IT i skolan.

En presentation över ämnet: "IT i skolan."— Presentationens avskrift:

1 IT i skolan

2 IT för ökad måluppfyllelse
Det finns ingen väg utan IT, det är bara en fråga om vilken attityd vi väljer att ha.

3 Omvärlden Utgångspunkten i vår presentation tar vi från den senaste forskningen samt regeringens direktiv och skrivelser.

4 How the worlds best schoolsystems come out on top
Kvalitén på systemet kan inte överträffa kvalitén på lärarna (Goda kunskaper, goda pedagoger) Enda vägen att öka elevernas kunskap är att förbättra instruktionen/handledningen (Gott ledarskap) Enda sättet att nå toppresultat är att höja varje elevs nivå (Teknologisk kompetens) Mckinseyrapport 2007/TÄNK OM-manifestet Mckinseyraporten beskriver inte IT specifikt men då IT endast är ett verktyg för att nå ökad måluppfyllelse skall man kunna överföra rapportens slutsatser till vårt resonemang. Överenstämmelsen visas tydligt vid en jämförelse med Rektorsakademiens TÄNKOM-manifest som står inom parentes.

5 Två saker. Den ena.. I vårt projekt ” Vill du berätta” ser vi exempel på lärare som anpassar lärprocessen och nyttjar IT;s möjligheter för att öka måluppfyllelsen. ” Vi började lite försiktigt med två av våra 9:or, för att testa användbarhet och intresse. Till vår hjälp hade vi som ni sett här, Tina hos oss en dag, då vi tillsammans gjorde några övningar. Alla jobbade med stort engagemang och det visade sig att det engelska språket eg var den stora stötestenen, (se Burkins inlägg) så inför nästa läsår tänker jag försöka engagera en eller flera språklärare, för att eleverna ska få den tid de behöver för att verkligen kunna jämföra de parametrar de vill, när det gäller Gapminder. Nästa läsår tänker jag mig att visa och använda Gapminder redan i årskurs 7 och 8. Detta för att de sen ska kunna använda det på egen hand i år 9, som en källa i sina fördjupningsarbete, om de vill. Jag har också lite funderingar när det gäller Algodoo i år 7 och 8 när det gäller teknikutvecklingen som vi läser om, istället för att bara skriva om t ex vattenhjulet så skulle de också kunna konstruera ett i Algodoo i samarbete med teknik och fysiklärarna. Sammanfattningsvis: Det har varit en mycket lärorik och rolig termin både för mig och mina elever, som gör att vi förhoppningsvis blir ännu mer aktiva när det gäller samarbete genom den nya tekniken och att ta del av de stora kunskapsresurser som finns på Avmedia Kronoberg i form av fantastiska medarbetare! Jag önska er alla en skön sommar och ser fram emot en lika händelserik höst. Ingalill Magnusson ” Hej! jag har jobbat med Gapminder i min sexa. Entusiasmen var stor när jag presenterade programmet och frågorna haglade. Min sedvanliga motfråga ”Vad tror du själv?” gav resultat och mina kluriga sexor förstod det mesta. Sen blev det en strid ström av elever som ville fram till tavlan för att klicka på olika bubblor och länder och diskussionen fortsatte. Läxan, där de visade Gapminder för en förälder, blev lyckad och föräldrarna skrev uppskattande kommentarer. När det sedan var dags att använda programmet för att jämföra Sverige med ett östeuropeiskt land svalnade entusiasmen betydligt. Några elever gjorde ett bra jobb med redovisningar men resten var inte så engagerade. Jag skulle förmodligen förberett bättre och haft en diskussion kring målen med detta arbete innan det påbörjades. När Anna, som avslutning, filmade i min klass satt alla som små tända ljus. Jag har också visat och diskuterat kring programmet i en femma. Till hösten fortsätter jag att jobba med Gapminder i den klassen. Jag har haft god nytta av de färdiga lärmoduler jag använt. När jag tänker framåt kommer jag att använda Gapminder i de årskurser jag jobbar i (år 4-6) på olika sätt och då dra nytta av de erfarenheter jag gjort i år. Det jag har uppskattat mest i år är den entusiasm eleverna visat och att detta program både är högaktuellt och historiskt vilket ger de perspektiv som inte annars är så lätta att åskådliggöra.”

