare undersökningar visar att kostnaderna för kollektivtrafik ökar mycket snabbare än kostnaderna för andra verksamheter i välfärden, antalet resenärer ökar inte lika snabbt som trafikutbudet. Kostnadsökningarna behöver bromsas. – Vi kan därför titta på hur många passagerare våra fordon har i förhållande till hur mycket skattemedel som läggs på kollektivtrafiken. Här kanske vi satsar på att erbjuda busstrafik för att främja klimatsmart resande, men om det bara är ett par resenärer i genomsnitt på en särskild linje, är den då klimatsmart i förhållande till om personerna i fråga istället hade tagit bilen? Kanske inte. Men att erbjuda kollektivtrafik är ju också en fråga om service. Då kanske man gör valet att erbjuda trafiken trots låg beläggning. Det är sådana diskussioner vi vill främja.

13 Så kan jämförelserna användas
Vilket resultat får vi för pengarna? Miljöpåverkan jämfört med kostnader. Andel busstrafik som körs med förnybart bränsle Skattemedel per körd kilometer På liknande sätt kan det vara bra att analysera hur mycket energi fordonen använder. Här vet vi att man i många län satsar på att upphandla miljösmarta fordon. Men får man de resultat som man vill i förhållande till kostnaderna? Är fordonen så miljösmarta som vi önskar?

14 Så kan jämförelserna användas
Nöjdhet speglar kvalitet: Flyter trafiken på? Får resenärerna bra information? Hur fungerar biljettsystemen? Andelen nöjda resenärer De indikatorer som visats här är i första hand inriktade på resultat. De berättar alltså hur mycket trafik som körs, hur mycket förnybara bränslen som används och så vidare. Men det finns också en indikator som speglar kvaliteten i trafiken, nämligen resenärernas nöjdhet. Här vet vi att saker som biljettsystem, information, förseningar och stopp har stor påverkan. Och det därför angeläget att man i varje län, vid analys av resultaten, funderar över vilka utmaningar man har eller har haft på dessa områden.

15 Öppna jämförelser Grundskola 2014
#ojskola Skl.se/ojgrundskola Presenteras idag (8 april) och är den åttonde upplagan av Öppna jämförelser för grundskolan. Vi hoppas att rapporten kommer att användas för lokala analyser och utgöra en grund för fortsatt förbättringsarbete. Här redovisar vi resultat- och resursindikatorer på kommunnivå. Baserade på officiell statistik och kommunernas egna uppgifter från elevenkäter. Kunskapsindikatorer (slutbetyg och nationella prov läsåret 2012/13) SKL:s gemensamma frågor till elever i åk 5 och 8, som kommunerna samlar in – frivilligt. Resursindikatorer; kostnader och personal. Fler resultatindikatorer jämfört med resursindikatorer - viktigare vad eleverna presterar.

