Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius

Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius
Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius PERSONLIGHETSUTREDNING 4 – 5 års studeranden studieveckor = 3 poäng Erfarenhet? Vilka test känner till? Vad är en psykologisk undersökning / utredning ? Varför görs personlighetsbedömningar 8 – 22 – 29 – 12 – 1

KURSENS MÅLSÄTTNING Kunskap om vad psykologisk utredning innebär
Kunskaper och färdigheter i metoder för psykologisk utredning Granskning utifrån testteoretiska och vetenskapsteoretiska resonemang Kännedom om etiska principer vid utredning insamlande av utredningsdata bedömning av utredningsdata tolkning av utredningsdata kommunicerande av utredningsresultat

PERSONLIGHETSUTREDNING -DISPOSITION
Principer för personlighetsbedömning Riktlinjer för bedömning Olika frågeställningar Val av metoder Val av test Skrivande av utlåtanden Ett fall  tolkning  utlåtande  feedback Gemensam genomgång av fallet Slutdiskussion

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING
Den insamlade informationen integreras i ett utlåtande, som skall ge en klar bild av slutledning och rekommendationer Psykologen skall vara expert på mänskligt beteende, inte en som bara tolkar testpoäng och –svar

PSYKOLOGUTREDNING FORTS
Psykologutredning el personlighetsbedömning • En omfattande helhet • Helheten består av flere metoder, av vilka testerna en metod • En process som påbörjas med undersökning av klientens bakgrund, hypoteser testas och resulterar i en bedömning av klienten och ett utlåtande om klienten. Distinktionen mellan testning och bedömning / undersökning Undersökning är undersökning inte terapi! Bedömning / undersökning är en process: En helhet som syftar till att bedöma det frågeställningen förutsätter Vi får aldrig använda bara en metod! EX. Paran-tva  flere intervjuer  dokument  rättegång på CD Väljer metod enligt problematik som skall utredas. om neuropsykologisk störning – WAIS  Luria, WMS  neuropsykolog  neurolog 5

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING/UTREDNING
Information från flere metoder  integreras till en helhet • bakgrundsinformation remiss intervju dokumentation • observationer av beteendet intervjuer testning • testning • situationsvariabler Process: Informationen integreras till en helhet all information, alla bitar i pussel skall fall på plats motstridiga resultat ska få sin förklaring Med i utlåtandet Testningen en del av metoderna och hela processen Bedöma tillförlitligheten av informationen EX ERKKIS TVA – oppositionell  narsissistisk  beroede av andra – veta om ICD-10 vilken vikt vi ger olika resultat / information I början av karriären stirrar man sig blind på resultaten, på tolkningen i enskilda test senare se helheten, att allt passar ihop, om inte så får sin förklaring gå tillbaka till tolkningen, se vad man fick och varför veta vad man baserar sin text på 6

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS
Bedömning på basen av info i remissen Psykologen bör klargöra frågeställningen Det kan även göras under utredningens gång Frågeställningen bör beaktas Valet av adekvata test Användningen av test för utredning av det specifika fallet (jfr manualen)‏ Tilläggsinformation om fp bör ev införskaffas Kunskap om specifika problemet (depression, psykos, personlighetsstörning)‏ T.ex. kunskap om IQ och kulturella skillnader

Datainsamling Remiss Dokumentation Intervjuer Psykologisk testning Observationer Annan information

Bakgrundsinformation fokuserar på faktorer som samverkat, förorsakat och/el förklarar Inte en enkel beskirvning på bakgrunden ges inte, utan beskrivningen skall förmedla en djupare insikt om personen. Psykologen skall vara medveten om begränsningar och felfaktorer i klinisk bedömning.

UTREDNINGSPROCESSEN Datainsamling Bildandet av preliminära hypoteser
Förkastas Modifieras Accepteras Hypoteserna utvecklas & integreras Integrerad beskrivning av klienten Beskrivningen sätts i kontext Förutsägelser av beteende

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING
Undersökningsresultat sätts in i sitt sammanhang - klientens situation  Mångsidig helhetsbild av personen som bedöms  Ett utlåtande om den undersökte Psykolog utredning / undersökning och skrivande av utlåtnade är en komplicerad process som kräver: ERFARENHETSBASERAD KUNSKAP / KOKEMUSPERÄINEN TIETO kunskap om psykologisk testmetodik, statistik och forskningsmetodik olika metoders begränsningar och styrka - personlighetsutveckling och - personlighetsteorier - psykopatologi - testmetodik, statistik, forskningsmetodik  se metoders begränsningar och styrka - förstå hur kognitivförmåga och neurologiska störningar påverkar kognitiva förmågan och beteendet 11

PSYKOLOGISKA METODER Observation Ger information om • Beteendet
• Attityd till undersökningen • Motivation • Förmåga till samarbete • Speciella problem Observation – under intervjuer, testning, avd, dokument vad observerar vi? beteendet hur arbetar, hur förhåller sig då inte klarar sig attityd till undersökningen samarbete svårigheter varför är observationer vikiga ? attityden och samarbetet  undersökn + testet + problemet  hur tolkas resultaten  Vi observerar för att kunna sluta oss till hur klienten arbetar samarbetar hur han reagerar inför stress det som är relevant för undersökningen och tolkningen om resultaten 12

