Att integrera systematik i praktiskt socialt arbete

En presentation över ämnet: "Att integrera systematik i praktiskt socialt arbete"— Presentationens avskrift:

1 Att integrera systematik i praktiskt socialt arbete
Systematisk bedömning som grund för planering och uppföljning i socialtjänsten Att integrera systematik i praktiskt socialt arbete SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

2 Register ska förbättra socialtjänst
Efter all kritik mot socialtjänsten vill regeringen att Socialstyrelsen ska ta fram statistik om hur barn och ungdomar som far illa behandlas i kommunerna, skriver SR:s Ekot. Det behövs också ett kvalitetsregister som visar vilken hjälp som är bäst. – Det finns stora brister i socialtjänsten och det arbete som utförs i olika kommuner, säger folkhälsominister Maria Larsson (kd) till Ekot. Aftonbladet SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

3 Behov av systematisk bedömning
Varför? Vad säger ? Att systematiskt dokumentera klienters/brukares situation med hjälp av strukturerade och standardiserade formulär ger praktiken en god utgångspunkt för kunskapsutveckling, som ett komplement till den mer erfarenhetsbaserade kunskapen. För klienterna/brukarna kan behovsbilden bli tydligare och därmed kan dialogen om en lämplig insats underlättas. I relation till forskningen kan det bli ett ömsesidigt utbyte om praktiken genomför en systematisk bedömning i vardagsarbetet, som i sin tur kan underlätta forskningen om särskilda insatser. Omvänt syftar interventionsforskningens utvärdering av särskilda insatser till att öka kunskapen inom praktiken. (Socialstyrelsens lägesbeskrivning om Systematisk bedömning inom socialtjänsten 2004). SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

4 Positiva faktorer kompletterar befintlig kunskap/erfarenhet
underlättar informationsinhämtning ger stöd i återkoppling till klienten ger underlag för behandlingsplanering bidrar till rätt insatser i högre utsträckning underlättar planering av insatser underlättar planering av verksamheter motiverande förhållningssätt underlättas SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

5 Riskfaktorer Ska komplettera, inte ersätta social-arbetarens kunskap
Användning utan kunskap Övertolkning/överdiagnosticering Icke-motiverande förhållningssätt Användning utan mål och syfte Frånvaro av tydliga rutiner för användning Frånvaro av klientåterkoppling SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

6 Allmänna råd SOSFS 2006:12 - Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga: Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sådant sätt kan vara BBiC Barn och unga i socialtjänsten - Utreda, planera och följa upp beslutade insatser, sid 24: Ett kunskapsbaserat socialt arbete innebär att socialsekretare i utrednings- och uppföljningsarbetet på ett kritiskt sätt behöver använda kunskap hämtad från forskning och praktik. Det betyder också att dokumentationen behöver göras på ett systematiskt sätt och att insatserna kontinuerligt följs upp för att se om de svarar mot barnets behov. Utredningen och bedömningen kan kompletteras med hjälp av standardiserade bedömningsinstrument, som är under utveckling. Sådana instrument ger också möjlighet att systematiskt följa upp insatserna för att se om de förbättrar barnets eller den unges situation. Föreskrifter och Allmänna råd SOSFS 2006:5 - Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, kap 5, 6: Om följande uppgifter inte dokumenteras på annat sätt i personakten, bör det av journalen bl.a. framgå… om systematiska bedömningsinstrument har använts och i så fall vilka. OBS - Gäller både handläggning och utförande av insatser. SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

7 Krav och förutsättningar…
Arbetsuppgifterna kräver hög kompetens Gör så mycket som möjligt så billigt som möjligt Verksamheten ska vara rättssäker Tillsynsmyndigheter vill att man ska veta om insatserna är till nytta för klienter och om verksamheten svarar mot behoven hos klienterna Behov av tid för bedömning och planering Komplicerade ärenden – brist på bedömningsstöd Begränsad tillgång till, kunskap om och tradition att använda instrument för systematisk bedömning i annat än missbruks- och beroendevård Problem att veta om insatser och metoder fungerar SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