16 Sammanvägt kunskapsresultat
Topp 3: Danderyd, Täby, Lomma. Årets nykomlingar: Öckerö, Ystad, Karlsborg, Knivsta, Aneby, Boden och Rättvik. Med på topp 20 även förra året: Danderyd, Täby, Lomma, Lidingö, Vellinge, Nacka, Sollentuna, Tjörn. I rapporten presenterar vi många (17 olika) kunskapsindikatorer. För att få en samlad bild av kommunens skolresultat har SKL sedan fem år tagit fram ett sammanvägt resultat. Här viktar vi in flera kunskapsindikatorer och rankar kommunerna från 1 till 290. Nytt för i år är att SALSA inte är med som en av indikatorerna för att beräkna det sammanvägda resultatet eftersom Skolverket inte har tagit fram SALSA på kommunnivå. Det kan betyda att rankingen inte riktigt är helt jämförbar med tidigare år och kommuner med lägre utbildningsnivå och högre andel invandrare påverkas negativt. Skolverkets förklaring till borttagning av SALSA på kommunnivå lyder: att modellens förklaringsgrad på kommunnivå är lägre än förklaringsgraden på skolnivå, dvs. resultaten är mer osäkra. En faktor är att enbart kommunala skolor ingår i modellen på kommunnivå. Nu går ca 16 procent av eleverna i årskurs 9 i fristående skolor, vilket är betydligt fler än när SALSA skapades. Listan på bilden: 20 kommunerna med bästa sammanvägda resultatet 2013. Topp-3: Danderyd toppar listan för andra året på raken var kommunen 2a. Täby var etta 2011 och sexa föregående år. Lomma för tredje året på raken kommer Lomma på plats 3. Årets nykomlingar – Första gången på topp20. Flera kommuner som har gjort stora lyft från föregående år. Öckerö placerar sig på plats 6, föregående år var de på plats 65. Knivsta är på plats 14, tidigare år var de på plats 87. Stabila på topp 20 – var med även förra året. Danderyd, Lidingö och Nacka har varit med på topp 20 alla sex år. Om frågor kommer om Essunga som har sjunkit från topp 20 till plats 193: Essunga är medveten om resultaten från förra året sjönk. Det handlar om att en ovanlig hög andel av eleverna, 30 procent, 15 av 56 elever, hade stora behov av särskilt stöd. Det skedde en inflyttning till kommunen med elever med särskilda behov. När kommunerna har få elever för naturligtvis enstaka elevers resultat ett större genomslag på siffrorna än större kommuner. I år kommer Essungas resultat vara mycket bättre. Man kan också se att det går bra för de elever som nu går på gymnasiet. Forskaren som följer Essungas arbete tittar nämligen på hur det går för eleverna sedan, och eleverna klarar sig bra i gymnasiet och avbrotten har minskat. Rapporten kommer att presenteras i höst.

17 Resultatutveckling i riket
Det är första året med det nya betygssystemet och den nya kursplanen. Årets resultat skiljer sig något jämfört med föregående år: Efter två år med positiv utveckling sjunker andelen som når målen i alla ämnen med 0,4 procentenheter. Det genomsnittliga meritvärdet når en ny toppnotering. Ökningen är relativt stor jämfört med föregående år ( 1,7 betygspoäng. ) Många befarade en motsatt effekt eftersom det spekulerades i att det skulle bli svårare för elever att få det högsta betyget (A) vilket i sin tur skulle påverka det genomsnittliga meritvärdet negativt. Behörigheten till gymnasiet ökar första gången sedan 2006.Ökningen är mycket liten, 0,1 procentenheter, men vi hoppas att den betyder att den negativa trenden är bruten. Eventuellt: Pojkarnas meritvärde ökar mer än flickornas (pojkarnas ökar med 3 poäng och flickorna med 0,5 poäng) vilket är ett trendbrott. Fortfarande är dock skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor stora (skiljer nästan 20 poäng).

18 Elevenkäten – Vad tycker eleverna?
En stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen Nio av tio känner sig trygga i skolan. Frågor som varierar mest är ”Lärarna i min skola ta hänsyn till elevernas åsikter” och ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”. Det är ingen större skillnad mellan pojkar och flickors svar. För tredje året i rad kompletterar vi kunskaps- och resursindikatorerna med elevenkät som består av sju olika frågor. Har sett behov att komplettera ”hårda” indikatorer = kunskapsindikatorer med ”mjuka” som speglar skolans värdegrundsuppdrag. Till årets Öppna jämförelser har 192 kommuner rapporterat in resultat vilket gör Elevenkäten till den största i sitt slag i Sverige. Det är 26 fler kommuner och fler elever än föregående år, sammanlagt har elever i årskurs 5 och 8 besvarat enkäten. Resultatet visar – precis som föregående års rapporter – att eleverna har en positiv syn på skolan. Det sammanvägda resultatet, som är ett genomsnitt av samtliga frågor, visar att cirka nio av tio elever i årskurs 5 och nära åtta av tio i årskurs 8 har svarat med positiva svarsalternativ. Flest elever är positiva när det gäller frågor om trygghet och stöd och hjälp i skolarbetet. Nio av tio elever känner sig trygga i skolan – vi ser inga större skillnader mellan årskurs fem och åtta. (nio av tio elever i årskurs fem upplever att de får hjälp i sitt skolarbete om de behöver det och åtta av tio elever tycker det i åttan) Det är inga större skillnader mellan hur pojkar och flickor har svarat på resultaten När vi jämför åldrarna kan vi se att resultaten i huvudsak skiljer sig åt när det gäller frågan ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”. Nästan dubbelt så många elever i årskurs fem tycker att det skolarbetet stimulerande jämfört med eleverna i årskurs åtta. (Att motivationen sjunker med stigande ålder är inget nytt – det ligger i linje med forskning och andra undersökningar, t.ex. Attityder till skolan och Skolinspektionens studie som presenterades förra veckan. Temat för förra årets ÖJ var också elevers motivation) En annan fråga som skiljer sig åt är ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter”, där elever i årskurs fem är mer positiva. Härjedalen toppar årskurs 5 sammanvägt resultat Ödeshög toppar årskurs 8 sammanvägt resultat

