Ställer skolan för höga krav på många elever?

En presentation över ämnet: "Ställer skolan för höga krav på många elever?"— Presentationens avskrift:

1 Ställer skolan för höga krav på många elever?
Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog

2 Hur lika är vi? Hur ser kraven ut? Kognitiva variationer Funktionella svårigheter vid olika diagnoser Konsekvenser för inlärning och vägledningssituationen

3 Vi är alla olika – en självklarhet?
Syn och hörsel Logiskt tänkande Musikalitet Grov-och finmotorik Impulsivitet Händighet Läs- och skrivförmåga Arbetsminne Tal och språk Aktivitetsreglering Social förmåga Uppmärksamhets- förmåga Organisationsförmåga

4 Ett oskrivet blad: Alla har samma förutsättningar från början
Bara alla får samma möjligheter från början så.. Gäller det fotboll också? Konstnärlig förmåga? Musikalitet?

5 Normalfördelningskurva

6 Biologiska förutsättningar
Träning Pedagogik Biologiska förutsättningar

7 För vissa ökar gapet till jämnåriga ju längre tid som går

8 Funktionshinder Krav i miljön Funktions-hinder Personens funktionsnivå

9 Hur ser kraven ut i skolan ?
Skolans krav - elevernas förutsättningar ? Målstyrning – i skolan (och i arbetslivet) Alla skall ha behörighet att läsa på högskolan Alla skall nå målen – men kan alla nå dem? Problembaserad inlärning Planera själv – eget arbete Individuella programmet är ett av de största programmet i gymnasieskolan

10 Vad kräver ”eget arbete”?
Förmåga att överblicka, planera och på ett självgående sätt genomföra uppgifter Att ha en inifrån kommande motivation Förmåga att arbeta självständigt och koncentrerat

11 Antalet elever i särskolan ökar..
Störst ökning i grundsärskolan där antalet elever ökat med drygt 89 % sedan mellan läsåren 93/94 och 04/05. I träningsskolan ökade antalet elever med 38 % under samma tidsperiod. (Sydsvenska Dagbladet 6 augusti 2005)

12 Varför? Grundskolan saknar resurser att ta hand om svagare elever?
Mer accepterad skolform? Kommunaliseringen av särskolan? Fler personer undersöks och får diagnos

13 Varför diagnoser? När en person beter sig annorlunda skaffar vi oss en hypotes om orsaken som vi agerar utifrån. Kunskap gör det möjligt att förstå och ge rätt stöd eller behandling.

14 Skolans krav ? Genomsnittlig teoretisk begåvning
God förmåga att planera och organisera sitt eget arbete = exekutiva förmågor

15 Miljö Individens fungerande Olika funktioner
Beteende, personlighet, inlärningsförmåga Olika funktioner Minne, koncentration, exekutiva funktioner etc Hjärnans struktur och uppbyggnad Miljö

16 En komplex aktivitet De motoriska rörelserna i olika delar av kroppen måste samordnas Kunskap/erfarenhet av att cykla-automatisering Trafikregler Uppmärksamhet på viktiga omgivnings-faktorer Var ska jag ? Hur kommer jag dit ? Förmåga att uppfatta min riktning i förhållande till ”kartan”

17 Vad är det som gör oss till individer?
Arv ELLER Miljö Arv OCH Miljö

18 I vilken grad? Arv Miljö

19 Viktiga funktioner vid inlärning
Teoretisk tänkande Intelligens Begåvning Minne Arbetsminne Koncentration Exekutiva funktioner

20 Vad är intelligens ? ”En övergripande förmåga att handskas med omvärlden” Att kunna resonera och lösa problem Tänka abstrakt Förstå komplexa idéer Lära sig snabbt Lära sig av sina erfarenheter

21 Olika typer av begåvning?
Teoretisk Praktisk Social Musikalisk Kroppslig Emotionell osv Vilken av dessa är väsentlig för inlärning i skolan?

22 Vad mäter intelligenstest INTE ?
Visdom Kreativitet Social förmåga Förmåga att samarbeta med andra Ledarskap Faktorer som är betydelsefulla för framgång i arbetslivet

23 Kognitiva svårigheter vid förståndshandikapp
Generella svårigheter att hantera abstrakt och teoretiskt information Informationsbearbetningen går långsammare

24 Svårt med teoretisk inlärning – kan också vara helt normalt !
Gränsen mellan förståndshandikapp och normal förmåga är en överenskommelse På den ”normala” sidan av gränsen har man också svårt att förstå teoretiska saker.