PSYKOLOGISKA METODER Genomgång av dokument
Information som kompletterar bliden av klienten T.ex. Skolgång Sjukberättelser Brottsregister Tidigare testningsresultat Genomgången av dokument bild av levnadsförloppet viktiga händelser svar på varför vi fått motstridig information svar på varför vi fått motstridiga reslutat i testningen  information av klienten i andra situationer än den vi ser honom i. För att förstå hur allt hänger ihop De dokument vi behöver  varierar beroende på varför vi utför undersökningen 13

INTERVJU Interaktion Parterna påverkar varandra
Attityden viktigare än färdigheten Bör undvikas: värderande, påträngande frågor, fientliga svar, falsk uppmuntran Felkällor

Felkällor Inkorrekta observationer och slutsatser Tendens att generalisera från tidigare information Tendens att generalisera från en erfarenhet Tendens att bedöma enl ett dominant drag Kulturella skillnader beaktas inte

PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer Förberedelse för testning Information:
Information angående testsituationen och utredningen Information: Bakgrund Levnadsförlopp Speciella svårigheter ger information som är relevant för att förstå livssituationen, symptomen, mänskorelationerna Varför intervjuar vi? Intervuu kan betraktas som test- för att samla data Vad vill vi få reda på? Första intervjun  samarbete för tesning Senare intervjuer  förstå ”  få svar på konfliktfylld info i tesning, observation osv Det vi frågar ska ha ett samband med det vi undersöker relevant för undersökningen relevant för det vi skriver utlåtande om. Bild av Bakgrunden – uppväxtförhållanden - med tanke på personligheten Levnadsförlopp – hem, skola, kamrater, arbete, värnplikt, äktenskap – vilka förändringar i kognitiva nivån, pesonligheten (schizofreni) vilka problem, när? Speciella svårigheter Intervjuar – helatiden fundera på vad – tyder detta på? - hur passar det ihop med helheten? Känna till olika störnigar Vad påverkar intervjun? Fråga om interaktion 16

PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer och observationer ger information om:
Tanke- och språkprocesser Känslor Känslotillstånd Koncentration Motivation Minne Riskbedömning - självmordsrisk Hur kan man förbättra intervjukunnandet? attityden, medveten om faktorer som påverkar, upprepa svaret Bättre att säga  berätta mer om vad som hände – än varför skrek du Berätta om ditt sömnproblem – inte varför sover du inte Risk för defensiv reaktion Intervjuns stabilitet, reliabilitet ? - Strukturerade intervjuer  bättre reliabilitet. Diskutera skillnad mellan strukturerad, semistrukturerad och ostrukturerad intervju Bedömer: Känslorna – känslotillståndet tanke- och sptåkprocesserna Koncentration minne risk bedömning - självmord 17

INTERVJU Ger information om: Bakgrundsinformation
Symptom, varaktighet, intensitet, kontext Coping strategier, resurser Tidigare traumatiska upplevelser Användning av alkohol och droger Tidigare vård Klientens förväntningar

PSYKOLOGISKA METODER Annan information - anhöriga - vänner
Intervjuer och frågeformulär - anhöriga - vänner - arbetsgivare Ibland behövs tilläggsinformation som Anhöriga – intervjua eller skicka frågeformulär vänner arbetsgivare  kan ge 19

PSYKOLOGISKA TEST Definition av test Ett sample av fp:s beteende
Med en serie uppgifter som alltid upprepas på samma sätt De förväntade svaren bedöms på samma sätt Ett sätt att få ett prov på fp:s beteende i en försökssituation för att förutsäga eller bedöma fp:s beteende i verkligheten.

PSYKOLOGISK TESTNING • Standardiserad metod
• Presenteras alltid på samma sätt • Presenteras i liknande omständigheter • Jfrs med normvärden Definition: Cronbach: systematisk metod att observera beteende och att redovisa resultatet på en numerisk skala al klassifikation. Nummenmaa: test ger sampel av beteendet, somtas i standardiserade situationer och fastslagna regler gällande poängsättning el koder i kvalitativ bedömning Test utgår vanligtvis från en personlighetsteori Med test fås information som överlappar man får empiriskt baserad kvantitativ information administereingen och kodningen är standrardiserad testerna är normerade  jfr med andra i samma grupp finns uppgifter om reliabiliteten och validiteten så att man kan se styrkan i testet användning av test-batterier gör det möjligt att cross-checka hypotesen Då vi bedömer ett tests kvalitet ser vi på Reliabiliteten – consistency – tillförlitlighet Mätinstrumentet måste ge tillförlitligt utslag för den egenskap det mäter Ge samma utslag om vi mäter om under identiska betingelser Otillförlitlig om IQ 95 1a gången 130 2a gången. - test-retest reliability 21

