Från ord till handling Vägar till ett långsiktigt föräldrastöd

En presentation över ämnet: "Från ord till handling Vägar till ett långsiktigt föräldrastöd"— Presentationens avskrift:

1 Från ord till handling Vägar till ett långsiktigt föräldrastöd
Disa Bergnéhr, Tema Barn Linköpings universitet Presentera mig själv, tema barn, forskningsprojekt. Min uppgift att följa arbetet med delstudie 1, arbetet att ta fram en samverkansfunktion alt se hur samverkandsfunktionen kring föräldrastöd fungerar. Jag har följt projektet sedan i somras, projektet som helhet uppstartstid. När jag pratar idag gör jag det utifrån ett barn och föräldraperspektiv, individperspektiv om ni så vill. Jag pratar, och tänker, utifrån projektets titel Från politisk vilka till nytta för brukarna. Mitt fokus är brukarna. Jag tror att det fokus som man har också påverkar sättet att tänka kring en organisation, kring de insatser som görs och inte görs….

2 Stat och föräldrar: ett gemensamt omsorgs- och fostransansvar
Skola med skolplikt allmän folkskola (krav på att skola skulle finnas i bygden) folkskolestadga (skolplikt) obligatoriska grundskola 9 år helt genomförd Socialtjänst Välfärdsstat med generella insatser

3 Välfärdsstatens framväxt under 1900-talet
Samhälleliga insatser som förbättrar levnadsstandarden för alla En familjepolitik som underlättar för unga vuxna att skaffa barn Ett folkhälsoperspektiv (med generella insatser)

4 Exempel på reformer med syfte att stödja barn och föräldrar
Moderskapspenning (1931) Preventivmedelslagen från 1910 upphör att gälla (1938) Arbetsgivare förbjuds säga upp kvinnor på grund av giftermål, graviditet och förlossning (1939) Avgiftsfri barn- och mödrahälsovård och förlossning

5 1940-, 1950, och 1960-talen Avgiftsfria skolmåltider (1948)
Universellt barnbidrag (1948) Samtliga mödrar får 3 månaders betald moderskapspenning (1955) Förbud aga i skolan (1958) Moderskapspenningen knyts till kvinnans tidigare lön/förvärvsarbete (1963)

6 1970 och 1980-talen Utbyggd barnomsorg Individuell beskattning (1971)
Fri abort (1976) Föräldraledighet (1974) Rättighet att som småbarnsförälder arbeta deltid (1979) Ekonomisk kompensation vid vård av sjukt barn Förbud att aga barn (1979) Gemensam vårdnad vid skilsmässa (1980-tal)

7 1990 och 2000-tal ’Pappamånad’ (1995) Maxtaxa (2001)
Två ’pappamånader’ (2002) Jämställdhetsbonus (2008) Vårdnadsbidrag (2008) Fäder nyttjar ca 23% av föräldraledigheten (2009)

8 Barn som sociala investeringar
Förändrad ekonomi och arbetsmarknad Institutionalisering av barndomen (förskola, förlängd skolgång) Reformerat skolväsende (t ex kommunaliseringen, friskolereformen) Föräldrarnas och skolans betydelse för barns hälsa och välmående som vuxna betonas

9 Skola och familjebakgrund
PISA-undersökningar visar på försämrade kunskaper hos 15-åringarna Skolorna allt mer homogena Växande skillnader mellan skolor Växande skillnader i elevers skolresultat beroende på familjebakgrund Klass och etnisk bakgrund...

10 Barns och föräldrars familjer
Ca 96% 2-6 åringar i förskola 74% av barnen 0-17 år lever med båda föräldrarna Av barn 0-18 år med skilda föräldrar bor 65% bara eller mest med mamma, 17% bara eller mest med pappa, 18% växelvis Av barn 0-5 år med skilda föräldrar bor 66% enbart eller mest med mamma, 23% enbart eller mest med pappa och 10% växelvis Ombildade familjer och regnbågsfamiljer

11 Barnfamiljernas ekonomi
Familjer med endast en förvärvsarbetande förälder har fått det sämre Stora regionala skillnader 30 procent av barnen 2007 bodde i familjer med hög inkomststandard Nästan 50 procent av barn med utländsk härkomst bor i ekonomiskt utsatta hushåll, jämfört med 10 procent av barn med svensk bakgrund

12 Barns och ungdomars hälsa – en paradox
Hälsan i topp internationellt Har ungdomars hälsa försämrats? Föräldrar ägnar mycket tid åt sina barn Förskola av god kvalitet Barn och ungdomar anser det lätt att prata med sina föräldrar (särskilt med mamma) Ökad stress i skolan 1/3 del saknar godkända betyg från gymnasiet Arbetstillfällen för unga har minskat Skillnader mellan olika barns livsvillkor Osäker framtid? Stora krav på lycka och framgång? Särskilt tonåringar skattar sin psykiska hälsa sämre än för 20 år sedan. Men är det att vi kräver mer av livet än för 20 år sedan - mer fokus på ’lycka’, vad det nu är och därav detta resultat? Psykisk ohälsa åldersbetingat - det tycks vara framförallt tonåringar som mår dåligt, särskilt tonårsflickor, om vi ser till hur tonåringarna skattar sig själva. GENRELLA VÄLFÄRDSPOLITIK OCH FÖREBYGGANDE INSATSER GER RESULTAT!!! Föräldrars hälsa på på topp också, jämfört internationellt. Avgiftsfri mödra- och hälsovård

13 Nationell strategi för föräldrastöd, SOU 2008:131
Generellt föräldrastöd ska främja barns och ungas psykiska hälsa. Det: är ”ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling” (s. 45) ska informera föräldrar om barns utveckling, behov och rättigheter ska ges utifrån föräldrars önskemål och behov ska utgår från föräldrarnas kompetens och kraft Samverkan inom och mellan kommuner, landsting, och andra aktörer betonas i SOU 2008: det är också därför vi sitter här, Föräldrastöd i samverkan.

14 Hur kan samhället - politiker och professionella - arbeta?
Motverka diskriminering, marginalisering och socioekonomisk utsatthet - strukturella insatser Informera om det samhälleliga stöd som erbjuds Samarbeta mellan och inom myndigheter och organisationer Se till barnets, föräldrarnas och familjens/nätverkets resurser men också till strukturella begränsningar Lokala analyser - vad behövs här, just nu?

15 Samverkan som påbud Vad ska vi samverka om?
Hur kan vi samverka kring förebyggande föräldrastöd? Vilka samarbeten finns? Vilka resurser har vi (ekonomiska, personella)? Vilka insatser ska vi samverka om? Vad kan och bör prioriteras?! Lokala behov, möjligheter och begränsningar?

16 Att samverka om förebyggande föräldrastöd
Skolans uppdrag? Socialtjänstens uppdrag? Andra kommunala förvaltningar och aktörer? Andra myndigheter (landsting, polis…) Privata aktörer (friskolor m m) Den ideella sektorn Lokal analys: hur samverkar vi, vad brister det, vad kan dessa brister få för konsekvenser (konsekvensanalys): samverkan i organisationsperspektiv, föräldraperspektiv, barnperspektiv!! Var ska vi lägga krutet? Pengarna… Beroende på lokala behov och lokala resurser (ekonomi men också personella sett till kompetens…) Hur ’sanktioneras’ samverkan och på vems/vilkas inititativ? ’Svagaste’ länken… Vem/vilka stöttar vi med samverkan, med det vi prioriterar? (förebyggande - riktat…. Vad är meningen med förebyggande, egentligen…?

17 Horisontell och vertikal samverkan
Politisk samverkan till nytta för barn och föräldrar? Professionellas nätverk och samverkan Vem bör initiera föräldrastödssatsningar? Top - down och/eller bottom - up?

18 Förebyggande föräldrastöd och samverkan i praktiken
Initiera Planera Pröva Utvärdera Initiera …. Lokala analyser och tillämpningar

19 Det föräldrastödjande basutbudet - att arbeta för hög kvalitet
Förskola Skola Skolhälsovård Mödrahälsovården Barnhälsovården Socialtjänsten (t ex samarbetssamtal och andra förebyggande insatser)

20 Föräldraskap, föräldrastöd och samverkan
Lokala behov av stöd? Vilken sorts stöd och till vem? Förutsättningar för stöd? Föräldrar och barn med resurser och behov Lokala behov: Demografisk sammansättning invånare; arbetslöshet, pendling till jobb, veckopendling (sjömanshustrur); skiftarbete (behov av barnomsorg kväll/natt/tidig morgon); separerade föräldrar; utrikesfödda föräldrar och barn; antal med introduktionsersättning/försörjningsstöd; antal män och kvinnor, i åldrar, barns åldrar…; en framtida demografisk analys; sociala nätverk?; mötesplatser; ideella föreningar; efterfrågan av stöd, etc. 20

21 Tack för visat intresse!
GLÖM INTE DET SUNDA FÖRNUFTET… Exemplet med bra smörgåsar på fritids…. ; med att ha kapprum byggt för 20 elever men där 40 nu ska hänga sina kläder (utan hängare så det räcker); var tog skolbänkarna vägen?! ; var tog det sunda förnuftet vägen - behöver pedagoger utbildas i att hantera barn socialt?! (som i dyra program SET, SKOlkomet etc - litar vi inte på oss själva längre? Har vi slutat att självvärdera oss? Var tog kollegiet vägen, som stöd också i vårt självvärderande? Visst får väl all den kompetens som finns, som finns här och hos människorna ni möter, förutsättningar för att blomma?!

22 Föräldrars önskemål om stöd 2010
Erfarenhetsutbyte med andra föräldrar Möjligheter till avlastning i vardagen Större möjligheter att prata enskilt med professionella Rådgivning via telefon och webb Kommunala satsningar under 2000-tal: ökade satsningar på så kallade manualbaserade eller strukturerade utbildningsprogram. Effekt? (SBU; Skolverket) Tar ev resurser som effektivare kan användas till strukturella insatser, som satsningar på förskola, skola, elevhälsa - förebyggande åtgärder och generella satsningar. Kan ett program vara generellt? När är det generellt? ”Det är (…) rimligt att verksamheterna i högre grad än idag överväger om det finns strukturella alternativ till program. Några exempel är en ökad satsning på förskola och skola och en ökad tillgänglighet till vård och stöd för de barn och ungdomar som behöver det” (SBU 2010, s. 28). Utbildningsprogram för pedagoger i skolan, t ex SET, SkolKomet mm - skulle den tiden de avsätter för detta kunna avsättat till samtal, i lugn och ro, med föräldrar? Till ett par extra timmar i veckan med barn i behov av stöd - eller för organisationsutveckling; hur kan vi göra för att FÖRBÄTTRA VÅRT SYSTEM FÖR BARNEN? VAR ÄR DET SUNDA FÖRNUFTET? Ta exempel med att bre smörgåsar på fritids - fem pålägg, 46 barn, 2 pedagoger….

23 Riskfaktorer för barn och unga
Boende i socioekonomiskt utsatta områden Ekonomiskt resurssvaga hushåll Föräldrar med litet socialt nätverk Ensamstående förälder Missbruk och riskbruk; psykisk sjukdom och våld mellan vuxna i hushållet Dåliga skolprestationer Ålder? Kön? Familjer med endast en arbetande förälder har fått det sämre; 30 procent av barnen lever i familjer med hög inkomststandard (2007); Cirka 50 procent av barn med utländsk härkomst bor i ekonomiskt utsatta hushåll, 10 procent av barn med svensk bakgrund. Skyddsfaktorer: Samhällelig kontext (hög utbildningsnivå, god hälso- och sjukvård, små inkomstskillnader, förebyggande familjepolitik. Fysisk och psykisk hälsa hos individerna; individuella resurser (intelligens). Goda ekonomiska förutsättningar. Socialt nätverk (familj och vänner som emotionellt, praktiskt och/eller ekonomiskt stöd). Förebyggande insatser i samhället (t ex förskola och skola av god kvalitet; förebyggande elevhälsa). Vi bör förvänta oss som professionella att människor VILL hjälpa till, om de har förmåga (egna ekonomiska, sociala och individuella resurser)… Samhällelig kontext – att erbjuda barn och unga en framtid…. Vi matas med hög ungdomsarbetslöshet… Vilka ungdomar är det som går arbetslösa? De som inte kan utbilda sig vidare? De som slagits ut av skolsystemet? Samarbete hem och skola viktigt för goda skolprestationer… kanske särskilt i fall där barnen har behov av extra stöd och resurser. Sociala nätverk – plural : att både barnens/ungdomarnas nätverk och föräldrarnas fungerar alt ett av dem fungerar t ex barnets/ungdomens skapar goda relationer…

24 Samverkan Förvaltningslagen Socialtjänstlagen Skollagen
krav på myndigheters samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa

25 Samverkan (ett modeord?) kopplas till:
Effektivitet God kvalitet Brukarnas bästa Stämmer det?? Sedan mitten av 1950-talet har påbud kommit om ökad samverkan, t ex kring myndigheters arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara ill.

26 Samverkan Olika verksamheter/aktörer samarbetar kring en fråga eller ett mål Mindre klart avgränsade frågor eller tillfällen Insatser adderas till varandra för att uppnå bättre resultat Konsultation – viss profession konsulterar en annan t ex samarbetet mellan skola och socialtjänst Verksamheter slås samman och arbetsuppgifter blir gemensamma

27 Samverkan inom och mellan organisationer
Horisontell samverkan Vertikal samverkan Hierarkiska organisationer kan ha negativ inverkan på samverkansarbete - samverkan på verksamhetsnivå/operativ nivå kräver ofta förankring högre upp vilket kan påverka initiativ negativt. Hur väl förankrat är något inom organisationens olika nivåer? Hur kan detta påverka möjligheten att samverka mellan olika organisationer?

28 Samverkan som projekt Vanligt förekommande
Projekt ett resultat av svårigheter att samverka inom ordinarie verksamhet bl a beroende på olika regelsystem och förutsättningar Samverkansarbete ofta beroende av externa medel Mandat för samverkan inom projektet men ej alltid i organisationen Målen integreras sällan i ordinarie verksamhet Projektet ligger utanför och verkar oberoende ledningsstrukturer och lokala styrdokument vilket också gör att det blir svårt att implementera i ordinarie verksamhet.

29 Ökad specialisering och professionalisering har ökat kravet på samverkan
DILEMMA: ”Varje organisation och dess handläggare går in i samverkan genom att de identifieras som en avgränsad organisation och en avgränsad profession. Avgränsningen grundar sig inte enbart på det faktum att det är olika hemorganisationer med olika uppdrag utan även på att det i dessa organisationer kan finnas en skillnad i arbetsmetoder, kunskap, värderingar etcetera” (Löfström 2010, s. 38).

30 Samverkan i hierarkiska organisationer
t ex kommunal ’stuprörsorganistion? Hur ser det ut hos er? Möjligheter och hinder?

31 Organisationer är människor - vilka arbetar jag med
Organisationer är människor - vilka arbetar jag med? Hur kan detta påverka barnet/föräldern? Hur arbetar vi tillsammans inom en verksamhet, t ex en skola, ett skolområde, en förvaltning? Hur arbetar vi tillsammans mellan verksamheter? Vilka nivåer? Vad kan ökad samverkan resultera i för barnet/föräldern? Vad kan ökad samverkan resultera i för dig som professionell? Vad kan ökad samverkan resultera i för verksamheten (t ex resultat, budget, kompetensutveckling)?

32 Möten mellan mig och dig, mellan vi och dem
Vad händer i mötet av olika system, vart och ett med sina regler, lagar, tabun och hemligheter: Mellan förälder/barn och professionella? Mellan professionella som representerar olika verksamheter/myndigheter? Barn/föräldraperspektiv, dvs fokus individen Socialdepartement - Utbildningsdepartment: är det konfikt där i tolkning av skolans uppdrag? Hur, om, påverkar det verksamheterna, barnen, föräldrarna? Dra exempel om Skolverkets remissyttrande.

33 Behov av att samverka Samverka för att öka/utnyttja resurser mer effektivt Öka välfärdsutbudet genom fler utförare och fler finansieringsmöjligheter Utförare ska komplettera varandra i utbud – kräver samordnad planering Fler delar på gemensamma resurser/utförare Få ned pris genom konkurrens på en marknad Samverka för att skapa välfärdskedjor Individ/brukarfokus Hela livssituationen perspektivet Samordnande arbetsuppgifter, rutiner och utbyte av information – ev samlokalisering Ex: Barn som far illa – tvärsektoriella team Behov av att samverka inom och mellan kommunala och statliga verksamheter. Individ/brukarperspektiv: mål att personen inte ska ’falla mellan stolarna’ med fokus på hela livssituationen – ett systemteoretiskt och nätverksteoretiskt perspektiv och förhoppningsvis angreppssätt. Samverka för att öka/utnyttja resurser – tredje vägens politik….

34 Hinder för samverkan Organisation olika nivåer, politiker, tjänstemän –verksamhetschefer och medarbetare Oklara mål Definitioner av uppdrag Arbetsbelastning och brist på ekonomiskt & personellt tillskott (ske inom ram) Skillnader i kunskaps & förklaringsmodeller inom olika professioner Skillnader i regelverk, lagar, ex: tystnadsplikt Koordineringsproblem Tvister om ekonomi och budget Prioriterade insatser (projekt)? Oklart hur föreslagna åtgärder ska bidra till att uppnå de mål man formulerat (klarhet, konkretisering, logik, hur?, på vilket sätt?) Politiska trender, modeord m.m. ex: samverkan. Samverkan för att uppnå målet om att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under hela barnets uppväxt…. HUR PRIORITERAS ETT PROJEKT OCH MÅLEN MED ETT PROJEKT?! Eg mainstreaming…. !!! Disa! Ta exempel Maintresming.

35 Lyckad samverkan (lyckad för vem?)
Identifiera problem och behov av samverkan (när/var och hur behöver vi samarbeta?) Diskutera uppdrag och mål (vem/vilka ansvarar för vad och vad vill vi göra?!) Hur påverkar samverkan alt. brist på samverkan barnet/föräldern? Budget och resurser (hur ska dessa fördelas och vad ska prioriteras?) Kommunala satsningar under 2000-tal: ökade satsningar på så kallade manualbaserade eller strukturerade utbildningsprogram. Effekt? (SBU; Skolverket) Tar ev resurser som effektivare kan användas till strukturella insatser, som satsningar på förskola, skola, elevhälsa - förebyggande åtgärder och generella satsningar. Kan ett program vara generellt? När är det generellt? ”Det är (…) rimligt att verksamheterna i högre grad än idag överväger om det finns strukturella alternativ till program. Några exempel är en ökad satsning på förskola och skola och en ökad tillgänglighet till vård och stöd för de barn och ungdomar som behöver det” (SBU 2010, s. 28).

36 Föräldrastödjande samverkansfunktion på kommunal nivå - Vad finns och vad behövs?
Samverkande funktioner ? Samverkande verksamheter ? Samverkan mellan vilka nivåer ? Är gemensamma mål nödvändiga ? (om vilja att stödja annan förvaltning/verksamhet finns…) Behov av särskilt avsatta medel ? (eller fungerar det med ’ett givande och tagande’) Vad finns, vad behövs och vilka behov bör prioriteras? Kunskap kring behov (inom resp. förvaltning - givande o tagande i kunskap här….); definition av uppdrag (resp. förvaltning) där definition accepteras av andra, om problem för individen måste detta tas tag i …. Vad/vilka (individer) bör prioriteras?!

37 Föräldrastöd och de tre förvaltningarna…
Socialförvaltningen - förvaltningen med kunskap och lagstadgade förpliktelser Barn och utbildning - förvaltning med potential men samtidigt ’Den besvärliga skolan’ Kultur och fritid - förvaltning med potential men i behov av hjälp och stöd för att se denna Har Socialtjänsten nog med kunskap, t ex om barn i skolan?, om K o F potential och resurser?!… Är skolan verkligen besvärlig? Vad kan och vill K och F göra - gör de nog? Socialtjänstlagen förpliktigar men det gör inte skollagen på samma sätt. Informera om avstängning till soc….

38 Föräldrastöd och samverkan
Lokala behov av samverkan? Vilken sorts samverkan? Förutsättningar samverkan (organisatoriska/kult-urella, personella, ekonomiska)? Lokala behov: Demografisk sammansättning invånare; arbetslöshet, pendling till jobb, veckopendling (sjömanshustrur); skiftarbete (behov av barnomsorg kväll/natt/tidig morgon); separerade föräldrar; utrikesfödda föräldrar och barn; antal med introduktionsersättning/försörjningsstöd; antal män och kvinnor, i åldrar, barns åldrar…; en framtida demografisk analys; sociala nätverk?; mötesplatser; ideella föreningar; efterfrågan av stöd, etc. Gemensam utgångspunkt; Gemensam referensram; Gemensam syn på tillvägagångssätt för att utveckla samverkan; Organisatoriska och resursmässiga förutsättningar? VAD VILL VI (politiskt)? Och stå för det!!! Eg nedskärningar/fokus på nya/andra områden, kanske mer riktat stöd än allmänt…. I lokala fall där grupper med behov av särskilt stöd är stor! ’Det orättvisa i att behandla alla lika!!!!

39 Tack för visat intresse!
GLÖM INTE DET SUNDA FÖRNUFTET… Exemplet med bra smörgåsar på fritids…. ; med att ha kapprum byggt för 20 elever men där 40 nu ska hänga sina kläder (utan hängare så det räcker); var tog skolbänkarna vägen?! ; var tog det sunda förnuftet vägen - behöver pedagoger utbildas i att hantera barn socialt?! (som i dyra program SET, SKOlkomet etc - litar vi inte på oss själva längre? Har vi slutat att självvärdera oss? Var tog kollegiet vägen, som stöd också i vårt självvärderande? Visst får väl all den kompetens som finns, som finns här och hos människorna ni möter, förutsättningar för att blomma?!