Ett sätt att vara psykolog på VC

En presentation över ämnet: "Ett sätt att vara psykolog på VC"— Presentationens avskrift:

1 Ett sätt att vara psykolog på VC
Brief intervention Ett sätt att vara psykolog på VC Psykolog Erik Johnsson – VC Cityhälsan Söder Psykolog Erica Skagius Ruiz – VC Cityhälsan Centrum Psykologkandidat (t9) Johan Hansson-Malmlöf

2 Primary care behavioral health model
Kirk Strosahl, Patricia Robinson mfl. Arbeta med korta interventioner och genom konsultation av läkare, ssk etc.  Alla patienter med beteenderelaterade problem Bakrund: var kommer modellen ifrån? Beteendeterapeutisk grund. Vad innebär modellen i sin mest kondenserade form´: För att ge fler människor tillgång till psykologisk behandling och kompetens!

3 Varför ändra arbetssätt?
Ca 30% av de som söker VC har psykisk ohälsa Cityhälsan S – besök av unika pat 2012 4295 med psykisk ohälsa  16 st per dag! - Diabetes, övervikt, skadligt beteende, smärta, IBS, följsamhet till behandling (eg. läkemedel, träning) etc. Ca 70% psykosociala orsaker till problematiken 85% utan organisk etiologi: Irritable bowel syndrome, tension headaches, insomnia, and chronic nonspecific pain are but a few examples of somatic complaints that can have a significant stress component

4 Problem med klassisk psykologroll
Låg tillgänglighet – stort behov Tidskrävande behandlingar - Bara ett fåtal får psykologiskt baserad behandling Psykologen blir isolerad Ingen tydlig kunskapsspridning Ingen integrering av psykologi i verksamheten Anpassad för specialistvård Väldigt få får tillgång till psykologens kunskap och psykologiska interventioner. Tidskrävande behandlingar KBT  ggr. Läkare får inte insyn eller tillgång till vad psykologen gör. Deras kunskap ökar inte.

5 Primärvård vs. Specialistvård
Primärvården: Populationsinriktade insatser - lite vård till många  Långa och sporadiska kontakter Specialistvård -Individinriktade insatser - mycket vård till få  Intensiva kontakter Mål: Förbättra effektiviteten Stödja små förändringar hos patienten Förebygga morbiditet hos högrisk patienter Minska sjukvårdskostnaderna. Mål i specialistvård: Hjälpa pat att bota/lösa hens psykiska problem.

6 Primär “uppdragsgivare” Vårdgivare (läkare, SSK, etc.), sedan patient
Dimension Primärvårdspsykiatri Specialistpsykiatri Utgångspunkt för vård Populationsbaserad Klientbaserad Primär “uppdragsgivare” Vårdgivare (läkare, SSK, etc.), sedan patient Patient, sedan andra Huvudsakliga mål Stödja vårdgivarens effektivitet och därigenom öka påverkan på många patienter Stödja små förändrings-strategier hos många patienter Motverka hälsorisker/ livsstilsproblem. Sprida kunskap Minska vårdkostnader 1. Erbjuda intensiva insatser med mål att bota, utreda och öka funktion Struktur Del av en bredd av primärvårdsinsatser Del av en specialiserad mottagnings insatser Huvudsaklig vårdgivare Läkare Behandlaren ex. psykologen Huvudsaklig verksamhet Konsultationer Specialiserad psykolgisk behandling och utredning Tillgång till vård Styrs av övriga vårdgivare: Samma dag; Alla dagar Styrs av resurser och remiss, vanligtvis med väntetid Vårdkostnad per individ Låg Mycket varierad, beroende av patientens problematik

7 Hur ser det ut praktiskt ORGANISATION!
Samlokalisering - Främjar kommunikation & minskar stigmat att gå till psykologen Samarbete - Samarbeta med läkaren kring patientens vård Integration Det ska inte vara någon skillnad att gå till psykologen eller ssk. Ingen speciell remitering och arbetssättet bör likna deras. Undvika att bli hus-psykolog house shrink – det blir som att gå till psyk-doktorn som skall göra en bedömning och behandling som inte är kopplad till läkarens bed och arbete.

8 Tjänster som kan erbjudas
1. Beteendekonsultation Första besöket av en patient remitterats för en allmän utvärdering; fokus på diagnostik och funktionell utvärdering, rekommendationer för behandling och bildar begränsade beteendeförändringsmål. 2. Uppföljning av beteendeintervention Uppföljande besök av en patient för att stödja en beteendeförändring eller behandling inledd av läkare eller övrig vårdpersonal på grundval av tidigare samråd 3. Bedömning Besök utformad för att bestämma lämplig enhet för remitering utanför primärvården; vanligtvis ett enda besök 4. Följsamhetsförbättring Besök utformad för att hjälpa patienten följa medicinering initierat av läkare, fokus på utbildning, adressering negativa föreställningar, eller strategier för att klara av bieffekter 5. Återfallsprevention Besök utformad för att upprätthålla en stabil funktion i en patient som har svarat på tidigare behandling; ofta med långa mellanrum. 6. Konsultation i specialiseradbehandling Vara en del av en kondenserad specialiserade patientutbildningspaketet, vanligtvis reserverad för psykiska tillstånd som paniksyndrom eller depression, kan även vara smärta, övervikt osv.

9 Tjänster som kan erbjudas forts.
7. (Information om samhällsresurser Besök utformade för att utbilda patienten om tillgängliga samhällets resurser på ett visst område (dvs stödgrupper för vårdgivare)), Kanske mer en kuratorsuppgift i Sverige. 8. Case management Besök utformad för att stödja fungerande i en patient med ett kroniskt lidande, besök med långa intervaller. Ett sätt att hålla funktionen mer konstant. 9. Beteendemedicin Besök utformade för att hjälpa patienten att hantera en kronisk sjukdom eller att tolerera obekväma medicinska procedurer, fokus kan även vara på livsstilsfrågor eller hälsoriskfaktorer bland patienter (dvs., rökavvänjning, viktminskning) 10. Gemensam konsultation Besök med läkare och patient för att ta itu med en fråga som berör båda, lösa en konflikt mellan dem exempelvis. 11. Kollegial konsultation Konsultation av läkare eller övrig vårdpersonal för att diskutera frågor relaterade till patientvård. Kan ske i korridoren eller fikarummet, kan givetvis vara mer formell. 12. Teambuilding Konferens med en eller flera medlemmar av hälsovårdsteamet för att hantera relationer, stress på arbetet eller vårdprocessen On demand-konsultation Telefon eller ansikte mot ansikte kontakt med vårdgivaren, oftast "akut", fokusera på att åtgärda en omedelbar patientvårdsfråga

10 Hur arbetar psykologen? Behavioral health consultant
Psykologen behöver anpassa sig till kontexten Öka funktionsnivå hos pat – inte bota Korta sessioner Korta ”behandlingstider” – inte psykoterapi Öppen tidbok, ”jour”, hög tillgänglighet ca 6 bokade och 6 obokade tider Snabb feedback på ”remisser” Maximera tillgänglighet, optimalt skall alla patienter med behov av förändringsarbete träffa konsult i direkt anslutning till sitt besök på VC Samarbeta med övrig personal Sprida psykologisk kunskap Viktigt att samarbeta med övrig personal = Inte göra saker på sitt rum! Vara kulturbärare och informationsspridare

11 Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Primärt mål Stödja vårdgivares beslut Bygga på vårdgivarens interventioner Lära vårdgivaren grundläggande psykologiska interventioner Lära patienten att hantera problematiken (självhjälp) Förbättra patient-läkarrelationen Assistera i teambulding Ge behandling för att avhjälpa problem Sammarbeta med läkare men inte lika nära Lära patienten grundläggande sätt att hantera problematiken Hantera svårare psykiatriska problem över tid som primär vårdgivare. Sessionstrukt. Vanligtvis 1-3 sessioner 15-30 min (vanligtvis) Varierar beroende på problem 45 min eller mer

12 Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Struktur på Intervention Informell, beror på vårdgivarens bedömning och mål Låg intensitet, tid till uppföljning Relationen är inte primärt fokus Gärna i samband med besök hos vårdgivare Sällan långtidsuppföjling Formell baseras på bedömning och planering Intensivt och (ofta) koncentrerad behandling Viktigt med relation som varar över tid Ingen större koppling till besök hos andra vårdgivare Ofta långtidsuppföljning Interventions-metod Begränsad tid ”tillsammans” Patientutbildning som grund för behandling Teknisk resurs för patienten Tyngdpunkten ligger på att göra saker ”hemma” Kan ha med annan vårdgivare Tiden tillsammans är motorn i behandlingen Patientutbildning är en del Styra förändringsinsatser för patienten Länkar vad som sker i rummet och hemma Sällan andra vårdgivare med

13 Psykolog-konsult vs. Psykolog-behandlare
Avslut/Uppföljning Ansvaret faller tillbaka på vårdgivaren Vårdgivaren tillhandahåller återfallsprevention osv Håller kvar kontakten vid behov Har kvar återfallsprevention osv Remiss-förfarande Endast remiss från läkare… Kan söka själv och bli remiterad av andra Information & Journal Muntlig rapport till vårdgivaren Medicinsk journal Separat psykiarijournal (”inte” tillgänglig för alla)

14 Det normala flödet Patienten söker till VC
Träffar läkare som ser ett behov av psykologisk kunskap Läkaren knackar på hos konsulten eller ”remiss” Kort samtal/konsultation med patienten: - Plan för beteendeförändring - Eventuell uppföljning bokas Återkoppla samtalet (bedömning, intervention & plan) till läkaren Återbesök/uppföljning, problemlösning och förstärka framsteg – varje besök är ett potentiellt avslut, tänka på patientflödet

15 Kort samtal/Konsultation
Introduktion (1-2 min) Funktionell analys, Kontextuell bedömning, Screena för riskbeteenden (10-15 min) Psykoedukation (5 min) Plan för beteendeförändring (1-5 min) Återkoppling till läkare (2-5 min)

16 Funktionell analys, Kontextuell bedömning, Screena för riskbeteenden
Time – när började problemet? Trigger – Vilka situationer/händelser triggar Trajectory – Utveckling, bättre/sämre Hur hanteras problemet? Hur fungerar det? Hur påverkar problemet livet: Arbete, Relationer, Fritid Hur ser livet ut gällande Arbete, Relationer, Fritid Riskbeteende & hälsobeteende: Alkohol, Droger, Sex, Läkemedel, Mat, Motion & Sömn - Suicidrisk (Vad är det som händer i ditt liv som du inte är nöjd med? Vad tror du det är som är problemet? Varför söker du hjälp nu?) Time: kroniskt, finns det något utlösande

17 Vad söker du? Vad har du provat? Hur har det fungerat? Vad har det kostat dig?  Är du villig att pröva något annat?

18 Lite exempel på psykoedukation och intervention!

19 Referenser Om modellen
Robinson, P. J., & Reiter, J. T. (2007). Behavioral consultation and primary care: A guide to integrating services. New York: Springer Science + Business Media, LLC. Går att ladda hem PDF från biblioteket! Strosahl, K. D. (1996). Confessions of a behavior therapist in primary care: The odyssey and the ecstasy, Cognitive and Behavioral Practice, 3, 1–98. Bra intro till arbetssättet och konsultation! Korta samtal Robinson, P., Gould, D., & Strosahl (2011). Real behavior change in primary care: Improving patient outcomes and improving job satisfaction. Oakland, CA: New Harbinger. Strosahl, K. D., Robinson, P. J., & Gustavsson, T. (2012). Brief interventions for radical change: Principles and practice of focused acceptance and commitment  therapy. Oakland, CA: New Harbinger. Kommer snart på svenska!