19 Placering och poäng för topp-10 samt Norden i PISA 2012
Den här tabellen och dessa siffror känner ni igen. PISA 2012 visar att svenska elevers resultat har försämrats inom samtliga tre kunskapsområde: matematik, läsning och naturvetenskap. Både andelen hög- och lågpresterade har minskat. Svenska elever presenterar nu under OECD-genomsnittet inom samtliga kunskapsområden. Det som framförallt utmärker resultaten för Sverige är att resultaten har försämrats ytterligare i alla tre områden under en så kort tidsperiod som tre år. I tidigare undersökningar så har resultatnedgången först blivit signifikant när den mätts över längre tid. De asiatiska länderna dominerar i toppen. Av icke-asiatiska länder är, förutom Finland och Kanada, numera även Estland och Polen några av de högst presterande OECD-länderna. Tre nordiska länder är med bland de som har försämrat sina resultat mest, förutom Sverige även Finland och Island. De länder som har haft störst positiv resultatutveckling mellan är Lettland, Tyskland och Polen.

20 Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska
En reflektion som vi har gjort efter PISA är PISA-resultaten i förhållande till resultaten i det nationella uppföljningssystemet. Samma vecka som PISA presenterades publicerades också resultaten på de nationella proven. På nationella proven nådde 90 procent godkänt i matematik och 97 procent godkänt i svenska. I PISA är siffrorna 72 till 77 procent. Detta trots att Skolverket bedömer att PISA:s mätinstrument stämmer väl överens med målen i de svenska kursplanerna och uppgifterna i PISA har god överenstämmelse med uppgifterna på de nationella proven. På diagrammet syns resultatutvecklingen vad gäller andelen godkända i svenska, både för betygen och resultaten på ämnesproven i förhållande till resultaten i PISA. Kurvorna ser väldigt olika ut och det ser ut ungefär på samma sätt i matematik (visar i rapporten). Varför ser det ut så här? Hur ska vi tolka betygen och kvittot på att eleverna uppnår målen? Hur ska de som styr och leder använda resultaten i de olika undersökningarna som underlag för att förbättra skolan? Vi vill understryka att resultaten i PISA ska tas på allvar. Undersökningen omfattar ett stort antal länder, är statistiskt tillförlitlig och jämförbar över tid. När vi ställer oss frågan om vad som är resultatet i svensk skola handlar det således inte om att vi ifrågasätter PISA. Problemet är snarare den diskrepans som finns mellan det nationella uppföljningssystemet och de sjunkande PISA-resultaten. Vi har sagt att det nationella provet resultatet ska kunna jämföras över tid och att det ska säga något om resultatutveckling i landet (cirka elever genomför PISA som vi kan dra nationella slutsatser ifrån – cirka elever genomför NP som vi inte kan dra nationella slutsatser ifrån (ett np som även tar en stor del av lärarnas energi och tid under vårterminen) Fakta: Betyg svenska % når godkänt NP - drygt 9 av 10 når godkänt PISA - cirka 77 procent når godkänt Betyg matematik-91 procent når godkänt NP- drygt nio av tio når godkänt PISA- 72 procent når godkänt