8 Uppdrag Granskning och Vetlanda
Det som inträffade i Vetlanda kommun kan vara en yttersta konsekvens av de problem som socialtjänsten ställs inför. Systematisk bedömning i all ära, men ingen systematik i världen kan ersätta professionell kunskap, engagemang, civilkurage/mod, handlingskraft och empati. I en sån situation kan man inte säga ”vi skickar ett brev med ett frågeformulär och en kallelse till möte på socialkontoret”. Man kollar upp hur barnet har det och är det som Uppdrag granskning” beskrev det så lyfter man barnet ur den miljön. Sen får det vara julaftons eftermiddag med Kalle Anka på TV och julmiddagen på bordet, men då får det vänta!!! Vem berättar om det som görs bra??? Systematisk bedömning ger kunskap så att man kan berätta om det som man gör bra och varför man gör det bra… SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

9 Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård
Vad vet vi? Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård Forskning visar att ett kort rådgivande, systematiskt samtal med en person som har bekymmer med missbruk eller beroende kan vara bättre än en bristfälligt planerad vistelse på behandlingshem. Det behövs mer kunskap om vilka metoder som utifrån evidens har tillräckligt bra resultat. Forskningen behöver resultat från praktiker. Kunskap om förändringar hos klienter finns ofta hos socialarbetarna, men de har ofta inte tillgång till hjälpmedel att enkelt kunna mäta och dokumentera dessa förändringar. Okunskap om nyttan av systematisk bedömning på bred front. Oviljan beror ofta på okunskap och att man befarar att det kommer att bli ännu mindre tid till det ”egentliga” arbetet. SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

10 Statistiska problem och möjligheter
Om man frågar får man svar! Vad frågar Socialstyrelsen efter i statistiken? Som man frågar får man svar! Eftersom det saknas många svar så kanske det behövs andra eller fler frågor! Vad får man veta av statistiken från Socialstyrelsen? Socialstyrelsen vill veta mer – kan vi ge svaren? Är vi intresserade av att kunna ge svaren? SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

11 Vad säger detta oss och varför frågar man efter detta?
Diagram A. Fyra olika mått på antal barn och unga med heldygnsinsatser under 2005. Antal 24 000 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 Nytillkomna barn/unga under 2005 Barn/unga med påbörjad insats 2005 Barn/unga med pågående insats 1 nov 2005 Barn/unga med insats någon gång under 2005 Vad säger detta oss och varför frågar man efter detta? Säger det oss något om huruvida de insatser som de här barnen har verkligen fungerar så att de får en bättre livssituation. SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

12 Med jämförelsedata blir statistiken lättare att utvärdera och tolka
Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2001–2005 efter insatstyp. Andel barn och unga i befolkningen, procent. Andel i procent När? Vad? Hur? Vad hände? Varför? Resultat? Med jämförelsedata blir statistiken lättare att utvärdera och tolka Vi får veta hur antalet heldygnsinsatser ändras från år till år på nationell nivå mellan 2001 och Vilken nytta har vi av denna information? Vi kan jämföra med varandra och göra fina diagram, fördela resurser inom verksamheten, men – vet vi varför det blev så här …? SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

13 Hur förbättra resultaten?
Vilja att ”träffa rätt” Använd instrument och metoder som fungerar Ta bort skygglappar Dokumentera och fråga systematiserat i vardagsarbetet Läs sid 38 Socialstyrelsens nationella riktlinjer om missbruks- och beroendevård Likformiga bedömningsgrunder Systematisk dokumentation Systematisk kartläggning Systematisk bedömning Bearbeta resultaten Jämför SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

14 Bedömningsinstrument
Instrument/test som uppfyller vetenskapliga krav för svenska förhållanden är bl.a. Audit, Dudit, DOK, ASI, ADAD, DUR, MAPS, AVI, ADDIS, VIPS. Flertalet handlar om alkohol- och/eller narkotikarelaterade problem och användning. Från enkla screeninginstrument för självskattning till omfattande intervjubaserade instrument Varierande utbildningsbehov och kostnader IT-stöd förenklar administrering, uppföljning och statistik Brist på validerade, systematiska bedömningsinstrument som kan användas när det gäller ärenden som berör barn och familjer HOME är ett engelskt instrument som används för att bedöma föräldraförmåga hos föräldrar till barn i åldern 0-10 år och som kan komplettera BBiC Instrument för barn och familj är KASAM, ASQ, CBCL, Familjen I Samhället, Familjeklimat Skapa rutiner och ge tydlig information. Utbilda gärna i MI som grund Intern eller extern handledning som stöd i bedömning och analys Försiktighet i bedömning och analys SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

15 ANVÄNDNINGSSÄTT BARN OCH FAMILJ VUXNA FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Förekomst av alkohol- relaterade problem (problem eller ej problem) AUDIT i utredningar och insatser för att belysa hälsa hos föräldrar och ev. hos tonåringar AUDIT i familjebehandling Anhörigtest AUDIT i rådgivande samtal hos AD-terapeut AUDIT i vuxenutredning AUDIT vid nybesök samt fördjupad utredning för att beskriva aspekter av hälsa Förekomst av narkotika- eller drogrelaterade problem (problem eller ej problem) DUDIT i utredningar för att belysa hälsa hos föräldrar och ev. tonåringar DUDIT i familjebehandling Urintest på ungdomar DUDIT i rådgivande samtal hos AD-terapeut DUDIT i vuxenutredning DUDIT-E för att skatta motivation till förändring DUDIT vid fördjupad utredning för att beskriva aspekter av hälsa Förekomst av problem med spel, data, internet, sex Screeningtest för resp. företeelse i utredningar och insatser Screeningtest för resp. företeelse Diagnosticera missbruk eller beroende samt rekommendera insats Se vuxna ADDIS/ADDIS Ung hos Alkohol- och drogterapeut eller Beroendecentrum Bedömning av hjälpbehov och underlag för behandlingsplanering vid missbruk/beroende ASI hos vuxenhandläggare ASI hos AD-terapeut eller Beroendecentrum ASI vid fördjupad utredning för att bedöma hjälpbehov inom olika livsområden Uppföljning av insats för missbruk/beroende ASI Uppföljning efter 6 mån samt 12 mån efter insats hos vuxenhandläggare AUDIT:s samt DUDIT:s frågor om konsumtions-mönster Ovanstående tabell är ett exempel på användning av screening- och bedömningsinstrument inom socialtjänstens olika ärendetyper

16 ANVÄNDNINGSSÄTT BARN OCH FAMILJ VUXNA FÖRSÖRJNINGSSTÖD Skattning av Känsla Av Sammanhang, KASAM KASAM i utredningar och insatser för att belysa salutogena faktorer samt mätning av förändring i behandling (barn/föräldrar) KASAM i barngrupper KASAM i utredningar och insatser (ej missbruk/ beroende) för att belysa salutogena faktorer samt mätning av förändring i behandling.Min 6 mån. Vuxenhandläggare. Skattning av anknytnings-stil med hjälp av ASQ ASQ i utredningar och insatser för att belysa anknytningsstil hos både ungdomar och föräldrar Ev. ASQ i utredningar och insatser för att belysa anknytningsstilens påverkan på livssituation. Skattning av grad av familjefunktion med hjälp av Familjen I Samhället Familjen I Samhället i utredningar och insatser för att belysa familjefunktion samt förändringar i d.o. Både barn och föräldrar. Ev. Familjen I Samhället vid behov i utredningar och insatser för att belysa familjefunktionens betydelse för livssituation. Skattning av psykiska och fysiska symtom med hjälp av SCL-90, Symptom Check List. Används med försiktighet. Underlag för behandlingsplanering Skattning av psykiska och fysiska besvär sista 7 dagarna kan göras vid behov då psykisk instabilitet föreligger (föräldrar/äldre ungdomar) Skattning av psykiska och fysiska besvär sista 7 dagarna kan göras vid behov då psykisk instabilitet föreligger Flertalet instrument kan redovisa upp till 5 skattningstillfällen på individnivå. Minst 6 mån mellan skattningar. Statistik på verksamhetsnivå sammanställs och redovisas till nämnd eller verksamhetsledning.

17 Rutiner för användning av systematisk bedömning i behandlingsverksamheter
BESKRIVNING AV MODULER FÖR SYSTEMATISK BEDÖMNING I HVB-Service och systemet för socialtjänsten finns ett antal skattningsinstrument för systematisk bedömning, som underlättar identifiering av resurser och svårigheter, vilket i sin tur ger ett utökat stöd för att kunna planera lämpliga behandlingsinsatser. I och med att systematisk bedömning görs inom ramen för det befintliga arbetet kan resultatet av behandlingen mätas och följas upp och detta kan i sin tur användas som underlag för verksamhetsplanering. Nedan följer en beskrivning av vilka screening och skattingsinstrument som finns i HVB-Service, hur de kan användas och var de finns i systemet samt om de har koppling till statistikmodulen. Formulären för att skriva ut intervjuformulären finns under resp. instrument i Mallguiden ”Övriga dokument”. Instrument Användningsområde Öppnas från Statistikkoppling Diagram Screeningmätaren : Riskbruk och beroendetillstånd Mallguiden ”Övriga dokument”. Nej Delvis 1. Dricker Du? Förekomst av riskkonsumtion av alkohol Screeningmätaren Nej Nej 2. Anhörig Förekomst av allvarliga alkoholproblem hos anhörig Screeningmätaren Nej Nej 3. CAGE Screeningfrågor samt frågor ang beroendesymptom Screeningmätaren Nej Nej 4. AUDIT Screenar förekomst av alkoholproblem och Screeningmätaren Nej Ja riskkonsumtion. 5. DUDIT/ Screenar förekomst av droger och läkemedel Screeningmätaren Nej Ja DUDIT-E samt motivation till förändring 6. Självtest spel Screenar förekomst av problem med spel, t.ex. poker Screeningmätaren Nej Nej 7. Ätstörning Screenande frågor avseende ätstörningar Screeningmätaren Nej Nej 8. Cybersex Screenar förekomst av problem med cybersex Screeningmätaren Nej Nej 9. Dataspel Screenar förekomst av problem med dataspel Screeningmätaren Nej Nej 10. Nätspel Screenar förekomst av problem med nätspel Screeningmätaren Nej Nej 11. Nätauktioner Screenar förekomst av problem med internetauktioner Screeningmätaren Nej Nej 12. Nätmissbruk Screenar förekomst av problem med internetanvändn Screeningmätaren Nej Nej 13. Nätmissbruk Screenar förekomst av problem med internetanvändn Screeningmätaren Nej Nej partner 14. Nätmissbruk Screenar barns problem med internetanvändning Screeningmätaren Nej Nej barn Övriga bedömningsinstrument 15. Måluppfyllelse Skattning av grad av uppfyllelse av vårdplan/beh.plan Uppföljning Ja Nej 16. Kasam Screenar salutogena skyddsfaktorer, resurser Uppföljning Ja Nej och används fr.a. för att mäta förändring i behandling ”Övriga dokument Nej Ja 17. SCL-90 Screenar förekomst av psykiska/fysiska symptom Uppföljning Ja Ja under de senaste 7 dagarna ”Övriga dokument” Nej Ja

18 Instrument Användningsområde Öppnas från Statistikkoppling Diagram
18. ASQ Screenar anknytningsstil inom 5 dimensioner. Uppföljning samt Ja Ja Baseras på anknytningsteori. ”Övriga dokument” Nej Ja 19. Familjen i Screenar grad av familjefunktion inom 10 olika ”Övriga dokument” Nej Ja Samhället dimensioner. Baseras på systemteoretisk familjemodell. 20. Feeling Screenar relation mellan terapeut och patient/klient ”Övriga dokument” Nej Nej Word List 21. Tvångs- Screenar förekomst av tvångsbeteenden (manuell) ”Övriga dokument” Nej Nej föreställningar Övriga existerande eller planerade instrument: 22. ADDIS/ Diagnosticerar beroende, rekommenderar åtgärder Finns ej f.n. Planerad lansering Ja Ja ADDIS Ung för vuxna och ungdomar till 23. ASI Skattar förekomst av problem samt hjälpbehov inom Finns ej f.n. Planerad lansering Ja Ja 7 olika livsområden till 24. Dip-Q Instrument för personlighetsbedömning Externt Windowsprogram, skall Ja Ja integreras i ”Uppföljning” 25. SORM Riskbedömning våldsbeteende Externt Windowsprogram, skall Ja Ja 26. BERIT Bedömning av återfallsrisk för dömda personer Finns ej f.n. Planerad lansering till Ja Ja 071231 27. BDI/BDI-Ung Becks Depression Inventory, screening av symptom Finns ej f.n. Planerad lansering till Ja Ja på depression 28. Barn och familj Utveckling av ett nytt bedömningsinstrument Finnsx ej f.n. Planerad lansering Ja Ja för insatser avseende barn och föräldrar till 29. HOME Används för bedömning av föräldraförmåga hos Finns bara i formulärversion. Arbete föräldrar med barn 0-10 år. För användning av med IT-stöd pågår. HOME ska Socialstyrelsen kontaktas. BBiC är inte ett instrument för systematisk bedömning utan ett strukturerat dokumentationssystem för ärendehandläggning avseende barn och unga inom socialtjänsten. Ett lämpligt förhållningssätt vid arbete med screening (skilja ut problem från icke-problem) och systematisk bedömning är motivational interviewing (MI), som uppmuntrar till självinventering och förändring. Material avseende MI finns via följande länk:

19 Förslag till strategi för att implementera systematisk bedömning i verksamheten, om inte sådant arbete redan pågår: Avsätt särskild tid för att bekanta Er med existerande screening- och bedömningsinstrument. Testa gärna på Er själva och träna på att göra skattningarna med varandra. Diskutera och kom överens om vilka instrument som är lämpliga att använda i Er verksamhet och syftet med att göra det. Se till att personalen har rätt utbildning för användning av instrumenten. Kom överens om vilka som skall ansvara för att genomföra skattningarna/ intervjuerna. Skapa dokumenterade rutiner för när och hur skattningarna/intervjuerna skall genomföras (t.ex. vid samtal före inskrivning, i samband med inskrivning, var 6:e månad, inför utskrivning och t.ex. 12 mån efter utskrivning). Ha som rutin att skattningarna/intervjuerna görs på alla inskrivna, vid samma tidpunkter inför/efter inskrivning. Bestäm hur skattningarna/intervjuerna skall återföras till de inskrivna och deras närstående samt uppdragsgivare, individuellt och i form av statistik. Ta gärna upp och analysera resultat och frågeställningar när det gäller skattningarnas/intervjuernas resultat i handledning. Ett möjligt upplägg skulle kunna vara följande: Före inskrivning: Screeningmätaren används för att identifiera svårigheter med t.ex. missbruk eller beroende av substanser eller vanor, t.ex. alkohol, droger eller spel. Om screeningen indikerar att det sannolikt finns svåra problem eller beroende kan man gå vidare med en ADDIS eller ADDIS Ung. Med hjälp av dessa kan man sannolikt avgöra om en person har så svåra problem att en specialiseras missbruksbehandling bör genomföras innan personen blir aktuell för inskrivning. Om den inskrivne uppvisar symptom på psykiska störningar kan SCL-90 användas för att få en bedömning av graden av svårigheter och om specialistvård är nödvändig. Vid inskrivning: Lägg in personuppgifter i HVB-Service på den inskrivne vid inskrivningssamtalet och gå igenom rutinerna under ”Inskrivning och utskrivning” i ”Persondokument”. Förklara och motivera att Ni har som rutin att genomföra intervjuer med alla inskrivna för att därmed kunna ge dem bättre hjälp. Kasam-intervju genomförs direkt (åtminstone under den första veckan efter inskrivnng) som en första mätpunkt för därefter kunna mäta förändringar i den inskrivnes utveckling av skyddande salutogena faktorer. Därefter var 6:e månad, inför utskrivning och 12 mån efter utskrivning. ASQ och Familjen I samhället genomförs under den första månaden efter inskrivning. Därefter var 6:e månad, inför utskrivning och 12 mån efter utskrivning. Dessa instrument kan med fördel användas för att kartlägga även föräldrarnas anknytningsstil och syn på familjefunktionen. Jämför gärna barnens/ungdomarnas uppfattning med deras föräldrars och återfär denna kunskap till dem. Måluppfyllelse genomförs i samband med övervägande eller omprövning av vården, med andra ord inte förrän 6 mån har gått av vårdtiden. Efter 6 mån: Kasam genomförs som första intervju. Veckan därefter genomförs ASQ. Familjen I Samhället behöver inte göras efter inskrivningsintervjun, eftersom den skattar grad av befintlig familjefunktion och denna bör vara ganska statisk över tid om inte insatser samtidigt sker i familjen för att underlätta förändringar i familjesystemet. Veckan därefter görs skattning av graden Måluppfyllelse, som också kan vara intressant att jämföra med utvärderingen av genomförandeplanen. Dessa intervjuer genomförs inom 3 veckor före omprövning eller övervägande av vården. Var 6:e månad: Veckan därefter genomförs ASQ. Familjen I Samhället kan göra si de fall där stödinsatser har satts in för barnets/den unges föräldrar. Vid utskrivning: Först genomförs ASQ och Familjen I Samhället, men i början och slutet av veckan. Familjen I Samhället är nu intressant att göra som en kartläggning av hur förutsättningarna i familjen ser ut inför den inskrivnes hemflytt. Veckan därefter genomförs Kasam. Strax innan utskrivningen eller i direkt samband med utskrivningen görs skattning av graden Måluppfyllelse. 12 månader efter utskrivning: Kasam genomförs och möjligen ASQ och resultaten jämförs med resultaten från tidigare intervjuer. Familjen I Samhället både till barn/unga och föräldrarna. Om man vill ha en indikation på behandlingens långsiktiga effekter kan man med fördel genomföra en intervju med Kasam även 3 år efter utskrivning. Övriga instrument som finns i listan ovan kan med fördel användas då behov uppkommer av att screena förekomsten av ett misstänkt problem, t.ex. om den inskrivnes psykiska hälsa försämras kan SCL-90 användas. Om en inskriven har bekymmer med att en anhörig misstänks ha utvecklat ett missbruk eller beroende kan t.ex. modulen ”Anhörig” i Screeningmätaren användas. Det kan bli upphov till ett bra samtal med den inskrivne och i förlängningen kanske även ett bra rådgivande samtal med den anhörige som oron gäller. Forskning visar att korta rådgivande preventiva samtal i ett tidigt skede är det mest effektiva.

20 Sammanfattning Arbete med systematisk bedömning underlättas av:
Definierade mål, syften och omfattning Planerad implementering och utbildning Tydliga rutiner för användning och uppföljning Handledning som stöd i bedömning och analys Använd instrument i vardagsarbetet Gärna MI som grund Chefens stöd är viktigt SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •

21 Hur kan vi börja … Kontakta gärna undertecknad för ytterligare information om hur Ni kan implementera systematisk bedömning i verksamheten. Vi bistår gärna med råd och tips om hur systematisk bedömning kan införas inom såväl socialtjänsten, hos öppna verksamheter samt hos HVB-hem. Vi tillhandahåller kvalificerat IT-stöd för systematisk bedömning, utformade för både socialtjänst och HVB-hem. Vi utbildar personalen i användning av IT-stöd, journalföring och dokumentation samt systematisk bedömning. Stefan Persson SecuraNova Informationssystem • Tfn: • •