Judendom Linda Svenman.

En presentation över ämnet: "Judendom Linda Svenman."— Presentationens avskrift:

1 Judendom Linda Svenman

2 Vem är jude? Den vanligaste förklaringen är den som fötts av en judisk mor. En del tycker att det räcker med att ha en judisk far. De som konverterar.

3 Hur konverterar man? Studera för en rabbin. Genom att deltaga
i det judiska religiösa livet en längre tid. Ett förhör av tre judiska män som avgör om du är redo att bli jude Ett rituellt bad, då din själ ersätts av en judisk själ eller livsande.

4 Hur har religionen uppkommit?
Tidigare religion? Var? När? Hur? Grundare?

5 Historik Människorna trodde på olika gudar för varje fas i livet. De tillverkade gudabilder och tillbad dem. Abraham och Moses slöt förbund med en Gud.

6 Abraham Abraham såg i livet som en helhet där alla och allt hängde ihop och då behövde man bara en Gud. Abraham slöt ett förbund (pakt) med Gud ca fvt och blev därmed Judarnas stamfader.

7 Abraham Abraham levde i Mesopotamien, dagens Irak.
Abraham lovade att leva som förebild för alla andra folk. Gud lovar den barnlöse Abraham en stor släkt som skulle vara Guds speciella folk samt landet Kanaan, dagens Israel. Som tecken på förbundet lovar Abraham att omskära sina kommande söner på åttonde dagen.

8

9 Moses Befriar det judiska folket från fångenskapen i Egypten och leder dem till Abrahams land. Den största delen av resan gick genom Sinais öken. Gud följde med dem hela tiden och gav dem mat och vatten.

10 Moses

11 Moses På berget Sinai slöt Gud ett förbund med Moses för
ca år sedan . Gud gav Moses Torah, dvs de två stentavlorna med de tio budorden på. Judarna lovade att lyda Gud och Gud lovade vara judarnas Gud

12 Grundare och när Moses räknas som judendomens grundare då han tog emot
stentavlorna av Gud för 3200 år sedan. Abraham räknas som stamfadern

13 Var? I Kanaans land (dagens Israel)

14 Var finns religionen i dag?
Utspridda över hela världen sammanlagt ca16 miljoner. 6 miljoner bor i USA. 5 miljoner i Israel. 3 miljoner i Ryssland. 1,5 miljoner i Europa, där ca bor i i Sverige.

15 Var finns religionen i dag?

16 Tidsuppfattning Linjär Cyklisk Judendom Kristendom Islam Hinduism
Början Slut Cyklisk Hinduism Buddhism Evigt kretslopp

17 Judisk tideräkning Den judiska kalendern räknar år 3761 f v t som utgångspunkt och tiden för Guds skapelse av universum. Under 2000 påbörjades det judiska året 5761.

18 Judisk tideräkning Den judiska tidräkningen bygger på solåret och måncykeln. Året är indelat i tolv månader som är antingen 29 eller 30 dagar långa. Månaderna påbörjas vid nymåne.

19 Judisk tideräkning Årets längd regleras genom att en skottmånad inskjuts sju gånger under en 19-årsperiod. Vanliga år innehåller 353, 354 eller 355 dagar, skottår 383, 384 eller 385 dagar.

20 Judisk tideräkning Dygnet räknas från solnedgången
Därför börjar och slutar sabbaten och alla helger vid solnedgången.

21 Gudsbegrepp Judendomen är den första monoteistiska religionen (tron på en enda Gud). Gud är allsmäktig och hela universums skapare Människan är Guds avbild.

22 Gudsbegrepp Gud finns överallt, men går inte att se.
Guds namn är heligt JHWE och får inte uttalas. När en jude läser detta i en text säger de Herren automatiskt Gud är utan början och utan slut.

23 Guds utvalda folk I Moseböckerna står det att Gud har valt judarna till sitt egendomsfolk. Utvaldheten har inneburit att judarna anförtrotts den tunga och otacksamma uppgiften att framföra Guds budskap till människorna. Judarnas utvaldhet har alltså endast religiös innebörd och har inget med politik, makt och pengar att göra.

24 Meningen med livet Livsuppgift att vara ”Guds vittnen” bland jordens alla folkslag. De ska visa och förklara vad Gud vill till andra folk. Judarna vill leva länge och i bra gemenskap med sina medmänniskor och Gud. Till slut kommer hela världen att bli rättvis fredlig och god.

25 Meningen med livet Om judarna håller fast vid förbundet med Gud, kommer hela världen till slut att bli rättvis fredlig och god. När detta sker går vi in i den messianska tiden. Den fredliga tiden kommer att inledas genom att en ”fredsfurste” också kallad Messias, kommer att ta makten.

26 Vad händer när man dör Det står inte mycket om livet efter detta i Tanak. Dödsriket nämns, men det finns ingen egentlig beskrivning av hur det ser ut där. Många troende judar lämnar därför frågan till Gud.

27 Heliga skrifter Toran Den judiska bibeln Gamla Testamentet - består av de fem Moseböckerna (Toran), Profeterna och de övriga Heliga Skrifterna. Av Bibelns böcker har Toran, som bl a innehåller de tio budorden, den avgjort största betydelsen. Ordet Tora kan härledas från ett hebreiskt ord som betyder ”lära ut”.

28 Heliga skrifter Thoran
Enligt traditionen skall det judiska folket ha fått Toran för mer än år sedan efter uttåget ur Egypten. Toran anses ha gudomligt ursprung. Toran börjar med skapelseberättelsen och slutar med Moses död.

29 Heliga skrifter Toran Torarulle
Toran är skriven på hopfogade ark av pergament. Toran är skriven på hebreiska, som läses från höger till vänster.

30 Heliga skrifter Talmud
Det finns flera heliga skrifter än Toran. Talmud är en skrift som tolkar Toran.

31 Religiös plats Synagoga, samlingsplats för gudstjänst, böner, studier.

32 Religiös ledare Rabbinen, har studerat de religiösa texterna och hjälper och undervisar folk i att tyda skrifterna och lagarna.

33 Kläder Männen har en kippa som är en liten virkad mössa.
Det står i Talmud att mannen ska täcka sitt huvud för att visa sin respekt för Gud. Det gäller särskilt vid bön, och är ett måste i synagogan.

34 Sabbat Sabbaten inleds på fredagens kväll vid solnedgången.

35 Sabbat Männen och pojkarna går till synagogan för att delta i gudstjänsten. När de kommer hem är bordet dukat. Kvinnorna har städat och lagat särskilt god mat. Alla är rena och finklädda.

36 Sabbat På sabbatsbordet finns 2 sabbatsljus (kan vara fler)
2 skivade hela sabbatsbröd övertäckta med en duk. 1 vinbägare av silver (eller glas)

37 Sabbat Challaduken täcker de båda flätade bröden, Challa, som skall finnas på sabbatsbordet. Sabbatsljusen ska tändas 20 minuter innan solen går ner.

38 Sabbat Oftast är det mamman som gör det.
Den som tänt ljusen läser en välsignelse.

39 Sabbat Pappan välsignar barnen, sedan läser han en bön med en bägare vin i handen. Alla tvättar händerna. Duken över bröden tas bort. Pappan bryter brödet och doppar det i salt och läser en välsignelse över det.

40 Sabbat Alla andra får också av brödet.
Då är sabbaten invigd och helgad och allt onödigt arbete är förbjudet Nu ska de vila och umgås med familj och vänner i lugn och ro.

41 Sabbat Sabbaten slutar på lördagen strax efter solens nedgång.

42 Högtider

43 Högtider Stora högtider
Rosh Hashana Jom Kippur Channukka

44 Rosh Hashana - Judiskt nyår
Högtider Rosh Hashana - Judiskt nyår Firas en till två dagar i september Man blåser i Shófar för andlig väckelse Synagogan är klädd i vitt och en del människor är klädda i vita kläder

45 Högtider Rosh Hashana - Judiskt nyår
Man äter äpplen och honung, honungskakor och ”nya” frukter Man skickar nyårskort och ber om förlåtelse för året som gått Rosh Hashana inleder 10 dagar av ånger och eftertanke och avslutas av högtiden Jom Kippur - Försoningsdagen

46 Jom Kippur - Försoningsdagen
Högtider Jom Kippur - Försoningsdagen Är årets heligaste dag. När högtiden börjar efter solnedgången börjar fastan. Barn under nio år ska inte fasta. Vid nio års ålder ska man successivt tränas till längre fasta När pojkar fyllt 12 år och flickor 13 år fastar de på samma sätt som vuxna.

47 Jom Kippur - Försoningsdagen
Högtider Jom Kippur - Försoningsdagen Under de tio dagarna mellan Rosh Hashana och Jom Kippur är det viktigt att be om förlåtelse till dem som man gjort orätt mot under det senaste året. Det är lika viktigt att förlåta dem som ber om förlåtelse.

48 Jom Kippur - Försoningsdagen
Högtider Jom Kippur - Försoningsdagen På kvällen på Jom Kippurdagen, när stjärnorna blivit synliga, äter man en festlig måltid. Sedan välsignar pappan barnen. Pappan går till Synagogan för aftongudstjänst.

49 Jom Kippur - Försoningsdagen
Högtider Jom Kippur - Försoningsdagen I synagogan avslutas dagen först med en gemensam trosbekännelse. Sedan blåser man en lång ton på Shófarn.

50 Channukka- Ljusfesten
Högtider Channukka- Ljusfesten Pågår i 8 dagar Firar minnet av när judiska soldater tog tillbaka sitt tempel från avgudadyrkare och återinförde gudstjänsten där.

51 Högtider Chanuka- Ljusfesten Enligt legenden sökte soldaterna efter olja som de skulle ha till ljusstaken som fanns där. Det fanns bara tillräckligt med olja för en dag. De hällde oljan i ljusstaken och den räckte i åtta dagar. Därför firas Chanuka under åtta dagar.

52 Högtider Chanuka- Ljusfesten
Levande ljus tänds varje kväll i åtta kvällar. Ett ljus den första kvällen, två den andra kvällen osv. Den åttaarmade ljusstaken har plats för ett nionde ljus.

53 Högtider Chanuka- Ljusfesten Det nionde ljuset kallas för tjänaren.
Med tjänaren tänder man de andra ljusen

54 Högtider Chanuka- Ljusfesten Barnen brukar få presenter.
Det är vanligt att man spelar spel, sjunger och hälsar på vänner. I spelet använder man en dreidel en speciell snurra.

55 Högtider De tre pilgrimshögtiderna
Pesach Shavuot Sukkot

56 Högtider Pesach Judisk påsk
Varar i åtta dygn utanför Israel, och sju i Israel. Då firar man Moses och judarnas uttåg ur Egypten. Pesach betyder gå förbi.

57 Högtider Pesach Dödens ängel skonade alla judar i Egypten den natt när allt förstfött skulle dö. Dödsängeln gick förbi judarnas dörrar - Pesach

58 Högtider Pesach Under Pesach ska det inte finnas bröd bakat med jäst i huset. Då äter man osyrat bröd istället (som tunnbröd) Det är så för att judarna inte hann jäsa sitt bröd när de skulle fly ur Egypten.

59 Högtider Pesach Första och andra kvällen firar man seder.
Seder betyder ordning. Det finns särskillda regler för hur man ska äta och dricka under sedermåltiden.

60 Sedermåltid Rätterna är symboliska och ska påminna om
erfarenheterna av fångenskap och frihet.

61 Sedermåltid Skål med saltvatten Ett hårdkokt vidbränt ägg
Ett rostat ben från lamm Fruktblandning (äpple, kanel mm.) Pepparrot Matzot, det osyrade brödet Persilja Symboliserar: ”Murbruket” som användes vid slavarbetet Symboliserar: Färden genom röda havet, doppas i saltvatten Symboliserar: Den hastiga flykten från Egypten, då brödet inte hann jäsa Symboliserar: Judarnas tårar Symboliserar: Slaveriet i Egypten, bitter smak Symboliserar: Sorgen över det nedbrunna templet Symboliserar: Påsklammet, offret i samband med den tionde plågan.

62 Högtider Pesach Under sedermåltiden sjunger man och berättar berättelser ur Haggada. Haggada betyder berättelse och innehåller berättelser om Pesach. Pesach firas också som en vårhögtid, då vintern är slut och det börjar växa i naturen.

63 Högtider Shavuot, Judisk pingst eller veckofesten
Då firar man minnet av när Moses fick guds tio budord på berget Sinai.

64 Högtider Sukkot Lövhyddehögtiden
Då firar man minnet av ökenvandringen, då de bodde i sukor, hyddor av löv

65 Högtider Sukkot Då ska man om man kan bygga en lövkoja.
Är också en skördefest

66 Kosher I Toran finns reglerna om vad man får och inte får äta (3 Mos 11 och 5 Mos 14). Där skiljer man mellan föda som är koscher (riktig) och icke koscher.

67 Kosher Djuren måste vara slaktade på ett speciellt sätt.
Det är för att djuret skall känna minsta möjliga smärta.

68 Kosher Alla frukter och grönsaker är tillåtna.
Fiskar med fjäll och fenor får man äta, men ej skaldjur.

69 Kosher Samtliga tamfåglar, djur som är idisslare och har kluvna klövar är tillåtna att äta. Det är alltså förbjudet att äta exempelvis svinkött.

70 Kosher Det är inte tillåtet att äta blod och därför avlägsnas blodet dels vid slakten och dels genom att köttet saltas före tillredningen.

71 Kosher En annan regel är att man inte får äta kött- och mjölkprodukter vid samma måltid (”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk”; 5 Mos 14:21).

72 Från vaggan till graven
Omskärelsen Bar/Bat Mitza Äktenskapet Död och begravning

73 Från vaggan till graven
Omskärelsen Åtta dagar efter födseln. Då skär man bort förhuden på pojkarnas penis. Det visar att han är med i Abrahams förbund med Gud.

74 Från vaggan till graven
Bar/Bat Mitzva Motsvarar ungefär vår konfirmation. Sker när flickorna är 12 år och när pojkarna är 13 år. Är en högtidlighet i synagogan

75 Från vaggan till graven
Bar/Bat Mitzva De har då lärt sig så mycket om sin tro att de själva kan ansvara för den. Bat Mitzva betyder budets dotter. Bar Mitzva betyder budets son.

76 Från vaggan till graven
Äktenskapet Vigseln sker inför en rabbin. Brudparet står under en baldakin som symboliserar det blivande hemmet. Bruden får en ring

77 Från vaggan till graven
Äktenskapet Makarna skriver på ett äktenskapsbevis. Brudparet dricker ur ett vinglas för att symbolisera att de ska dela livets bördor. Sedan trampar brudgummen på glaset för att påminna om de två förstörda templen.

78 Från vaggan till graven
Död/begravning Den döde ska begravas så snabbt som möjligt. Den döde tvättas och läggs i en enkel kista av ett begravningssällskap. Den äldste sonen ska läsa en särskild bön kaddish under begravningen.

79 Från vaggan till graven
Död/begravning Efter begravningen brukar släktingarna hålla en shiva, en särskild sorge- period, i sju dagar. Efter en månad bör en gravsten sättas upp. Judarna lägger inte blommor på gravarna utan små stenar

80 Olika riktningar Reformjudendom
Håller inte så hårt på mat- och sabbatsreglerna. Män och kvinnor ber tillsammans i synagogan. De har kvinnliga rabbiner också.

81 Olika riktningar Ortodox judendom
Anser att det inte går att översätta de heliga texterna eller omtolka dem till modern tid. Håller hårt på de religiösa reglerna

82 Olika riktningar Konservativ judendom
Mellanform av reformjudendom och ortodox judendom. Vill göra några omtolkningar, men behålla det mesta som det var från början.

83 Olika riktningar Kulturell judendom
Tror inte på Gud eller går på Gudstjänster. Känner sig som judar och äter judisk mat, lyssnar på judisk musik och träffar andra judar under de judiska högtiderna. De tycker det är vikigt att bevara och utveckla viktiga judiska traditioner.

84 Antisemitism Detta har utnyttjats i antisemitiskt syfte för att påstå att judarna anser sig för mer än andra. ANTISEMITISM   Antisemitism innebär uttryckt i klartext judehat. Företeelsen har funnits sedan antikens dagar och har under tidernas lopp framträtt under många olika former, alla riktade mot judar. Ordet hänger samman med att hebreiskan är ett semitiskt språk. Benämningen i sin tur förklaras av att de som talar dessa språk har ansetts härstamma från Noas son Sem.   Själva beteckningen antisemitism myntades första gången 1873 i en även till svenska översatt skrift Der Sieg des Judentums über den Germanentum, författad av en tysk journalist. Redan här framgår att det är fråga om judehat och inget annat.   Förintelsen

85 Källor , 12.50 , 13.00 , 13.00 , 13.15 , 21.12 , 21.15 , 21.30 , 22.20 , 22.20 , 22.20 , 22.20 , 22.30 , 22.30 , 23.40 , 0.00

86 Källor , 0.00 , 0.15 , 0.20 , 0.30 , 0.30 , 0.30 , 11.30 , 16.00 , 16.30 , 16.30 , 21.00 , 21.40 , 21.50 , 23.20

87 Källor , 23.40 , 23.40 , 0.10 , 0.10 , 0.30 , 1.00 , 1.20 , 1.30 , 18.30 , 18.30 , 18.40 , 18.46 , , 21.50 , 22.10 , 22.10 , 23.45 , 23.45 , , 23.50 , 0.00 Textkällor , 23.55