”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport.

”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport Solberg, oktober 2012

Bakgrund Detta dokument utgör Solbergs slutrapport i arbetet med att ta fram den externa bilden av Göteborgs universitet (GU). Rapporten är en del av nulägesanalysen i framtagandet av en kommunikationsstrategi för hela universitetet. Ett utdrag av slutrapporten presenterades för GU:s kommunikationsnätverk den 27 september 2012. De från Solberg som har varit ansvariga för arbetet med GU och framtagandet av denna rapport är: Lars Mattsson Tel: , e-post: Susanne Spicar Tel: , e-post: Carl Bjernstam Tel: , e-post:

Innehåll Inledning Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
Nulägesanalysen och dess betydelse Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin Slutsatser i tio steg Kommunikativ SWOT-analys Resultat från intervjuerna Forskning som påverkar Utbildning som förnyar Samverkan som utvecklar Arbetsmiljö som inspirerar Övrigt/Kommunikation Medieanalys Avslutning Bilagor

Inledning Solberg, oktober 2012

Det inledande blocket i korthet
Var vi befinner oss i arbetet Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020 Nulägesanalysen och dess betydelse Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin

Kommunikations-strategin i relation till Vision 2020.

Vision 2020 Med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid.

Vision 2020 Forskning som påverkar. Utbildning som förnyar.
Samverkan som utvecklar. Arbetsmiljö som inspirerar.

Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
Strategi Z Strategi V Strategi Y Strategi X Kommunikationsstrategin är en av flera strategier som ska bidra till att Vision 2020 uppnås.

Hit ska vi – vision och mål Vägarna vi väljer dit Stödjande verktyg Konkreta strategier Strategi X Strategi Y Innehåller Strategi Z Kommunikations-strategi

Vägarna vi väljer mot Vision 2020 Forskning som påverkar -> Strategi X, Y etc. Filtrering Intressenter Kommunikativa förutsättningar Utbildning som förnyar -> Strategi X, Y etc. Kommunikations-strategi Resurser Omvärldsfaktorer Samverkan som utvecklar -> Strategi X, Y etc. Insatser Arbetsmiljö som inspirerar -> Strategi X, Y etc.

Nulägesanalysen och dess betydelse.

Kommunikations-strategi
Nuläge Analys Vägval Beslut Kommunikations-strategi I arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi finns ett antal olika delmoment.

Kommunikations-strategi
Nuläge Analys Vägval Beslut Kommunikations-strategi Vi befinner oss nu i de två första delmomenten: nuläge och analys.

Låt oss tänka arbetet med kommunikationsstrategin som en resa
Låt oss tänka arbetet med kommunikationsstrategin som en resa. Då kan nuläget vara Göteborg.

De kommunikativ målen (drömbilden för GU) hittar vi i Vision 2020
De kommunikativ målen (drömbilden för GU) hittar vi i Vision Låt oss säga att det på vår resa är staden Rom.

Resan från nuläget Göteborg till målet Rom utgör strategin
Resan från nuläget Göteborg till målet Rom utgör strategin. Resan kan göras med bil, båt, flyg, etc. Varje sätt att resa har sina respektive alternativ avseende förberedelser, genomförande, osv. Det finns således ett antal strategiska vägval som behöver göras inför och under resans gång.

Strategin fokuserar på själva resan – hur den görs, etc
Strategin fokuserar på själva resan – hur den görs, etc. Inte på enstaka träd på vägen.

I arbetet med nulägesanalysen kan det ofta kännas att det finns ett överflöd av intressant material…

…utgå från Vision 2020 vid identifiering av det som är viktigast.

Ofta efter en bra nulägesanalys:
Oj, är det så det ligger till.

Ofta efter en bra nulägesanalys:
Det där var ju inte särskilt revolutionerande.

3. Ofta rör det sig om självklara slutsatser.
Verkligheten är sällan revolutionerande 1. En nulägesanalys ska inte bestå av effektsökeri och verkligheter som inte finns. 2. Den ska peka på företeelser (ur ett kommunikativt perspektiv) som påverkar förmågan att fullfölja verksamhetsstrategierna och därigenom nå målen. 3. Ofta rör det sig om självklara slutsatser. 4. Självklara slutsatser är minst lika viktiga som de icke självklara.

Nästa steg – vad händer efter nulägesanalysen?

Steg 1 – sätta mål: Sätta rimliga och konkreta mål utifrån nulägesanalysen

Steg 2 – välja huvudväg: Ett antal vägval och beslut kring desamma för att nå de kommunikativa målen

Förslag på strategiska åtgärder för att fullfölja de vägval som gjorts
Steg 3 – anpassa oss till huvudvägen: Förslag på strategiska åtgärder för att fullfölja de vägval som gjorts

Viktigast att komma ihåg i nästa steg – strategin fokuserar på det övergripande …

Viktigast att komma ihåg i nästa steg … inte på varenda aktivitet – de hanteras i aktivitetsplanerna som följer av strategin

Solbergs roll i nulägesanalysen

Kartlägga hur universitetet uppfattas av externa intressenter
Solbergs uppdrag Kartlägga hur universitetet uppfattas av externa intressenter Intervjuundersökning bland externa intressenter Medieanalys

Nulägesanalysens delar – och Solbergs roll
Grupp A Intern komm. Grupp B Mediearbete Grupp A Intern komm. Grupp B Mediearbete Intervjuer med nyckel-personer Fokusgrupp studenter Grupp C Forsningskommunikation Externa förutsättningar Grupp C Forsningskommunikation Interna förutsättningar Medieanalys Grupp D Student-relationer Grupp D Student-relationer Grupp F Omvärld/ samverkan Grupp F Omvärld/ samverkan Grupp E Varumärke/ profilering Grupp E Varumärke/ profilering Resurser Organisation Kanaler Arbetsmetoder Bra exempel Nyckelfrågor Etc Desk research Intervjuer med nyckelpersoner Observationer Benchmark Etc VAD HUR Nulägesanalysen undersöker GU:s interna och externa förutsättningar. Solbergs uppdrag har varit att arbeta med tre delar i analysen kopplat till de externa förutsättningarna (fokusgrupp med studenter genomfördes senare och resultaten från detta är inte inarbetat i denna rapport). Därutöver har ett arbete utförts av de olika arbetsgrupperna. GU har således ett gediget underlag till nulägesanalysen.

Hitta gapen: Vision 2020 jämfört med intervjupersonernas (IP) bild av GU
Den uppfattade bilden av GU vs den önskade bilden av GU Den uppfattade bilden stämmer med den önskade Förstärk med kommunikation Den uppfattade bilden stämmer inte med den önskade Korrigera med verksamhetsmässiga åtgärder Korrigera med kommunikation Arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi identifierar ett antal utmaningar som kan ha en verksamhetsmässig och/eller kommunikativ lösning.

Metod för genomförande
Intervjuundersökning med 28 externa intressenter – urvalet har genomförts av Göteborgs universitet (GU). Fem förkortade intervjuer. De intervjuade har utlovats anonymitet. Intressentgrupper: politiker, myndighetsföreträdare, näringslivsföreträdare, forskningsstiftelser, forsknings- och utbildningsorganisationer, massmedia, kultursfären, intresseorganisationer. Lokal/regional, nationell och internationell nivå. Tre frågeområden som undersöker intressentens: Bild av Göteborgs universitet. Intresse av Göteborgs universitet i sin yrkesroll. Dialog med Göteborgs universitet. Medieanalys Kvantitativ del. Kvalitativ del.

Identifierade brister med vald metod
Urvalet baseras på ett ställningstaganden kring representativitet utifrån av GU utvalda intressentgrupper. Relevant urval (dock godtyckligt inom de valda intressentgrupperna) Begränsat urval, det är vanskligt att tillskriva hela intressentgruppen samma åsikt/beteende Kvalitativ ansats i intervjuerna – det är vanskligt att dra generella slutsatser, däremot kan resultaten indikera vilka områden som GU bör forska vidare inom. Medieanalysen innehåller en kvantitativ del. Den bygger på GU:s reguljära medierapporter, där vi utgår från att det finns god tillförlitlighet, validitet och reliabilitet. Medieanalysens kvalitativa del bygger på ett subjektivt urval av frågor och artiklar. Solberg har gjort urval av och tolkat/analyserat insamlad information utifrån subjektiva bedömningar.

Intressentgrupperna och exempel på IP
Forskningsfinansiärer (t ex Mille Millnert, generaldirektör, Vetenskapsrådet) Näringslivet (t ex Leif Johansson, styrelseordförande för AstraZeneca och Ericsson) Myndigheter (t ex Charlotte Brogren, generaldirektör, VINNOVA) Media (t ex Margareta Gustafsson Kubista, nyhetschef, Göteborgsredaktionen på TT) Kultursfären (t ex Anna Falck, VD, Bok & Bibliotek) Forsknings- och utbildningsorganisationer (t ex Ole Petter Ottersen, rektor, Universitetet i Oslo) Intresseorganisationer (t ex Leonard Engel, Executive Director, European Association for International Education) Politiker (t ex Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande (S) i Göteborgs Stad) Se bilaga 1 för samtliga personer som intervjuades.

Slutsatser i tio steg Utifrån intervjuundersökning och medieanalys
Solberg, oktober 2012.

1. GU uppfattas som stort och brett och lite isolerat – utan internationellt profilerade spetsar

2. Bredden skapar otydlighet – på långt håll ser det ut som en jämn massa

3. Många behöver det som erbjuds ombord – men bilderna av vad som finns är väldigt olika
? ? ? ? ?

4. Kliv i land och sondera terrängen – ta reda på hur universitetet kan hjälpa till

5. Hjälp fler ombord: Svårt att hitta ingångar och förstå GU
5. Hjälp fler ombord: Svårt att hitta ingångar och förstå GU. – behövs karthjälp och tolk för varje intressentgrupp

6. De som har kommit ombord eller har fått hembesök ser innehållet, nyanserna – och de är nöjda

7. Hantera bilden av “en introvert miljö där det bråkas”

8. Acceptera att rankingarna finns – förhåll er till dem på ett sätt som hjälper omgivningen att förstå det väsentliga eller skapa en egen ranking

9. Våga ta klivet ut i samhället än mer – gör tredje uppgiften viktigare, en ledig position. Ni är efterlängtade!

10. Fira döttrarnas framgång
10. Fira döttrarnas framgång. Det är det tydligaste tecknet på sanna familjeband. Visa även fördelarna med släktskapet.

Kommunikativ SWOT-analys
Utifrån intervjuundersökning och medieanalys Solberg, oktober 2012.

Kommunikativ SWOT-analys
En kommunikativ SWOT-analys har samma upplägg och struktur som en vanlig SWOT-analys (som redovisar interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot). Innehållet i en kommunikativ SWOT utgår dock utifrån ett kommunikativt perspektiv. Varje del i SWOT-analysen (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) innehåller: De fyra strategiområden som finns i Vision 2020; samt Ytterligare ett område: ”Övrigt/Kommunikation”. En begränsning har gjorts till max fem punkter per område (vilket innebär att varje del av SWOT:en sammanlagt kan ha max 25 punkter och SWOT:en totalt max 100 punkter). De punkter som redovisas i SWOT-analysen utgörs av IP:s bild av GU samt resultaten från medieanalysen.

Styrkor Svagheter Forskning som påverkar
Brett universitet med bred forskning. Statsvetenskaplig och medicinsk forskning sticker ut som nationella spetsområden i bilden av GU. Starkt förtroende i den offentliga debatten inom vissa områden (statsvetenskap och medicin). Otydlig i andra. Relativt sett bra på att anpassa forskningsresultaten till medielogiken inom vissa områden (GU centralt, informatörerna, Sahlgrenska akademin och statsvetarna). Utbildning som förnyar Högt söktryck – populärt. Klarar sig bra i utvärderingar. Brett universitet – nästan en komplett utbildningsinstans. Ett cityuniversitet – en naturlig del av staden. Samverkan som utvecklar De som har befintliga samarbeten är nöjda. Bra samarbete med omvärlden på forskargruppsnivå. Regionalt starka. Starka inom offentliga verksamheter. Arbetsmiljö som inspirerar Högsta ledningen får positiv uppmärksamhet för det förändringsarbete som genomförs (omorganisation och visionsarbete). Enskilt starka enheter (nationellt). I övrigt få som har spontana synpunkter kring fördelar med GU som arbetsplats. Finns bra exempel på god förmåga att vända en dålig arbetsmiljö i Förvaltningshögskolan. Övrigt/Kommunikation Generellt sett har respondenterna bilden av GU som ett universitet, med utrymme för att låta döttrar växa – och att det är ingen konflikt i detta. Anses vara duktiga på att få ut nyheter i media. Media uppskattar informatörernas arbete. Svagheter Bilden av GU som forskningsinstitution är otydlig. Det är olika delar som syns. Splittrad bild bland intressenterna om vilka delar som är intressanta/framstående. Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna vara. GU har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar. Saknas en enhetlig bild av internationellt profilerade spetsområden i forskningen. Det pedagogiska inslaget är underskattat. Internationellt profilerade spetsutbildningar saknas. Priset för utbildningen är inte längre en konkurrensfördel bland internationella studenter. De som inte har samarbeten anser att det är svårt att veta vem man ska vända sig till och vad man kan förvänta sig. Anses finnas bristfälliga relationer med nyckelintressenter, som exempelvis nationella politiker. Uppfattas att det saknas proaktivitet. Upplevs krångligt att samarbeta med hela universitet, enklare med enskilda institutioner. En kultur som präglas av rädsla, rigiditet och ”jante”. Få vågar sticka ut med risk för att få kritik – en fråga om kultur och ledarskap. GU anses vara svårt att styra, ”anarkistiskt”. Brister i ledarskapet på fakulteterna samt i relationen handledare-forskare. Forskaridealet (forskningen går före allt annat) i otakt med den nya generationens medarbetare/forskare. Jämställdhetsutmaningar. Forskarnas förmåga och vilja att presentera sina rön i media är bristfällig. Behöver stöd, kunskap och erfarenhet – medieträning. Bristande internkommunikation. Bristande kommunikation gentemot politiker på nationell nivå. Fokus internt på negativa artiklar i media.

LARS: SWOT från externa intervjuer
Möjligheter Forskning som påverkar Koppla forskningen till utmaningarna i samhället tydligare i kommunikationen. Popularisera forskningsresultaten ytterligare. Media och näringsliv är intresserade av forskningen, så länge den är relevant och begriplig. Utbildning som förnyar Ökat fokus på grundutbildningen – möjlighet för GU då inget universitet/högskola har denna position idag. Mer professionsinriktad utbildning, utgå från rötterna/arvet/miljön med fordonsindustrin, etc. Skapa fler internationella utbildningar, utbilda studenter som känner det globala ansvaret, utveckla djupare samarbeten med internationella universitet. Undersök nya former för utbildning på internationell arena – internetbaserad (se t ex Liverpool) Samverkan som utvecklar Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra konkreta saker snarare än diskutera”. Bli bättre på att presentera GU som helhet och de olika delarna/spetsarna. Skapa en ambassadörs-/fokalpunktsorganisation som vet vad intressenterna efterfrågar och förser dem med relevant information. Satsa på hög service. En mer öppen attityd till omvärlden – ta reda på vad motparten vill och försök anpassa er till det (utan att göra avkall på det akademiska oberoendet). Finns stort behov av forskningsinsatser hos intresseorganisationer, myndigheter och näringsliv, som en följd av minskade budgetar. Arbetsmiljö som inspirerar Låt enskilda enheter utvecklas till att bli starka, det är bra för GU. Men GU måste visa nyttan av att tillhöra GU, internt och externt. Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen positivt, som gärna fokuserar på interna svårigheter istället för externa möjligheter. Övrigt/Kommunikation Rankingar är här för att stanna. Hitta förhållningssätt i linje med vision, mål och strategi. GU är efterfrågat i samhällsdebatten, utnyttja det. Fler kan delta i samhällsdebatten, stöd/coacha dem som vill synas och höras i medierna. Ytterligare och mer relevant kommunikation till viktiga intressenter, inte minst politiker på nationell nivå. Ge media ökad ”service”. Ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga. Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. Inrätta system för löpande inventering av frågor som är heta/kan bli heta. Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala sammanhang – och att förse talespersoner med. Hot Minskade statliga anslag. Svårt att finansiera långsiktiga forskningsprojekt. Mer fokus på att attrahera pengar från externa intressenter. Framtidens forskningsgrupper väntas än mer bygga på gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla organisationer. Minskat nationellt och regionalt studentunderlag, kräver internationell konkurrenskraft för att locka utländska studenter. Minskade statliga anslag. Riskerar att missa statliga forskningsanslag om GU inte skapar kunskap/bygger relationer med beslutsfattare på politisk nivå. Bilden av det splittrade/arroganta och svårstyrda universitetet sprider sig. Den regionala profilen kan bli allt mer irrelevant. Förbättrade kommunikationer gör det enklare för lokala/regionala/nationella företag/organisationer att samverka med forskare i andra länder (som har spetsprofil inom det efterfrågade området). Få vill forska på grund av förlegade ideal, jämställdhetsproblem och dåliga arbetsvillkor i övrigt. Ökad konkurrens om medarbetare (nationellt och internationellt), bilden av GU påverkar attraktionskraften. Kraven på ledarskap och kultur kommer att förändras med nya generationer. GU riskerar att försvinna i mängden. Fokus på bredduniversitet minskar möjligheten till profilering av spets, vilket påverkar synligheten. Fortsatta granskningar av verksamheten i takt med att GU växer. Kräver beredskap/issuesinventering, annars skapas en känsla av att GU ”tas på sängen”. LARS: SWOT från externa intervjuer

Resultat från intervjuerna – sett utifrån de fyra strategiområdena

Starka forskningsområden Starka fakulteter/institutioner
IP:s bild av GU – ett brett universitet Intressenterna är oense om vad som sticker ut Starka utbildningar Statsvetenskap SOM-institutet Europaprogrammet Lärarutbildningen Entreprenörsutbildning Medicin Handels Juridik Förvaltningsutbildningen Humaniora Språk IT HDK Teologi Konst Journalistik Statistik Kulturgeografi Miljöekonomi Nationalekonomi Biologi Chalmers utbildningar Vet ej Starka forskningsområden Företagsekonomi Medicin och vård/Life science Medicinteknik Genusforskning Entreprenörskap Turistnäringen Samhällsvetenskap Bioteknik Tillämpad matematik Materialvetenskap Miljöekonomer Miljövetenskap Biologi (inkl maritim) Inga är starka Starka fakulteter/institutioner Sahlgrenska akademin Statsvetenskapliga Handelshögskolan Konstnärliga fakulteten Matematik och naturvetenskaplig GU är ett typiskt bredduniversitet. De ska täcka mycket. Då försvinner möjligheten att profilera sig som ett unikt universitet. Det är svårt att säga vad som är specifikt med GU. GU är brett – IP nämner ”allt och alla” på frågorna om GU:s starka utbildningar, forskningsområden respektive fakulteter/institutioner. (Listningen ovan är gjord utan inbördes ordning.)

IP:s bild: Hur står sig GU i jämförelse med andra universitet
IP:s bild: Hur står sig GU i jämförelse med andra universitet? Positiv bild av universitetet

IP:s bild: Är GU ett synligt universitet? Relativt synligt

IP:s bild: Sammanställning kvantitativa frågor – påståenden om GU kopplat till Vision 2020 Gap mellan ”drömbild” och verklighet Medelvärde samtliga frågor till IP 1=Stämmer inte alls. 10=Stämmer fullt ut. Påståendena som användes i intervjuerna är hämtade från förarbetet till Vision De återges i sin helhet samt gås igenom ett i taget i rapportens följande sidor. Den här bilden visar att medelvärdet för de olika påståendena ligger mellan 5 och 7. Det är således en bit kvar för att nå upp till 10 som utgör ”drömbilden” i Vision 2020.

Strategiområde från Vision 2020 (1 av 4) Forskning som påverkar
Mål Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Strategier för att nå målet Aktiv rekrytering skapar kvalitet. Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets. Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser. Väl fungerande infrastruktur. Kreativa forskningsmiljöer. Kvalitetsdriven forskning.

Saknas internationellt profilerade spetsområden.
IP:s bild: Forskning som påverkar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar Saknas internationellt profilerade spetsområden. Forskningen bör vara mer kopplad till utmaningarna i samhället (inkl näringslivets behov). Splittrad bild av vilka forskningsområden som är starka. Bygger ofta på det intresseområde som IP har. I övrigt präglas åsikterna av det som syns i media. Omgivningen bryr sig om rankingar men behöver hjälp med att tolka dem rätt så att de kan jämföra med rätt universitet – inte rättvist för GU att jämföras med Cambridge (elitistiskt forskningsuniversitet med relativt sett få studenter). Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna vara. GU har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar. GU framstår inte som tillräckligt flexibelt. Framtidens forskningsgrupper väntas än mer bygga på gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla organisationer.

Forskning som påverkar
Rankingar har stor betydelse. Hör man en rektor säga något annat ska man inte tro på det. Forsknings- & utbildningsorg. Vid den gigantiska forskningstilldelningen för några år sedan gick det rätt dåligt för GU. Det är ett dåligt betyg. Massmedia Chalmers kommer först. Sedan kommer ingenting. Därefter kommer ingenting. Sedan kommer GU. Myndigheter Jag vet att de har cirka 1000 internationella forskare kopplade till GU. Väldigt hög klass. Intresseorganisation Viktigt att behålla internationellt framstående forskare. Identifiera och lyft fram dem i kommunikationen på ett tydligare sätt. Intresseorganisation Finns en kader av onlineuniversitet, med forskningsutbildningar, som växer fram. T ex University of Liverpool. Intresseorganisation GU är inte betraktat som ett elituniversitet internationellt, vilket har påverkat förmågan att få forskningsmedel. Forsknigns- & utbildningsorg. Hade GU tagit tillvara på Göteborgs styrka inom t ex logistik hade man varit starkare. Organisationsteori finns överallt. Forsknings- & utbildningsorg. GU behöver satsa på viss spetsforskning. Som har internationell standard. Kanske utveckla samarbetet i Kina. Intresseorganisation Orättvist att jämföra GU med Cambridge som är ett renodlat forskningsuniversitet. Forskningsfinansiärer

”Ett universitet med internationellt ledande forskningsmiljöer” (forts)
Har hamnat i en gråzon. Inte särskilt framstående internationellt. Näringsliv GU står sig väl jämfört med andra svenska universitet. Intresseorganisation Rankingar av universitet bör vara viktigt ur ett forskarperspektiv. Massmedia Rankingen är inte viktig för forskare, de har kunskap om universitetet ändå. Forsknings- & utbildningsorg Jag hoppas att GU om tio år har hittat några forskningsområden där de tillhör världseliten. Kultursfären Sahlgrenska akademin är ett strålande exempel på hur man kan nischa sig. Näringsliv GU är nästan aldrig med bland de 100 främsta i internationella rankingar. Däremot kan de sticka ut i delområden. Forsknings- & utbildningsorg

Ta hit fler internationella forskare. Kan stimulera till intressanta framsteg. Massmedia Viktigt för oss: forskning som kopplas till de behov som finns i näringslivet och samhället. Myndigheter Vet inte om GU är bra på att nyttiggöra forskningen. Forskningsfinansiärer Dessvärre är stora delar av forskningen inte särskilt intressant. Det skadar legitimiteten i allmänhetens ögon. Intresseorganisation De borde titta mer på hur nischade universitet arbetar, som SLU och Bergen. Intresseorganisation GU ska prioritera sina resurser så att man bygger upp ett antal starka forskningsmiljöer. Forskningsfinansiärer GU har ett rykte om sig att vara riktigt bra på forskning inom pedagogik. Det finns ett stort internationellt behov av detta. Politiker GU vill profilera sig inom konstnärlig forskning. Det är fullt möjligt att bli ledande i norra Europa. Krävs dock en kritisk massa. Kultursfären GU måste hitta forskningsfält som har framtiden för sig. Var är GU starka, där de kan locka forskare från hela världen? Politiker

”Ett universitet med nyskapande forskning” (forts)
Om jag var rektor på GU skulle jag försöka se till att det fanns ett antal duktiga forskare inom flera områden och få ökat genomslag för detta. Forsknings- & utbildningsorg GU forskar inom relevanta områden. Politiker GU har inte varit framstående på att knoppa av och kommersialisera forskning. Forskningsfinansiärer Många forskare är insnöade på detaljer. Det är de stora dragen som är det väsentliga. Massmedia GU:s forskning har inte så många nya, djärva grepp. Man gör det man gör överallt. Forskningsfinansiärer Jag vill få ta del av de senaste vetenskapliga rönen inom relevanta områden (för mig). Politiker

En satsning på professionsuniversitet skulle inte innebära sämre forskning – bara mer tillämpningsorienterat och tvärvetenskapligt. Forsknings- & utbildningsorg. Finns goda möjligheter till ökad tvärvetenskaplig forskning. Men det kanske inte görs fullt ut. Forskningsfinansiärer De skulle behöva ha bättre förmåga att sätta samman tvärvetenskapliga ”team”, kanske från fyra-fem institutioner i samarbete med oss. Kultursfären Forskningen är inte så stark som den skulle kunna vara. Fragmentiserad. Man har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar. Forskningsfinansiärer Forskningen är fragmentiserad. Det är viktigt att se över forskningsorganisationen, så att forskargrupperna blir lite större. Forskningsfinansiärer

Vissa universitet tycker att studenter är ett nödvändigt ont. Så ska det inte vara. Det måste finnas en länk mellan utbildning och forskning. Intresseorganisation Finns inte en professor som inte undervisar förstaårsstudenterna på Harvard. Ger bra rekryteringsunderlag till forskningsområden. Näringsliv Börjar även dyka upp privata universitet med intressanta angreppssätt, t ex Laureate. Intresseorganisation Grundforskningen har ett stort värde i sig. Forskningsfinansiärer

Forskarna behöver informatörernas stöd. Journalisterna vill inte intervjua informatörer men de kan hjälpa forskarna att förstå medias villkor. Massmedia Jag har positiva erfarenheter av mina kontakter med GU, både inom forskning och samarbete i övrigt. Politiker Forskningsresultat är som gödsel. Det måste spridas ut för att göra nytta. Myndighet GU tar inte oss på allvar, de gör konstiga ansökningar och slarvar. Det här irriterar oss. Forskningsfinansiärer Vi vill följa GUs forskningsstrategier och se hur de stämmer överrens med hur vi tänker. Forskningsfinansiärer Vi skulle kunna vara mycket bättre på att söka forskningsbidrag tillsammans. Forsknings- & utbildningsorg Jag vet inte om GU:s forskning sker i nära kontakt med omvärlden. Det är inget jag ser i alla fall. Forskningsfinansiärer Sahlgrenska akademin är duktiga på att paketera nyheter. Massmedia GU behöver hjälpa mig att hitta forskare och designa forskningsprojekt, så våra forskningsmedel används rätt. Forskningsfinansiärer Viktigt att forskningen kommer nära läsaren. Tillämpad forskning är ofta mer intressant. Massmedia Vi välkomnar utökade kontakter. Vi har t ex tusentals studier varje månad som säkert skulle vara intressanta för forskare. Näringsliv

”Ett universitet med forskning i nära kontakt med omvärlden” (forts)
Det finns bra exempel på samarbeten i internationella forskningsgrupper inom t ex Handels och Statsvetenskapliga institutionen. Näringsliv GU står sig hyfsat väl i Sverige. Har en stark koppling till det offentliga, vilket ger respekt. Forsknings- & utbildningsorg Om forskningen ska bli smalare/spetsigare kan den lokala/nationella miljön bli för liten. Forskningsfinansiärer Forskningen måste vara läsvärd och begriplig. Massmedia Det är påfallande ofta experter från GU som uttalar sig i exempelvis SR. Det är tecken på relevans i forskningen. Kultursfären Mångfalden och öppenheten mot omvärlden som ett stort universitet kan erbjuda är nödvändig för att nå framgång framöver. Forsknings- & utbildningsorg Forskningsnyheter som bidrar till ökade kunskaper i viktiga frågor är alltid välkomna. Massmedia GU är en förmedlare av inblick i europeisk och global forskning. Detta vill jag fortsatt ha, det är en av de viktigaste funktionerna. Politiker Att nyttiggöra forskningen är en större utmaning för GU jämfört med exempelvis Chalmers eller Högskolan i Borås. Kultursfären GU är inte så framstående när det gäller forskning i nära kontakt med omvärlden. Chalmers är närmare industrin och näringslivet. Kultursfären Vi har bra samarbete med dem sedan länge. Forsknings- & utbildningsorg

Strategiområde från Vision 2020 (2 av 4) Utbildning som förnyar
Mål Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande, genom ett brett utbud av fristående kurser. Strategier för att nå målet Pedagogisk excellens. Internationell profil. Både bredd och spets. Både program och fristående kurser. Bildning och livslångt lärande. Spetsutbildning på forskarnivå. Kvalitetsdriven utbildning.

IP:s bild: Utbildning som förnyar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar
GU har en grundutbildningsroll som man borde värdera högre. Det pedagogiska inslaget är underskattat. Titta på amerikanska universitet – låt t ex professorerna undervisa förstaårsstudenterna. GU borde fokusera mer på grundutbildning och professionsdelarna (arvet och traditionen i västsvenskt internationellt näringsliv och samhälle) – möjlighet för GU då inget universitet/högskola har denna position idag. Rankinglistorna anses viktigt mot studenter. Blir därmed viktigt för GU att hitta ett relevant förhållningssätt. Studentunderlaget väntas minska på sikt. Viktigt att vara internationellt konkurrenskraftigt. Priset (tidigare subventionerat) är inte längre en konkurrensfördel bland internationella studenter.

Utbildning som förnyar
Traditionellt har vi fokuserat på tekniska utbildningar. Nu och framåt i mycket högre grad humaniora, kultur och samhällsvetenskap. Den kunskapen behövs mer om vi ska utveckla hållbara lösningar. Myndigheter De kunde ha hanterat turbulensen kring språkområdena bättre. Forsknings- & utbilndningsorg Vi förutsätter att utbildningarna fungerar (när de fungerar skriver vi inget, när de inte fungerar skriver vi). Massmedia Medicin, statsvetenskap och ekonomi är viktiga utbildningar. Massmedia Jag tycker att man jobbar bra på central nivå med utbildningarna. Det finns en uttalad ambition att göra avtryck i samhället. Kultursfären Viktigt att det finns ett samarbete steget innan utbildningen formas, så att universitetet vet vad de ska leverera. Intresseorganisationer GU skulle kunna göra som på amerikanska universitet, där professorerna undervisar på termin 1. Det visar att utbildningen är prioriterad. Forsknings- & utbildningsorg Det är för få professorer som undervisar. Näringsliv

”Ett universitet med utbildning av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet” (forts)
Man kommer att konkurrera om studenter på en större marknad än tidigare. Därför viktigt att verka både nationellt och internationellt. Forskningsfinansiärer Jag tror att GU har en profil inom humaniora, kultur och samhällsvetenskap, som jag inte känner till så väl. De har en potential att utveckla den. Forskningsfinansiärer Jag kan förstå att forskare och studenter är intresserade av rankinglistor. Intresseorganisationer Chalmers utbildningar är särskilt starka. De har bra tekniska utbildningar. (IP blandar samman GU med Chalmers.) Näringsliv Det pratas om GU:s konstnärliga fakultet när man är i Stockholm. Forskningsfinansiärer Jag vill att de ska ha den mest renommerade grundutbildningen om tio år. Näringsliv GU är ett utbildningsuniversitet i stora delar. Trots det är GU:s utbildningar ganska anonyma för mig. Forskningsfinansiärer Konst och kultur märker man av men de håller sig tyvärr mycket på sin kant. De får gärna knacka på dörren oftare. Forsknings- & utbildningsorg Jag har svårt för att bedöma hur de står sig internationellt. Kultursfären

De studentundersökningar som görs visar att det är en högkvalitativ utbildningsinstans. Intresseorganisationer Vi är inte intresserade av enskilda utbildningar, däremot av de stora utbildningsfrågorna (trender - hur många som studerar, utbildningspolitik etc). Massmedia Jag vill kunna påverka både inriktningen och kvaliteten på utbildningen av studenter. Så att det de producerar är relevant för oss. Näringsliv Det som utmärker ett framstående universitet är att man har en god och bred utbildning. Jag har synpunkter på hur GU har förvaltat detta. Forsknings- & utbildningsorg Om Sverige ska upprätthålla (en hög nivå på) industrin vi har måste vi förse den med (utbildat) folk. Industrin måste då kunna påverka utbildningen. Forskningsfinansiärer Vore bra om utbildningen utformades mer utifrån behovet utanför universitetet. Intresseorganisationer Ambitionerna är bra när det kommer till det pedagogiska. Kultursfären Det pedagogiska inslaget är underskattat på universitetet. Där har de sin stora utmaning. Näringsliv Högskolan i Borås satsade medvetet på praktik ute på företagen. De från HB som sökte jobb hos oss visste redan hur det var. Näringsliv

GU tar utbildningsuppdraget på stort allvar. Men jag kan inte se den internationella profilen på utbildningarna. På Chalmers är alla Mastersutbildningar på engelska. Forskningsfinansiär Jag tror att de har en uttalad internationell profil. De behöver förfina den och välja vilka utbildningar som ska profileras. Intresseorganisationer De flesta universitet jag känner har utbytesavtal med andra universitet. Men de flesta används inte. Bättre att ha 10 som man använder och skapar stort utbyte genom. Forskningsfinansiär Jag vill att GU ska bli ett starkt internationellt universitet. Antalet studenter kommer att minska. Man måste få hit internationella studenter för att växa. Politiker Vi kommer att se en oerhört internationaliserad värld framöver. Det kommer att vara självklart att universitet ska vara internationella, vilket studenterna kommer att förutsätta. GU ska inte vara rädda för att ha undervisning på engelska, där vi i Sverige har en konkurrensfördel. Näringsliv Jag vill att GU ska vara ett naturligt val för nationella och internationella studenter om tio år. Mer än vad de är idag. Intresseorganisationer Jag tror att studenter tittar på rankinglistor. Därför är det viktigt. I synnerhet för utländska studenter som får betala för utbildningarna. Kultursfären Jag tycker att GU i mycket hög grad är ett universitet med en internationell profil. Forsknings- & utbildningsorg Rankinglistorna har nog fått en verklig innebörd nu när vi börjat ta betalt för utländska studenter. Kultursfären

Universitet är i allmänhet ganska så dåliga på att lära ut, GU är nog inget undantag. Politiker GU borde köra fram professionsdelarna. Låt Uppsala och Lund hålla på med kemi och geologi etc. Forsknings- & utbildningsorg Vore bra om utbildningen utformades mer utifrån behovet utanför universitetet. Intresseorganisationer Vissa universitet tycker att studenter är ett nödvändigt ont. Så ska det inte vara. Det måste finnas en länk mellan utbildning och forskning. Intresseorganisationer GU erbjuder fortfarande enstaka kurser med ett stort utbud jämfört med andra universitet, än så länge. Kultursfären Det är inte bra med enbart forskningsorienterad utbildning. Det krävs inslag av samhällskopplad utbildning (utbyte/praktik). Intresseorganisationer GU har en grundutbildningsroll som man borde värdera högre. Själva utbildningen behöver inte ändras så mycket, men de behöver bli bättre på att kommunicera kring dem som något konstruktivt och viktigt. Näringsliv

”Ett universitet som tar ansvar för bildning och livslångt lärande” (forts)
Jag har ett stort intresse av GU. Framförallt som utbildningsinstans. I deras roll att långsiktigt förse oss med internationellt sett kompetent personal. Näringsliv Jag vill att GU ska utvecklas till ett starkt utbildningsuniversitet. De behöver ta till vara på den styrka man har inom utbildningar – tradition och nätverk man har. Forsknings- & utbildningsorg Skulle GU blir bättre på att utbilda studenter med relevant kunskap, kan de skapa en tydligare profil, som stärker dem internationellt och nationellt. Få universitet lyckas med detta. Näringsliv Alla utbildningar är viktiga för mig. Intresseorganisationer Traditionellt har vi fokuserat på tekniska utbildningar. Nu och framåt i mycket högre grad humaniora, kultur och samhällsvetenskap. Den kunskapen behövs mer om vi ska utveckla hållbara lösningar. Forskningsfinansiärer De borde prioritera utbildningen, därefter kan forskningen komma. Det är viktigt att de har utbildningar som är anpassade till samhällets behov. Här kan de positionera sig. Massmedia Spontant tycker jag att GU är bättre på att få ut det som är knutet till studentverksamheten (än forskningsanknutet). Massmedia

Strategiområde från Vision 2020 (3 av 4) Samverkan som utvecklar
Mål Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Strategier för att nå målet Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning. Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet. Samverkansarbete ska vara meriterande. Ökad forskningsdialog. Kvalitetsdrivet samverkansarbete.

Finns ett stort behov av GU i samhällsutvecklingen.
IP:s bild: Samverkan som utvecklar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar Finns stort behov av forskningsinsatser hos intresseorganisationer, myndigheter och näringsliv, som en följd av minskade budgetar. Finns ett stort behov av GU i samhällsutvecklingen. Gör det lättare att hitta rätt information – skapa enheter/ambassadörer/kontaktpersoner som är till för de stora intressentgrupperna, t ex forskningsfinansiärer, politiker och näringsliv. Fråga mera – ta reda på vad intressenterna vill veta. ”Vi har ett stort behov av att bolla idéer”. ”Skapa win-win” Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra konkreta saker snarare än diskutera”. Behöver bli bättre på att på ett relevant sätt presentera GU i sin helhet och samtidigt lyfta fram spetsarna.

Samverkan som utvecklar
GU måste bli mer aktivt idet omgivande samhället. Det är nödvändigt för staten kommer inte att ha pengar nog. Dessutom väldigt bra om man tar på sig en större roll och kan attrahera mer medel men även ett större intresse. Kräver dock individer, modeller och tuffa målsättningar. Lathetsargumenten får inte ta överhand. Näringsliv Universiteten har klarat sig själva så länge att de inte tränat på att vara samlingsplatsen för möten. Kommunikation är A och O för att ta denna roll. Forsknings- & utbildningsorg Det talas inte alls om GU. Om jag hade suttit i ledningen för GU skulle jag ombesörja att det fanns en ambassadör för GU och då vara tydlig på vad vi fokuserar på. Politiker Varför vänder inte fler på uppgiftsordningen och gör den tredje uppgiften till den viktigaste? Kultursfären Det finns en öppenhet att bjuda in till samtal inom skilda områden, som är attraktiva att vara med i. Kultursfären Avståndet till Stockholm gör att deras förmåga att vara med i viktiga forum minskar. Många av besluten fattas i Stockholm. Intresseorganisation För mycket fokus på interna relationer som tar en massa kraft från att fokusera externt. Näringsliv Det finns ett stort intresse från näringslivet utanför. Större än intresset från GU. Det skapar en obalans. Näringsliv Det hade varit bra med ett större intresse för regionen och våra gemensamma frågor. Det hade kunnat stärka oss. Forsknings- & utbildningsorg Viktigt att GU tar plats i samhällsutvecklingen, inte nödvändigtvis i debatten – snarare i dialogen med olika intressenter. Intresseorganisationer

”Ett universitet som kännetecknas av samhällsengagemang” (forts)
Bland företagsekonomiska forskare har det funnits en föreställning om att man inte ska lägga sig i samhällsdebatten. Forsknings- & utbildningsorg Universitet är för rädda när det kommer till den tredje rollen, att kommunicera med samhället. Jag uppskattar när exempelvis Rothstein är med i debatten. GU kan göra mycket mer. En kultur och ledningsfråga. Näringsliv De kan skapa ett organiserat forum för olika intressenter i samhället. På ett övergripande plan. Intresseorganisationer Vi har glömt vår samhällskritiska roll. Forsknings- & utbildningsorg Jämfört med Uppsala och Lund är GU ett universitet som kännetecknas av samhällsengagemang. GU ger kunskap till omvärlden. Kultursfären GU får mycket media. Är med i samhällsdebatten på ett bra sätt. Forsknings- & utbildningsorg Den akademiska världen är tillsluten, dock mindre i Göteborg än i andra delar av världen. Utbildning och forskning borde spela en mycket större roll i samhällsdebatten. Näringsliv I hur vi möter samhället har vi speciellt stora möjligheter att samspela. Forsknings- & utbildningsorg Ser inte varför man ska arbeta med GU före andra. Däremot är man starka inom samhällsengagemang. Forsknings- & utbildningsorg Jag tycker om att GU på allvar tar sig an den tredje uppgiften. Kultursfären

När det gäller dialogen med omvärlden: de lever kvar i att skriva för andra akademiker. Det har nog ändå hänt en hel del på senare år. Det kunde vara mycket bättre. Intresseorganisationer Jag har ingen dialog med dem. GU skulle kunna ha tentaklerna ute mer för att känna av våra önskemål. Massmedia Jag har funderat mycket på hur man utbildar forskare för den tredje uppgiften. Här finns det stora brister. Vissa forskare vill inte prata med oss, vilket är helt obegripligt. Massmedia Vi har även olika typer av samarbetsavtal där vi får tillgång till analyser och rapporter. Det bidrar till en vetenskaplig förankring i vårt arbete. Myndigheter Pigga på att få ut information. Bra på att föra fram forskning. De ligger på och tänker rätt utifrån ett medialt perspektiv. Fortsätt utvecklas i den riktningen! Massmedia GU ligger i en industri- och handelsorienterad region. Det innebär att de av naturen är mer vända mot omvärlden. Myndigheter Det händer saker på GU. De har bra forskare och syns i debatten, i tidningsartiklar. Forskningsfinansiärer Jag har ingen dialog med GU och jag saknar det. Har aldrig fått någon inbjudan. Men skulle absolut vara intresserad av att besöka dem. Politiker Lunds universitet har ambassadörer som står upp för sitt universitet. Jag har sett fruktansvärt lite från GU. Andra får man samtal från i viktiga frågor. Det visar på ett intresse. Om GU på allvar vill sticka ut. Varför har man då inte hört något om den kommande proppen? Från de andra får jag rimliga argument. Klart att jag lyfter fram detta i mitt arbete. Risken är att man inte tänker på GU när man startar nya projekt, talare till evenemang osv. Politiker Mest intresserad av forskningen – gärna så tillämpad som möjligt (konkret och nära läsarna). Inte så mycket lokala frågor, som arbetsplatsen och studiefrågorna. Massmedia

”Ett universitet som ger kunskap till omvärlden” (forts)
Vi kan skapa kopplingar som inte är möjliga på andra ställen. Har en stark exportnäring och en fin historia med frihandelskultur. Det kan vi utnyttja. Näringsliv Många forskare snöar in på detaljer. De behöver lyfta blicken. Det är de stora dragen som är intressant. Massmedia GU är en del av samhället, det är rätt tänkt. Jonseredssamtalen är ett tecken på det. Kultursfären Jag skulle vilja att GU var mer öppet och förekom med information om sin verksamhet i högre utsträckning. Massmedia Vi vill ha bra synpunkter från GU, vilket vi har fått genom åren. Vi har en bra dialog. Forskningsfinansiärer Få politiker och näringslivsföreträdare har forskningsbakgrund idag. Här kan universitetet spela en roll för att skapa en bättre samhällsdebatt. Näringsliv Försök nå ökad internationalisering. Ökad bredd och djup i kontakterna. Gärna internationellt. Näringsliv Vi behöver en svensk resursbas, ämnesspecifika kunskaper på en hög nivå. Intresseorganisationer Hela det omgivande samhället är lite som sugfiskar på universitetet, som är den stora fisken (positivt). Myndigheter Vill ha någon som kan förklara saker och ting utifrån nyhetsagendan (tolkar trender etc). Massmedia GU är en samarbetspartner inom forskning. De ger kunskapsunderlag och är en dialogpartner kring forskning inom många områden. Myndigheter

Patentering och industrialisering är det bättre att låta andra hantera. Det krävs mycket pengar för att lyckas med detta. Forskningsfinansiärer GU har inte varit framstående på att knoppa av och kommersialisera forskning. Forskningsfinansiärer Ökad samverkan med näringslivet vore bra. Även små och medelstora företag. Intresseorganisationer Det kan komma att krävas en strukturell förändring inför en ökad kommersialisering av forskningen. Intresseorganisationer Att nyttiggöra forskningen är en större utmaning för GU jämfört med exempelvis Chalmers eller Högskolan i Borås. Kultursfären De har regelbundna arrangemang där man får träffa flera forskare utifrån ett visst tema. En guldgrej. Gav mycket press. Massmedia Det är mycket troligare att Chalmers blir inbjudna till olika samverkansforum än GU. Det är enklare i de tekniska områdena att tänka nytta utifrån samhällets behov. Myndigheter Om tio år hoppas jag att GU har fått igång humaniora och samhällsvetenskap och gjort dem mer involverade i samverkansprocesser med det omgivande samhället. Myndigheter Finns bra kopplingar mellan akademi och kulturinstitutioner i staden. Kultursfären De stora företagen, som varit i Kina etc, är på väg hem igen. De små och medelstora har ett genuint intresse av att koppla upp sig. Näringsliv GU har inte klart för sig vilka förväntningar vi har. Men vi har också ett ansvar. Ska vi få den här regionen att fungera behöver vi öka kontakterna mellan universitet och näringsliv. Det innebär dock inte att universitetet ska sälja sig själva och göra avkall på oberoendet. Näringsliv Hur mycket ”utifrån-in”-kunskap har man? Viktigt för att förstå våra behov. Näringsliv Vissa vill bevara oberoendet, medan vissa vill ta reda på vilka frågor som vi är intresserade av. Intresseorganisationer

Om kriterierna bara hade handlat om citeringar, framgångsrika forskare etc. så hade det inte varit något problem för GU. Men här handlar det om relationer, att höra talas om dem och visa vad man gjort. Politiker Samverkan som utvecklar GU är en stark partner att jobba med. Men det är inte alltid så lätt. Samarbetet sker ofta på institutionsnivå. Den samlade marknads-/informationsavdelningen finns inte där. Vill ha samarbeten i frågor där GU presenterar sig mer i sin helhet. Idag avstår jag eftersom det är krångligt. Kultursfären Vårt samarbete leder till ökad effektivitet, kostnadsreducering och ökad måluppfyllelse i vår verksamhet. Myndigheter Lund och Högskolan i Borås känns tydligare. GU känns som flera avsändare. Kanske måste vara det eftersom GU är så stort. Det påverkar inte relationen – det viktiga är vad som kommer ut av verksamheten (forskningen). Massmedia Det vore bra om GU pekade ut ett antal personer som vi kunde kontakta för att få hjälp. Inte rektor eller info-avd, snarare en egen enhet som är mer uttalat till för oss. Forskningsfinansiärer De borde ha en fokalpunkt som metodiskt tar reda på vad vi vill ha hjälp med. Lite som informatörer som har koll på alla initiativ internt, där forskare initierat intressanta projekt. Intresseorganisationer Jag vill att man ska jobba mer med omvärldskontakter. Mer verksamhetsförlagd utbildning. Forsknings- & utbildningsorg Jag vill att GU hittar ett tryggare samspel med andra lärosäten, att man får en mer inbjudande och ”knacka på dörren”-attityd. Forsknings- & utbildningsorg Betrakta alumnverksamheten som en stor styrka. Chalmers lyckades rigga en hel del pengar genom alumner Näringsliv Jag vill göra konkreta saker ihop med GU snarare än att det blir en diskussionsklubb. Näringsliv Samarbetet med GU fungerar bra på ”verkstadsgolvet”. Men någonstans mellan GU:s ledning och ”golvet” finns en stor variation av bra, nervösa, spetsiga attityder. Det handlar om mellannivåer där individerna är svåra att identifiera, men de finns där och de försvårar samarbetet. Forsknings- & utbildningsorg Man måste väldigt nära GU för att se deras attraktionskraft som samarbetspartner. Förstoringsglaset måste fram. Forskningsfinansiärer

”Ett universitet med stark attraktionskraft som samarbetspartner” (forts.)
Oerhört värdefullt att ha en ”guide” som kan medla mellan oss och forskarna. Någon som förstår de redaktionella villkoren. Massmedia GU borde fokusera på att försörja näringslivet globalt med arbetskraft. Näringsliv De var lite arroganta (ointresserade) i mötet med oss. De behöver bli mer proaktiva. Intresseorganisationer GU har många kanaler i den offentliga sektorn, men förvånansvärt få i den privata. Forsknings- & utbildningsorg Har aldrig haft någon kontakt med dem (internationellt). GU är inte det första man tänker på. Intresseorganisationer GU bidrar till ökad seriositet i vårt samverkansforum. Intresseorganisationer Vissa institutioner är vakna – när det gäller GU i stort är de inte särskilt intresserade. Intresseorganisationer Forskningen kan hjälpa till att titta på frågor där vi inte har tillräckligt resurser. Vi har ett stort behov av att bolla idéer. Intresseorganisationer GU är en viktig intressent, som förmodligen kommer att bli än viktigare i den internationella konkurrensen. Intresseorganisationer De måste bevisa att de vill jobba med oss. Intresseorganisationer GU är en mycket bra samarbetspartner. Intresseorganisationer Jag vill att man ska jobba mer med omvärldskontakter (staden, regionen, fordonsindustrin och life science). Mer verksamhetsförlagd utbildning. Forsknings- & utbildningsorg Det finns ett stort intresse för samarbete från omvärlden om man märker att GU menar allvar. Intresseorganisationer Vi kan bli bättre på att hantera nätverk och alumner i Sverige, det gäller även GU. Forsknings- & utbildningsorg Jag vill få ut idéutbyte och vilka planer man har framöver så att man kan samordna. Kultursfären Jag vill samarbeta med dem, inom forskning och utbildning, men även gentemot andra intressenter såsom politiker och näringslivsorganisationer. Forsknings- & utbildningsorg Jag har ett utomordentligt stort intresse, dess forskning, utbildning och som samhällsmedborgare. 11 på en 10-gradig skala. Näringsliv Stora företag har inga problem att kommunicera med GU. Det är svårare för mindre och medelstora. För få kontaktytor. Näringsliv

Forskningsfinansiärer
”Ett universitet med stark attraktionskraft som samarbetspartner” (forts.) Har skett en internationalisering som är till fördel. Inte lika politiskt kopplade som i Stockholm. Mer knutet till näringslivet. Detta har GU använt till sin fördel. Men de kan göra mer genom att koppla upp sig mot det lokala näringslivet och den statsförvaltning som finns. Näringsliv Amerikanska universitet har tvingats jaga pengar. Det är bekvämare att sitta still och vänta på ökade medel varje år. Men det är inte lika effektivt. Näringsliv Det finns en vilja att utvecklas tillsammans regionalt, och hitta en gemensam agenda i relation till exempel staten. Myndigheter Faktiskt bra att bara lära känna varandra. Blir enklare att lyfta på luren. Näringsliv Om tio år vill jag att GU ska jobba nära med Chalmers och näringslivet för att göra rekryteringar. Tänka lite nytt för att attrahera aktörerna. Myndigheter Jag tror att GU känner oss ganska så väl. Men det var länge sedan jag besökte GU och hade en diskussion på övergripande nivå. Jag vill gärna ha en inbjudan. Forskningsfinansiärer Akademin är en viktig part för att profilera regionen internationellt, bredvid näringslivet och samhället i övrigt. Myndigheter Samverkan med stora företag behöver inte ske på högsta nivå. Enklare att komma in ”längre ner”. Näringsliv Dialogen med oss måste ta avstamp i affärsmöjligheter. Det är där vi har ett konkret behov. Näringsliv Universiteten och högskolorna hör till de viktigaste aktörerna för oss. Otroligt viktigt att ha ett bra samarbete med GU. Myndigheter Samverkan med det omgivande samhället är GU faktiskt starka inom men de har inte prioriterat det. Det handlar i huvudsak om det som händer i den västra regionen. Politiker Jag skulle vilja att GU jobbade med sin roll i Västsverige, hitta ett samarbete med övriga universitet och högskolor. Politiker Utmaningen är att hitta win-win. Svårt ur ett affärsperspektiv. Ganska så mycket produktförsäljning från deras sida – ”det här har vi i vår portfölj”. De borde tänka mer på vad som skulle göra oss mer framgångsrika. Fråga oss vad vi ska göra och om vi behöver hjälp med det. En intressant beröringspunkt är vidareutveckling av våra medarbetare. Näringsliv Jag har hört positivt om GU vad gäller samarbeten. Positiva beskrivningar. Jämfört med andra delar av landet upplever jag att andra universitet inte har det. Politiker

Strategiområde från Vision 2020 (4 av 4) Arbetsmiljö som inspirerar
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Mål En socialt hållbar miljö. Aktivt ledar- och medarbetarskap. En lärande organisation. Kvalitetsdriven arbetsmiljö. Strategier för att nå målet

Denna rapport har ett naturligt fokus på det externa perspektivet
Denna rapport har ett naturligt fokus på det externa perspektivet. Vissa av studiens IP redovisade dock sin syn på olika aspekter med koppling till GU:s arbetsmiljö. På kommande sidor presenteras därför deras bild av GU:s arbetsmiljö. För ytterligare belysning av denna fråga hänvisas till Nordisk Kommunikations rapport.

Det är inget problem med starka enheter.
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Sammanfattning/kommunikativa utmaningar Det är inget problem med starka enheter. Bra för GU om en institution/fakultet uppfattas som bäst i sitt område. Men GU måste visa nyttan av att tillhöra GU, internt och externt. Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen, som upplevs fokuserar på interna svårigheter istället för externa möjligheter. Arbetet med Vision 2020 är välkommet. Nu är det upp till bevis, förvalta det på rätt sätt genom förankring etc.

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Forskningsfinansiärer samt massmedia
Svårt för unga forskare att gå emot normen och den auktoritet och makt som handledaren har. Massmedia Det finns friktioner som påverkar samarbetena. Detta beror på olika kulturer i delade/gemensamma institutioner i frågor som rör tjänster och ekonomi, hur man ser på administration och projekt. Detta går långt tillbaka. Forskningsfinansiärer Rykten säger att GU är svårstyrt, med självständiga fakulteter. Forskningsfinansiärer Man måste samarbeta internt, även om man inte vill. De stora forskningsanslagen kräver stora konglomerat för att få till det. Forskningsfinansiärer De skriver inte tillräckligt många debattartiklar. Kanske en kulturfråga, kanske en jantelag. Eller också kanske det helt enkelt inte föresvävar dem. Massmedia De har hittills inte samlats kring en idé om vart man vill och hur man ska ta sig dit. Ledarskap, envishet och uthållighet viktigt i denna fråga. Forskningsfinansiärer Arbetsmiljön verkar inte vara bra. Det är en kulturfråga. Massmedia Kulturen på GU skiljer sig från den på andra universitet. GU är mer anarkistiskt än andra, svårstyrt, man vill egentligen inte ha någon ledning. Representanter för GU bär med sig en annan kultur än folk från andra universitet. Forskningsfinansiärer Man måste hitta vad det finns för ”anarkisterna” att vinna i att arbeta mer gemensamt. Kanske att GU annars blir akterseglade av andra universitet. Eller en framtidsvision där man lyckas måla upp spännande miljöer. Forskningsfinansiärer Man kan ta tillvara på styrkan i de starka varumärkena inom GU genom att visa nyttan med att tillhöra och företräda hela universitetet. Forskningsfinansiärer

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Intresseorganisationer samt myndigheter
Känns ibland som att institutionerna är ensamma, att det saknas stöd från ledningen. Intresseorganisationer Om tio år hoppas jag att det på GU har satt sig en kultur med högt i tak och stark mobilitet. Så de inte blir rigida och stelnar. Myndigheter Det är en tuff miljö. Finns en konkurrens mellan individer och institutioner. Mycket avundsjuka, vilket gör att få vågar kliva fram och ta plats. Intresseorganisationer Det är en tuff kultur. Innebär att det krävs en tuffhet och uthållighet för att orka med att göra de organisatoriska förändringarna. Intresseorganisationer Självbilden hos varje fakultet och institution är nog att de är den starkaste på universitetet. Det kan få effekten att man inte ser sig som en helhet. Det kan i vissa fall skapa dynamik. Men viktigt att komma ihåg att man tillhör en helhet och att man bidrar till helheten. Intresseorganisationer Det är mycket prat om relationen mellan Sahlgrenska akademin och GU. Min uppfattning är att den kan bli bättre. En större stolthet för andra sidan, från bägge håll, skulle behövas. Intresseorganisationer Gemene mans uppfattning är att Handels är en separat skola. Vet inte om det är bra eller dåligt. Intresseorganisationer GU känns mer splittrat än andra universitet. Intresseorganisationer Hoppas att de har ork att ta sig igenom arbetet med Vision 2020 och förändringsarbetet, som kan göra ont. Måste ha en organisation som är beredd att möta konkurrensen. Intresseorganisationer Det finns ett mod hos ledning och styrelse för att både se över och göra förändringar för att skapa ett universitet som är bättre lämpat för att möta framtiden. Intresseorganisationer Det bubblar en hel del intriger. Bort med det. Stå bakom de som leder GU och se till att göra det riktigt bra. Skapa mindre tjafs. Intresseorganisationer

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Forsknings- och utbildningsorg samt politiker
Det uppstår svårigheter när man ska samarbeta över gränserna. Det blir en övning i sig. Hänger ihop med kulturen. Forsknings- & utbildningsorg Den negativa bild som sprids av GU är att det finns samarbetssvårigheter. Politiker Har en historik med tidigare högskolor som slagits samman, men som inte velat foga sig. Forsknings- & utbildningsorg GU känns som det mest decentraliserade universitetet i Sverige. Det är inte ett stort problem externt, men jag hör är att det är jobbigt internt. Forsknings- & utbildningsorg Har uppfattat att det funnits ett konstant hot om utbrytning från Sahlgrenska och Handels. Inte bra när deras företrädare öppet hotar med att bryta sig loss. Forsknings- & utbildningsorg Handels och GU har inte hittat bästa formen för samverkan. Har en känsla av att Handels försöker hävda sig som eget varumärket. Det är ett tecken på otrygghet. Forsknings- & utbildningsorg Tror att det är för stora avstånd mellan fakulteterna. Finns en viss intern otrygghet som beror på kulturfrågor. Varför kan man inte vara stolt över att tillhöra andra starka namn? Forsknings- & utbildningsorg Svårt att säga ”detta är GU”. Jämför man med andra är det nog mer uppdelat. Det präglar (kulturen). Politiker Splittringstendenser är inte bra. Ta de interna ”delarna” i örat. De behöver jobba mer med att konsolidera sig som ett universitet. Forsknings- & utbildningsorg Finns en strävan mot inåtvändhet och problematisering, vilket påverkar organisationen negativt. Lite av en kultur. Forsknings- & utbildningsorg GU:s decentraliserade organisation är faktiskt ökänd. Det behöver bli lite ordning och reda i organisationen. Önskar dem lycka till. Forsknings- & utbildningsorg

IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar Kultursfären samt näringsliv
Det är inget problem med starka enheter. Om GU upplever att Handels är för starka har man själv problem. Om Handels skulle bli världens bästa inom sitt område är det bara bra för GU. Näringsliv Som icke universitetsmänniska förundras man över den självbild som universitetsfolk har. Det är bara forskning som räknas (en kulturfråga). En ledningsfråga – hur man kommunicerar och prioriterar undervisningen. Kultursfären Man får en känsla av att de gömmer sig bakom ”det går inte”-argument. De hamnar för snabbt i de interna svårigheterna istället för de externa möjligheterna. Amerikanska universiteten har en annan kultur och är bättre på att hantera detta. Näringsliv Upplever att det finns ett motstånd hos professorer och forskare att undervisa studenter – en kulturfråga som man borde ge sig på. Borde vara ett hedersuppdrag att prata med de framtida forskarna. Näringsliv Om jag ska vara rå: uppmuntra cheferna till att inte vara så konforma. Att låta dem vara lite modigare och våga gå utanför ramarna. Ett sådant förhållningssätt ger bara vinnare. Kultursfären Den bild jag fått är att Sahlgrenska akademin upplever att man kanske inte är skyldig att följa direktiv från högsta ledningen på GU. Kultursfären Det är lite av det svenska, där det är icke-Lutheranskt att fira att man gjort något bra. Borde vara tvärt om. Man ska fira när det går riktigt bra, och fira till 90 procent när det gått till 90 procent bra. Näringsliv Man ska inte optimera gnällighet i organisationen (kritik mot initiativ för att synas i viktiga frågor bl a), snarare att det händer något externt. Näringsliv Att malla in allt i ett system för att man har dålig ekonomi leder inte någonstans. Det får inte bli för stelt. Kultursfären Om man kan bygga en kultur som är mindre gnällig och mer externt orienterad kan man komma över att det inte alltid blir perfekt. Det perfekta får inte bli det godas fiende. Näringsliv De är lite för blygsamma ibland. Samla krafterna och för ut vad GU är duktiga inom. Kultursfären

Resultat från intervjuerna – Övrigt/Kommunikation

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Forskningsfinansiärer
Det är bra om rektorn är ute i debatten och syns. Det är givetvis fler som ska göra det, men hon är vältalig och har lätt för att kommunicera. Dialogen fungerar bra, öppen, ärlig och förtroendegivande. Jag kan inte säga vad som är unikt med GU jämfört med t ex Stockholms universitet. GU är bra på att kommunicera. Otydlighet på Sahlgrenska sjukhuset/akademin. Man vet inte vad som är VGR:s ansvar och vad som är GU:s. Det blir rörigt. Jag tror inte på broschyrer. Kostsamt. Oftast snabb information jag vill ha. Vet att rankinglistorna inte är helt sanningsenliga men man kan inte negligera att det tittas på dem. Rankingarna är här för att stanna. Viktigt att veta var GU är. Gör GU begripligt, hur de tänker och vad man vill göra. Vart ska de, vad ska de satsa på? Då kan vi hitta gemensamma intressen. Jag behöver förstå forskarnas villkor, hur de jobbar internt. GU:s hemsida är bra. Inte ha allmänna nyhetsbrev, men väl paketerad och relevant information är bra. Man skulle kunna lägga upp en profil och få det man är intresserad av. Är intresserad av hur det går med de strategiska initiativen och omorganisationen. Bli viktigare lokalt och regionalt genom att visa GU:s betydelse för Göteborg och regionen.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Myndigheter
De som lyckas har en förmåga att lyssna både inåt och utåt och har en förmåga att agera utifrån det. Rankinglistor är inte viktigt för oss. Men studenter och forskare tittar på det. Jag tror att det är betydelsefullt. Det saknas lite av en dynamik kring hur man tar sig an framtiden. De har fullt upp med sina interna processer nu. Det är mer rörelse på andra universitet – de tittar på framtiden. Jag tror att GU kan nå ut mycket mer. Tror att allmänheten inte känner till vad vi har här. Hur mycket kunskap som tas fram, vilken resurs vi har. Man skulle kunna göra mycket mer med kommunikationen. Jag vill att de ska kopplas samman med en viss excellens eller ett visst profilområde. Inte med en ort eller ett land. Det personliga mötet är viktigast – det fungerar bra – och en bra hemsida. Hemsidan är bra men kan bli bättre så att man snabbt kan hitta det man vill ha. Forskningsresultat är som gödsel. Det måste spridas ut för att göra nytta.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Massmedia
Ett framstående universitet ska vara bra på att sätta en egen agenda. Men även kommentera det som händer, via bra forskare. Man måste börja träna doktoranderna. De har jättesvaga grundkunskaper om media. Starta en doktorandkurs där de får lära sig om media. Vi hjälper gärna till. Ett framstående universitet ska placera sig högt på utbildningsrankingar. Jag tycker att dessa rankingar är jättebra. Rankingar är inte avgörande. Jag vill bilda mig en egen uppfattning. Forskare är rädda för att prata om frågor som man inte själva har lagt fram. Rädda för att vara allmän, generalist. I relation till de höga förväntningar jag har är kommunikationen dålig. Men det finns undantag. Jag skulle vilja ha ett svenskt forskning.no. En fristående nyhetsbyrå men med ett antal universitet knutna till sig. Kollar GU:s hemsida titt som tätt. En viktig kanal.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Intresseorganisationer
GU:s förmåga att kommunicera med omvärlden kunde vara mycket bättre. De syns relativt lite för att vara en så stor arbetsplats. De skulle kunna ta större plats. GU:s förmåga att kommunicera med mig är relativt god. GU Spegeln och annat som de ger ut är läsvärt. Borde spridas till företag. Jag har alltid blivit väl bemött i mina kontakter med GU. Hemsidan borde bli mycket bättre. Det är jättesvårt att hitta. Artiklarna i GU Spegeln borde ligga på hemsidan. Vore bra om samverkan mellan GU och högskolorna i väst ökade. De kanske kan bli specialiserade nischer/avdelningar inom GU. Då skulle statusen och kvaliteten höjas. Topplistor är inte jätteviktigt. Men i kommunikations- och marknadsföringssyfte kan de ju användas, om man hamnar högt. Hemsidan, studentträffar, näringslivskvällar och ett bra och brett kontaktnät – bra kontaktytor. GU sticker inte ut i kommunikationen med omvärlden. De håller sig inte framme. GU är inte ett synligt universitet. Det handlar om var du är och hur du presenterar dig. Jag deltog nyligen på två stora konferenser i Europa och USA. Finns de ens där? Jag svämmas över av nyhetsbrev. Men det är okej så länge de är skräddarsydda för mina behov. De är generellt sett dåliga på att kommunicera det de är bra på.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Forsknings- & utbildningsorg
När man väljer GU väljer man en stor stad, attraktivt. Kan välja eller välja bort studentlivet. GU borde för 5-6 år sedan börjat marknadsföra sig som det främsta och mest avancerade professionsuniversitetet. En statlig utredning pekade för några år sedan ut GU som ett professionsuniversitet. GU hade varit ledande som professionsuniversitet om det gjort det. De struntade i det. Då hamnar man på plats 7 istället för 1. Att man trots det har högst söktryck i landet beror på staden, inte på GU. Rankingarna är väldigt mycket kuriosa. Väldigt suspekta. Men det finns en risk för att blivande studenter tittar på dem och då blir de viktiga. Deras hemsida är bra. Dynamisk och smart. Finns inte så mycket som skiljer GU från andra universitet. Kommunikationen mellan ledningarna fungerar bra. Och mellan forskarna. Men mellan dessa nivåer finns det ett glapp. Och då behöver internkommunikationen bli bättre – både hos dem och oss. GU har potential att bli mer synligt. Jag ser mer av Lund och inte minst Karolinska. De har en mer offensiv informationsstrategi. GU är duktiga på att kommunicera med omvärlden – bättre än oss. Det märks i media. Det är däremot inte alltid excellenta på att hantera enskilda frågor, exempelvis språkfrågan. GU är ett typiskt bredduniversitet. De ska täcka mycket. Då försvinner möjligheten att profilera sig som ett unikt universitet. Det är svårt att säga vad som är specifikt med GU. Det vore bra med en mer strukturerad mötesform som innebär att vi träffas regelbundet. Inte minst med tanke på de förändringar vi står inför i universitetsvärlden. De gör en utmärkt tidning. Finns bra kommunikativt samarbete nationellt på ledningsnivå. Vi har en väldigt bra relation. Vi konkurrerar givetvis, men bra dialog. Jag känner att GU är på väg att bli en starkare institution strategiskt. Med starkare central styrning. Det saknas en systematik i kommunikationen med mig. Väldigt mycket ad hoc.

IP:s bild: Övrigt/Kommunikation Sagt på intervjuerna: Kultursfären
Jag har direktkontakt med många personer på GU. Det är en utmärkt och professionell dialog. Jag tror att man har ett större problem att kommunicera internt än externt. Det finns alltid en skeptisk inställning till den centrala ledningen då den är långt ifrån verksamheten. Jag skulle önska att GU syntes mer i samhällsdebatten. Tycka och tänka, skriva debattartiklar. De bör uppmuntra och stödja dem som vill synas mer. Där kan det behövas internt stöd och coachning. Tyvärr är rankingen viktigt, man hade önskat att det inte vore så. Stor utmaning att hitta en struktur för den interna kommunikationen. Jag skulle vilja läsa mer av dem på DN debatt, GP, se företrädare i morgon-TV. Ledningen är öppen för nya sätt att arbeta. Väldigt konstruktiva. GU:s förmåga att kommunicera med omvärlden är inte så bra som den skulle kunna vara. De har kanske fullt upp med kommunikationen internt. Det finns många arenor som de skulle behöva synas mer på. GU har lyckats att kapitalisera på den styrka som studenterna innebär för staden på ett bra sätt. Det var en icke utnyttjad resurs tidigare.

Övrigt/kommunikation Sagt på intervjuerna: Näringsliv
De letar ofta efter systemlösningar och trär en stor tröja över en spretig kropp (vad syns då?). Varför kan inte dottervarumärkena stå mer ”stand alone”? Finns alltid krafter som vill bryta sig ut, varför inte bejaka det redan från början och skapa en portföljstrategi som tillåter döttrarna att vara starka? Begreppet GU är en tillgång. Men man måste göra något med det. Man ska nog acceptera att rankinglistor finns och göra så bra som möjligt ifrån sig. Orimligt att GU ska bli topp 3. Ett rimligt mål är att bli som Manchester eller så. Om industrin har svårt med självdistans har universiteten det ännu värre, trots att de borde ha högre kompetens. Det är uniciteten i de enskilda varumärkena som skapar styrka, inte den geografiska tillhörigheten. Absolut viktigt att veta hur de rankas på listorna. Chalmers är det enda Göteborg har att komma med. GU:s varumärke är inte särskilt starkt. GU är väldigt anonymt. Saknar tydlig profil. En provinsskola i en avkrok i Europa. Attityden på Högskolan i Borås passar oss som företag. Ödmjuk och businessorienterad. Hög svansföring passar inte hos oss. Jag har ingen kommunikation och inga kontaktytor med GU. Jag följer dem inte alls. Men det finns förmodligen kontakter hos mina medarbetare som är bra – har inte hört något negativt. Det har visat sig att mod är det mest centrala i strategiarbetet. Den största risken är ofta slätstrukenhet, det kostar mycket. Visst kan de bli som Oxford eller Cambridge, men det tar år. GU har i allmänhet ett bra självförtroende. Men ibland är de blyga. Vi är övertygade om att vi är bäst men är blyga och då berättar man inte om det.

Övrigt/kommunikation Sagt på intervjuerna: Politiker
Man kanske kan arrangera en årlig vetenskaplig konferens? Tror att man ska systematisera kommunikationen. Tidigare bjöd man in kommunalråd och riksdagsledamöter. Nyhetsbrev eller annan återkommande kommunikation hade varit bra. Inte säljande utan informerande och bildande. Rimligt att de tar på sig en roll som stärker Västsverige. Blir tydligt. Har ingen dialog. Saknar det. Har inte blivit inbjuden på 15 år till GU. Föredrar personliga möten. Kontinuerlig information kan jag hämta själv.

Resultat från medieanalysen – en sammanfattning
Se bilaga 2 för fullständig version av medieanalysen. Solberg, oktober 2012.

Omfattning och avgränsning
Genomgång av GU i media under de senaste fem åren. Källa: GU:s kvartalsrapporter. Syfte: Genomgång av den övergripande utvecklingen. Resultat sammanställning av statistik och fakta. Genomgång av GU i media under det senaste året. Källa: GU:s kvartalsrapporter samt research i bevakningstjänster. Syfte: Fokus på specifika frågor kopplade till Vision 2020. Resultat: identifiering av aktuella frågor inkl. innehåll, nyhetsvärdering, särskilda kännetecken i rapporteringen Bilden av GU historiskt på ett övergripande plan. Bilden av GU mer specifikt under det senaste året.

Genomgång av GU:s medierapporter från Q Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och Retriever. Intervjuer med representanter från GU samt media. Analys: Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget mediearbete. Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.

IP:s bild Sagt av massmedia om medierelationen
Informatörerna är duktiga. Förstår media och är bra på att slussa mig till rätt källa. Jag har några bra kontakter på GU och vissa som kan bli det. Vi får mycket inspel från Uppsala. Tänker till på vad vi behöver, utifrån ett timing-perspektiv, i media inför varje säsong. Har stor nytta av det. Jag vill vara ensam om nyheten. Fler unika nyheter. Delar av GU är bra på att hantera media. Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga är två exempel. Forskningen måste vara läsvärd och begriplig. Det är viktigt att de kontaktar huvudredaktionen i Stockholm. Inte bara mig – vi har få medarbetare här. Det är större sannolikhet att nyheten kommer in om de redan från början sålt in det på central-redaktionen. Ibland finns det ingen förståelse för vårt redaktionella sätt att arbeta. Hos forskarna finns det en rädsla för att prata med media. Det finns inte hos informatörerna. ”Hitta experten” är inte tillräckligt snabb. Använder den inte särskilt ofta. Ringer hellre en person som hjälper mig. Sahlgrenska har varit grymt bra på media. De frågar forskarna tills de förstår. Låter inte forskarna skriva själva. Om tio år skulle jag vilja ha fler naturliga ingångar/kontaktvägar in till GU. GU är duktiga på att få ut nyheter.

GU i media Analys och slutsatser
Media är intresserade av GU. GU:s relation till media anses generellt sett vara bra. Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till upparbetade kontakter. Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna. GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar. Media är främst intresserat av forskning och experter. Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda. Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga. Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen. Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt definierade mål? GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt och defensivt agerande (”tagna på sängen”). Plan för medieutspel.

GU i media Rekommendationer
Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det positiva, inte det negativa. Hitta sätt att föra ut detta internt. Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt. GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att träna/coacha samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa verktyg som Q&A-dokument. Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga fakulteters mediearbete? Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för omvärlden att få relevant information. Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och positiva). Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att ni blir ”tagna på sängen”. Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala sammanhang – och att förse talespersoner med.

Avslutning – en påminnelse som tips till arbetet i nästa steg

Det finns ett gediget material framtaget i arbetet med nulägesanalysen
Det finns ett gediget material framtaget i arbetet med nulägesanalysen. Detta är något väldigt positivt!

Ta hjälp av Vision 2020 genom att utgå från den för att identifiera det som är viktigast i materialet.

Bilagor Bilaga 1. Intervjupersoner Bilaga 2. Medieanalys

Bilaga 1 Intervjupersoner
Lars Rask VD, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) Forskningsfinansiärer Margareta Gustafsson Kubista TT, nyhetschef, Göteborgsredaktionen Massmedia Peter Gaestadius Biträdande regionchef, Svenskt Näringsliv Intresseorganisationer Charlotte Brogren Generaldirektör, VINNOVA Myndighetsföreträdare/ forskningsfinansiär Björn Brorström Rektor, Borås Högskola Forsknings- och utbildningsorganisationer Jonas Andersson Fd VD Stiftelsen Framtidens Kultur Kultursfären Helena L Nilsson Enhetschef FoU, VGR. Ordförande Kunskapsstaden, 2021 Myndighetsföreträdare Anna Falck VD, Bok- och Bibliotek Karin Markides Rektor, Chalmers Tekniska Högskola Per Eriksson Rektor, Lunds universitet Lars Bäckström Landshövding, Västra Götalands län Ole Petter Ottersen Rektor, Universitetet i Oslo Jens Littorin Västsverigereporter, Dagens Nyheter Carl-Eric Hagentoft Verkställande ledamot, Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur Mille Millnert Generaldirektör, Vetenskapsrådet Forskningsfinansiär Birgitta L-Öfverholm Chef för avdelningen Näringslivsgruppen, Göteborg & Co Leonard Engel Executive Director, European Association for Internatinal Education Politiker/tjänstemän Leif Johansson Styrelseordförande , Ericsson samt AstraZeneca Näringslivsföreträdare Kåre Bremer Rektor, Stockholms universitet Björn Sandmark Chef för Göteborgs stads kulturförvaltning Kent Johansson EU-parlamentariker (C) Carl-Johan Hagman VD, Stena Rederi Sven-Olof Bodenfors VD F&B Case, Senior Advisor F&B. Eva Hansdotter Senior Vice President, Group People and Business Excellence, SKF Cecilia Krönlein Chefredaktör, Göteborgs-Posten Yvonne Andersson Riksdagsledamot (KD). Ordförande RIFO. Anders Granlund Enhetschef, Sida, Enheten för forskningssamarbete Anneli Hulthén Kommunstyrelsens ordförande (S), Göteborgs Stad

Bilaga 2 Medieanalys Solberg, oktober 2012.

Innehåll Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod
Omfattning och avgränsning Analys, slutsatser och rekommendationer Resultat Kvantitativ undersökning: GU i media Kvalitativ undersökning: GU i media under det senaste året

Inledning

Bakgrund Göteborgs universitet (GU) har inlett ett projekt med att ta fram en kommunikationsstrategi för hela universitetet. Projektet inleds med en nulägesanalys. En del av nulägesanalysen utgörs av att ta fram ”bilden av GU”. Som en del av att ta fram ”bilden av GU” vill GU genomföra en medieanalys vilken Solberg har blivit ombedd att genomföra. GU har (i projektplanen) angett att i nulägesanalysen ingår att: Ta fram den aktuella bilden av Göteborgs universitet, internt och externt. Kartlägga hur universitetet uppfattas av olika intressenter (både interna och externa). Detta arbete genomförs dels genom en intervjuundersökning bland externa såväl som interna målgrupper, dels genom en medieanalys. Eventuellt används i detta sammanhang den tidigare använda positioneringskartan (från rådet för identitet och image).

Syfte och mål med medieanalysen
Syftet med medieanalysen är att ta reda på den bild som finns av GU i media. Målet är att ta fram en medieanalys som utgör input till Solbergs samlade leverans till GU:s nulägesanalys. Resultatet utgör en del av den samlade ”bilden av GU” (som i sin tur är en del av nulägesanalysen).

Omfattning och avgränsning
Genomgång av GU i media under de senaste fem åren. Källa: GU:s kvartalsrapporter. Syfte: Genomgång av den övergripande utvecklingen. Resultat sammanställning av statistik och fakta. Genomgång av GU i media under det senaste året. Källa: GU:s kvartalsrapporter samt research i bevakningstjänster. Syfte: Fokus på specifika frågor kopplade till Vision 2020. Resultat: identifiering av aktuella frågor inkl. innehåll, nyhetsvärdering, särskilda kännetecken i rapporteringen Bilden av GU historiskt på ett övergripande plan. Bilden av GU mer specifikt under det senaste året.

Genomgång av GU:s medierapporter från Q Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och Retriever. Intervjuer med representanter från GU samt media. Analys: Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget mediearbete. Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.

Analys, slutsatser och rekommendationer

GU i media Analys och slutsatser
Media är intresserade av GU. GU:s relation till media anses generellt sett vara bra. Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till upparbetade kontakter. Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna. GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar. Media är främst intresserat av forskning och experter. Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda. Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga. Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen. Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt definierade mål? GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt och defensivt agerande (”tagna på sängen”). Plan för medieutspel.

GU i media Rekommendationer
Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det positiva, inte det negativa. Hitta sätt att föra ut detta internt. Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt. GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att träna/coacha samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa verktyg som Q&A-dokument. Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga fakulteters mediearbete? Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för omvärlden att få relevant information. Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och positiva). Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att ni blir ”tagna på sängen”. Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala sammanhang – och att förse talespersoner med.

Resultat – GU i media

GU i media 2007-2012 Kvantitativ undersökning innehållande:
Genomslag – antal införanden. Kvartalsvis Årligen Medievinkel – andelen negativ publicitet (kvalitativ analys av Infopaq). Resultat av GU:s egna mediearbete (publicitet från GU:s pressaktiviteter). Egna representanter Ämnesområden: Genomslag per ämne Genomslag totalt för de tre största ämnena Medietyp: viktigaste källor.

GU i media 2007-2012 Antal införanden: kvartalsvis utveckling
Många införanden – GU är intressant! Har GU definierat mål på antal införanden? Stigande trend. Säsongsvariationer: Q3 lågt på grund av sommar men Q3-10 högt som en följd av valet. Q2 högt generellt, bl a pga många disputationer.

GU i media 2007-2012 Antal införanden: årlig utveckling
* * Olika mätmetoder mellan 2007 och 2008 förklarar värden för perioden Q207-Q108? Många införanden – GU är intressant! Stigande trend med relativt kraftig ökning senaste perioden.

GU i media 2007-2012 Medievinkel: kvartalsvis utveckling
12% under Q förklaras främst av hanteringen av fallet med två avskedade lektorer, men även diskussionen om kvoterad antagning, brist på studentbostäder och debatten kring forskningsanslag bidrar. Andelen negativ publicitet är jämn och på en låg nivå. Q3-08 är ett undantag vilket beror på ett fåtal frågor. Har GU definierat mål på andelen negativ publicitet?

GU i media 2007-2012 Medievinkel: årlig utveckling
N/A 7% Q208-Q109 12% förklaras främst av 12% under Q som kan förklaras främst av hanteringen av fallet med två avskedade lektorer, men även diskussionen om kvoterad antagning, brist på studentbostäder och debatten kring forskningsanslag bidrar. Andelen negativ publicitet är låg, mindre än fem procent. Undantaget är Q208-Q109 vilket förklaras av att två kvartal redovisade högre siffror.

GU i media 2007-2012 GU:s pressaktiviteter: kvartalsvis utveckling
Bra genomslag Q2 tack vare SOM och disputiationer. Som mest 34 procent, vilket anses vara mycket bra. (enligt GU:s mediebevakningsleverantör)

GU i media 2007-2012 GU:s pressaktiviteter: årlig utveckling
Minskningen beror enbart på ny mätmetod.

GU i media 2007-2012 GU:s pressaktiviteter: egna representanter
Till stor del samma personer som återkommer bland de representanter från GU som syns mest i media (bl.a. Pam Fredman, Sören Holmberg, Henrik Ekengren Oscarsson, Lennart Weibull, Marie Demker, Bo Rothstein, Ulf Bjereld, Peter Esaiasson, Joakim Larsson). Dessa återfinns bl.a. inom följande ”områden”: GU:s främste representant, kommenterar allmänna frågor – Pam Fredman. Statsvetenskap-forskare/SOM: Sören Holmberg, Bo Rothstein, Marie Demker, Henric Oscarsson, Lennart Weibull, Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors, etc. Framstående forskare i övrigt: t.ex. Joakim Larsson. Gästprofessurer: t.ex. Martin Jönsson. Enskilda personer i särskild position/område som sticker ut: t.ex. Rolf Wolff, Kent Asp, Dennis Töllborg. Expertrollen viktig. Hur kan bra exempel föras vidare och spridas i fler delar av organisationen?

GU i media 2007-2012 Genomslag per ämne: kvartalsvis utveckling
Expertsamverkan-andelen ökade 2010, till stora delar som en följd av ökad efterfrågan av statsvetarexpertis i samband med valet, och därefter pga turbulensen inom socialdemokratin. Obs! Detta är bara relativ fördelning, inte faktiska tal.

GU i media 2007-2012 Total andel för de tre största ämnena
Tillsammans står forskning, expertsamverkan och utbildning för mellan 70 och 90 procent av genomslaget.

GU i media 2007-2012 Medietyp: viktigaste källor

GU i media 2007-2012 Medietyp: viktigaste källor
Den lokala bevakningen dominerar. GP skriver mest om GU – särklassigt flest införanden varje år under perioden (857 stycken Q211-Q112). Bevakningen från GT har ökat under hela perioden: från 74 stycken Q207-Q108 till 248 under Q211-Q112, vilket är näst mest införanden för den senaste perioden. Nationell storstadsmedia är viktigt. SvD och DN har skrivit om GU på en jämn och hög nivå under hela perioden. Allt större intresse från dagspress i andra städer, t.ex. Borås Tidning, Helsingborgs Dagblad, NWT, UNT. Bland etermedia dominerar radio (framförallt P4 Göteborg och P1 Vetenskapsradion). I fackpress sticker medicinpublikationer ut, t.ex. Dagens Medicin och Läkartidningen. Det bör dock påpekas att mätningarna omfattar får facktidningar. TT är en viktig kanal för bred spridning – och TT gillar er!

IP:s bild: material från intervjuerna Sagt av massmedia om medierelationen
Vi får mycket inspel från Uppsala. Tänker till på vad vi behöver, utifrån ett timing-perspektiv, i media inför varje säsong (t ex anpassning till sommarens nyhetsbehov). Har stor nytta av det. Informatörerna är duktiga. Förstår media och är bra på att slussa mig till rätt källa. Ibland finns det ingen förståelse för vårt redaktionella sätt att arbeta. Jag vill vara ensam om nyheten. Fler unika nyheter. Delar av GU är bra på att hantera media. Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga är två exempel. Forskningen måste vara läsvärd och begriplig. Det är viktigt att de kontaktar huvudredaktionen i Stockholm. Inte bara mig – vi har få medarbetare här. Det är större sannolikhet att nyheten kommer in om de redan från början sålt in det på central-redaktionen. Jag har några bra kontakter på GU och vissa som kan bli det. Hos forskarna finns det en rädsla för att prata med media. Det finns inte hos informatörerna. (Expertlistan från GU) är inte tillräckligt snabb. Använder den inte särskilt ofta. Ringer hellre en person som hjälper mig. Sahlgrenska har varit grymt bra på media. De frågar forskarna tills de förstår. Låter inte forskarna skriva själva. Om tio år skulle jag vilja ha fler naturliga ingångar/kontaktvägar in till GU. GU är duktiga på att få ut nyheter.

”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "”What´s in it for me?” Den externa bilden av Göteborgs universitet – en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin. Slutrapport."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss