Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationell katalog och nationell infrastruktur

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationell katalog och nationell infrastruktur"— Presentationens avskrift:

1 Nationell katalog och nationell infrastruktur
Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck, Enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser

2 En nationell katalog – vad innebär det?

3 En nationell katalog I samband med KB:s utökade uppdrag, har vissa medel anslagits även för en nationell katalog LIBRIS samkatalog öppnas för samtliga intresserade folkbibliotek från 2011 Dagens 300 bibliotek kan bli 1800 bibliotek En process som kommer att genomföras i projektform

4 En nationell katalog – vad innebär det?
BURK LIBRIS

5

6 Juridik Ekonomi Teknik Gränssnitt Policies Behov Nytta Förväntningar

7 Bibliografisk service Katalogiseringspraxis
Periodika, flerbandsverk Saknade medietyper, t.ex. Talböcker, Ljudböcker Filmer Musik CD TV-spel Språkkurser

8 Öppet Tillgängligt Fritt

9 Öppenhet Open access / policy Äganderätten till katalogdatat
Kunna använda datat till tjänster

10 LIBRIS samkatalog Innehåller fritt tillgängliga katalogposter
300 samverkande biblioteks gemensamt skapade katalog/databas över förvärvat material och nationalbibliografin Innehåller 6,5 miljoner bibliografisk poster och 20 miljoner beståndsposter

11 Tillväxt Import av poster via bokleverantörer, t.ex. Dawson Books, inom kort med Adlibris och Boktjänst, fler bokleverantörer har visat intresse Maskinellt inlästa/matchade poster Biblioteken själva registrerar, kopierar eller hämtar nya poster Ny rutin utarbetas för att söka i 50 fria källor

12 Tillväxt WorldCat från OCLC Avtal ev. från 1 januari 2011 under 2 år
Posterna är inte fritt tillgängliga, kommer att märkas upp Rekommenderas att användas restriktivt

13 Gränssnitt Nationell katalog Länkning Försörjning

14 Nationell infrastruktur för informationsförsörjningen
Vision Översikt och insikt Gemensamt öppna vägar för att enkelt hitta, använda och fördjupa kunskap

15 Förändring

16 Förvärv på svenska högskolebibliotek, 2002-2009

17 Number of internet hosts, 1994-2008

18 Total amount of internet traffic, 1990 - 2010
Rob Beschizza, Is the Web Really Dead?,

19 Användning av MetaLib och SFX inom Samsök, 2006-2009
1400%

20 ...intelligence, agility, responsiveness and a willingness to experiment (and fail) provide better strategies for dealing with what the networked environment will throw at you. These strategies are unlikely to work in our emerging Environment… Traditionally, organisations have tried to deal with the problem by reducing complexity – acquiring competitors, locking in customers, producing standardised products and services, etc. Förändring John Naughton: ”The internet, everything you need to know” (

21

22 Centrala aspekter Bearbeta resultat och hitta vedertaget, utforska samband och hitta oväntat och unikt, få översikt och ringa in ämne Interagera eller få stöd av auktoriteter eller likasinnade på området, känsla av gemenskap Kunna läsa direkt, enklare vägar till konkret information

23

24 Gränsen mellan system och innehåll suddas ut
Tjänsteorienterad arkitektur Prenumerationsbaserade tjänster i “the cloud” Innehållsleverantörer levererar systemtjänster (ex. Elseviers SciVerse) System beroende av globala dataflöden Det går inte att jobba med system utan att jobba med licensavtal Det går inte att jobba med licensavtal utan att jobba med system

25 Licensverksamheten i siffror

26 Licensavtalens målgrupp o. arbetsgrupp
Nuvarande målgrupp = Samverkansbiblioteken 38 universitets- och högskolebibliotek 37 övriga specialbibliotek 62 (av 75) deltar i ett eller flera licensavtal Arbetsgrupp på KB 3 licenshandläggare 2 e-resursadministratörer/licenshandläggare 1 samordnare grupp om 4 pers. på KIB som arbetar med avtal inom medicin- om vårdområdet