21 Den usla äldreomsorgen – eller?
89 % av de äldre med hemtjänst är nöjda. 83 % av äldre på särskilda boenden är nöjda. 87 % av anhöriga till äldre med hem-tjänst och 89 % av de an­höriga till äldre på särskilda boenden är nöjda med sam-arbetet. Alla dessa siffror är t.o.m. något bättre än förra årets. Men det finns förbättringsområden! 25 procent, 200 miljarder, av kommuner och landstings kostnader går till personer som är 65 år och äldre, och en kraftig ökning av riktigt gamla förväntas från 2020 och framåt. ”Carema-skandalen” Kvalitetsregister. Evidens. God vård i livets slutskede, med satsning på registrering i Svenska palliativregistret, utbildning i s.k. brytpunktssamtal . Preventivt arbets-sätt; Senior alert för riskbedömning av fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Äldreguiden riktar sig till äldre och deras anhöriga och kan användas inför val av hemtjänst eller äldreboende i hela Sverige. Både kommunala, privata och ideella verksamheter finns med. Tillgång till äldreboenden. Parboendegaranti. Sammanhållen vård och omsorg. Brister i öppenvård och kommunal omsorg leder till ökad risk för akut slutenvård. Socialstyrelsens senaste brukarundersökning (nov 2013) visar bl.a. följande: 89 % av de äldre med hemtjänst uppger att de överlag är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. Ökning med en procentenhet jämfört med 2012. 83 % av de svarande på särskilda boenden uppgav att de är ganska eller mycket nöjda, ökning med tre procentenheter. 87 % av de anhöriga till äldre med hemtjänst och 89 % av de an­höriga till äldre på särskilda boenden svarade att de är ganska eller mycket nöjda med samarbetet, jämfört med 86 % inom båda områdena förra året. 22 % av de som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden svarade att de inte kan påverka vilka tider personalen ska hjälpa dem. 30 % av de äldre på särskilda boenden svarade att måltiderna på äldreboendet aldrig, sällan eller bara ibland är trevliga. 25 % av de äldre på sär­skil­da boenden svarade att möjligheterna att vistas utomhus är ganska eller mycket dåliga. 60 % av de äldre på särskilda boenden uppgav att de åtminstone då och då besväras av ensamhet. Bland äldre med hemtjänst är motsvarande siffra 56 %. (Socialstyrelsens brukarundersökning nov 2013)

22 Flyktingmottagandet Några av förslagen:
Översyn av ersättningsnivån till kommuner och landsting. Ny modell för ersättning till de som har ett högt flyktingmottagande. Ny syn på bostadsfrågan, t.ex. att asyl- sökande som själva vill ordna bostad först måste ha ett godkänt kontrakt. Migrationsverket måste samråda och ge bättre information när man planerar öppna asylboenden. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag bör förlängas för dem som inte är själv- försörjande efter två år. Bland de frågor som SKL lyfter upp i sitt 35-punktsprogram finns bland annat: En översyn av ersättningen till kommuner och landsting, så att de får täckning för sina verkliga kostnader. En ny modell för ersättning till de kommuner som har ett högt flyktingmottagande. En ny syn på bostadsfrågan. SKL vill till exempel att de asylsökande som själva vill ordna bostad först måste ha ett godkänt kontrakt. Migrationsverket måste samråda med kommunerna och ge bättre information när verket planerar att öppna asylboenden. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag bör förlängas för dem som inte är självförsörjande efter två år. Arbetsförmedlingen, som har huvudansvaret för arbetsförberedande insatser till nyanlända, bör få möjlighet att ingå överenskommelser och upphandla insatser av kommunerna, som ofta har ett väl utvecklat samarbete med till exempel det lokala näringslivet.

23 Medborgarnas syn på skillnader 2002 och 2013
Andelen som tycker att Kommuner och landsting ska bedriva skola, vård och omsorg efter egna förutsättningar har ökat. Det är bättre om riksdagen bestämmer hur vård, skola och omsorg ska utformas än att kommun- och landstingspolitiker gör det har ökat kraftigt. Regering och riksdag ska bestämma över förskolegruppernas storlek/ vårdcentralernas besöksavgifter istället för kommun- och landstingspolitiker har ökat kraftigt. Medborgarna själva ska få bestämma över skola, vård och omsorg även om det leder till att det blir olika har minskat (men är fortfarande i majoritet). Det är viktigt att kommuner och landsting erbjuder sina medborgare samma vård och omsorg i hela Sverige har blivit ännu mer dominerande. Acceptansen för skillnader är mindre idag än för tio år sedan!

24 Godtagbara skillnader
Medvetna politiska prioriteringar som speglar medborgarnas preferenser Landsting/kommuner kommit olika långt i att utveckla och förbättra sin verksamhet. Ofrånkomliga skillnader i förutsättningar

25 Förslag om SKL:s stöd till medlemmarna
SKL bör stödja medlemmarnas arbete med mätningar och jämförelser för att utveckla verksamheten och förbättra resultat och kvalitet medborgardialog om resultat och kvalitet och behovet av förbättringar SKL bör ta initiativ till medlemsdiskussioner om överenskommelser eller rekommendationer om gemensam praxis när det gäller erbjudanden, avgifter och tillgänglighet. utvecklingsprojekt för att förbättra nivåer när det gäller tillgänglighet, resultat och kvalitet

26 Kommunernas resulat Jokkmokk: 2013 ett resultat på 10,3
miljoner kronor, 6,7 miljoner kr plus gentemot budget.

27 Antal kommuner med underskott och resultat bättre än 2 % av skatter och statsbidrag

28 Exklusive AFA 2014

29 Marginalintäkt utjämningssystemet
Inflyttning av en gift person i åldern 90+ år med kr i beskattningsbar inkomst Kommun Skatte-intäkter Inkomst-utjämning Skatteintäkter efter inkomst-utjämning Reglerings-post Struktur-bidrag Kostnads-utjämning därav befolknings-förändring Totalt Jokkmokk 45 900 5 509 51 409 212 4 469 -7 928 Inflyttning av person i åldern 19–64 år med kr i beskattningsbar inkomst Kommun Skatte-intäkter Inkomst-utjämning Skatteintäkter efter inkomst-utjämning Reglerings-post Struktur-bidrag Kostnads-utjämning därav befolknings-förändring Totalt Jokkmokk 65 159 212 4 469 -7 928 32 601

30 Soliditet och befolkningsförändring

31 Skatteförändring kommuner

32 Generella och riktade statsbidrag

33 Kommunernas välfärdstjänster för barn, unga och gamla
Här ingår endast skola, barnomsorg, barn- och ungdomsvård samt äldreomsorg

34 Utvecklingen inom äldreomsorgen

35 Andelen män och kvinnor med äldreomsorg i olika åldersgrupper

36 Få tror att mest resurser satsas idag år 2013
”Nu kommer en fråga om vilket år mellan 1960 och 2013, som du tror att svenska kommuner och landsting totalt sett satsade mest resurser på några av sina verksamheter. Vilket av följande år tror du att svenska kommuner och landsting satsade mest resurser på några av sina verksamheter?” % Bas: Totalt 1162 ip.

37 Majoritet tror att skolan, omsorgen och sjukvården kommer få mer resurser
”Hur tror du att det kommer att vara år 2020? Tror du att svenska kommuner och landsting år 2020 kommer att satsa mindre resurser, ungefär lika mycket eller mer resurser jämfört med idag på ... ?” % Bas: Totalt 1162 ip.

38 Skatteunderlagsprognoser
2013 2014 2015 2016 2017 2013–2017 Reg. apr 2014 3,6 3,5 4,3 5,2 23,7 ESV, apr 2014 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 21,9 SKL, feb 2014 3,1 22,8 Reg. Sep 2013 3,9 2,7 4,4 5,1 23,2

39 Demografi

40 Demografiska förändringar inom äldreomsorgen, årlig ökningstakt, femårigt glidande medelvärde