25 Inlärning om man har svårt för teoretiskt tänkande
Lättare att lära sig saker i verkligheten än ur böcker Behöver längre tid för att lära sig saker Svårt att tänka i flera led Fungerar som en yngre person i många avseenden; koncentration, minne, intressen, socialt, förmåga att styra sig själv etc. Att försöka dölja svårigheterna genom att kopiera förebilder är vanligt Svårt att bedöma sociala situationer Svårt att hantera pengar, räkningar osv

26 Hur kan hjälpen se ut? Stöd för minnet (bilder, listor etc) underlättar Att arbeta praktiskt och med konkret material är lättare än att laborera i tanken Tydlig arbetsgång Koppling till verkligheten

27 Exekutiva funktioner – en definition
”De hjärnfunktioner som organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett mål” Som ”gör det möjligt….att hålla fast vid målet..,upprätthålla energi….för att genomföra, ta hänsyn till regler eller begränsningar…., hämma lockelsen att göra sådant som inte hör till..” (socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD s 75)

28 Överordnande funktion – organisera!

29 ”Utvecklingen av Chefen”
Exekutiva funktioner : som en chef över andra Från yttre till inre styrning Styrd av andra - styra sig själv Styrd av nuet - tänka framåt ”Allt genast !” - uppskjuten belöning

30 Vad kräver denna situation ?
Planering I vilken ordning skall jag göra saker? Kunna växla fokus Hantera flera stimuli samtidigt. Arbetsminne Hålla relevanta saker i minnet Tidsuppfattning Hur länge kan jag prata?

31 Tidsuppfattning KÄNSLAN för tid Tiden inte så viktig
Anpassa sin tid till andras Svårt att planera själv – kräver förmåga att förhålla sig till tiden

32 Arbetsminne Hålla viktiga saker aktuella medan man laborerar med information Begränsat område Känsligt för både yttre och inre störning

33 Problem med arbetsminnet påverkar
Förmågan att hålla information, instruktioner kvar i huvudet: ”glömsk”: tappar bort saker Glömmer att följa instruktioner. Svårt att memorera fakta, stavning, datum etc Svårt att göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av ett problem medan man arbetar med ett annat Svårt att sammanfatta Kan ha svårt att plocka fram minnen, har därför svårt att lära sig av misstag

34 Svårigheter med exekutiva funktioner kan se ut så här:
Svårt att hindra impulser och att styra och kontrollera sin egen aktivitet: Reagerar för kraftigt och impulsivt Hinner inte slutföra Väljer kortsiktiga belöningar istället för långsiktiga Kontrollerar inte att varje steg genomförts, ”slarvfel”

35 Och så här: Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:
Svårt att komma igång, svårt att avsluta Svårt att identifiera det som är viktigt, fastnar i detaljer Orealistiska planer Tappar bort viktiga saker, lyckas inte lämna in färdigt arbete

36 Eller så här: svårigheter att skifta fokus och slutföra
Svårt för övergångar Svårt att tåla förändringar Kan börja men inte slutföra

37 När behövs det exekutiva systemet?
Nya situationer, där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlings-mönster

38 AD/HD Attention Deficit Hyperactivity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. Problematiken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3-5% 1 av 3 är flickor Långt färre utreds och får diagnos (mindre än 1% i södra landstingsområdet)

39 Symtom Uppmärksamhet Reglera aktivitetsnivån Impulsivitet
Upprätthålla, sortera bort ovidkommande information, skifta fokus och fördela uppmärksamheten Reglera aktivitetsnivån Överaktiv Underaktiv (mindre vanligt)– passiv, har svårt att komma igång, frånvarande. Tonåringar: oftare mer rastlösa och pratiga. Vuxna: hoppar mellan olika arbeten, relationer, planer. Svårt att hålla ordning på pengar, tider etc Impulsivitet svårt att hinna stanna upp och tänka till - reflektera

40 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD
Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan Pillande, skrivande, kladdande, tuggande ”Hyperpratar” Överreagerar Vill ha koll på vad alla gör Lämnar aktiviteter, avbryter, har svårt att slutföra Pedantiskt städande