27 Licensavtalens utveckling 2002-2009

28 Licensavtalens utveckling 2002-2009

29 Licensavtalens omfattning 2010
Ett 100-tal resurser, tusentals e-tidskrifter Total omsättning ca 227,5 mkr E-tidskrifter: 184 mkr, ca 81% av konsortiets omsättning Bibliografiska databaser: 22,3 mkr E-böcker, referensverk: 6,5 mkr Övrigt 14,3 mkr

30 Licensavtalens omfattning 2010
E-tidskriftspaket (förlag) topp-5 dyraste: Elsevier ScienceDirect + Scopus: 100 mkr Wiley-Blackwell: 30 mkr Springer: mkr Web of Knowledge: mkr Nature Journals: mkr

31 Pris per nedladdad artikel (2009)

32 Valutadifferens 2010

33 Valutadifferens 2010 Resultatet av skillnaden mellan valutakurser
Samlingsfaktura: uppskattad kurs Leverantörsfakturor: slutgiltig kurs De slutgiltiga kurserna låg under de uppskattade: EUR: -5,8% GBP: -8,0% USD: 0,2% Återbetalar: kr Regleras i samlingsfakturan för 2011 års avtal, kommer i januari.

34 Utökat uppdrag? Erfarenhetsutbyte sker med:
KULDA folkbibliotekens konsortieupphandling av licensdatabaser Drivs av regionbiblioteket i Västra Götaland 1 halvtid EiRA hälso- och sjukvårdens elektroniska bibliotek Inera AB (f.d. Sjukvårdsrådgivningen) 1 heltid + landstingsuppdrag på deltid

35 Att utreda sig framåt…

36 Databrunnar

37 Databrunnar Gränssnitt Databrunn

38 Samsök Förbättra hantering av e-resurser OCH åtkomst till dessa
Metalib för samsökning SFX för länkning och åtkomst till fulltext Nationell drift från 2006 Utvärdering 2009 Uppföljning av utvärdering 2010 – uppdrag från Expertgruppen LIBRIS nationella system (arbetsgruppen: Anders Söderbäck, Marja Haapalainen, Linda Lindström, Ulrika Dommellöf, Daniel Forsman, Peter Nilén)

39 Informationsförsörjningens segment 0.1

40 Informationsförsörjningens segment 1.0
Gränssnitt Länkning

41 Försörjning Allt det som rör uppbyggnaden av bibliotekens samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

42 Gränssnitt Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service, Axiell Arena, CS Library

43 Länkning Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

44 Gränssnitt Gränssnitt Länkning Försörjning Länkning Försörjning

45 Rekommendationer Avtalet med ExLibris sägs upp till den 30 oktober 2012 Gör den centrala aktiveringen plattformsoberoende Initiera en upphandling av ny länkserver KB bygger upp en OpenSourcebaserad infrastruktur för aggregering av metadata Ta fram riktlinjer för katalogisering av databaser

46 Nationell aggregeringstjänst
LIBRIS och SwePub Effektivisera katalogisering Inläsningar från SFX Fler automatiserade inläsningar Nationell katalog E-plikt Databrunnar, artiklar m.m. Ett större grepp behöver tas Detta behöver göras nu!

47 Gränssnitt Länkning Försörjning

48 Behov Fungera som nationell aggregeringsnod Stabilt och driftsäkert
Flexibelt och utbyggbart Standardiserat och interoperabelt

49 Aggregering och bearbetning
Google Europeana sub.su.se? Summa? Digital- isering? Forskning? Barn? Admin- system Gränssnitt libris.kb.se bibliotek.se swepub.kb. se Uppsök uppsatser.se Globala discovery- tjänster Länkning Aggregering och bearbetning LIBRIS samkatalog SwePub Uppsök Länkservrar Försörjning BURK? Artiklar? …?