PSYKOLOGISKA TEST • Strukturerade intervjuer • Skattningsskalor
Personlighetstest • Strukturerade intervjuer • Skattningsskalor • Olika frågeformulär • Projektiva metoder • Performance-baserade test Varför används test? Klinisk intervju ger en bild av personligheten, - sample av beteende, samma info som i klinisk intervju - i 2 veckor lätt att påverka resultatet i en intervju man kan missa ngt pängtera ngt som intresserar en själv Resultatet i en strukturerad intervju kan jämföras med andra, - SCID Resultaten är baserade på vetenskaplighet än intervju Standardiserade jfr med andras resultat normer- reliabilitet - validitet Skattningsskalor - Självskattningsskalor  BDI-II, MMPI, DSQ  -Checklist – PCL-R  Begränsning: info och bild pat vill ge  motivation EX ERKKIS Olika frågeformulär –, Jag bild Projektiva metoder  utanför det medvetna – RO, TAT, ORT. WZT, SCT-non-verb Testresultat är tillförlitligare, för svårare att ljuga, simulera än i en intervju SVAR PÅ VARFÖR VI ANVÄNDER TEST  standardiserade- normer- reliabilitet och validitet 22

Personlighetstest PSYKOLOGISKA METODER • Strukturerade intervjuer
SCID I & II • Skattningsskalor MMPI, DSQ, BDI-II, PCL-R, HCR-20 • Frågeformulär Jagbild • Projektiva metoder ORT, TAT, SCT • Performance-baserade test Rorschach, WZT SVAR PÅ VARFÖR VI ANVÄNDER TEST  - får empiriskt baserad kvantitativ information - administrering och kodning är standardiserade - normer- jänförelse med andra – hur allvarlig avvikelsen är - reliabilitet och validitet – kan se styrka och svagheter i testet Användning av testbatteri  cross-checka infromationen Hur ger testerna information, - antagandet bakom testen? Strukturerade – Skattningsskalor jfr med normer Frågeformulär Projektiva  vagt stimuli  försöker förstå  reflekterar behov, känslor, erfarenheter, tankesätt – oersonliga drag – influeras av olika faktorer Testets styrka och begränsningar  fördjupa sig i nyaste forskningsresultaten Kräver insikter i personlighetspsykologi utvecklingspsykologi psykopatologi psykometri neuropsykologi 23

BEAKTAS VID VAL AV TEST Teoretisk orientering Praktisk bedömning
Teoretiska begreppet som testet mäter? Är items relaterade till teoretiska beskrivningen? Praktisk bedömning Fps förmåga i förhållande till testets kravnivå och längd? Behövlig träning för användningen av testet? Standardisering Tillhör fp populationen standardiserings populationen? Standardiserings populationen tillräcklig? Normer för speciella undergrupper? Ny forskning? Instruktionerna för administreringen av testet adekvata?

BEAKTAS VID VAL AV TEST FORTS
Reliabiliteten Graden av varians pga felfaktorer Är erhållen skillnad mellan två poäng verklig skillnad eller beror skillnaden på slumpfaktorer? Är reliabiliteten tillräckligt hög? Validiteten Hur validerades testet? Ger testet riktiga mätningar i sammanhanget och för det ändamål för vilket vi vill använda testet till? Incremental validity – hur mycket ny information testet ger utöver det man erhållit Praktisk validitet förbättras genom användningen av flere test Begreppsvaliditet – bedöma och integrera data om en individ till riktig slutsats om individen.

PSYKOLOGISKA TEST Info i testmanualer Testet skall basera sig på teori
Operatinell definition och utveckling av testet Standardiseringen Uppgifter om validitet, reliabilitet, begränsningar Info om administrering Info om tolkning

KLINISK BEDÖMNING Fem felkällor i klinisk bedömning:
Först erhållen data får större värde och senare noteras information som stöder hypotesen Jfr klienten med en ”prototyp”, utreder inte systematiskt enl. dgn kriterier För säker el osäker i bedömningen ”Hindsight bias” Förutsägelse trots låg base rate

FÖRBÄTTRING AV KLINISK BEDÖMNING
Använd strukturerad el semistrukturerad intervju Använd information, som systematiskt kan länkas till personligheten Beakta testdata som förkastar hypoteserna Beakta base rate för prediktioner Beakta kriterierna för resp. diagnos

FÖRBÄTTRING AV KLINISK BESLUTSFATTNING FORTS
Skaffa kunskap teoretisk och empirisk om individen eller gruppen som bedöms Bekanta dig med litteratur om klinisk bedömning Använd empiriskt validerade statistiska prediktorer Var öppen för korrigerande feedback Be om korrigernade feedback Gör noggranna anteckningar

PERSONLIGHETSUTREDNING
Vetenskapligt tänkande i personlighetsbedöming och utredning: Jfr med individens tidigare prestation el mätningar Jfr individens mätningar med motsvarande gruppnormer Vetenskapliga tänkandet används då man samlar in data, bedömer det och ställer hypotesr och testar hypoteserna, ställer nya hypoteser som testas och slutligen dras slutsatser

