Åsa Tollstedt Uppsatsen ingår i följande examen

En presentation över ämnet: "Åsa Tollstedt Uppsatsen ingår i följande examen"— Presentationens avskrift:

1 Åsa Tollstedt Uppsatsen ingår i följande examen
Magisterexamen i Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Distans utb halvfart VT dec. För att skaffa mig fördjupade kunskaper inom anatomi, fysiologi och farmakologi och därigenom kunna erbjuda de boende ytterligare kvalitetssäkrad vård.

2 Resistensutveckling mot antibiotika vid urinvägsinfektion hos kvinnliga diabetiker 75 år och äldre boende på servicehus Namnet som jag valde till mitt arbete är detta

3 Handledare:   Anders Wimo adjungerad professor, Karolinska Institutet, Stockholm samt familjeläkare, Primärvården i Nordanstig Mats Sjöquist professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi Uppsala universitet Mats Sjöquist är även min examinator i U-sala

4 1. Bakgrund Utvecklar äldre kvinnliga diabetiker snabbt antibiotika resistens vid behandling av urinvägsinfektion ? Den här funderingen fick jag under tiden jag läste Medicinska Vetenskaper, och tyckte att det var ett bra ämne att skriva om. Jag upplevde att dessa patienter råkade ut för detta fenomen, så varför inte ta reda på om det var/är så ?

5 2. SYFTEN ATT studera om det finns en ökad antibiotika resistens vid urinvägsinfektioner hos kvinnliga diabetiker 75 år och äldre boende på särkskilt boende jämfört med en jämförelsegrupp av icke diabetiker i samma boendeform, samt att studera om Ph värdet i urinen har någon inverkan på detta ATT genom litteraturinventeringen bilda mig en bakgrunds uppfattning om vad som tidigare studerats inom detta område ATT med en kvalitetssäkringsenkät med olika frågeställningar och fasta svarsalternativ studera om det finns stöd för mina iakttagelser

6 1) Litteratur inventering 2) Enkät
3. METOD 1) Litteratur inventering 2) Enkät 1) Att med en litteratur inventering se vad som tidigare finns skrivet i ämnet Litteraturinventeringen genomfördes dels genom en sökning i den vetenskapliga litteraturdatabasen PubMed. (med sökorden diabetes, elderly, women,UTI, ), dels genom att söka efter svenska sammanfattningar i ämnet. 2) Att med en enkät kartlägga antibiotika resistens vid UVI hos kvinnliga diabetiker 75 år jämfört med en jämförelsegrupp av icke diabetiker i särskilt boende. Enkäten utformades som en deskriptiv undersökning med ett konsekutivt urval. Enkäten har lämnats ut till fem servicehus i Hälsingland där ansvarig sjuksköterska skulle fylla i en enkät för varje uppkommen urinvägs infektion. Målsättningen var att samla in uppgifter om femtio urinvägsinfektioner hos diabetiker och med lika många icke diabetiker som jämförelsegrupp. Frågorna besvarades dels som fasta svars alternativ och dels med fritext svar. Ansvariga läkare för respektive servicehus fick ett informationsbrev med beskrivning av arbetet, där jag även har bett om godkännande att utföra undersökningen, som har karaktären av en kvalitetssäkringsstudie. Jag utformade även ett informationsblad som lämnades ut till pensionären eller dennes närmaste anhörig (se bilaga1,2). Som teststickor användes Combur urinstickor nr:5. Vid Urinodling angavs på remissen även resistens bestämning som önskad analys. Under datainsamlingsfasen fanns personnummer tillgängliga enbart för mig, för att se om samma person har haft flera urinvägsinfektioner under svarstiden. Personnumren makulerades när insamlingsarbetet var avslutat och resultaten sammanställdes avidentifierat och redovisas i form av frekvenstabeller med förklarande text. Analys sker genom deskriptiv statistik

7 4.1 Sammanfattning av litteraturgenomgång

8 LITTERATURGENOMGÅNG -problem Svårt att hitta studier Särskilt boende
Inga svenska studier Vid sökandet av vetenskapliga artiklar i detta ämne var det mycket svårt att hitta studier med likartad frågeställning och kriterier. I de artiklar som jag fann var de flesta kvinnorna yngre och inte boende på särskilda boenden/ service hus. Ett problem i litteratursökningen var att det svenska begreppet ”särskilt boende” förefaller vara ett svenskt fenomen, som tycks motsvaras av begrepp som ”institution”, ”nursing home”, ”sheltered living” i ett internationellt sammanhang. De publicerade artiklarna har varit inriktade på kvinnor som uppsökte eller blev uppringda från den svenska motsvarigheten till hälsocentral eller privatklinik, företrädesvis i Nederländerna och Storbritannien. Jag har här valt att fördjupa mig i tre arbeten.

9 International journal of Antimicrobial Agents
Hoepelman et al. (2004) International journal of Antimicrobial Agents Kvinnor över 65 år med diabetes Eget boende De har tyckt sig kunna urskilja en ökad risk för symptomgivande urinvägsinfektion( UVI ) hos de med asymtomatisk bakterieuri ( ABU). Som troliga riskfaktorer sågs ålder, bristande metabolisk kontroll, antal år med typ II diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och makroalbuminuri. Symtomen var de klassiska, miktionssmärta, ökad miktionsfrekvens, trängningsbesvär, hematuri och buksmärta.

10 E coli 47% diabetiker, 68% jfr grupp
Komplicerad UVI: 90% bra med Ciprofloxacin Trimetoprim-sulfa: 19-23% resistens Hopelman !! E-coli var den vanligast förekommande bakterien. En studie visade att hos 47 % av diabetikerna var urinvägsinfektionen orsakad av E coli; motsvarande andel i jämförelsegruppen var 68%. De kvinnor som var infekterade med någon form av resistenta bakterier (vilket konstaterats före behandlingen!) klassificerades som komplicerad UVI och hade behandlats med Ciprofloxacin med 90% utläkning. De förordar behandling i 7 dagar med preparat som penetrerar blåsväggen och ej enbart påverkar urinen som Trimetoprim- sulfa ( som inte är så vanligt förekommande inom äldreboende i Sverige nu) altenativt Trimetoprim eller kinololer för att motverka recidiv. Infectious Diseases Society of America (IDSA) rekommenderar endast 3 dagars behandling för motsvarande grupp patienter och preparat. Trimetoprim-sulfa uppvisade den högsta resistensfrekvensen av alla använda antibiotika, 19% (23%). Motsvarande siffror för kontrollgruppen redovisas inom parentes. Nitrofurantoin 1% (3%) och Ciprofloxacin 0%( 4%). Kontrollgruppen hade högre resistens procent för all antibiotika. Trots detta förordades detta preparat., då resistensutvecklingen för detta preparat enligt författarna är låg i Europa. Trimetoprim- Sulfa visade sig dock kunna orsaka hypoglykemiska effekter vid höga doser. Alla patienter som behandlats kontrollodlades efter 3 månader och de som fått recidiv efter cystit behandlades igen. Då E-coli ökar frisättningen av cytokiner och kemokiner (,som utlöser smärtan.) utöver att de orsakade exfoliation av superficiala celler, var de även invasiva i uretraepitelceller ( kryper ned i slemhinnan i urinblåsan) där de förökade sig och orsakade intracellulära reservoarer, som senare kunde vara en källa till upprepade UVI. Hoepelman et al väckte frågan varför skapa en ”sjukdom” av ABU hos dessa patienter, och rekommenderade ett mer avvaktande förhållningssätt.

11 1) Ge ökad mängd vätska vid symtom, gärna tranbär/ lingon
Råd 1) Ge ökad mängd vätska vid symtom, gärna tranbär/ lingon 2) Undvika kvarliggande kateter i blåsan. 3) Behandla med lokalt östrogen vaginalt för att bihålla pH värdet som annars stiger post menopausalt. De refererar (referenserna i deras artikel) även till icke- farmakologiska alternativ, både preventivt och behandlande med tranbär/ lingon dryck/ tabletter då dessa preparat vid in – vitro test har visats ha en hämmande effekt på bakteriens förmåga att fästa vid epitelcellerna i blåsan. Tappa urin istället vb, med RIK = ren intermitent kateterisering

12 Edward J. Boyko et al, 2002 Diabetes Care
Förekomsten av ökad risk för akut UVI hos postmenopausala kvinnor med diabetes år (både tablett- och insulinbehandlade) i USA. Studien var upplagd som telefon intervjuer under en 24 månaders period UVI frekvensen var högre hos de kvinnor som behandlades med tabletter/insulin,(det fanns dock ingen signifikant skillnad ( p=0,87) mellan tablett och insulin grupperna) jämfört med de som enbart hade kostregim och livsstils ändring.

13 DM >10 år: ingen predisposition för UVI
Läkemedelsbehandlade diabetiker: ökad UVI-risk Diabetessvårighetsgrad: ökad risk för UVI BOYKO !! Enbart diabetesduration mer än 10 år medförde ingen predisposition för UVI, däremot var urininkontinens hos diabetikerna vanligare (p= 0,006). Studien visade inte på någon signifikant skillnad i graden av glykemisk kontroll versus HbA1c värden. E-coli var även här den vanligaste bakterien i båda grupperna. ABU hos diabetikerna orsakade också ökat antal UVI. Deras slutsats var att postmenopausala diabetiker löpte en högre risk att utveckla en UVI om de samtidigt stod på läkemedel för diabetes. Svårhetsgraden av deras diabetes påverkade även risken för utvecklande av UVI. De refererar till en studie om sambandet bakteriuri / diabetes där diabetikerna uppvisade kraftig förekomst av bakterier i urinen jämfört med kontrollgruppen. Deras slutsats var att äldre diabetiker hade en kraftigt ökad risk att utveckla UVI

14 Läkemedelsverkets tidning 2007
Tranbärssjuice och tabletter: minskad UVI risk Tanninen i tranbärsjuice hindrar coli bakterier att fästa i blåsväggen OBS: interaktions risk: tranbär och waran! Diabetiker ej specialstuderade 2007 handlar en ganska stor del av innehållet om UVI och ABU hos kvinnor från 18 år- 80 år+ inom vård och omsorg (inklusive diabetiker). Man har granskat ett flertal utländska forskares rön om bland annat profylaktisk behandling med tranbär mot UVI hos vuxna. De granskade studierna är publicerade mellan och inbegriper olika metoder, t ex randomiserade, placebo kontrollerade, dubbelblind studier, ibland med cross-over osv. Kvinnorna är äldre, i vissa fall från äldreboenden, geriatriska patienter och från äldre akut – rehabavdelning. Två av studierna ingår i en Cochrane-rapport.( institution som granskar forskarreslutat och jämför evidens bla.) När data från studierna granskades framkom det att både juice och tabletter statistiskt signifikant minskade antalet symtomatiska UVI under det år som studien gjordes. (p<0,05). Biverkningarna var få, endast ett fåtal råkade ut för illamående, reflux och orolig mage från den tablettbehandlade testgruppen. En studie som hade utförts under ett år av Stothers (2002) i Kanada, var en randomiserad,placebo-kontrollerad,dubbelblind test.De resultat de fann var att tranbärstabletter 1 styck morgon och kväll minskade uppkomsten av UVI i lite högre grad under testperioden än juice (250ml) morgon, lunch och kväll. Juice finns både sockrad/ socker fri. Författarnas slutsats av Cochrane rapporten var att det fanns en viss evidens för att tranbär kan minska antalet symtomatiska UVI hos äldre kvinnor, genom att påverka urinblåsans epitelceller så att bakterierna (främst E-coli,) inte fäster. Tanninerna (proantocyanidiner) i bären förhindrar även P-fimbriesförsedda E-coli att fästa och därmed förhindra bakterietillväxt och toxinbildning. Det framgår tyvärr inte om dessa äldre kvinnor även var diabetiker. Hopelman kom fram till samma sak Ett observandum som framkom var att det från engelska läkemedelsverket rapporterats interaktion mellan Warfarin och tranbär med ökat/ minskat, instabilt INR-värde, eller blödningsepisoder. Metenaminhippurat diskuteras som preventivt mot UVI utifrån en översikt gjord genom Cochrane, riktat mot kvinnor, inkluderande 30 postmenopausala kvinnor men exakt ålder anges inte. Viss positiv effekt ses men den kan vara överdriven och större kontrollerade studier behövs enligt Cochrane-rapporten. Äldre diabetiker tas dock upp i ett annat avsnitt i detta nummer av Läkemedelsverkets tidning, där de kommer fram till att kvinnor år med farmakologisk diabetesbehandling visar sig ha högre risk för att få symtomgivande UVI jämfört med kostbehandlade, som inte hade någon ökad risk för UVI. Detta var samma slutsats som Edward J. Boyko et al kom fram till.

15 Äldre kvinnor boende på institution (ej redovisat diabetiker/ friska) uppvisar upp till 50% ABU.
Antibiotika behandling minskade inte förekomsten av UVI, problem med resistens blev istället följden av behandlingen.

16 Utifrån mina erfarenheter samt de artiklar jag studerat kvarstår frågan: Kan bakomliggande orsak till UVI med antibiotikaresistens hos äldre diabetiker 75+ på särskilda boenden i Sverige finnas i ett förändrat pH-värde i urinen?

17 Mål: 100 enkäter (50 DM, 50 icke DM) Resultat: 7 DM, 30 icke DM
Av utlämnade 100 enkäter (50 diabetiker och 50 jämförelsepatienter) inkom 37 svar, 7 stycken diabetes och 30 stycken jämförelsepatienter, dvs bortfallet blev totalt 63% utifrån målsättningen. Datainsamlingsperioden var 3 månader under hösten 2005.

18 Diabetes Icke Diabetes KAD 2 1 Ej KAD 5 29

19 Långtidsbeh? Diabetes Icke Diabetes JA NEJ 7 27 Ej SVAR 3
NEJ 7 27 Ej SVAR 3 Bra att ingen hade långtidsbehandling med antibiotika. Hos icke diab saknades det ifyllt i den rutan, får anses som bortfall

20 Diabetes Icke Diabetes inga trängningar 1 14 sveda 3 12 feber ej svar
trängningar 1 14 sveda 3 12 feber ej svar 4 Ej svar hos båda grupperna: hade svar under ANNAT:

21 Diabetes Icke Diabetes pH 5-6 1 3 pH 7-8 5 protein 1-2 protein 3-4 2
vita 1-2 vita 3-4 7 blod 1-2 blod 3-4 4 urinsocker 1-2 urinsocker 3-4 De noterade pH värdena hos diabetikerna var ej markant förhöjda och proteinuri förekom i båda grupperna, med övervikt för jämförelsegruppen !!! Diabetiker kan ju ha det eftersom dessa ofta får en viss njursvikt till slut och detta syns ju dels genom proteinuri. Ökat antal vita i urinen var mer förekommande hos jämförelsegruppen Även Hematuri var mkt mer förekommande hos jämnförelsegruppen Den diabetiker som hade urinsocker hade även högt blskr.

22 Diabetiker Symtom som skrevs in under ”Annat:” var högt blodsocker (2 st), stopp i kateter flera ggr (2 st), tillfällig inkontinens(1st), ökad miktionsfrekvens (2 st), positiv nitrit (3 st) förvirring (3 st) och illaluktande urin (3 st). Ett flertal personer uppvisade flera ”symtom”

23 Jämförelsegrupp Symtom inskrivet under ”Annat”
var: tillfällig inkontinens(1st), illaluktande urin(8st), underlivsklåda(1st) positiv nitrit (5 st), urinretention(1st) och besvär trots nyligen avslutad antibiotika kur(1st).

24 UVI behandling senaste 3 månaderna JA
Diabetes n= 7 Icke Diabetes n= 30 UVI behandling senaste 3 månaderna JA 4 13 UVI behandling senaste 3 månaderna NEJ 2 16 Hiprex behandling JA 1 5 Hiprex behandling NEJ 25 Ovanstående frekvenstabell åskådliggör antalet observationer av behandling med antibiotika tre månader före studien och ej bland testgrupp ( D) och jämförelsegrupp (ID). 13 icke diabetiker har behandlats för UVI de senaste 3 månaderna före enkäten. Urinodlings verifierade ? Hos (D) är förekomsten av re-infektion något högre procentuellt sett än hos (ID) Övriga kolumner redovisar motsvarande observationer vad gäller tablett Hiprex som profylaktisk behandling mot UVI. Det är färre som har förebyggande behandling än de som inte har det. Ett fåtal hade profylaktisk behandling med Hiprex (1g x2). Två bortfall, ett i (D) där redovisning fattades för både UVI behandling/ Ej behandling och Hiprex / Ej Hiprex och ett i (ID) vid UVI behandling/ Ej behandling

25 (30) Antibiotika behandling Trimetoprim Norfloxacin Pivmecillinam
Nitrofurantoin Cefadroxil Diabetes (7) 1 2 Ej Diabetes (30) 11 9 Diabetiker (D) Norfloxacin ( Lexinor) 200 mg 1x2 i fem dagar, var den vanligast förekommande antibiotika typen. Två diabetiker blev behandlade med detta( ej urinodlings verifierade). Följt av Nitrofurantoin ( Furadantin) 50 mg 1x3 i fem dagar, Trimetoprim 300 mg till natten i sju kvällar och Pivmecillinam ( Selexid) 200 mg 1x3 i 7 dagar som förekom som behandlings alternativ i (D) gruppen. En person behandlades med Pivmecillinam, däremot användes detta preparat till 9 personer i kontrollgruppen. Två personer fick ingen behandling. Läkaren avvaktade I den här gruppen hade fyra personer UVI tre månader före testperioden, vilket tyder på recidiv av UVI inom testperioden. Jämförelsegruppen (ID) Behandlades även med framför allt Norfloxacin (11/30) 5 dgr. Fyra personer uppvisade resistens. Visas på nästa bild !! och Pivmecillinam 200 mg 1x2 i fem dagar. (9/30) I denna grupp behandlades två med Trimetoprim. Fem uppvisade resistens mot preparatet före behandlingen. Enstaka personer fick flera behandlingar under mätperioden. Ingen blev behandlad med Cefadroxil.( Cefamox) Det var sju icke diabetiker (ID) som inte fick någon antibiotika behandling vid detta tillfälle utan läkaren avvaktade. En (ID) fick avvakta med behandling för sin UVI på grund av samtidig behandling för lunginflammation. Enstaka kvinnor med återkommande besvär utan behandling.

26 Resistenstabell antibiotika
Trimetoprim Norfloxacin Piv mecillinam Nitrofurantoin Cefadroxil Diabetes (7) 1 Ej Diabetes (30) 5 4 2 Resistens utvecklings mönstren i båda grupperna visade att det förekom resistens mot tre av de använda läkemedlen. 2/7 diabetiker visade sig vara resistenta mot Trimetoprim, Norfloxacin och Nitrofurantoin före behandling. En av dessa uppvisade resistens mot både Nitrofurantoin och Norfloxacin. Pivmecillinam uppvisade ingen resistens i någon av grupperna. Cefadroxil uppvisade dock resistens i kontrollgruppen. Totalt 12/30 i kontrollgruppen uppvisade resistens för flera preparat ! I tre svar hos (ID) var inte eventuell resistens redovisad, får anses som bortfall.

27 Diskussion I detta arbete har jag kommit fram till att antibiotikaresistensen hos kvinnliga diabetiker stämmer väl överens med min referenslitteratur. Resistens finns men är inte vanligare än hos jämförelsegruppen. Detta tyder på att diabetikerna som fått behandling med Norfloxacin som är en kinolol ej uppvisar någon högre resistens utveckling än kontrollgruppen. Resistensutvecklingen för de vanligast förekommande antibiotika i Sverige idag synes inte vara högre än kontrollgruppen. Däremot uppvisar Trimetoprim en kraftigt ökad resistens utveckling hos kontrollgruppen. Varför används så lite Pivmecillinam vid UVI med bakgrund till mitt resultat ?? Detta verkar vara ett underutnyttjat preparat, med tanke på att inga av mina enkät svar uppvisat någon resistens härvidlag. Förhöjt pH värde (7-8) i urinen var procentuellt lika mellan grupperna. Detta tyder på att förhöjt Ph värde inte är en riskfaktor i sig för diabetiker. Det kan dock ses som en generell risk, med hänvisning till litteraturgranskningen som visat på att postmenopausala kvinnor får högre Ph värden vaginalt Läkemedelsverkets tidskrift (6) tar på sidan 21 upp att kvinnor som får farmakologisk behandling för sin diabetes har visat ökat risk för symtomgivande UVI men ej de som enbart kostbehandlas. Kan det stå för att dessa läkemedel eller innehållet som laktosmonohydrat, cellulosa, sorbitol och majsstärkelsen i sig, påverkar den metabola balansen och därmed utgör en ökad risk för UVI. Om så vore fallet är kanske insulinbehandling att föredra redan från det att även Typ II diabetes diagnostiseras. Jag kan i nu läget inte finna stöd för min ursprungshypotes om en ökad resistensutveckling mot antibiotika hos diabetiker. Högre pH värdet 7-8, mellan grupperna, (D)1/7 14%, (ID) 5/30 (16%) tyder inte på någon märkbar inverkan. Orsaken kan kanske stå att finna i att undersökningstiden var för kort och med ett större bortfall än räknat. Var det en illa vald period augusti-oktober att inhämta materialet? Vid informationen till sjuksköterskorna godkändes enkäten som lätt att fylla i. Det är positivt att se att de diabetiker som fått läkemedelsbehandling för sin UVI inte har utvecklat ökad grad av resistens, vilket tyder på att de var metabolt väl inställda sedan tidigare och fått adekvat behandling efter resistensmönster vid urinodlings svar. Kan svaret finnas i att det regelmässigt skickas urinodling på dessa patientkategorier innan behandling sätts in?! Enligt referensen, Information från Läkemedelsverket synes det som om tranbär/ lingon har en bakterie hämmande effekt på E-coli som är den vanligast förekommande bakterien. Dessa drycker serveras ofta till maten på äldreboenden i Sverige. Med betoning på framför allt till de som har besvär med ofta återkommande UVI.Till diabetiker serveras den sockerfria varianten.

28 Geerlings använde sig av flera variabler likartade som de
jag använde med Combur teststicka. Det var svårt att finna nya artiklar i ämnet. Mycket var skrivet på 90-talet De flesta är skrivna i Holland/ Storbritannien och Spanien. Hittade inget med exakt den frågeställning jag hade. Mina resultat stämmer dock väl överens med de undersökningar som tidigare har utförts i enlighet med min referenslitteratur genomgång. Geerlings med flera ( 3 ) använde sig av flera variabler likartade som de jag använde (Combur teststicka för att undersöka glucos, vita och pH i urinen). De fann att glucosuri ( p= 0,4) inte påverkade förekomst av ABU och senare utveckling av UVI, ej heller något påvisbart vad gällde pH värdet i urinen (vilket är likartat mina fynd). Det var svårt att finna nya artiklar i ämnet. Mycket var skrivet på 90-talet och i den litteratur jag valde från hittade jag inget som tog upp exakt den frågeställning jag hade. Jag hittade heller ingen svensk artikel. De flesta är skrivna i Holland/ Storbritannien och Spanien.

29 Alla kvinnorna i artiklarna fick lämna skriftligt godkännande
Alla kvinnorna i de refererade artiklarna fick lämna skriftligt godkännande till att deltaga i studierna, de var sannolikt friskare än mina urvalspersoner, då dementa troligen inte ingick. Det som också försvårade var att begreppet särskilt boende som tidigare nämnts är något typiskt svenskt.

30 Största metodologiska problemet i min studie
är dock att antalet patienter var så få, vilket gör att alla jämförelser och statistiska analyser blir problematiska. Chi2 test gick inte att utföra då antal observationer var för få.

31 Äldre äldre kvinnor med diabetes i särskilt boende
Studie med en längre testperiod Tillägg av demens, inkontinens samt en fördjupning i effekterna av tranbärs/ lingondryck / tabletter Denna patientkategori, äldre äldre kvinnor med diabetes boende i särskilt boende är en grupp som inte har fått så stor uppmärksamhet vad gäller forskning om sin situation. Jag har med detta examensarbete försökt belysa tankar och funderingar omkring detta ämne och dessa patienters situation. Jag har en fundering om en studie med en längre testperiod, med ett större antal patienter och en mer preciserad undersökning med bl a tillägg av demens, inkontinens samt en fördjupning i effekterna av tranbärsdryck / tabletter

32 TACK Jag vill även tacka mina kollegor på de utvalda särskilda boendena som hjälpte mig att genomföra den här studien i form av en enkät som de fyllde i och sände åter till mig efter testperiodens slut.

33 Bilaga 1 ÖNSKAT SAMTYCKE
FRÅN BERÖRDA VERKSAMHETSCHEFER OCH DISTRIKTSLÄKARE Åsa Tollstedt Distriktssköterska Forsagården Hej! Under min utbildning i Medicinska Vetenskaper 60p vid Uppsala universitet har jag nu kommit till mitt examensarbete. Detta har jag utformat som en enkät(undersökning) av resistensutveckling mot antibiotika vid UVI hos 50 kvinnliga diabetiker, 75 år och äldre vid Serviceboende i Hälsingland, med en motsvarande lika stor grupp icke diabetiker med UVI. Denna kvalitetssäkringsstudie är utformad som en deskriptiv undersökning med ett konsekutivt urval. Person nr på protokollet kommer endast att användas under arbetets gång, sedan kommer dessa att makuleras, de kommer heller inte att användas i någon databas. Medsänder även min projektplan enkäten samt informationsbrevet till boende/ombud som skall lämnas till sjuksköterskor på boendena för ifyllnad. För att detta arbete skall ge bra resultat bör det på patienter med misstänkt UVI skickas en urinodling. Min handledare är Docent Anders Wimo Harmånger Hc. Hälsningar Åsa Tollstedt Distriktssköterska Forsagården GODKÄNNES:……………………………………………………

34 Bilaga 2 Hej Till deltagande pensionär eller dennes ombud
Mitt namn är Åsa Tollstedt jag är distriktsköterska på Forsagården. Jag läser en magisterkurs i Medicinska Vetenskaper i Uppsala och jag har nu kommit till mitt examensarbete. För detta har jag valt att göra en kvalitetssäkrings studie av 50 st urinvägsinfektioner hos kvinnliga diabetiker 75 år och äldre boende på servicehus. Det kommer även att finnas en kontrollgrupp med lika många icke diabetiker. Den här undersökningen medför inga extra behandlingar, besvär eller kostnader för Er. Ert person nummer på protokollet kommer bara att finnas med under undersökningens gång, sedan makuleras/ tuggas detta. Med denna studie vill jag se om det är vanligare med antibiotika resistens hos diabetiker än inte diabetiker mot de bakterier som finns i urinen. Jag kan nås på telefon nr: dagtid om ni har några funderingar. Tack på förhand för ditt deltagande Åsa Tollstedt

35 LITTERATURFÖRTECKNING
1. Andy I:M: Hoepelman (a) Ruby Meiland ( b) Suzanne E. Geerlings ( c) Pathogensis and managenment of bacterial urinary tract infections in adult patients with diabetes mellitus International journal of Antimicrobial Agents 22 ( 2003) S35-S43 2. Edward J. Boyko, Stephan D. Fihn et al. Diabetes and the Risk of Acute Urinary Tract Infection Among Postmeopausal Women Diabetes Care;25(10), october 3. Suzanne E. Geerlings, RonaldP.Stolket al. Asymtomatic Bacteriuria May Be Considered a Complication in Women With Diabetes. Diabetic Care 2000; 23: 4. R.Meiland,S.E, E. Geerlings, M. Hopelman et al. Diabetes mellitus in itself is not a risk factor for antibiotic resistance in Eschericiha coli isolated from patients with bacteriuria.Diabetic Medicine 2004;21: 5. Mario Bonadio, Micaela Meini, Cristina Gigli et al. Urinary Tract Infection in Diabetic Patients.Urologica Intenationalis. Urol Int 1999;63: 6. Information från Läkemedelsverket 2007;18 (2):21-28.

36 SAMMANFATTNING Denna uppsats baseras på en prospektiv kvalitetssäkringsstudie. En dikotom kvantitativ variabel användes för att studera förekomsten av resistensutveckling mot antibiotika hos 50 äldre kvinnliga diabetiker. Som jämförelsegrupp användes en matchad grupp bestående av kvinnor utan diabetes. Studien omfattar en granskning av urinodlings svar, pH i urin och den behandling som följde. Syftet var att studera om det förekom ökad resistensutveckling mot antibiotika hos dessa patientgrupper och vad man i så fall skulle kunna göra åt detta problem. Resultaten redovisas i form av tabeller,och förklarande text. De jämfördes sedan med vad som framkom under litteratur genomgången. Mina förväntade resultat om en ökad resistensutveckling mot antibiotika hos diabetiker stämde inte med de insamlade enkätsvaren, men väl med referenslitteraturen. Något extra förhöjt pH värde i urinen hos diabetikerna kunde inte noteras. Det framkom att tablettbehandlade diabetiker löpte ökad risk att utveckla UVI. Tranbärsjuice/ tabletter kunde ha en viss hämmande inverkan för utvecklande av UVI enligt en Cochrane rapport från Kanada(2002). Studien var liten och kort tid (1år)