50 Hur? Etablerad och stabil OpenSourceprogramvara (MySQL, Lucene/Solr, m.m.) API:er för import och export – sökning, höstning, bearbetning

51 Vad och varför? Nationell nod tillgänglig för andra system
Öppna för samarbete (forskar-id:n etc) Bidra med vad vi gör – kod, kompetens, data… Därmed bidra till en bättre global infrastruktur för informationsförsörjning

52 Tillgång till metadata på artikelnivå?
Undersöka möjligheten att få tillgång till metadata samt fulltext på artikelnivå för hantering och indexering i LIBRIS Del i förstudien av databrunnar Inventering av 11 förlag genomfördes under UKSG april 2010 Vad undersöktes? Vad kan förlagen leverera? (metadata, abstracts, fulltext) Villkor för leverans? (kostnad, avtal) Specifik kontaktperson för vidare diskussion

53 Argument för datainsamlandet
Biblioteken lägger största delen av sin förvärvsbudget på licenserade e- resurser. Biblioteken behöver en bra infrastruktur för synliggörande och tillgängliggörande av e-resurser. En sådan infrastruktur kommer att gynna både bibliotek och förlag, då gemensamt intresse är att synliggöra vetenskapliga publikationer. Bibliotek kommer i första hand att köpa material från de förlag som kan erbjuda bra innehåll och infrastruktur. För att bygga denna infrastruktur behöver biblioteken tillgång till metadata!

54 Inventeringen: resultatsammanställning
Förlag Metadata Fulltext Kostnad Testleverans ACM Ja Cambridge University Press Eventuellt De Gruyter Elsevier Ja* 2,8 miljoner poster har lästs in Emerald IOP Oxford University Press Royal Society of Chemistry SAGE Springer Arbetskostnad Taylor & Francis Thomson Reuters - Wiley-Blackwell Nej

55 Infrastruktur för e-böcker
Leverans av bibliografisk information behöver hanteras automatiskt i LIBRIS. MARC21-poster via ftp är att föredra. Det vi vill ha från förlagen är: Namngiven kontaktperson för leverans av MARC-poster Exempel på MARC-poster Information om när och hur poster kan levereras

56 Argument för datainsamlandet
Användningen av e-böcker är starkt kopplad till synligheten i OPAC:en. För att e-boksinköp ska vara relevanta är infrastruktur för leverans av bibliografisk information om e-böcker nödvändig. Biblioteken använder idag SFX som länkserver och för beståndsinformation. Bibliografisk information i SFX är inte tillräcklig. Bibliografisk information hanteras i LIBRIS → Bibliografisk information behöver levereras av förlaget!

57 Infrastruktur för e-böcker

58 Inventeringen: resultat
Goda möjligheter att få tillgång till metadata och fulltext! Inga tekniska problem för leverans finns. Arbetskostnad för leverans kan förekomma. Vissa förlag betraktar leverans av data som en självklar del av de avtal vi har. Några leverantörer är tveksamma till leverans av fulltext, endast Wiley- Blackwell utesluter detta. Elsevier har krävt betalning utöver nuvarande avtalskostnad, men den har förhandlats bort. Fyra förlag har levererat data för tekniska tester. Leverans av MARC-poster vid köp av e-böcker betraktas som självklart, men tekniska problem föreligger för att leverera på ett sätt som gör automatiserad behandling möjlig.

59 I avtalen Få in klausul om metadata i BIBSAM-konsortiets avtal:
ICOLC: ” We also encourage online providers and aggregators to allow their metadata to be included in emerging discovery layer services on a non-exclusive basis.” KBART: “provide to link resolver and A-Z list vendors every month (or as frequently as required by title changes) a file in KBART compliant format containing the following information for the package - publication title; print and online identifiers; coverage start and end ranges; title URL; coverage depth and embargo information. The recommendations are available at

60 Senaste året Bra diskussion Bygga kompetens Tydlighet!

61 Nationell infrastruktur
LIBRIS kan inte tillgodose bibliotekens samtliga systembehov, men... LIBRIS kan lägga en grund LIBRIS kan ge möjligheter LIBRIS kan vara en samlande kraft

62 Vad är riktingen?

63 Öppenhet Open Access Open Data Open Source

64 Oberoende ...av specifika leverantörer Utveckling och upphandling
Flexibilitet och förändring

65 Samarbete Inget nationellt bibliotekssystem är en ö!
Samkatalogen byggd genom samarbete Nationella och internationella samarbetspartners Bibliotek och andra aktörer Ingen kan göra allt - alla kan göra något

66 Stay tuned for more rock’n’roll!
LIBRIS? LIBRIS Stay tuned for more rock’n’roll!

67 Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck
Tack! Maria Hedenström, Anna Lundén, Anders Söderbäck


Ladda ner ppt "Nationell katalog och nationell infrastruktur"

Liknande presentationer


Google-annonser