Nordiska psykologers yrkesetiska regler
RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING Nordiska psykologers yrkesetiska regler APA etiska principer för psykologer Riktlinjer för en välgjord utredning Internationella riktlinjer för testanvändning Riktlinjer för skrivande av utlåtande vårdnadstvister barns sexuella utnyttjande sinnesundersökning bedömning av psykiskt lidande APA farlighetsbedömning Nordiska yrkesetiska riktlinjerna  dela ut  igenom Riktlinjer för skrivande av utlåtande – dela ut - på följande PowerPoints Riktlinjer för sinnesundersökningar – Fin/Sve/USA APA - etiska – bedömning och testning sid 9 APA – farlighetsbedömning Internationella riktlinjer för testanvändning Riktlinjer för testtagare Tietosuoja Sett sitt utlåtande i tryck  försiktig Inte undersöka/terapi av vänner, släkt, arbetskamrater! 31

YRKESETISKA PRINCIPER FÖR PSYKOLOGER I NORDEN
Principerna har utformats i avsikt att: tjäna som stöd för psykologer i Norden vid ställningstagande i yrkesetiska frågor. skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller skadliga åtgärder. tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt mellan psykologen och andra yrkesgrupper. utgöra grunden för att förtroende för psykologisk yrkesutövning upprätthålls. utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd för speciella områden. 32

YRKESETISKA PRINCIPER FÖR PSYKOLOGER I NORDEN FORTS
Huvudprinciperna är: Respekt för individens rättigheter och värdighet Yrkesmässig kompetens Ansvar Yrkesmässig integritet

PSYKOLOGER OCH DATASEKRETESS
Skydd av personuppgifter Tystnadsplikt Hälsovårdens krav på anteckningar Patientdokument Personliga anteckningar Uppbevaring av dokument Annat material som bör skyddas Psykologutlåtande Klientens rätt till information Uppbevaring och överlämnande av dokument

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET
 Undersökningens bakgrund och syfte klara  Undersökningen baserar sig på samtycke, frivillighet och samarbete  Tidigare undersökningsresultat beaktas  Förstahandsuppgifter införskaffas  Metoderna skall vara av god kvalitet och sakliga  Metoderna skall vara mångsidiga och tillräckliga 1. Planering och design. 2. bedömning av möjlighet o kompetens att genomföra utredningen. 3. genomförande av utredningen Undersökningens bakgrund och syfte skall vara klart definierade av den som begär att undersökning skall göras Begåvningen? Personlighet Speciella svårigheter Neuropsykologiska symptom Hur trauma påverkat Personligheten: FÖLJANDE POWERPOINT  Vanliga frågeställningar 2. Samtycke  sinnesundersökning, men ingen bra undersökning om inte samarbetar 3. Tidigare undersökningar  jfr om en förändring skett 35

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FORTS
 Klienten informeras om: - undersökningens betydelse - betydelsen av samarbete - hur informationen och resultaten kommer att användas, vem som får ta del av den.  Intervjuns syfte är att skapa en situation där testningen kan ske optimalt och bakgrundsfakta samlas  Utrymmet där undersökningen utförs bör vara sakligt utrustat. I USA riktlinjer för klienten klientens rättigheter och skyldigheter veta varför undersökning görs namnet och rationals – tanken bakom testet Första intervjun för att etablera kontakt för testningen Senare en grundligare intervju där man Frågar sånt som klienten inte vill berätta kan konfrontera gällande inkonsekvenser i berättelsen få informationen från testena in i sitt sammanhang Utrymmer måste vara optimalt  lugn och ro  ingen genomgång  telefon  alarm  säkerheten  tredje person 36

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET
 Psykologen skall ha kompetens för metoderna  Metodernas begränsningar beaktas  Undersökningssituationen handhas korrekt  Situationsvariabler skall beaktas vid tolkningen av resultaten  Resultaten rapporteras sanningsenligt  Undersökningens tillförlitlighet bedöms  Klienten ges feedback Etiska rekommendationer: Kompetensen, klientens medgivande, tystnadsplikt KOMPETENS – KVALIFIKATIONER Att använda metoden att välja rätt metod – beakta kvaliteten användbarheten tillräkliga metoder Vittna i rätten – frågas efter kompetens och kvalifikationer - då det gäller metoden - erfarenheter av det slag man undersökt hur många man undersökt Sköta undersökningssituationen objektivt Klienten ges feed back, - inte alltid intresserad, kan återkomma Kopia – ogärna – behövs förklaringar – mindre besvär 1 37

PSYKOLOGFÖRBUNDETS SPECIALINSTRUKTIONER
Utlåtande till domstol Utlåtande gällande arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter Utlåtanden gällande rehabilitering Skolpsykologers utlåtanden Psykologutlåtande gällande personer i sinnesundersökning Psykologutlåtande gällande sexuellt utnyttjande av barn Utredning och bedömning av psykisk arbetsförmåga Psykologutlåtande gällande vårdnadstvister Psykologutlåtande gällande psykisk skada

Hur grav är störningen? Psykos, personlighetsstörning, neurotisk, normal På vilket sätt är klienten störd? Vilket slag av psykos, personlighetsstörning, neurotisk störning?

 Hur bedömer vi störnigens svårighetsgrad? Psykodynamisk diagnostisering? Kategorisk klassificering av störningar? Störningens betydelse för funktionsförmågan?

HUR GRAV ÄR STÖRNINGEN? - PSYKODYNAMISK DIAGNOSTISERING
Jagets uppgift att uppfatta och anpassa sig till verkligheten försvarsmekanismer primitiva el mogna olika försvarsmekanismer Personlighetsstrukturens bedöms Personlighetsstrukturens utvecklingsnivå anger individuationens utsträckning el vilken typ av patologi som dominerar (psykotisk, borderline, neurotisk, normal)‏ Typ av dominerande försvar på denna utvecklings nivå anger personlighetstyp (paranoid, depressiv, schizoid)‏ 41

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ NEUROTISK NIVÅ
Mer avancerade försvarsmekanismer Större variation på försvarsmekanismerna Solidare identitetsuppfattning Enhetligare Känsla av kontinuitet i självuppfattningen God el stabil kontakt med verkligheten Problemen beror på konflikter mellan önskningar och hinder hos personen själv

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ BORDERLINE NIVÅ
Primitiva försvar – förnekande, projektion, identifikation, splitting Störd självuppfattning - identitetsförvirring Inkonsekvenser och motsägelser i självbeskrivning Fientlighet som försvar Verklighetsprövande förmåga Förmåga att observera egen patologi Personlighetsstörning Gäller drifter, affekter och temperament Defensiva och adaptva processer Objektrelationer Sätt att uppfatta sig själv och andra Sätt att förhålla sig till sig själv och andra

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ PSYKOTISK NIVÅ
Akut psykos Hallucinationer Vanföreställningar Ologiskt tännkande Icke manifest psykotisk personlighetsstruktur Psyket skört, risk för akut psykos Försvar: tillbakadragande, förnekande, omnipotent kotroll, primitiv idealisering och nedvärdering, primitiva former av projektion och introjektion, splitting och dissociation Svåra identitetsproblem Inte förankrade i verkligheten – magiskt tänkande Oförmåga att distansera sig till sina psykotiska problem Existentiell ångest

DIAGNOSTISKA SYSTEM ICD - 10 International Classificatin of Mental and
Behavioural Disorders DSM - IV Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association Fast psykologen inte ställer diagnos, bör vi kunna beskriva ”fenomenet” Viktigt att kunna dgn  pejla info mot dem  få enhetlig bild  beskriva enhetligt ICD-10– Världshälso-organisationens internationella siagnostiska system  det officeiella i Finland sedan 1996 DSM-IV – Amerikanska Psykiater sammanslutningen APA:s diagnostiska system talet, även i Europa används inom forskning  Inte stora skillnader, men vissa – schizotypa  psykotisk 45

DSM - IV Axel I: Kliniska störningar Axel II: Personlighetsstörningar
Utvecklingsstörningar Axel III: Kroppsliga störningar Axel IV: Psykosociala problem Axel V: Allmän funktionsnivå (GAF)‏ Axel I: Psykotiska sjukdomstillstånd, alla utom personlighetsstörning och utvecklingsstörning Axel II: PD och utvecklingsstörning Axel III: Kroppsliga symptom Axel IV: Problem i miljön Axel V: GAF= Generally assessed function Funktionsnivån bedöms: psykologisk, social, yrkesförmågan under den tid patienten varit i vård. 46

PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV
Individens karakteristiska mönster avviker och manifesteras i oflexibla, maladaptiva och dysfunktionella beteenden inom flere områden. Ännu på 70-talet ansågs att en psykotisk person inte kunde ha en personlighetsstörning, men nu utgår man från Axel I – psykiska störningar Axel II personlighetsstörningar ICD-10 och DSM IV baserar sig på beteendet EX Mikkos – intellektuellt svag – ej antisocial Psykolanalytiskt sätt att se på personligheten: Djupare sätt att de på personligheten Normal Neurotisk Borderline  personligehtsstörningarna (Kernberg)‏ Psykotisk  SER PÅ: karakteristiska beteende i intervju, i andra sammanhang, - - interpersonella relationer medvetna sätt att takla problem hur reglerar känslor omedvetna försvarsmekanismer, realitetsuppfattningen, värden, öbskningar, förväntningar, känslouttryck 47

PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV
Kluster A • paranoid - främmande och speciella • schizoid • schizotypal Kluster B • antisocial dramatiska • emotionellt ostabil • histrionisk • narcisstistisk Kluster C • hämmad ångestfyllda • osjälvständig • obsessiv-kompulsiv Forskning visar att PD har biologisk bakgrund serotonin, framlobens funktion  att processera emotioner, för tillf. undersöks mekanismer ihjärnan  PD – empati, impulskontroll och emotionell stabilitet Det framkommer kanske inga skillnader mellan sjukdom och PD, då några typer av schizofreni har samma förlopp som PD: utvecklas under ungdomsåren och består relativt oförändrade genom livet schizotypal PD och schizofreni har mycket gemensamt Vilken grad av störning har betydelse för olika beslut: vården typ av terapi  Tähkä betald terapi - FPA medicinerna sjukpension straff – vård 48

PERSONLIGHETSSTÖRNING DSM-IV
Depressiv personlighetsstörning Passiv-aggressiv personlighetsstörning Dissociativa störningar identitetsstörning minnesförlust obsessiv”vandring” depersonalisationsstörning Depressiv PD Passiv-aggressiv PD  appendix Andra personlighetsstörningar: Masochistiska sadistiska dissociativa explosiva impulsiva infantila hypokondriska psykosomatiska foibka gamla sjukberättelser, kliniker med olika bakigrund 49

FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS
Personlighetstest mäter flere olika personlighetsdrag Mätningar el poäng kan inte betraktas isolerat från andra mätningar och skalor i testet Testerna skall bedömas i sin kontext

Exempel: MMPI Validitetsskalorna undersöks T-värde 100 på depressionsskalan betyder Annat om värdet på validitetsskalan visar att attityden varit positiv och ärlig, än om den visar en attity av misstänksamet och defensivitet. Andra situationsfaktorer bör även beaktas T.ex T-värde på F-skalan får en annan betydelse om fp är intagen mot sin vilja eller testats i öppenvård

Situationsfaktorer spelar en stor roll vid bedömningen Vid gruppjämförelser kan man inte ta hänsyn till situationsfaktorer, utan de individuella olikheterna bidrar till metodens varians. I annan vetenskaplig forksning t.es röntgen el blodprov, behöver man inte beakta motivationen eller ev. depression hos den undersökte.

I forskning kan man inte urskilja om en personen fått höga poäng pga vilja att överdriva, varit omotiverad, svarat ärligt eller varit defensiv. Varje poäng får samma värde och betraktas som om de skulle vara lika valida

Låg poäng på MMPI-2 depressionskalan Förhöjt depressionsindex på Ro BDI-II: Lågt värde på depressiv sinnesstämning Klinisk observation: Emotionellt tillbakadragen Intervju: sömnsvårigheter och skuldkänslor Rapport: nyligen mistat en nära anhörig Bakgrundsinfo: Pat handskats med problem sen barndomen genom reaktionsbildning - ”se problem från den ljusa sidan” Korrekt bild av fps låga poäng på depression, eftersom den visar han använder energi för att hålla depressionen borta. Detta resultat förloras i statistik analys Valid information i idiografisk bedömning, men mindre vaild info i gruppjfr i forskning

UTREDNING AV EVENTUELL DEPRESSION
Risk faktorer för allvarlig depression? Hur yttrar sig symptomen? Vad behöver vi veta? Vilka utredningsmetoder? Vilken information ger olika metoder? Vad bör vi ev. ännu beakta?

UTREDNING AV EV. DEPRESSION
Depression o depressivitet är normala känslor och reaktioner på olika situationer Risk faktorer för allvarlig depression Allvarlig depression hos kvinnor 9 % och hos män 4 % Skilsmässa, svag fysisk hälsa, låd socioekonomisk status, arbetslöshet, blivit övergiven, mist en anhörig Depression i familjen Vanlig ålder hos kvinnor och 25 – 29 hos män

UTREDNING AV DEPRESSION FORTS
Då depression bedöms, kan symptomen gälla: känslor – negativ sinnestämning, nedstämdhet och hopplöshet samt irritation och ilska tankar – mister intresse för aktiviteter nedsatta kognitiva funktioner Minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet perception – nedsatt uppmärksamhet beteende – nedsatt psykomotorik, social tillbakadragenhet, självmordsförsök somatiska funktioner – sömnstörning, nedsatt aptit ev. psykotiska symptom och alkohol- och drogmissbruk

Vad behöver vi veta? bakgrund funktionsnivå, förändringar symptom, tidpunkt och kontexten för symptomen andra symptom - ångest sömnproblem, spänning, ångest, ätstörning, förändringar i aktivitet, intressen, sexualiteten

Utredningsmetoder Observation gråt, irritation, agiterat beteende, självmordstankar – försök, nedsatt psykomotorik, nedsatt intresse för rekreation svårigheter i yrkeslivet verbala uttrycket – långsam o monotom, längre reaktionstid mera negativa kommentarer om en själv ler mera sällan, undviker ögonkontakt Funktionsanalys identifiering av kausala miljöfaktorer social tillbakadragenhet, gråt, alkohol missbruk, suicidalitet

Intervjuer ostrukturerad och strukturerad intervju Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID)‏ självskattningsskalor screening Beck Depression Inventory –II Becks Hopelessness Scale Hamilton Depression Inventory Personlighetstest projektiva metoder - SCT MMPI, RCS,

Bedöma: syftet med utredningen individuell utredning med flere metoder bedömning av om utredningsmetoden och erhållna informationen är användbar, reliabel, valid – tillförlitlig flere och olika slag av metoder förbättrar tillförlitligheten av resultaten och slutsatserna beakta att klientens motivation söker hjälp el intyg för traumatisk upplevelse? beakta unika miljöfaktorer

SKRIV UTLÅTANDE OM CASE 2007
Remiss Utredning av personlighetsstruktur, ev. personlighetsstörning och psykos samt risken för nytt våldsbrott som grund för vårdplanering.