41 Vid ADHD: ­30% år år år

42 ADHD i övre tonåren/vuxen ålder
(minst) 50% har svårigheterna kvar Överaktiviteten och impulsiviteten avtar ofta – men blir till inre rastlöshet och spänningssökande Problem med koncentration och uppmärksamhet finns ofta kvar- när man inte sysslar med självvald aktivitet Organisation och planering är ofta fortfarande svårt (exekutiva funktioner) Två ytterligheter: Företagsledaren Fängelsekunden

43 Större risk för: Avhopp från studier, byte av jobb
Många relationer, bränner relationer Användning av nikotin, alkohol och narkotika Tidig sexuell debut och många sexuella kontakter – fler tonårsgraviditeter Psykisk ohälsa Trafikolyckor Kriminalitet Högspänningssökande

44 Hjälp vid ADHD Hjälp med planering och struktur, pendla mellan återblick ”hur gick det” till planering framåt Påminnelser, minneshjälp Korta mål, tydlig feedback Coachande förhållningssätt Kompensation för grundläggande svårigheter, minska alla hinder så mycket som möjligt t.ex. läs och skrivhjälpmedel, tidshjälp, extra böcker, fysiska förutsättningar – placering i klassrummet, ipod för att stänga ute ljud osv

45 Vägledning. För vem, hur och till vad
Vägledning! För vem, hur och till vad? Birgitta Jansson – Österberg, Nitha Ridderskans: examensarbete studie- och yrkesvägledarprogrammet Hur upplever vägledarna vägledningsbehoven hos flickor med adhd eller med adhd relaterad problematik? Hur vägledarna arbetar och förhåller sig till flickor med diagnosen adhd eller med adhd relaterad problematik i vägledningen? Hur upplever vägledarna betydelsen av organisatoriska ramar och resurser i arbetet med flickor med adhd eller med adhd relaterad problematik i vägledningsarbetet?

46 Vilket gensvar? 87 förfrågningar
35 svarade men ställde inte upp för intervju: många ”hade ingen erfarenhet av flickor med adhd” 3 vägledare svarade ja på frågan om att bli intervjuade.

47 Vad svarade vägledarna?
Flickornas behov? Inget som de direkt uttryckte själva. Dock mer under gymnasiet än i grundskolan. Viktigt att skapa en relation och visa förståelse. Framtiden abstrakt – praktik och prao viktigt redskap Vägledarnas förhållningssätt Positiv, engagerad – var dig själv! Kunskap om ADHD och vad det innebär.

48 Vägledarens arbetssätt
”raka rör”, ”luriga metoder” ”hänga med när det är på”. Informationsflödet måste anpassas, inte för mycket, anpassa antalet besök – vissa behöver komma ofta. Strukturera vägledningen. Vara kreativ och flexibel. Kartläggning av intressen – AMS intresse-test kan vara en inkörsport.

49 Grundläggande svårigheter vid autism
Kvalitativ begränsning i utvecklingen av: Ömsesidig social interaktion Kommunikation Repetitiva och begränsade intressen och aktiviteter

50 Autismspektrumstörningar
Autismliknande tillstånd Asperger syndrom Autistiska drag Dimension – intelligensen avgörande?

51 Grundläggande svårigheter vid autismspektrumsvårigheter
Att förstå sammanhang och helhet. ”Central Coherence” Att förstå hur andra tänker och känner. Att tolka mina egna känslor. ”Theory of mind” Att styra sig själv ”Exekutiva funktioner”

52 Paraply kontra lego-modellen
Hur tänker vi? Paraply kontra lego-modellen

53 Förstå helheten – ”central coherence”
Lägger märke till detaljer – men inte helheten samla på fakta – kan allt om dinosaurier, tåg, bilmärken, hästar etc Ser sådana detaljer som andra inte lägger märke till Specialförmågor (”savant-skills)

54 ”Theory of mind” – att förstå andras tankar
Att sätta sig in andras tankar och känslor Svårt att tolka icke-verbal information Varför pratar människor med varandra, vad är syftet? Bokstavlig förståelse Förklarar svårigheter med kommunikation och social interaktion

55 Samspelssvårigheter Har svårt att förstå sociala koder, icke-verbala signaler som ansiktsuttryck, gester, tonfall Tolkar det som sägs bokstavligt Kan uppfattas som okänsliga – säger som det är ”vita lögner” är obegripliga Svårt att tolka sinnesintryck Har ofta svårt med motoriken