6 ..och den andra De verktyg du använder hemma kommer du att använda i ditt arbete. IT i vardagen är så utbredd att vi måste dra fördel av privata intressen för att nå genomslag i skolan. Google Earth är ett sådant exempel. I verktyget finns möjlighet till användning som endast begränsas av lärarens pedagogiska idé. En schweizisk armékniv som du kan nyttja i olika sammanhang.

7 Vi bryter klassrummets gränser!
Hur kan vi utifrån den egna pedagogiska idén skapa lärprocesser som tar stöd av IT? Vi bryter klassrummets gränser! Presentation

8

9 Med kartan som graf Skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lgr11 Kartan har i alla tider fungerat som visualisering av fakta. Med ett i detta fall, tredimensionellt djup kan vi komma längre i utvärdering och bedömning. Tillsammans med traditionell text skapar vi bättre förutsättningar för att förstå, fatta. Peter Gärdenfors ger en god insikt i möjligheterna via boken Lusten at lära. ” I fokus för Peter Gärdenfors nya bok står den unika mänskliga egenskapen att vara en lärande, och undervisande, varelse. Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära. Det rör sig om ett slags informellt lärande, där motivationen tycks komma inifrån. En viktig uppgift för skolan i dag är att skapa och vidmakthålla motivationen i det formella lärandet. I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade lärandet leder till förståelse och då kan man alltså ta hjälp av de processer som är aktiva i det informella lärandet.”

10 Mobilen som verktyg

11 Berättande… Det som händer i klassrummet har tidigare stannat i klassrummet Traditionellt så har Vi (AV-Media)skapat förutsättningarna för att dela - idag så väljer du själv. Det viktiga är att du får välja själv! Vill du skapa en kanal på Youtube och lägga upp material och filmer så finns möjligheten. Maria delar med sig. Detta fanns i hennes klassrum, nu delar hon med sig 1000 lärare, vi har mängder med pedagogiska minnen att dela med oss av. Vilket är möjligt med IT Använder it för att beskriva och förmedla och förstå. IT kompletterar varierar och engagerar.

12 Ett annat sätt.. Delaktighet – aktivitet – variation
Det är också ett berättande Berättande är en viktig del i skolan. Ett annat sätt att använda berättandet finns i PIM-utbildningen som ni alla på något sätt inblandade i. I pim nivå 3 går det ut på att berätta om /reflektera kring ett pedagogiskt minne. Det här en interaktiv skrivtavla – något som Växjö kommun som ytterst få kommuner har är en IWB i varje klassrum och en projektor. Vi är unika i Sverige att ha det så gott ställt.

13 En till en Vad händer när de söker på Rwanda på YouTube?
Sverige i ett nationellt sammanhang. Vi ligger inte längre i topp när det gäller IT. Många latinamerikanska länder har tagit större steg när det gäller IT i skolan. Argentina satsar på 4 miljoner datorer till eleverna. I Uruguay har alla elever en laptop från år 4. 2015 ska världsfattigdomen halverats enligt FN:s millenniemål. En del i målet är att alla barn ska gå ut grundskolan. I Rwanda går nu 96 % av alla barn i skolan. Alla barn ska ges möjlighet att lära sig om IT – får en dator De lär sig att söka information på Internet, skriva, läsa, räkna och spela pedagogiska spel. Det ses som en del i demokratiseringsprocessen, den unga befolkningen kommer närmare andra delar av världen via internet. Övrig teknik Costa Rica ligger längre fram än vi när det gäller mobilt lärande. Mexiko har satsat på interaktiva skrivtavlor i en fantastisk omfattning ( ) Vet ni hur många mobiltelefonabbonemang det finns i världen? – 9 miljader abonnemang Kontra 7 miljarder människor på jorden. Sydafrika har flest abonnemang

14 Att tänka fritt är stort – att tänka rätt är större
Graham Bells Liquid telephone 1876 Bell’s Dial telephone 1919 Desk set 300 1937 Motorola DynaTAC 1983 Razr 2006 iPhone 2010 Tänk som ni blir tillsagda Thomas Thorilds berömda devis, skriven med gyllene bokstäver i sten ovanför ingången till aulan på Uppsala universitet: OECD-rapporten: Det tredje kritiska elementet är innovation, i den mån sådan kan mätas genom att man huvudsakligen fokuserar på vetenskaps- och teknologidelarna av innovationen, vilket är de komponenter som det finns data för. Innovation tycks generera positiva effekter över en längre tidsperiod, cirka tio år

15 Globalt innovationsindex 2011 enligt INSEAD
Kriterier: 1) Institutioner, (2) Humankapital och forskning (3) Infrastruktur, (4) produktens placering på marknaden, ex Volvo (5) Business sophistication (6) Vetenskaplig nytta(7) Kreativitet

16 Vad säger lgr11? Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer s.14
Skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Rektorn har ett särskilt ansvar för att i undervisningen integrera ämnesövergripande kunskapsområden. När det gäller ska ansvara ska ”Skolan ska ansvara..” Gå nu ut på en skolgård idag, en grundskola. Så kommer du att se eleverna som sitter med mobiltelefoner, oftast konstaterar du att det är varken bra eller dåligt. Vad kan jag som lärare dra fördelar/använda den här tekniken i klassrummet. Vi pratar inte om dator, vi pratar om ett digitaltverktyg som varje elev har i handen. Det finns socioekonomiska anledningar till att vi måste ta ställning till det här. Varför? JO för att vilka har ipads i skolan – de som har det gott ställt. Just nu använder eleverna tekniken på rasterna - sen kommer de in i klassrummen där många inte har tillgång till dator ( 5 elever /dator på grundskolan) Vi ser tekniken på skolgården – men tar inte in tekniken i klassrummet. Vad menar LGR ? Får vi ta vi ta in tekniken? Demokrati? Om inte jag har så ska skolan försörja eleven med det? En öppen fråga som vi inte kan ta ställning till.. I slutänden är det rektor som är pedagogiskt ansvarig ( köpa in smartphones till verksamheten utan abonnemang)

17 Den offentliga debatten
”Jag satsar hälften av min pension för att barnbarnen skall slippa den svenska skolan. Åt helvete med friskolorna och det kommunala flummet. Jag köper hellre en plats på ett läroverk där man satsar på kunskap istället för gadgets och "eget" lärande. Katederundervisning, läxor (massor av dem), prov, betyg, uppförande och ordning ! Inte en chans att mina barnbarn beblandar sig med skolan som den utvecklas idag, om jag så skall äta barkbröd till min dödsdag.” ”Vad jag kan se är det inte fråga om antingen dator eller penna utan om i vilken ordning man ska börja använda verktygen. Det är nog bara i skolans värld man fortfarande år 2012 kan ha en diskussion om nyttan eller skadan med datorer, en diskussion som övriga samhället hade för c:a 30 år sedan”. På Flashback finn en intressant diskussion i ämnet.

18 Varför tänker vi så olika?
(Användningen) Googlade (97%) Använde e-post (95%) Sökte nyheter(92%) Letade efter tidtabeller, tel.nummer (90%) Letade efter kartor/vägbeskrivningar (88%) Betalade räkningar (78%) YouTube (78%) Jämförde priser (72%) Lyssnade på musik (66%) Sociala nätverk (62%) (Förutsättningarna) 85% hade bredband i hemmet Nio av tio var dagliga användare (12-44 år) Hälften av treåringarna använde Internet Åtta av tio hade tillgång till bärbar dator Två av tre ungdomar använde Internet i mobilen 80000 över 75 år 1.3 miljoner använder sällan eller aldrig Internet Internetanvändningen hemma är ca 2h/dag. Wikipedia används av sju av tio. Hälften av åringarna använder Wikipedia dagligen! Var finns NE? Nästan alla, 95% av åringarna använder YouTube dagligen. 85% av flicktonåringarna läser bloggar dagligen. Källa: Svenskarna och Internet 2011

19 65% besöker Wikipedia varje dag
Varje klick kostar 1kr i Växjö. Många pedagoger har fått omvärdera sin syn på detta ”uppslagsverk” då det visat sig pålitligt i jämförelse med andra uppslagsverk på Internet. Den stora fördelen med Wikipedia är till gången till metadata. Amatörismen Thomas Carlyle, skrev "the history of the world is but the biography of great men”. Men, Den nya webben har inneburit att miljontalsmänniskor bidrar med information som i och med detta förhållande ger innehållet stor betydelse. Milwiki Wikipedia ger det stöd åt tanken som Sam Suroviewski beskriver i boken Wisdom of crowds, why the many are smarter than the few. Tas också upp i Time december 2006.

20 Framgångsstrategier för ökad måluppfyllelse
Gapminder, Simuleringsprogram Wikis, Talsyntes, Rättstavningsprogram PDF, länksamlingar, träningsprogram SAMR-modellens olika steg - Substitution / Ersättning Ingen förändring. Vi gör samma saker som tidigare skillnaden är bara att vi gör det med ny teknik. Det blir ingen funktionell förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten. Exempel: Datorn som ordbehandlare eller för att läsa E-bok. I dessa två fall är datorn bara en ersättning för en annan teknik och tillför inte lärandet något. Eleverna blir inte bättre på att skriva eller att läsa bara för att de gör det på datorn.  - Augmentation / Förbättring Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg men bidrar till att skolarbetet kan effektiviseras dock fortfarande utan förbättring av lärandeprocessen eller undervisningskontexten. Exempel: Eleven kan med datorns hjälp skicka sin skrivna text till läraren. Eleven kan med talsyntes få texten i sin e-bok uppläst. Eleven kan göra understrykningar och anteckningar som sedan kan exporteras till ett annat dokument. Men fortfarande handlar det bara om en teknisk förbättring. Själva uppgiften och lärandeprocessen har inte förändrats. - Modification / Förändring På denna nivå bidrar tekniken med möjligheter som gör att läraren kan designa uppgifter och lärprocesser för eleverna på ett annat sätt. Nu används tekniken för ett socialt lärande. Uppgiften har förändrats så att eleverna blir bra på metalärande, att de ska lära om sitt eget lärande. De ska bli medvetna om hur de lär, förstår och tänker. De ska ska också bli medvetna om hur andra lär, förstår och tänker. Automatiskt gör de reflektioner kring detta vilket vilket de applicerar på sig själva och som i sin tur påverkar deras egna lärande. Exempel: Eleven använder datorn för att på gemensamma digitala ytor samarbeta med varandra. T.ex. dela understrykningar och anteckningar med varandra. Det individuella skrivandet och läsandet har nu blivit en social aktivitet där man utbyter erfarenheter, tankar och åsikter om det de läst i t.ex. e-boken. - Redefinition / Omdefiniering Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter och arbetssätt som tidigare var omöjliga att genomföra. Det innebär att nya arbetssätt införs. Eleverna ökar sin samverkan med andra, konstruerar och uppfinner. Det är nu en påtaglig utveckling i lärandet börjar hos eleverna. På denna nivån har uppgiften utformats så att eleven försätts i positionen att själv bli läraren. Slutuppgiften är att de för någon annan, utanför skolan, ska förklara det de har lärt sig. Någon som befinner sig på annan plats. På denna nivå omsätter eleverna det material de har tagit del av till något nytt. Exempel: Datorn används av eleverna för att ta in omvärlden och nå ut till omvärlden. Med hjälp av verktyg som bloggar, wikis, skype m.m. kan eleverna förmedla sina kunskaper, och omvärlden kan ta del av och även ge respons tillbaka.

21 …utveckla en pedagogisk idé
Eleverna är med och skapar sin egen förståelse av ett kunskapsområde

22 ..eller utveckla Youtube
Kan man använda Youtube i undervisningen? Hur ska vi förhålla sig till de mediaformer som barn och ungdomar använder utanför skolan. Svaret är naturligtvis att det är pedagogen som formar verktyget. I Youtubes fall kan det bli ett oerhört vasst verktyg för att komma åt såväl nutid som dåtid. Youtube har mer än 100 miljoner användare varje dag. Det gör den till, kanske, världens största ”TV-kanal”. Vågar vi ta utmaningen? Ja! -amatörismen fyller på där traditionell media ignorerar. Detta är en wikitanke som kompletterar det skrivna ordet enligt ”Det vidgade textbegreppet”

23 ..eller Google apps Google Cal iGoogle G-mail Google Translate
Google Docs Google Code Picasa Google Alerts Youtube Google Scholar Blogger Google Sky maps Google Reader Google Goggles Google Sites Google Sketchup Google Maps Google Voice Google Earth Google news Google Groups Google Analytics Knol Google hangout Google Chrome Google History Google erbjuder just nu skolor en värdbaserad lösning för e-post, kalender och chatt genom Google Apps for Education, vår integrerade lösning för kommunikation och samarbete.  Vi är världens mest googlifierade land - 90% av alla sökningar går via google!

24 ”Jag tror absolut att jag blir bättre i fysik tack vare det här”
Anna visar en mobil lösning som heter Monster physics.

25 Interaktiv visualisering

26

27 Geocaching Utifrån att mobilen är bannlyst i undervisningen!
Geocaching är en rolig fritidssysselsättning för stora som små. Det som behövs är en GPS-mottagare och bra kläder. Man loggar in och skapar en profil. På inloggningssidan hittar man koordinaterna till skatterna i ens närhet, som man naturligvis vill finna. Hur man gör det, finner du på sidan "Komma igång" och "Konsten att söka cacher". När man väl hittat cachen loggar man sitt alias i loggboken, och därefter då man kommit hem loggar man även sitt fynd på internetsidan. Ett tips är; att läsa i dessa loggar innan man går ut för att söka cacher. Där finns det alltid många ledtrådar på var och hur cachen är gömd. Cacherna finns i olika storlekar, från liten som en fingerborg till stora glassboxar. Placeringen kommer an på var den är gömd - i staden lite mindre, i skogen lite större. I de större cacherna hittar man oftast småsaker, så kallade bytessaker. Man tar en sak och lägger dit en annan. Att hitta dessa är extra roligt när man geocachar med barn. Under cachsökandet värnar vi också vår natur. Begreppet "Cach in Trach out" är ett signum för en sann geocachare - finns det skräp på den plats man är på, tar man det med sig. Ibland anordnas det stora event på platser som behöver städas upp. Några nya cacher att finna är utlagda och eventen avslutas oftast med korvgrillning. Helt enkelt en perfekt familjeaktivitet!  Fritids Gympa – karta/kompass

28 Och hur ska vi komma ihåg allt det här?
Välj I-nigma eller Bakodo

29 ..hur rättar vi oss efter att det ser ut så här idag?
Läraren som ledare… Läraren som ledare… ..hur rättar vi oss efter att det ser ut så här idag?

30 TED ger oss världens bästa föreläsare
TED är en liten ideell organisation som ägnar sig åt att sprida goda idéer. Det började 1984 som en konferens som samlade människor från tre världar: teknologi, underhållning och design. Sedan dess har omfattningen vidgats alltmer. Tillsammans med den årliga TED-konferensen i Long Beach, Kalifornien, och TEDGlobal konferens i Oxford Storbritannien, omfattar TED även den prisbelönta webbplatsen TEDTalks.