Inspirationsdagar för LSS- och biståndshandläggare

En presentation över ämnet: "Inspirationsdagar för LSS- och biståndshandläggare"— Presentationens avskrift:

1 Inspirationsdagar för LSS- och biståndshandläggare
Örnsköldsvik 29 augusti 2007 Behovsbedömning för personer med psykiska funktionshinder – Vad innebär en social modell? David Rosenberg – FoU Västernorrland

2 Med olika glasögon… ”Några reflektioner utifrån en kunskapsbaserad diskussion i en FoU-cirkel kring behov, bedömning och insatser för personer med psykiska funktionshinder” Författare: Carina Bäckström, Lars Wilhelmsson, David Rosenberg och Eva Rönnbäck

3 Forskningsprojekt - ”Från psykisk sjukdom till handikapp”
– Fler och fler kommuner i Sverige har börjat bedöma behov hos personer med psykiska funktionshinder för att bevilja insatser enligt SoL. Behovsbedömning med dessa personer är fortfarande ett relativt outforskat område, och kunskap om hur man kan bedöma behov för dessa individer efterlyses. – En ”aktstudie”, där vi ska utföra en textanalys på ungefär 100 akter från fyra län, olika kommuner, olika storlek, och olika organisatoriska strukturer. Projektet har godkänts av Regional etikprövningsnämnden – Syftet är att utveckla förståelse för hur biståndshandläggningsprocessen formuleras för dessa personer, utifrån behovsbedömningen reflekterat i akterna. Rafael Lindqvist David Rosenberg Professor – Göteborgs universitet FoU Västernorrland Urban Markström Eva Rönnbäck Lektor – Umeå Universitet FoU Västernorrland

4 Judi Chamberlain, före detta patient
”Under tiden som patient fick jag veta att mina känslor var en del av min psykiska sjukdom. Det var hemskt att höra att det väsentligaste i mig var psykiskt sjukt” Judi Chamberlain, före detta patient

5 Karl Grunewald, författare till boken Psykiska funktionshinder
”Det är viktigt att hålla i minnet att det inte rör sig om några kvalitativa skillnader mellan psykiskt sjuka och psykiskt friska. Alla människor fungerar psykiskt och socialt på ungefär samma sätt” Karl Grunewald, författare till boken Psykiska funktionshinder

6 Alain Topor, psykolog och forskare
”Det som betraktas som centrala symtom hänger ofta inte ihop med den psykiska sjukdomen utan med det bemötande som man utsätts för” Alain Topor, psykolog och forskare

7 Jeanette Wooltkins, före detta patient
”Med hjälp av fantasin kom jag bort från verkligheten, mig själv och mina känslor. Det var det som höll ihop mig. Problemet var att komma tillbaka till verkligheten” Jeanette Wooltkins, före detta patient

8 Helen Glover, före detta patient
”En vårdtagare har även annan livserfarenhet än sin psykiska sjukdom. Därför är det inte rättvist att betrakta honom eller henne som bara psykiskt sjuk” Helen Glover, före detta patient

9 Lennart Hennix, Psykoterapeut
”Alla har vi behov av att bli bekräftade av omgivningen och hitta en plats i tillvaron. Blir vi inte det är det lätt att hamna utanför” Lennart Hennix, Psykoterapeut

10 Socialtjänstlagen… Enligt 5 kap. 8 § SoL … Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder 7 § SoL…Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

11 Funktionshinder… Begreppet psykiskt funktionshinder hänvisar till konsekvenser för individen av psykisk störning.

12 Funktionshinder… ICF, betonar att ”en persons funktionstillstånd och funktionshinder bör ses som en dynamisk interaktion mellan hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador, trauma, etc.) och kontextuella faktorer. De kontextuella faktorerna innefattar såväl personliga faktorer som omgivningsfaktorer” (Socialstyrelsen 2003a: 13).

13 Funktionshinder… Omgivningsfaktorer omfattar den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken personer lever sina liv. Faktorerna finns ”utanför” personen och kan ha positivt eller negativt inflytande på personens genomförande som samhällsmedlem… (Socialstyrelsen 2003a: 20).

14 Hur social är socialtjänsten?
En social modell som sätter individens förmågor och möjliga roll i samhällsgemenskapen i centrum, innebär att individer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet om adekvat stöd ges. I det perspektivet spelar våra ansträngningar att påverka samhällets utformning en stor roll. Om vi kan skapa stöd och anpassa omgivningen till individens förmågor och oförmågor kan de bli delaktiga. ( Lindqvist & Hetzler 2004)

15 …fokus borde flyttas till att i högre grad beakta i vilket sammanhang personen befinner sig eller mer korrekt i vilket eller vilka sammanhang finns han eller hon inte! Ett grundläggande problem för många personer med psykiskt funktionshinder är att de varken har arbete eller meningsfull sysselsättning vilket medför att de bara har fritid och då förlorar begreppet (fritidsaktiviteter) sin innebörd. (Nationell psykiatrisamordning 2006)

16 Ett behov av att uttrycka sina behov…
Vad jag kan konstatera efter snart 10 år är att dom allra flesta som tillhör målgruppen inte har den förmågan att själva kunna uttrycka vad man har för behov…(deltagare i FoU-cirkeln). Vi biståndshandläggare har ett behov av att diskutera insatser och hur man formulerar behovet när den enskilde själv har svårigheter att uttrycka själv vad behovet är (deltagare i FoU-cirkeln).

17 Tiden inte räcker till…
”Somliga talar med den som har ett funktionshinder genom brevlådan, det kan ta mycket lång tid innan dörren äntligen öppnas”. (Rakel Lundgren). Dagar, veckor eller t o m år kan en person med ett psykiskt funktionshinder leva, utan att ha en skälig levnadsnivå, om vi inte har tid att hjälpa dem med en riktig behovsbedömning och ta reda på vad de har rätt till för stöd.

18 Nya behov… Jag kan tycka att handläggarna idag är för fokuserad på grundläggande behov i form av mat, hygien, förflyttning och praktisk hjälp med städning, tvätt och handling. Den sociala delen med nätverk och meningsfullhet i personens liv tar vi inte tillräcklig hänsyn till i våra behovsbedömningar. Hur beskriver vi ”de osynliga behoven”? Insatsstyrning/brist av insatser –nya modeller, evidens- och kunskapsbaserad

19 Attityder, värderingar och kunskap…
”Kroniker”, schizofren”, ”ingen sjukdomsinsikt”, ”aktivera de” ”Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, känslor, mål, förmågor eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredställande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdom. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när man växer bortom det psykiska lidandets katastrof.” (Anthony m.fl. 2002)

20

21 Samhällsbaserad behovsbedömning – - Klientens behov bedöms inom
Bild 2: Samhällsbaserad behovsbedömning – - Klientens behov bedöms inom ramen för deras liv i samhället Soc. Klient i samhället

22 Behoven ser alltså olika ut beroende på ålder, kön, tidigare erfarenheter, prevention, nätverk, utbildning etc.. Gruppen psykiskt funktionshindrade är inte en homogen grupp… Vad jag vill säga är att det uppstår svårigheter när vi har en organisation som ”blockindelar” utifrån en uppfattning om olika gruppers behov. (Deltagare i FoU cirkel)

23 Jag tror att det behövs en helt annan typ av organisation där det verkligen tas hänsyn till HELA människan. För att målgruppen psykiskt funktionshindrade ska närma sig andra svaga grupper i vårt samhälle, tror jag att det är nödvändigt att vi bygger en organisation där det är möjligt att möta personers faktiska behov (deltagare i FoU-cirkeln)

24 Kan man bevilja en framtid?
”552 människor med svåra psykiska funktionshinder intervjuades för att ta reda på vad som var viktigast för dem. Bara ett fåtal ville ha hjälp med sin ”sjukdom”. ..De största behoven fanns på områden som handlade om ”rollåteruppbygnad”- att på nytt kunna bygga upp en fungerande roll i arbetslivet, i nära relationer och engagemang i meningsfulla aktiviteter.” Samverkan inom hälsa, omsorg och vård – Svenska Kommunförbundet

25 Till exempel…. ”Upplevelsen är allvarliga problem med sociala kontakter. Skulle villa komma ut på kurser/studiecirkel. Kan även tänka sig något inom föreningsliv, där hon kan träffa människor. Har dock svårigheter att kunna delta… ”Min bedömning är att X beviljas boendestöd 1 ggr i veckan i form av social samvaro.”

26 Andra exempel; 21 år, efter behandlingshem – Nästan ingen social nätverk, dator och träning intresserad, provat utbildning, anhöriga finns i närheten Beslut; ”stöd med vardagliga sysslor, rutiner” ”Att kunna få vardagen att fungera” Föräldrar, syskon, finns men svårigheter i kontakten – Fokus för socialtjänsten? Resurs för individen? Vilken sorts insats kan beviljas? Psykiska behov likvärdigt med somatiska? ”Beviljats boendestöd i form av personligt stöd för att komma iväg på jobbet – Boendestöd för att se att han stigit upp, tagit på sig kläderna och ätit frukost… sedan följs de åt till bilen.”

27 Vi kan alltså konstatera att intentionerna och regelverket stämmer väl överens och att svårigheterna i den praktiska utformningen finns på annat håll. Om vi antar att biståndsbedömningen är en viktig del i utformningen av det individuella stödet, hur skulle det utformas för att bättre kunna fånga upp den enskildes behov av stöd? (Deltagare i FoU-cirkeln)

28 Några teman… Paternalism – Vi vet bäst
Variation i funktionshinder kan leda till en variation i behov vilket ska leda till en variation i hjälpinsatsen. Detta är en utmaning för såväl biståndshandläggare som för personal i verksamheten. Insatser – Man är inte van med att bevilja ”nya” insatser. Inga ”allmänna råd”. Hu kan man ta hänsyn till konsekvenserna av funktionshindret inte diagnos? Tid – för att skapa en relation som kan stödja klientens förmåga att uttrycka sina behov (tillit) och för att undersöka/upptäcka behov som kan ha långtidskonsekvenser, t.ex de sociala.

29 ”När jag var ung förstod jag allt
”När jag var ung förstod jag allt. Nu när jag blivit äldre förstår jag nästan ingenting. Men det jag inte förstår tycker jag mig på samma gång numera förstå bättre än tidigare.” John Strauss-Konferens om återhämtning i Stockholm (2002)

30 Det finns inga färdiga lösningar… Att kunna arbeta som biståndshandläggare och våga säga ”jag vet inte”, ”jag har ingen lösning”, känns utvecklande och ger bättre förutsättningar för en helhetsorienterad behovsbedömning.

31 Återhämtning och Psykiatrisk rehabilitering
Med olika glasögon… Socialpsykiatriskt forum Brukarinflytande FoU Rapportserie om återhämtning och rehabilitering Återhämtningsprojektet

32 ”Vi minns att även då vi hade givit upp, så fanns de som älskade oss och inte gav upp. De övergav oss inte. De kunde inte förändra oss och de kunde inte göra oss bättre. De kunde inte bestiga berg åt oss, men de var beredda att lida med oss. De översköljde oss inte med sina optimistiska planer för vår framtid, men de förblev hoppfulla, trots de dåliga oddsen. Deras kärlek var för oss en ständig inbjudan, som manade oss att bli någonting mer än all denna självömkan och hopplöshet. Miraklet ät att jag började höra och besvara denna kärleksfulla inbjudan.” Patricia Deegan