56 Alla situationer är unika…
Tänk om : Det inte gick att känna igen personer om de klipper sig? Om kroppsspråk, tonfall, gester och sammanhang inte var till hjälp för att förstå innebörden i det som sägs? Det verkar som om andra människor kan se in i framtiden ”Det blir roligt” ”Sov gott”

57 Exekutiva funktioner Oflexibel –svårigheter att växla mellan olika aktiviteter T.ex. prata och äta, klä på sig etc samtidigt Agera flexibelt vid förändringar Tycker inte om överraskningar Rutinberoende Sekvenser Svårt att förstå sammanhang, händelseförlopp Svårt att se framåt och föreställa sig nya situationer Alla situationer är unika

58 Andra svårigheter som påverkar fungerandet
Sensorisk överkänslighet Ljud Olika maskiner, skratt Beröring Kan vara svårare med lätt beröring Känsel Kläder Smärtokänslig Regleringssvårigheter Sömn Avvikande dygnsrytm Mat Äter bara saker som t.ex är Gröna, hårda eller mjuka En sak i taget

59 Hjälp vid autismspektrumsvårigheter
Räkna med att generaliseringsförmågan är svag Tydlig struktur och rutin Scheman och bildstöd Förbered övergångar och förändringar För bästa fungerande – anpassa arbetstid/mängd/placering etc individuellt

60 Hur går det för personer med Neuropsykiatriska svårigheter?
Många har sina svårigheter kvar upp i vuxen ålder Större risk för komplikationer av olika slag Många underpresterar – i förhållande till generell begåvningsnivå Strategier för att klara situationer Förståelse från omgivningen Anpassning av kraven Intelligens viktig faktor för hur det går Viktigt att hamna ”rätt”

61 Att planera sin framtid
Vad krävs av individen för att göra ett genomtänkt val?

62 Ett genomtänkt val? Kunskap om utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad En förmåga att föreställa sig själv, i en framtid : ”tänk om du kunde hälsa på dig själv i framtiden” Självreflektion – vad är mina intressen? Starka sidor? Svårigheter? En realistisk bild av mina förutsättningar. Förmåga att kunna förhålla sig till vägen som leder till målet och se vilka delmål som är viktiga på vägen. Att kunna välja.

63 På vilket sätt kan olika typer av problematik påverka förmågan att välja?
Neuropsykologiska faktorer: Grundläggande svårigheter som påverkar utvecklingen av förmågor Pedagogiska faktorer: Hur har individen lyckats med sina studier? Vilken hjälp har de fått? Erfarenheter: Självförtroende – känner jag att jag har lyckats eller misslyckats?

64 Svårt att tänka i flera led
Rita och berätta Förenkla – vad är den viktigaste informationen. Sila i informationsmängden! Steg 1, 2, 3…. Har eleven svårt att tänka teoretiskt behövs längre bearbetningstid. Lättare att fatta beslut om valmöjligheterna konkretiserats: Titta på skolor- hur åker man dit?, praktik på en arbetsplats

65 Svårt med exekutiva funktioner
Svårt att välja? Hjälp eleven strukturera sina tankar om fördelar respektive nackdelar med olika förslag. Gör en ”plus och minus”-lista. Orealistiska planer: Konkret information om vad som krävs Svårt att komma till skott Påminn, vänta inte in eleven

66 Svårt med föreställningsförmågan
Handfast hjälp att få komma i kontakt med yrket, skolan, praktikplatsen Konkret information om vad valet innebär Eleven kan behöva veta precis hur det skall bli och få möjlighet att vänja in sig ordentligt. Räkna inte med att eleven ”borde veta vid den här åldern” . Ser du att eleven beter sig på ett avigt sätt, berätta konkret om hur man borde göra.

67 Lämpliga jobb för personer med Asperger syndrom?
Uppgifter där exakthet och detaljer är viktiga: datahantering, ordbehandling, forskning Repetitiva och rutinmässiga uppgifter där det finns en tydlig rutin att följa: kopiering, posthantering, arkivering, sortering Uppgifter med nummer/statistik/fakta: bokföring, ekonomi Tydligt strukturerade uppgifter där det finns ett rätt eller fel sätt att göra t.ex. it-support/programmering

68 På arbetsplatsen Tydlig och detaljerad jobbinstruktion direkt
Skriftliga instruktioner om rutiner, en karta över arbetsplatsen med kollegornas namn och kontaktinformation. Inte för mycket allmän information till att börja med! (kan uppleva att de måste komma ihåg allt = överbelastning!) En-till-en-träning Tydliga krav-vad är tillräckligt? Tydlig information om förväntningar

69 Lättare att lyckas: Medvetenhet hos eleven om svårigheterna och styrkorna Val byggda på elevens starka sidor Aktivt intresse Genomtänkta förberedelser för övergången Planering för kompensation för svårigheterna Hjälp och stöd från början - skala hellre av insatser än låt eleven riskera ett misslyckande

70 Att vara ”ett blankt kort”
Hjälper sällan – elever som har svårt att styra sig själva märks. Har eleven stora svårigheter är det viktigt att skapa förståelse för det Det är inte lättare om varje person som kommer i kontakt med elevens svårigheter skall börja från början – använd de erfarenheter som finns om hur just denna elev bäst kommer till sin rätt

71 Vad kan hjälpa? Samarbeta närmare med föräldrar och andra stödpersoner – hur kan ni tillsammans hjälpa eleven att bestämma? Hjälp till med den konkreta planeringen Var proaktiv – ta tag i eleven! Följ upp, påminn, coacha… Hjälp till realistiska val Elever som haft svårigheter genom hela skolan kommer förmodligen att behöva mer stöd Försök anpassa informationen efter funktionsförmågan – inte efter biologisk ålder

72 Börja med Analys Tillsammans med eleven och förälder/lärare
Vad är det som fungerar bra för eleven? Fundera över vad som gör att dessa situationer fungerar bra. Vad kännetecknar situationer som fungerar? Vad fungerar inte – och varför? Vad kräver den utbildning/det yrke som eleven är intresserad av? Använd analysen – vilken typ av jobb/utbildning/praktik skulle kunna passa? Ge tid till analysen – se till att den blir detaljerad och konkret. Var saklig

73 Analysera: vad kräver arbetet?

74 Börja i löjligt god tid ! Varför:
Processen kommer nog att ta längre tid Tidsuppfattning och arbetsminnesproblem leder till: - missade besök -bortglömda uppgifter -borttappade anmälningsblanketter osv

75 Att vägleda elever med olika svårigheter:
Mer tid Mer samarbete Mer struktur Mer coachande Mer påminnelser ”Bädda” för eleven Mindre ”fria val” Mindre ”ta ansvar själv” Undvik misslyckanden om det går - eleverna lär sig inget positivt av att misslyckas Hjälp eleven att lyckas!

76 Tack för uppmärksamheten!
Leg. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall

77 Litteratur Steven Pinker: Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur Elkhonon Goldberg: Den civiliserade hjärnan. Frontalloberna och människans exekutiva funktioner. Colin Cooper: Intelligens och andra förmågor Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan

78 Litteratur Skrifter som beskriver funktionella svårigheter:
BarnNU-teamet: Idébanken – idéer för att underlätta förståelse och bemötande Ingrid Adolfsson och Elisabeth Fernell: Utvecklingsstörning hos förskolebarn Adolfsson/Fernell: Autism och utvecklingsstörning hos förskolebarn Beställs Från:Karolinska Universitets-sjukhuset Huddinge,B 68, Stockholm. Tel:

79 Litteratur ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen
B Kadesjö: Barn med koncentrationssvårigheter K Nadeau: Flickor med ADHD V Beckman: ADHD/DAMP – en uppdatering V Beckman: Vuxna med ADHD P A Teeter: Behandling av ADHD R Green: Explosiva barn S Bejerot: Tvångssyndrom/OCD U Ericsson: Vild källa – om Tourettes syndrom C Gillberg: Tourettes syndrom och andra tillstånd

80 Litteratur V Beckman mfl: Gång på gång – pedagogik vid autism
T Peeters: Autism U Frith: Autism och Aspergers syndrom S Cohen: Fokus på autism S Schäfer: Stjärnor, linser och äpplen Gunilla Gerland: En riktig människa Britt-Inger och Kurt Olsson: Att se möjligheterna i svårigheterna Gunilla Carlsson Kendall och Britt-Inger Olsson: Att lyckas – trots koncentrationssvårigheter (ett arbetshäfte för barn och ungdomar med ADHD) Studentlitteratur 2008