- ett familjerådgivningsperspektiv

En presentation över ämnet: "- ett familjerådgivningsperspektiv"— Presentationens avskrift:

1

2 - ett familjerådgivningsperspektiv
VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv Redovisning av enkätundersökning inom den kommunala familjerådgivningen 2009

3 Tidigare undersökning
1996 – Sätra Bruk. Rapporten – ”Våld i parförhållandet, misshandel och hot i ärenden på familjerådgivningen.”

4 Nytt i Socialtjänstlagen
– socialtjänstens ansvar vad gäller insatser till stöd för våldsutsatta kvinnor och barn skärps från bör till skall. Kommunerna måste aktivt arbeta med våldsproblematiken och skyddet.

5 Socialtjänstlagen 5 kap.
Brottsoffer 11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.    Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.    Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

6 Kartläggningens syfte och mål
Vilka rutiner och arbetssätt finns i arbetet med våld i ärenden idag och finns särskilda policydokument? I vilken omfattning söker sig par till familjerådgivningen för professionell hjälp där våld förekommit? Vilken kunskap har familjerådgivaren om det våld som förekommit/er i ärenden på familjerådgivningen? Vem har utövat våldet, vem är utsatt, vilken typ av våld har utövats och i vilken omfattning? Innebär olika driftsformer för familjerådgivningen olika konsekvenser för arbetet med relationsvåld? Starta ett utvecklingsarbete på familjerådgivningarna.

7 Genomförandet Enkät 1 - Arbetssätt och rutiner
Enkät 2 - Räkna antalet våldsärenden i tre månader. Beskriv våldet. Dialog med familjerådgivningarna Mobilisering / Implementering Sammanställning av resultat

8 Antal kommunala familjerådgivningar
309 familjerådgivningar, utifrån Socialstyrelsens register, deltog i undersökningen.

9 Driftsformer för familjeråd- givning i 290 kommuner
58% - kommunal familjerådgivning 9 % - kommunalt vårdbolag 4 % - landsting 21% - privata vårdbolag/företag 0,01% - Svenska kyrkan / S:t Lukas 7% - blandad driftsform

10 Enkät 1 – Arbetssätt och rutiner
(ca 80 % svar)

11 Rutiner att upptäcka våld
47 % Nej 40 % Ja 10 % Olika, beroende på vilken familjerådgivare som har ärendet

12 Vem tar emot tidsbeställningen
89 % Familjerådgivare 9 % Sekreterare 2 % Tidsbokningscentral

13 När frågar ni paret om våld
31 % - direkt i telefon vid tidsbeställning och vid indikation om bråk 10 % - vid 1:a samtalet/kontakten känns trygg 46 % - när misstanke uppstår 4 % - enbart när paret själva tar upp frågan ”Det är sagt att vi ska fråga alla direkt i telefon vid tidsbeställning men vi gör nog inte det i praktiken till 100 %. Vi har nu gjort om vår tidsbeställningsblankett och gett ”förekomst av våld” eget utrymme – vilket kan hjälpa oss att bli mer konsekventa.”

14 Hur frågar ni om våld ? 71 % - var och en som den finner bäst
16 % - vi frågar mer än en gång 6 % - standardformulering

15 Riskbedömning En stor majoritet gör alltid riskbedömning
1/3 – i telefon/enskilt besök/1:a besöket 1/3 – vid flera tillfällen under kontakten 1/3 – när frågan kommer upp

16 Speciella rutiner för kontakten vid våld
29 % - Nej 68 % - Ja 2 behandlare. Parterna kommer var för sig. Växlar alltid till enskilda samtal. Gemensamma samtal bara under vissa förutsättningar. 3 % - Barnsamtal

17 Hur utformas kontakten vid våld
62 % - samtal med båda fortsätter 18 % - enskilda samtal 4 % - hänvisar till andra instanser

18 Hur hanteras anmälnings-skyldigheten till socialnämnden?
76% - anmäler vid kännedom 2% - restriktiva, vill inte förlora kontakten 22% - annat, lämnat fler svarsalternativ varav 10 % anmäler. Summa 86% anmäler.

19 Förekomst av lokala riktlinjer / egen policy
56 % - Nej 21 % - Ja 23 % - Har påbörjat arbetet För familjerådgivningarna: Någon form av kontakt eller samarbete; % ja 26 % nej

20 Enkät 2 – Datainsamling (ca 70 % svar) Syfte: Mäta förekomsten av våld
Beskriva det våld som förekom

21 Definition av våld ”Handlingar mot en annan person, som smärtar, skadar, skrämmer eller kränker, som får personen att göra eller avstå från att göra någonting mot sin vilja, är att betrakta som våld” Per Isdal, (2000),

22 Typer av våld fysiskt psykiskt /specifika kontrollbeteenden materiellt
latent sexuellt ekonomiskt hedersrelaterat

23 Andel våldsärenden Andelen våldsärenden är 10,1 %.
Av 5 399 nya ärenden är 546 våldsärenden 1996: Andel våldsärenden 17 % 3 396 / 572

24 Andelen våldsärenden 0 % - 40 %
Många ärenden och få våldsärenden; 328 totalt 5 med våld = 1,5 % ” ” = 2,3 % ” ” = 2,7 % ” ” = 6,3 % Många ärenden och hög andel våldsärenden; 90 totalt 29 med våld = 32,2 % ” ” = 21,9 % ” ” = 24 % ” ” = 20 % ” ” = 19,4 %

25 Bakgrundsdata 1 022 vuxna - 513 kvinnor och 509 män 503 par
9 kvinnor och 7 män - enskilt 498 barn omnämns

26 Skillnader mot riksstatistiken
Åldersgruppen – 29 år: + 5 % Förhållandets längd år: % Separerade par: % % Över 90 % av separationerna har ägt rum inom 2 år och knappt 30 % inom den senaste månaden Barnens ålder: 0-6 år 20 % 7-17 år 59 % Andelen styvfamiljer: 36 % Riks -

27 När kom upplysningen om våld
27 % vid tidsbeställning i telefon 53 % vid 1:a samtalet 13 % vid 2:a/3:dje samtalet Ca 70 % berättar utan fråga Ca 30 % som svar på fråga

28 Vem eller vilka har utövat våld?

29 Våldets omfattning 2 v – 6 mån före kontakt 27 % > 10 ggr 28 %
Varje vecka – dagligen 20 % Varje månad % Årligen %

30 Översikt över våldstyper
1. Psykiskt våld – 44,7 % 2. Fysiskt våld – 27,0 % 3. Latent våld – 13,2 % 4. Materiellt våld – 8,4 % 5. Ekonom. våld – 3,6 % 6. Sexuellt våld – 2,8 % 7. Hedersvåld – 0,3 %

31 Våldsutövare vid respektive typ av våld
Typ av våld Man Kvinna Båda Psykiskt våld 59 % 17 % 24 % N=474 Spec. kontroll. 68 % 20 % 12 % N=200 Fysiskt våld 52 % 18 % 30 % N=394 Latent våld % 15 % 15 % N=307 Materiellt våld 70 % 16 % 14 % N=194 Ekonom. våld 79 % 19 % 3 % N=75 Sexuellt våld 91 % 2 % 7 % N=55 Genomsnitt: 70 % 15 % 15 %

32 Våldshändelserna sker
Hemmet – 82 % Offentlig plats – 6 % Annan plats – 8 %

33 Orsakerna till våld Utövare / Utsatt Konflikt/ gräl 48 resp 45 %
Svartsjuka resp 16 % Hot om separation 10 resp 11 % Oprovocerat resp 12 % Annat resp 7 %

34 Uppsökt annan hjälp än FR
Våldsutsatt: 33 % - ja 67 % - nej Våldsutövare: Ca 40 % - ja Ca 40 % - nej

35 Om barn Utsatt för direkt våld – 12 %
Bevittnat våld – 46 % (sett och hört) Upplevt våld – 42 % (sett skador etc.) Få i kontakt med specialmottagning Stort antal - Vet ej

36 Olika driftsformer = olika konsekvenser för arbetet med våld?
Inget statistiskt samband i utfallet vid Enkät 1 Privata, upphandlade familjerådgivningar hade högre svarsbortfall i båda enkäterna; 25 % i Enkät 1 40 % i Enkät 2 Statistiskt samband i utfall ej prövat i Enkät 2

37 Vad behövs i arbetet med våld?
Tidig upptäckt,screening vid tidsbeställning Riskbedömning redan vid telefonkontakt Tid för 1:a samtal omgående Dela på paret, varsina tider Säkerhetsbedömning förövare/offer/vittne och om par-samtal är möjligt Tydlighet med allvar och ansvar vid våld Kontinuerlig registrering

38 Vad blir kontexten? Ansvarstagande av kommuner, SoS och SKL
Kunskap / fortbildning om våld Utrymme för intern och extern metodutveckling Utrymme för planering av arbete med våld Samarbete i arbetsgrupp och med arbetsledning Handledning Samarbete med nätverk och partners

39 Utredarens och projekt- gruppens reflektioner
Kontexten – ett ansvar Förebyggande arbete Upptäcka och kartlägga våld Möter alla tre parter i våldet Metodik och arbetssätt Valmöjligheten och familjerådgivningen Nationell policy och lokala riktlinjer Kunskap om våld Samarbete; lokalt, regionalt och nationellt

40 FORTSÄTTNING FÖLJER…. Utveckla metoder och rutiner i arbetet med våld avseende förövare/offer/vittne Utveckla gemensamma riktlinjer Verka för utbildning

41 VÅLD I NÄRA RELATIONER - ett familjerådgivningsperspektiv