CASE 2007 2.7.2004 Intervju vid ankomst till ungdomsavd.
Remiss till psykolog Psykologutlåtande --> ges senare Utlåtande av rättspsykiater --> ges senare Remiss till Gla Vasa --> ges senare Intagning på Gla Vasa sjukhus Remiss till psykolog Gla Vasa

PSYKOLOGUTLÅTANDE  Vilken information bör ett psykologutlåtande
innehålla? Hur skall ett utlåtande utformas? Vad bör man beakta vid skrivandet av ett utlåtande?

PSYKOLOGUTLÅTANDET  Skriftligt objektivt ställningstagande
 Skrivs på olika sätt för olika ändamål  Baserar sig på fakta och undersökningsresultat  Skrivs med klientens medgivande och medverkan  Utlåtandet ges endast till den, som har rätt till det Förutom etiska regler och riktlinjer regleras psykologens arbete av olika lagar: Grundlagen Mentalvårdslagen Lagen om individens intimitetsskydd och information Lagen om hälsovårdspersonal Beror på var och med vad man jobbar Innan vi skriver bör vi ha en bild av Personligheten Dominanta personlighetsdrag Brister Problem  Helhetsbild  inte motsatta resultat inåtvänd i projektiva testerna utåtvänd i beteendet och frågeformulären 65

PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS
 baseras på en kombination av information insamlat genom olika metoder  skall ge en enhetlig och konsekvent bild av personen och / eller av för frågeställningen relevanta psykologiska fenomen. Innan vi skriver utlåtandet ska vi ha en bild av klientens dominanta personlighetsdrag personlighet brister i personigheten Bedöma hur en person med den och den personligheten klarar av olika sorters situationer Vilka situationsbaserade faktorer påverkar resultatet / individens beteende Först då vi har en helhetsbild av klineten , hans motiv, beteende, störning och problem  kan vi skriva ett konsekvent och enhetligt utlåtande, där alla oförklarliga fenomen och drag får sin förklaring. Det vi skriver Skall basera sig på resultaten vara avvägt – motsvara verkligheten kunna motiveras  BETYDESLSE FÖR KLIENTENS LIV! EX Rajatila-Björk 66

Består av tre delar: Basfakta Egentliga texten Svar på frågeställningen I remissen beskrivning av klientens perosnlighet/problematik osv Slutledning och rekommendationer Sammandrag Bör ha belägg för allt vi skriver samma nyanser, betydelse av olika resultat EX. Paaj: pensionär – 42 år rusmedelsmissbruk, egendomsbrott manisk-depressiv sjukdom, - missbrukat depr. medicin psykotiskt - Rafael svår att intervjua säger sig vara depressiv, ber om medicin, ville inte göra projekt. test – depr testena Ro- relatiteten störd, t.o.m. psykotisk MMPI – depressiv, antisociala Psykotisk? Depressiv? ny intervju – svarar inte, depressiv, Rafael- hittade på sjuk  stanna på sjukhuset – sluta med kiukuttelu emotionella svårt - aggr känslor  realtieterna, depressiva – diffust psykiskt illamående  själv tolkar som depr inte djup depression – inte psykotisk  slutsats i sinnesundersökningen 67

Basinformation Klientens personuppgifter Mottagaren av utlåtandet  Undersökningens syfte Metoderna Tidpunkten för undersökningen Kalle Karlsson H Mottagare: överläkare Pelle Pellesson Syfte: Bedömning av patientens psykiska tillstånd Metoder: WAIS-R, Rorschach, WZT, ORT, intervjuer och genomgång av dokument. - delar av ORT Tidpunkt : 1. 3 och – man träffat inte 1.3 – 4.4 – vad hänt? 68

Kalle Karlsson H Mottagare: överläkare Pelle Pellesson Syfte: Bedömning av patientens psykiska tillstånd Metoder: Wechsler Adult Intelligence –III (WAIS-III), Rorschach Comprehensive System (RCS), Wartegg- Zeichnen Test (WZT), Object Relation Test (ORT), intervjuer och genomgång av dokument. Tid: Den 1, 3 och Mottagaren är viktig  skriv så att förstår Metoder: t.ex. delar av WAIS-R kunna veta exakt vad som gjorts Tid kan sättas sist i metoderna tiden viktig för att kunna relatera om något påverkat resultaten 69

PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN
Egentlig text Inlednig Information om frågeställningen Relevanta anamnestiska uppgifter Information från intervjun  Klientens inställning till undersökningen Beskrivning av motivation, arbetssätt och beteende Speciell information Klienten förhöll sig defensivt till undersökningen / positivt Under intervjun berättade han inte spontant / kunde ge saklig adekvat info Motivationen Han samarbetade inte, satte sig inte in i uppgifterna/ han samarbetade och utförde uppgifterna enligt indtruktionerna Viktigt ur hans bakgrund Hur han själv upplever sin situation / sjukdom / svårigheter Ev. medicinering / knark ALLT SOM PÅVERKAR RESULTATEN OCH UNDERSÖKNINGENS TILLFÖRLITLIGHET 70

Egentlig text Presentation av undersökningsresultat  som är relevanta för frågeställningen  relateras till gjorda observationer, intervjuinformation och bakgrundsfakta samt tidigare undersökningar och situationsbetingade faktorer  integreras till en enhetlig bild av personen eller problemet Inte skriva: I självskattningen i projektiva test MMPI ser uppräkningar i projektiva det o det, i självsk set o det Säger inget åt läsaren i fall inte inkommen i olika testmetoder. psykologen som behöver veta  skaffar protokoll Alla resultat skall finna sin förklaring Vad har slutledningen baserats på? Skriv gärna att prestationen i kognitiva begåvningtestet personlighetstestet visar så visar det var du fått result ge exempel från intervju och bakgrundsdata 71

TESTRESULTAT I självskattningen rapporterade den undersökte att han hade hallucinationer. I de projektiva metoderna fann man inga tecken på psykotiska symptom. I MMPI var skala 8 förhöjd, vilket tyder på att den undersökte har avvikande, ev. Psykotiska upplevelser.

Beskrivning av personligheten – beakta frågeställningen :  dominanta personlighetsdrag  ev personlighetsstörning  identitet  jagbild  känslolivet  impulskontroll  försvarsstruktur  verklighetsuppfattning  relationerna till andra ex SIINESUNDERSÖKNING Personligheten beskriv viktigaste personlighets drag, ev störning identiteten normerna – är beteendet egosyntoniskt – egodystoniskt? förhållandet till emotionerna – hur medveten impulskontroll – hur medveten om impulser och hur handskas med emotieoer och emotionella situationer försvarsmekanismer – hur primitiva de är psykiska integrtionen – verklighetsuppfattningen - psykos? förnekar, förtränger – vad är typiskt för psykos, skitsofr osv PD? Borderl – split – acting out – vad är typiskt för PD- olika, borderline Förmåga till logiskt koherent tänkande, förstå följder av betende jagets autonomi och anpassning coping mekansimer för stresstolerans – frustrationstolerans förmåga att möta svårigheter och besvikelser – vilka resurser? beteendekontroll –vilken kontroll, i vilka situationer – självkänslan? stress? relationer till andra mänskor – typiskt i olika ströningar vilka svårigheter, hur yttrar sig svårigehterna? 73

 Beskriv klientens kapacitet, personlighet och brister som är relevanta för frågeställningen  Diskutera orsakerna till bristerna  Ge rekommendationer med motivering  Bedöm undersökningens tillförlitlighet  Ifall frågeställningen inte kan besvaras – redogör varför Kognitiv nivå ej IQ profilen jämn – ojämn  förklara varför potentiella nivån vilka uppgifter klarat bäst vilka medfört svårigheter - varför – ångest? Depressio? Neurologiska besvär? Motivation? Nivåförsämring ? jfr tidigare testning / skolprestationer / andra test o intervju Hjärnskada? Neuropsykologiska test – WAIS-R ? primär kapacitet BEDÖM MOTIVATIONENS OCH ARBETSSÄTTETS BETYDELSE FÖR RESULTATEN –gäller även personligeten 74

 På klientens modersmål  Texten på mottagarens “språk”  Klart och koncist språk  Inga termer  Inga uppgifter om tredje person  Inga numeriska uppgifter - IQ  Inga testsvar Mottagaren viktig ! VEM ? VARFÖR ? Beroende på åt vem och varför skrivs utlåtandet olika Inte termer 75

Beskriv genom att jämföra hellre än kategorisera: Ex. ”Denna person hade drag gemensamma med personer som har upplevt stress efter traumatisk erfarenhet” Istället för: ”Denna person lider av posttraumatiskt stressyndrom” Kom ihåg att det är TESTRESULTAT, INTE 100% fakta 76

Påståenden i relativa termer: Ex. ” Klienten var mera självcentrerad än folk i allmänhet” Istället för: ”Klienten är en mycket självcentrerad person” 77

Då data fattas, betyder det inte att ett visst drag saknas eller att ngt inte skulle vara möjligt.  “På basen av erhållna resultat kan man inte utesluta…” Tonvikt på de uppgifter man fått fram: ”Resultaten tyder på …” ”Erhållna resultat tyder på…” 78

PSYKOLOGUTLÅTANDET SAMMANDRAG
Kort sammanfattning av de viktigaste resultaten utgående från frågeställningen  Rekommendationer  Ingen ny information Sammandraget används ofta som självständigt utlåtande EX SINNESUNDERSÖKNING FI / SV 79

Klienten har rätt att läsa och få kopia av utlåtandet Du kan kallas som expertvittne till domstolen, för att förklara det du skrivit och hur du kommit fram till resultaten Du kan få läsa ditt utlåtande i tidningen Du måste kunna motivera och förklara allt su har med, ocskå för en icke- insatt 80

REFERENSER Hilsenroth, M.J. & Segal, D.L. (2004). Comprehensive Handbook of Psychological Assessment. Vol. 2, Personality Assessment Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. Kaplan, R.M. & Saccuzzo, D.P. (2005). Psychological Testing – Principles. Applications, and Issues. Thomson, Wadsworth. Groth-Marnat, G. (2003). Handbook of Psychological Assessment. 4th ed. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Psykologiska institutionen Ghitta Weizmann-Henelius"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss