ICF och ICF-CY ett verktyg vid funktionsnedsättning av hörsel

En presentation över ämnet: "ICF och ICF-CY ett verktyg vid funktionsnedsättning av hörsel"— Presentationens avskrift:

1 ICF och ICF-CY ett verktyg vid funktionsnedsättning av hörsel
ICF/ICF-CY ICF och ICF-CY ett verktyg vid funktionsnedsättning av hörsel /Regionhab, Göteborg Mia Pless FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Associerad forskare, Funktionshinder o habilitering, Uppsala universitet o Forskarnätverk, IHV/CHILD, Högskolan Jönköping 2013 Mia Pless. Margareta Adolfsson Margareta Adolfsson 1 1

2 Studentlitteratur, 2011 SOS, 2003 SoS, 2007
Socialstyrelsen om ICF/ICF-CY,

3 funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
WHO´s ”familj” av internationella klassifikationer för hälsa och hälsotillstånd ICD Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Förståelse för hälsa och hur samspelet mellan individen och miljön hindrar eller underlättar ett värdigt liv ICD + ICF Gro Harlem-Brundtland Maj 2002 Figur 0.1. Världshälsoorganisationens (WHO:s) språkfamilj för klassifikationer av hälsa och hälsotillstånd Fig. 0.1 Pless & Granlund, 2011

4 Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion (b)
Kroppsstruktur (s) Aktiviteter (d) Delaktighet (d) Figur 1.1. ICF-modellen med aktuell tolkning av interaktion mellan komponenterna. Fritt från källa: Socialstyrelsen 2010 s., 53. Omgivnings- faktorer (e) Person- faktorer (pf) Fig. 1.1 Pless & Granlund, 2011

5 Vilka komponenter handlar meningarna om?
Pojken leker med sin kompis ( ). Hans granne klär på honom ( ). Mannen, som är nattvakt ( ), har svårt att somna ( ). Hon har astma ( ). Exempel 1:1 Pless & Granlund, 2011

6 Facit Pojken leker med sin kompis (d). Hans granne klär på honom (e).
Mannen, som är nattvakt (pf), har svårt att somna (b). Hon har astma (-). Exempel 1:1 Pless & Granlund, 2011

7 Intyg (anpassning av bil)
UTAN ICF Eva har en kronisk neurologisk sjukdom, sannolikt MS. Hon har haft symtom och nuvarande begränsningar i funktion ungefär 4 år. Det är sannolikt att tillstånd, symtom, nedsättningar av funktion och förmåga blir bestående. MED ICF Eva har multipel skleros (MS). Evas sjukdom är varaktig. Hon klarar inte att åka kollektivt för att handla eller delta i sociala aktiviteter. Att inte kunna åka buss gör henne isolerad i hemmet och de fysiska och sociala förmågorna påverkas negativt. Hon har nedsatt gång- och rörelseförmåga och kan inte gå 500 meter till närmaste busshållplats. Hon använder rollator, som hon inte orkar lyfta upp på bussen.

8

9

10 Vårdbidrag Rätt till vårdbidrag har en förälder som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning hos barnet behöver utföra särskilda vård- och tillsynsinsatser. Vårdbidrag kan också ges för att kompensera merkostnader som uppkommer med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Handläggningen av vårdbidrag karaktäriseras av olika skälighetsbedömningar. Det gäller exempelvis att bedöma vilket vård- och tillsynsbehov som verkar rimligt utifrån barnets tillstånd och ålder, vilka merkostnader tillståndet kan medföra och vilken omfattning dessa merkostnader kan tänkas ha. Trots försäkringsstyrning är betydande delar av handläggningen beroende av handläggarens specifika bedömning (ISF 2010).

11 Vårdbidraget med ICF struktur
Barnet (Individen) (Diagnos – ADHD) (trafikolycka 1989) Funktionstillstånd o ålder - Kombinerad funktionsnedsättning - Koncentration, fokusering o uthållighet - Påminnelser för att komma igång, utföra o avsluta aktiviteter. Förälders (Omgivningen) Särskilda vård- o tillsynsinsatser Merkostnader + omfattning - Centralstimulatia planeras - Frekventa besök inom vård och rehabilitering - Påminnelser och på-pushning - Minnesträning o stöd med planering - Kräver daglig träning

12 Individens/medborgarens perspektiv
Olika perspektiv Verksamhetsperspektiv Professionsperspektiv Individperspektiv Individens/medborgarens perspektiv

13 Språk för gemensam helhetsbild
/Regionhab, Göteborg Språk för gemensam helhetsbild TIDSUPPFATTNING Vad individen kan och gör Lära sig klockan Anpassa sig till tid Vilka förusättningar individen har Tidsplanera Uppleva tid Vilka förutsättningar som finns i individens vardagsmiljöer En klocka eller tidshjälpmedel Stöd för att lära sig klockan SÖMN Vad individen kan och gör Genomföra daglig rutin Ändra kroppsställning Vilka förusättningar individen har Sömnmängd Insomning Vilka förutsättningar som finns i individens vardagsmiljöer Sängen, ljusintensitet Stöd från närfamilj b1802 – Upplevelse av tid (”tidskänsla”) – längd och gång b1140 – Orientering till tid – medvetenhet om idag, imorgon, igår b1642 – Tidsplanering – fördela tidsåtgången till ändelser och aktiviteter så de kan genomföras i kronologisk ordning d – Lärande och att tillämpa kunskap d – Dagliga rutiner såsom att hantera sin tid - Ordna och planera tid så att flera uppgifter kan genomföras i tid D2306 – Anpassa sig till tid – genomföra saker så som det krävs för att klara upgifterna inom anvisad tid, t ex springa till bussen om det finns risk att man missar e – Produkter för det dagliga livet Psykiska funktioner (b1) Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Lärande/tillämpa kunskap (d1) Lära sig “klockan” Allmänna uppgifter/krav (d2) Kunna ordna och planera tid så att flera uppgifter i följd kan genomföras (t ex vakna och göra sig I ordning och komma till skolan i tid, arrangera en tävling, fixa ett party) Beräkna och hantera tid och anpassa sig till tid för att klara dagliga rutiner och aktiviteter Produkter och teknologi (e1) För eget bruk i det dagligalivet Tidshjälpmedel Utformning av byggnader Stöd och relationer (e3) Familj, vänner, vårdgivare, assistenter, andra yrkesutövare Attityder (e4) Regelverk (e5) Service, tjänster, system och policies för kommunikation 13 Källa: Janeslätt, G. (2009). Time for time 13

14 Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Aktiviteter och
Del 1 Funktionstillstånd/ funktionshinder Del Kontextuella faktorer Del Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Aktiviteter och delaktighet (d) Omgivnings -faktorer (e) Person- faktorer (pf) Komponent Figur 1.2. Termer och struktur för ICF klassifikationens delar och komponenter. Fig.1.2 Pless & Granlund, 2011

15 Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Aktiviteter och
Fig. 2.1 Pless & Granlund, 2011 Del 1 Funktionstillstånd/ funktionshinder Del Kontextuella faktorer Del Kropp: Kroppsfunktioner (b) Kroppsstrukturer (s) Aktiviteter och delaktighet (d) Omgivnings -faktorer (e) Person- faktorer Komponent Kapitel 1:a nivå b1 – b8 s1 – s8 d1 – d9 e1 – e5 Kategori 2:a nivå Figur 2.1. Termer och struktur för ICF:s delar, komponenter, kapitel och kategorier på olika nivåer. b1xx s1xx d1xx e1xx Kategori 3:e nivå b1xxs s1xxx d1xxx e1xxx Kategori 4:e nivå b1xxxx s1xxxx d1xxxx e1xxxx

16 ICF-CY 2:a nivån

17 Vilka komponenter handlar meningarna om?
Hon har inte muskelkraft nog för att köra in mopeden i garaget ( ). Hon har som daglig rutin att på kvällen köra in mopeden i garaget ( ). Hon håller på att lära sig att köra in mopeden i garaget ( ). Det behövs en ramp för att kunna köra in mopeden i garaget ( ). Problemet för henne att få in mopeden i garaget ( ). Övning 10:1 Pless & Granlund, 2011

18 Facit Hon har inte muskelkraft nog för att köra in mopeden i garaget (b). Hon har som daglig rutin att på kvällen köra in mopeden i garaget (d). Hon håller på att lära sig att köra in mopeden i garaget (d). Det behövs en ramp för att kunna köra in mopeden i garaget (e). Problemet för henne att få in mopeden i garaget (-). Övning 10:1 Pless & Granlund, 2011

19 Vilka komponenter handlar meningarna om?
Hörapparatens batterier är alltför små ( ) Han har problem med hörapparaten ( ) Han klarar inte att själv göra rent sin hörapparat ( ) Han tränar sig i att kunna byta batterierna i hörapparaten ( ) Han övar sig i att höra varifrån ljud kommer ( ) Övning 10:2 Pless & Granlund, 2011

20 Facit Hörapparatens batterier är alltför små ( e )
Han har problem med hörapparaten ( - ) Han klarar inte att själv göra rent sin hörapparat ( d ) Han tränar sig i att kunna byta batterierna i hörapparaten ( d ) Han övar sig i att höra varifrån ljud kommer ( b ) Övning 10:2 Pless & Granlund, 2011

21 Beskrivning av kapitlet Beskrivning av kategorin
ICF/ICF-CY Kapitel 1 Psykiska funktioner Detta kapitel handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner b134 Sömnfunktioner Allmänna psykiska funktioner av periodisk, reversibel och selektiv fysisk och psykisk avkoppling från sin egen omedelbara omgivning med samtidiga karakteristiska fysiologiska förändringar Innefattar: funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll, sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi Utesluter: medvetandefunktioner (b110); energi och driftfunktioner (b130); uppmärksamhetsfunktioner (b140); psykomotoriska funktioner (b147) 1:a NIVÅN Kapitlets namn Beskrivning av kapitlet 2:a NIVÅN Benämning KOD Beskrivning av kategorin Figur 3.2. Rubriken på kapitel 1 - Psykiska funktioner (1:a nivån), i komponenten Kropp; kroppsfunktioner, samt kategorin Sömnfunktioner (2:a nivån). Fig. 3.2 Pless & Granlund, 2011 Mia Pless. Margareta Adolfsson 21

22 Kapitel 1 Psykiska funktioner 3:e NIVÅN
ICF/ICF-CY Kapitel 1 Psykiska funktioner Detta kapitel handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner b134 Sömnfunktioner Allmänna psykiska funktioner av periodisk, reversibel och selektiv fysisk och psykisk avkoppling från sin egen omedelbara omgivning med samtidiga karakteristiska fysiologiska förändringar Innefattar: funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll, sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi Utesluter: medvetandefunktioner (b110); energi och driftfunktioner (b130); uppmärksamhetsfunktioner (b140); psykomotoriska funktioner (b147) 3:e NIVÅN b Sömnmängd Psykiska funktioner som gäller tid som används för att sova enligt en återkommande dygnsrytm b134XX b Insomning Psykiska funktioner som styr övergången från vakenhet till sömn b Sömnkvalitet Psykiska funktioner som ger naturlig sömn som leder till optimal fysisk och psykisk vila och avslappning b Andra specificerade sömnfunktioner b Ospecificerade sömnfunktioner 4:e NIVÅN Kan förekomma – fem siffror Figur 3.3. Kategorierna Sömnmängd, Insomning, Sömnkvalitet, Andra specificerade sömnfunktioner och Ospecificerade sömnfunktioner (3:e – 4:e nivån) i kapitel 1 – Psykiska funktioner i komponenten Kropp: Kroppsfunktioner. Fig. 3.3 Pless & Granlund, 2011 Mia Pless. Margareta Adolfsson 22

23 ICF struktur för att identifiera hälsotillstånd
KROPPSFUNKTIONER OMGIVNINGEN INDIVIDEN KROPPSSTRUKTURER Faktorer som underlättar eller hindrar AKTIVITET och DELAKTIGHET Personens utförande av uppgifter och engagemang inom olika livsområden KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst- och talfunktioner Hjärta, andning och överkänslighet Matsmältning och ämnesomsättning Reproduktiva funktioner och könsorganen Rörelserelaterade funktioner AKTIVITETER och DELAKTIGHET Allmänna uppgifter och krav Lärande och tillämpa kunskap Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Relationer och samspel med andra människor Utbildning, arbete och ekonomi Rekreation, fritid och samhällsgemenskap OMGIVNINGEN Produkter och teknik, Inom- och utomhusmiljöer Personligt stöd Attityder Service, system och policy Borell, 2005

24 ICF struktur för information om patient vid teamarbete
(Rentsch et al., 2003) Kap. 5 Pless & Granlund, 2011

25 ICF comprehensive core sets – standardurval
Kroppsfunktion b126 Temperament o personlighetsfunktioner b140 Uppmärksamhetsfunktioner b144 Minnesfunktioner b152 Emotionella funktioner b210 Synfunktioner b230 Hörselfunktioner b240 Förnimmelse i samband med hörsel och vestibulär funktion Kroppsstruktur s110 Struktur i hjärnan s240 Struktur i ytteröra s250 Struktur i mellanöra s260 Struktur i inneröra Aktivitet/delaktighet d115 Att lyssna d240 Att hantera stress och andra psykologiska krav d310 Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden d350 Konversation d360 Att använda kommunikationsutrustningar och – tekniker d760 Familjerelationer d820 Skolutbildning d850 Betald sysselsättning d910 Samhällsgemenskap Omgivningsfaktorer e125 Produkter o teknik för kommunikation e250 Ljud e310 Närfamilj e355 Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård e410 Nära familjemedlemmars personliga attityder e460 Samhälleliga attityder e580 Service, tjänster, system och policies

26 ICF core sets – standardurval Situation?
Aktiviteter och delaktighet d155 Att förvärva färdigheter d240 Att hantera stress och andra psykologiska krav d720 Sammansatta mänskliga interaktioner d845 Att skaffa, behålla och sluta arbete d850 Betald sysselsättning d855 Obetald sysselsättning Omgivningsfaktorer e310 Närfamilj e330 Människor i maktposition e580 Service, tjänster, system o policies för allmänna sociala stödinsatser e590 Service, tjänster, system o policies för arbete o sysselsättning Kroppsfunktioner b130 Energi och driftfunktioner b164 Högre kognitiva funktioner b455 Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete