Förebyggande och främjande ungdomsarbete

En presentation över ämnet: "Förebyggande och främjande ungdomsarbete"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande och främjande ungdomsarbete
Presentation av uppdraget. Utvecklingsarbete + prevention. Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete FoU i Väst/GR Göteborgs univeristet Bild: Pia Schmidtbauer

2 FoU - ”o”-balanserade verksamheter
Kunskapande genom byggande spridande stödjande Några exempel: KID – nätverk för kunskapsutveckling Främjande pedagogik Kampen för att bli Någon Forskningsöversikt om GHB Evidensbaserad praktik Exemplifiera med Ung och Trygg, Kungsbacka Byggande – modellen för samverkan och att applicera tidigare forskning till detta område. Men också i detta sammanhang skapa något nytt. Ramarna bestäms av utvärderingen – vad ska man titta på? Men hur man ska titta på det – vilka teoretiska perspektiv, vad i verksamheten man fokuserar på är dels up till den enskilde forskaren och dialogen mellan projektets många olika deltagare och forskare. Spridande – konferenser, tips om literatur, FoUrum, hemsida Stödjande – Äpplet – eget instrument – samarbete först gå över i eget ansvar. Kungsbacka utvärderingsstöd. Stöd för att man själv ska kunna följa upp, artikulera och skapa kunskap om sina erfarenheter. FoU-cirkeln Helena.

3 Uppläggning Prevention, teori och begrepp Något om preventionsmetoder
Valmöjligheter

4 Prevention – området och begreppen

5 Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell
Socioekologiskt system, Bronfennbrenner Den mest etablerade grunden för preventionsarbete idag. Utgångspunkt att människan skapar sin omvärld genom att agera i olika system. Fokuserar också på olika systems kontaktytor med varandra. Men också biologiska system med psykologiska och sociala. I mikrosystemet innehåller de vardagliga kontakterna i familj och skola etc. Mesosystemet innefattar kontakter mellan systemen så som familjesystemet och skolsystemet. Exosystem – sammanhang som påverkar barnet mer indirekt - arbetssituationen för föräldrarna vilket kan innebära att stress bärs in i familjelivet eller möjligheten för föräldrar att vara hemma med sina barn. Makrosystem – ex vis normer och värderingar, symboler i kulturen. Idéer om hur barn ska fostras. Kronosystemet – ex vis historiska avlagringar som påverkat levnadsförhållanden så som uppfinningar när det gäller barnafödande osv. Om utgångspunkten är att system och system av system skapar människan och upprätthåller olika former av beteenden så måste interventioner också riktas mot olika system om de ska kunna förväntas ha effekt. Dels handlar det om att identifiera vad som är de väsentliga områdena att intervenera mot/stärka. Här spelar en helhetlig analys stor roll. Om ett problem skapas och upprätthålls i familjen kan förebyggande arbete som enbart riktar sig mot skolan ha svårt att lyckas fullt ut. I en helhetlig analys är risk- och skyddsfaktortänkandet en utgångspunkt. Ytterligare en utgångspunkt är att barnet genom socialisation lär sig att hantera olika system. Social inlärningsteori säger att barn inte bara lär sig genom egna erfarenheter, utan kan genom att iaktta och sätta sig in i andra personer lära sig genom andras erfarenheter. Här kan man förstå bruket av reflektion, rollspel och liknande som sätt att träna upp en annan förmåga. Modellinlärning förebilder – kontaktpersoner. Vidare intresserar man sig i hög grad för hur det kognitiva systemet som skapar omvärldsförståelse fungerar och hur det ger underlag för olika typer av handlingar eller beteenden.

6 Att förstå utvecklingsvägar
A. Första steget att studera retrospektivt vilka risker som kunde förklara varför det gick illa för vissa. Det sociala arvet Jonson – syskonen klarade sig relativt väl. 70 – 75 % klarar sig hyggligt som vuxna trots stora svårigheter (familjehemsplacerade, gängmedlemmar, hade tonårsföräldrar, blivit sexuellt utnyttjade, uppvuxna med missbrukande föräldrar, psykiskt sjuka föräldrar, fattigdom) och omkring 50 % när det är som värst med multipla riskfaktorer. Benard, 2004 => Det är därmed svårt att prognosticera (kriminologisk forskning, retrospektiv) Schofield och Beck (2005) studerade långtidsplacerade i familjehem. Första gång 58 barn i 4 – 11 år-ålder högriskbarn samtliga i stort sett, andra gång barn unga 7 – 15 år. Barnen delades upp i tre grupper i förhållande till hur det gick för dem. (Bra, bra i vissa avseende mindre bra i andra, dåligt i de flesta). Viktigare att tänka i processer än i listor. Masten et al (2004). Longitudinell studie 205 barn följdes från 1970-talet. Slutsatser: kroniska missförhållanden i barndomen hade inte så stort förklaringsvärde för hur de klarade sig som vuxna utom på två områden: akademisk framgång och uppförande. Begreppet ”planfulness” stort förklaringsvärde. De som hade god anpassning som unga vuxna (28 – 30) hade det också i början av vuxenblivandet (17 – 23). Andra steget, om utvecklingen är så olika vilka skyddande krafter verkar som gör att vissa som lever i mycket utsatta situationer klarar sig bra? Tredje steget vilka kombinationer av risk- och skyddsfaktorer är särskilt viktiga. Mulitplikatoreffekter.

7 Framtiden går alltid lättare att förutsäga i efterhand
Hög risk Motståndskraft 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter Hög risk Motståndskraft 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress Longitudinell studie. Födelsekohort - alla 698 barn som föddes på Kauai Werner & Smith (1982, 1992, 2001) 18 år – 614 tonåringar år: 32 år - 505, 40 år – 489 Många tröttnar på kriminalitet, mognar och kommer helt enkelt i sammanhang där deras motståndskraft – att vilja vara en del övervinner alternativa livsstilar. Tre kluster av skyddsfaktorer skilde den motståndskraftiga gruppen från de barn som utvecklade svåra, permanenta problem. 1. Normal begåvning och en personligthet som väckte ett positivt gensvar i omgivnignen, t.ex. styrka, livlighet och en aktiv, utåtriktad läggning. 2. Starka känslomässiga band till föräldrasubstitut (t.ex. far- och morföräldrar eller äldre syskon). Det gav barnen tillit, självständighet och initiativkraft. 3. Ett externt stödsystem (inom kyrkan, i ungdomsrörelser eller i skolan) som premierade deras kompetens och gav dem en känsla av gemenskap. (Werner och Smith (1992, s. 226). Gunvor Andersson. Utsatt barndom, . 37.) Isle of Wight – alla barn som föddes under ett år – 2291 st. Fördjupande studie kring de som blivit utsatta för allvarlig fysisk misshandel eller sexuella övergrepp. 44 % klarar sig som vuxna. Största skyddande faktorn hur de sociala relationer med föräldrar, kamrater ser ut. Resilience är i detta perspektiv inte något som främst kommer från lyckliga omständigheter i vilken stödjande relationer kommer mer eller mindre slumpmässigt, utan en fortgående process där kompetens i att forma, bevara och dra nytta av stödjande interpersonella relationer utvecklas. Collishaw et al (2007) Resilience to adult psychopathology following childhood maltreatment: evidence from a community sample. Child Abuse & Neglect.

8 Bild från Håkan Stattin
Risker i ungdomsåren Slutsats: Kraftig brottslighet i vuxen ålder föregås nästan alltid av problem under ungdomsåren Slutsats: En stor del av dem med anpassningsproblem i ungdomen utvecklar inte kriminalitet senare Håkan Stattin Örebro. Professor UNDERSÖKNINGSGRUPP 7,500 pojkar som mönstrade vid 18 års ålder i Stockholm. De har följts upp till 35 års ålder i officiella register. Har gjorts i samarbete med forskare inom Socialmedicin

9 Arv och miljö i samverkan
Anti-socialt beteende MAOA (monoamine oxidase A) ett enzym som bryter ner flera neurotransmittorer (hjärnans kemiska budbärare) som påverkar humör och aggression. MAOA har en slags städfunktion som innebär att överskott av neurotransmittorer elimineras så att kommunikationen mellan neuron förlöper smidigt. Även: Om man slår ut MAOA-genen hos möss blir de mer aggressiva. Caspi et al. studerade 442 pojkar (Låg MAOA n= 163, hög, n= 279) som följts sedan födelsen till 26 års ålder. Svårt misshandlade pojkar var mer benägna att visa antisocialt beteende än pojkar som inte misshandlats. Men man fann också att sannolikheten var högre för de pojkar som misshandlats om de hade en genotyp för låga halter av MAOA. De 55 pojkar man fann i denna grupp hade dubbelt så hög risk att få diagnosen uppförandestörning (conduct disorder) under ungdomstiden jämfört med de 99 misshandlade pojkar som inte hade denna genotyp. Och vid 26 års ålder var det tre gånger så vanligt att de hade blivit dömda för våldsbrott. Men miljöfaktorer hade kritisk betydelse. Pojkar som inte misshandlats men som ändå hade genotyp för låga halter av MAOA hade ingen förhöjd risk att bli asociala. Caspi, A., McClay, J., Moffitt, T.E., Mill, J. Martin, J. Craig, I.W., Taylor, A. & Poulton, R. (2002). Role of genotype in the cycle of violence in maltreated children. Science, 297, 851- 854. Ingvar Lundberg (2005), Utsatta pojkar och flickor. En översikt över aktuell svensk forskning. FAS Rutter: Implications Ingen Trolig Allvarlig Caspi et al, 2002 Misshandel, vanvård under barndom

10 Tidig debut för första berusning en indikation på problemutveckling (Stockholmselever i mars 2002)
Bild: Knut Sundell

11 Förstärkande utvecklingsprocesser
Patterson (1982) – coercive relations. Upptrappningsspiraler Stina: Alltså jag var den som sprang runt och skapade bråk hela tiden med andra. Och var elak mot lärarna och sånt. Intervjuare: Vad kunde det handla om sånt? Stina: Alltså jag vet inte själv varför jag var sån. Intervjuare: Men var innebär att vara elak mot läraren? Stina: Ja alltså du vet hur ungdomar är, håll käften din jävla kärring tror du att du är min mamma och sånt där. Och till dom manliga lärarna så var jag liksom ja men din jävla pedofil och sånt där. (…) I sjuan så började jag, jag vet inte vad det var som hände där, jag tror jag tänkte att man behövde vara tuffare eller någonting för att klara sig på högstadiet. Intervjuare: Klara sig? Stina: Mm. Intervjuare: Kände du dig osäker på något sätt eller? Stina: Nä, men man hade sett från dom äldre, från mellanstadiet till högstadiet. Det är ändå en stor grej och då som man hade sett det på rasterna och det var liksom elaka mot varandra. Och då tänkte man att. ”ja dom kanske är såna mot mig också så jag får ju tuffa till mig lite”. Så jag tror det är därför jag hamnade i det gängen jag hamnade och sånt. (DS300085) Stina: I åttan hamnade jag i en OBS-klass i alla fall, eller det heter ju inte OBS-klass. Det var ju bara jag och fyra till och det var ju typ dom värsta i skolan om man säger så. Så jag tror det var där allting började riktigt ordentligt i alla fall. Intervjuare: Fanns det några grejer som gjorde att du kom till den gruppen? Stina: Ja, jag ser det som att ingen lärare ville ha mig men jag vet inte om det är sant. Men alltså jag ser det så fortfarande, för att jag var görjobbig mot lärarna, alltså på rasterna på lunchen på lektionerna – jag blev alltid utslängd.

12 Ungdomsoroligheter - tankemodell
Navigeringsstrategier individ/grupp : Revanscherande; alternativa Socialt kitt - splittring Tillit eller uppdelning ”Vi och dom”

13 Prevention hänger samman med förutsägelse
Framtiden är alltid osäker Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer respektive minskar risken för en viss utveckling Faktorerna har olika betydelse för olika grupper Ingen enskild faktor är utslagsgivande Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare Riskfaktorer förklarar 20 – 49 procent Skyddsfaktorer förklarar 50 – 80 procent I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

14 Från studien ovan visad
Bild: H. Stattin

15 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9
Knut Sundell, FoU-enheten, 2000 Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Bild: Knut Sundell

16 Elever i årskurs 9 som använt narkotika
Knut Sundell, FoU-enheten, 2000 Elever i årskurs 9 som använt narkotika Bild: Knut Sundell

17 Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott
Knut Sundell, FoU-enheten, 2000 Elever i årskurs 9 som gjort allvarliga brott Bild: Knut Sundell

18 Pojkar placerade på grund av beteendeproblem
Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk år 3% 44% Skyddstillsyn el mer år 4% 58% Lagförd år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67% Välfärdsbokslutet, Vinnerljung mfl 718 pojkar och flickor som placerades i familjehem eller på institution 1991 13-16 år vid placeringen, har följts till 25 år med hjälp av registerdata riksrepresentativt urval (70% av alla som placerades 1991) Från: Välfärdsbokslutet

19 Hur många klarar sig? Beror på vad man menar....
Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse år 53 % och inte skyddstillsyn år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott år 20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 % Vinnerljung Bild: Vinnerljung

20 Riskzonen Skyddszonen Prevention Resilience
Tolkar andra negativt Impuls- styrd Riskzonen Problematisk skolgång Kriminalitet Spännings- sökare Droger Empatisk Våld i familjen Skyddszonen Hög intelligens Relations- problem i familjen HATE Inadekvata uppfostrings- metoder Optimist Hög bemästrings- förmåga Separationer Kamrater med problembeteende Upplevs av andra som trevlig Låg SES Social Missgynnat bostadsområde Prevention Kompisar i egna klassen Mer varaktiga problem har personer som är: mer aggressiva, impulsiva våghalsiga, manipulerande mer av lögner mindre av ängslan mobbare koncentrationsproblem auktoritetstrots mindre social kompetens ofta rejekterade av sina klasskamrater Riskhistorien När Ahmed var liten gjorde sällan speciellt mycket väsen av sig. Trots detta var han en riktig liten äventyrare, som gärna balanserade på räcken, klättrade i höga berg och var den förste i klassen som vågade hoppa från översta trampolinen på badhuset. Men när han kom upp i tonåren förändrades han. Han började bli aggressiv hemma, gjorde inte som hans mamma sa. I trettonårsåldern började han röka och var full för första gången. När han var femton drack han nästan varje helg, och ibland rökte han en del hasch. Nu är han16 år, skolkar mkt, umgås med kriminella kompisar, och har även själv begått en del brott. Han bor i ett fattigt förortsområde i Göteborg och är vad man skulle kunna kalla en typisk spänningssökare. Han gillar när det är fart och fläkt, när det händer grejor och tvekar aldrig inför någon farofylld aktivitet – hur riskfylld den än är. Ahmed har det dessutom ganska besvärligt hemma. Hans föräldrar skildes när han bara var två år, och sedan dess har han inte haft någon kontakt med sin pappa. Han vet inte så mkt om sin pappa mer än att han var psykiskt sjuk. När Ahmed var fem år gifte hans mamma om sig med en svensk man. Efter ett tag visade det sig att styvpappan stundtals drack alldeles för mycket. Under dessa perioder var han aggressiv och våldsam. Ahmed har dels själv fått en hel del stryk, men har också tvingats se sin mamma bli rejält slagen vid upprepade tillfällen. Ahmeds mamma och styvpappa är medvetna om att det inte går bra för honom i skolan, att han har kompisar som inte är bra för honom och att han gjort en del brott. Stundtals blir dock bestraffningarna ganska hårda, och dessemellan gör han i stort sett som han själv vill. Den här händelseutvecklingen ser ju inte särskilt bra ut, eller hur? Vad tror ni kommer att hända med Ahmed de närmaste åren? Skyddshistorien Men det finns också en annan historia om Ahmed. Till hans fördel talar att han var en ganska vanlig pojke fram till tonåren. Första brottet han begick skedde inte förrän han var femton år. Dessutom upplevs han av de flesta människor som en väldigt trevlig, optimistisk, social och charmig person med mycket humor. Många i den egna klassen uppskattar honom och tycker att han är kul att vara med. Han uppfattas också som förstående, rakryggad, ärlig och som någon som inte är rädd för att ställa sig på de svagas sida. Nu när han kommit in i en annan umgängeskrets tycker många att han är tuff och häftig – någon man är stolt över att känna. Han är också ovanligt intelligent. Under låg- och mellanstadiet var han bäst i klassen i flera ämnen, bl.a. matte, svenska och engelska. Efter vad vi känner till om risk- och skyddsfaktorer kan man utifrån den här berättelsen se att Ahmed är en ganska drabbad pojke. Han har haft mycket motgång i livet, men har ändå lyckats behålla sin positiva livssyn. Han är intelligent och reflekterande och har en förmåga att leva sig in i hur andra känner det. Genom att aktivt förstärka de goda, positiva och resursstarka sidorna i Ahmeds liv, finns det kanske trots allt ganska goda förutsättningar att få honom att orientera sig bort ifrån brott och droger, och styra sitt liv i en annan mer positiv riktning. Inga brott före 12 års ålder Resilience

21 Riskfaktorer Individnivå Dåliga skolprestationer
Brister verbala förmågan Prestation under förmåga Brister kognitiv utveckling Hyperaktivitet Hög grad aggressivitet Kriminellt beteende innan 12 år Svårhanterligt temperament Underkontroll Oräddhet och spännings- sökande Bristande empati Neuropsykologiska brister Tidig alkohol- och drog- användning Familjenivå Hårda bestraffnings- metoder Barnmisshandel Bevittnat våld Tvingande samspel Bristande tillsyn Separationer från föräldrarna Hög grad konflikter i hemmet Bristfällig kvalitet föräldra-barnrelation Förälders missbruk Förälders psykiska sjukdom Förälders kriminalitet Låg socioekonomisk status Närsamhällesnivå Exponeras för våld Avvikande kompisar Missgynnat bostadsområde Dåliga skolprestationer – presterar under intellekt kapacitet Brister kognitiv utveckling – har svårt tolka socialt samspel, tolkar andra negativt. Begräsade kognitioner – kopplar vissa föreställningar till vissa reaktioner – aggressivitet. För att skydda den egna personen. Bristande empati, flackt känsloliv. Bristande inlevelse gör att man kan utsätta andra negativt i högre grad och svårare att korrigera sig efter egen självreglering. Hög grad av aggressivitet tidig ålder – ofta redan på dagis Kriminellt bet. innan 12 års ålder. Två olika grupper. Allra sämst prognos. Vanligt forts. i vuxen ålder. Andra grupp krim oftast konc till ungdomsåren. Early eller late onset. På fam.nivå: Hårda bestraff.metoder, barnmisshandel Våld i familjen, bevittnat våld Bristande tillsyn och omsorg (monitoring) Förälders psyk. sjukdom, krim el. missbruk. Upprep sep. från föräldrarna (inte skilsmässa i sig) Mkt konflikter i hemmet Kylig, distans rel föräldrar-barn Tvingande samspel – tidigare såg oftast som att dåligt bet som barn berodde på dålig uppfostran från föräldrar. Idag ser mer förhållandet som dubbelriktat. Även att vissa barn m bet.problem tenderar locka fram neg bet. hos föräldrar. Sannolikt förstärker dessa bet. varandra. F:s försök begränsa B:s bet leder bara till bråkar ännu mer. Inte ovanligt F till slut ger upp. Kanske B får vilja igenom bara för F inte orkar bråka mer. På så vis belönas B för sitt neg bet, som därmed upprätthålls o förstärks. Närsamhällesnivå: Bo i utsatt område Krim, exponeras för våld Avvikande kamrater

22 Skyddande faktorer Social kompetens Nyfikenhet Social mognad
Stabila emotioner Stabilt temperament Hög grad psykisk energi Gott självförtroende God intellektuell kapacitet God problemlösningsförmåga Positiv och aktiv i skolarbetet Positiv attityd Optimism Tillförsikt Nyfikenhet Nära relationer Undviker negativa kamrater Beskrivs positivt av andra Utåtriktad Låg grad spänningssökande God föräldrarelation präglad av närhet och värme God föräldratillsyn Familj med färre än fyra barn Hög socioekonomisk status Stöttande nätverk Vilka är då de skyddande faktorerna? Hög intelligens Social kompetens Stabilt temperament Beskrivs positivt av andra Optimist Bra rel till F – präglas av värme, närhet och förtroende Förmåga till nära relationer Stöttande nätverk Undviker kompisar med neg påverkan

23 Risk- och skyddsfaktorer kopplas samman till belöning och motivation
Kommunikation i familjen Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösnings- förmåga Attityder Belöningssystem Alkohol, droger Känsloliv Motivation Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer Mohammed: Vi försöker att någon ska jaga oss, och polisen, det vet du själv, de jagar dig direkt om du gör, du bara kollar på dem. Som sist, de tog en kompis. Han bara stod där, han bara typ hängde där vid den affären vi hänger. Så kom polisen bara och hämtade upp honom och gjorde kissprov och sånt på honom. Intervjuare: Och, det… Mohammed: Det där gör den killen mer så, mer sugen på att röka, att röka maja menar jag då. När polisen tar dig så blir du wah, mannen. De andra kompisarna pratar om det, wah, han där blev tagen. Det hände det, det och det. Så blir man bara mer sugen, så och så. Intervjuare: Du säger att man blir sugen på att röka maja då alltså? Mohammed: Exempel som han killen som bara stod där liksom, stod där vi affären, så kommer poliserna och bara misstänker. Så tog de honom bara. Körde iväg honom så fick han göra pisseprov och så släppte de av honom. Hos oss du vet, hos oss hans vänner, så pratar vi om det. ”Ja polisen tog honom. De gjorde kisseprov på honom.” Då blir han mer sugen du vet, kompisen, på att röka maja. Intervjuare: För att han känner sig provocerad av att han fick lämna pisseprov? Mohammed: Nej, han känner sig mera typ stolt, helt enkelt stolt. Intervjuare: För att? Mohammed: För att vi pratar om honom, för att vi ger honom respekten. Intervjuare: Han växer så? Mohammed: Han växer när polisen typ tar honom och så börjar han. Då får han mer respekt av oss. Intervjuare: Hur går det till när man ger varandra respekt? Mohammed: Det är som respekt är, om man exempelvis kör förbi polisen på vespa och man jiddrar med dem och man gör dem riktigt arga. Då pratar folket om honom och när folket pratar om honom då får han bara mer respekt. Då får han mer luft. Intervjuare: Man får ett rykte liksom? Mohammed: Rykte typ: ”A den där han jiddrade med polisen, han gjorde så, han gjorde så.”

24 Skicklighet ”mastery”
Prevention – ett sätt att bygga kapacitet Stärk mening Generositet Stärk egenkraft Stärk tillit Självständighet Tillhörighet The resilience revolution. Brendtro & Larson Ex på en förändringsprocess – brytpunkt. Bryta idé om sig själv. Sedan en process över tid också. Individuell nivå. A: Det kom, det kom faktiskt i 9an då en lärare som var jävligt underbar, han varje gång jag klarade, han stöttade mig jätte, jätte mycket, jätte, jätte mycket alltså mer än någon annan elev och lärare på hela, hela skolan. Och han stödde just mig för att han sa till, varje gång jag gjorde någonting. Som till exempel på ett prov så jag pluggade aldrig, jag kom dit bara körde som jag gjorde och så fick jag ett godkänt på det provet. Så han sa till mig, han ba fan du vet, satsa på ett VG istället, så jag, jag sket i det han sa och fortsatte så fick jag IG en dag på ett prov. Så tog han in mig i ett rum och så blev han jätte, jätte besviken. Så sa han va fan, jag kommer hit varje morgon och jag försöker verkligen hjälpa dig och du vill inte du vet. Så han ba, jag blir bes, så fick han nästan tårar du vet, och när jag såg det så, jag böev skit, jag mådde skitdåligt själv. Så tänkte, så sa han till mig, fan snälla för min skull så försök bara på det här biologiprovet, han bara försök bara och plugga på det du vet lite. Han ba, jag begär inte att du sitter där i timmar, försök en halvtimme, en timme minst, max, så sa jag till honom okej du vet, så gick jag hem och, pluggade på biologiprovet. Så kom jag nästa dag och kunde nästan hela provet. Så fick jag VG på det provet. Och då blev han så glad, och så, han hoppade nästan i klassrummet och hämtade tårta och bjöd alla och han blev så glad, så glad! Så det blev nästan mest för hans skull att jag pluggade på prov över huvudtaget. Sedan så var det samma sak på utvecklingssamtalen när han satt där med min pappa då, det var min mentor, Robin hette han då. När han satt med min pappa och berättade dåliga grejer så blev min pappa jätte besviken. Men det provet, när han berättade om det, så såg jag hur min pappa lös nästan. För de enda gångerna han hade kommit till skolan var när jag hade bråkat med en elev eller när rektorn visste inte att jag gick på droger eller, det var allting, antingen var jag hos rektorn eller så var jag hos han på grund av att jag hade varit på någon elev eller någonting. Så det var mest de grejerna min pappa fick komma dit för. Medan när han ringde min pappa och berättade om, han ville att han skulle komma till skolan för ett prov, där kände man sig ändå ganska, man var fan skitglad, det var ju första positiva grejen som hade hänt i historien. För de andra lärarna, det enda jag hörde var du kan inte, du kommer inte, du jag har hela tiden, jag sjönk mer ner och ner, men han var, han sa alltid att jag kunde, han ba du kan, matten var helt, jag var helt körd på, men han sa hela tiden du kan, du kommer kunna, du har alltid kunnat och det var bara, bara, bara positiva ord som kom från hans mun som gjordes, gjorde att jag kom högre och högre upp. Och än idag så säger han till mig att, du måste fan plugga vidare fan, jag vet att du kan du vet Skicklighet ”mastery” Stärk talang Brendtro & Larson, 2005

25 Stärkande arbete Skyddsfaktorer familj, skola, samhälle
Grundläggande behov hos ungdomar Motståndskraft hos individen Bättre uppväxtvillkor Omsorgs-/ansvarstagande - Höga förväntningar - Möjlighet att delta och bidra Trygghet Kärlek/tillhörighet Respekt Autonomi, makt Utmaningar ”mastery” Mening Social kompetens - Problemlösnings-förmåga Autonomi Mål och framtidstro Ökat välbefinnande socialt, hälsa, akademiskt - Reducerat hälsomässigt riskbeteende Torbjörn Benard, 2004 Benard, 2004

26 De som klarar svårigheter bättre…
upplever tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence) har positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking) har en positiv självsyn (self regard) upplever förändringar som något positivt (challenge, openness) tycker att det som händer beror av egna handlingar (sense of control) upplever sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy) gör rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control) kan hantera aggressiva känslor (irritability control) hanterar provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control) känner förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support) har en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter (”realistic” perception) Text från Håkan Stattin

27 Motståndskraft Social kompetens Problemlösnings-förmåga Autonomi
Mål, mening och framtidstro Social responsiv Kommunikativ Empati Omsorgskänsla Medlidande Altruism Kunna förlåta Planeringsförmåga Flexibilitet Använder möjliga resurser Kritiskt tänkande Insiktsförmåga Positiv identitet Inre kontroll Initiativförmåga Självkontroll Kunna stå emot Självuppfattning Mindfulness Humor Målinriktning Prestationsinriktad Utbildningsmässigt orienterad Intressen Kreativ Fantasi, idérikedom Optimism Hoppfull Tro Andlighet Känsla av mening En motbild där en negativ identitet utvecklas och bekräftas – när bekräftar de identiteter vi inte vill i de offentliga verksamheterna och hur kan de brytas? Från intervju med lärare för särskild undervisningsgrupp där Stina placerades: I: Finns det något speciellt som du gör för att stödja och hantera elevernas identitetsutveckling? O: Alltså jag själv har jag aldrig vetat. Jag frågade ofta vad är det som gör att det funkar här då? Då kunde dom säga: ja men du respekterar mig. Ja, men det gör ju alla vuxna här. Nä, men då upplever de inte det. För mig handlar det om det är bemötande helt enkelt och att ”jag är som jag är”. Man kan inte låstas att vara. Det kan man inte hos några ungdomar så för dom genomskådar en direkt. Är du inte ärlig och äkta i det du säger och hur du är, då har du inte någon chans Jag lyssnar på dom jättemycket och jag är nyfiken på dom och deras liv och ber dom berätta och så ger jag min egen berättelse - alltså att man är öppen tänker jag. Jag menar om jag har elever som att dom har gjort någonting och så kan jag säga: ”nä, det är inte klokt - hur kan du göra så”, alltså jag kan vara väldigt rak så. men ändå ha respekt. Alltså, jag är också väldigt tydlig med att tala om att jag tycker om dom. Det kan jag säga ett par gånger om dagen även när jag är arg. Jag säger att det är inte den personen du är som jag är arg på, utan det är det du gör som blir så himla tokigt. Alltså bemötande: att visa dom respekt men att ändå vara en vuxen som sätter gränserna på något sätt. Du får ju inte vara någons som dom bestämmer över. Dom testar ju det. Men någonstans att man sätter gränserna. Och sen så brukar jag säga när dom börjar; att du kommer bli jättearg på mig många gånger säkert, och jag kommer bli jättearg på dig men det betyder inte att jag inte tycker om dig för det. Tolkning Etablera en annan kommunikativ ordning som inte bygger på negativ återkoppling utan långsiktigt bygga upp förtroende Tydlig idé om den egna rollen och vad ens uppgifter är En stark inriktning på att etablera goda relationer En tydlig uppfattning om vad relationerna ska leda till Ett starkt engagemang – att vara nyfiken på dem och ställa frågor och berätta om sig själv för ömsesidighet En klar idé om att upprätthålla gränser och ramar. Sedan använder hon visserligen ART som metod och hon betonar också stödet från skolledning som ger stadga. Och skulle behöva en arbetsgrupp som tydligare arbetar med liknande arbetsuppgifter.. Benard, 2004

28 Preventionsområden Protektiva insatser Främjande insatser Preventiva
Simskola för alla Protektiva insatser Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Främjande/promotion Utveckla livskraft genom fokus på tillgångar, kapacitet och anspråkstagande Förebyggande/prevention Stärka motståndskraft genom fokus på inre kontroll, problemlösning och social kompetens Död Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström

29 Sekundärt Tertiärt Primärt
Utgår i första hand från problemets allvarlighetsgrad. Medicinskt präglat Ex på insatser Primär- ANDT, informationsinsatser, familjecentraler. Öppna för alla, ingen särskild risk identifierad Sekundär – begynnande problem. Uppsökande ungdomsarbete bland ungdomar. Vissa former av killgrupper eller tjejgrupp osv Tertiär – vård och stödinsatser. Förhindra att funktionerna bryts ned snabbare än nödvändigt.

30 Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention
Målgrupper i fokus. Universell – utan särskild sållning, erbjuds till alla. Tar inte hänsyn till hög- eller lågriskgrupper Barnavårdscentraler, tandhälsa, vaccinationsprogram. Anti-mobbningsprogram Selektiv prevention – målgrupp som visat upp någon form av problembeteende. Identifierar inte enskilda individer, utan gruppen är i fokus. Finns i riskmiljöer. Fältarbete bland ungdomsgrupperingar, riskgrupper för förhöjd alkoholkonsumtion – fråga om alkoholvanor på vårdcentraler osv, grupper där man känner till att patriarkalt våld kan förekomma. Hembesöksprogram Indikerad prevention – utvecklat ett tydligt problembeteende. Fokus på individer i riskzon. Kroniska och/eller allvarliga beteendeproblem Unga som blivit tagna för brottslighet, droger osv. Familjeträning, terapi för allvarliga och kroniska ungdomsbrottslingar - Vissa program finns på samtliga områden: Komet (PMT) – Skolkomet, förädrakomet, förstärkt komet. En möjlig nackdel med en universell ansats är att mycket energi kommer ägnas åt individer som ändå inte kommer utveckla ett oönskat beteende. Den relativt låga dosen som erbjuds i de flesta universella program är inte kraftig nog att påverka de individer som är i riskzonen (Offord, 1996). - Man reducerar det negativa i att utpeka en speciell grupp som särskilt problematisk. Kommer runt problemet med deviance training. En enskild preventiv insats har ofta positiva effekter på flera olika riskbeteenden. Många oönskade beteenden/utvecklingstendenser som psykopatologi, missbruk, kriminalitet, bristande skolanpassning och oönskad, tidig graviditet har överlappande riskfaktorer -komorbiditet. Genom sitt ofta breda fokus på att reducera risk och främja hälsa blir träffytan av problemförebyggande beteenden stor Man har hävdat att man bör väga risk/problem med den potentiella kostnaden/obehaget vid val av preventiv ansatts. Detta talar förmodligen för universell prevention.

31 Det finns fler… Generellt förebyggande Allmänt förebyggande
Strukturinriktat arbete Situationell prevention Utvecklingsorienterad prevention Social prevention Rättsskipningsstrategi Samhällsinriktad prevention

32 Reflektion Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert arbete?
Vad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur?

33 Vad kan man satsa på? Ta dem på bar gärning! … när de gör något bra…
En tumregel… Ta dem på bar gärning! … när de gör något bra… Ogden Från intervju med lärare för särskild undervisningsgrupp I: Finns det något speciellt som du gör för att stödja och hantera elevernas identitetsutveckling? O: Alltså jag själv har jag aldrig vetat. Jag frågade ofta vad är det som gör att det funkar här då? Då kunde dom säga: ja men du respekterar mig. Ja, men det gör ju alla vuxna här. Nä, men då upplever de inte det. För mig handlar det om det är bemötande helt enkelt och att ”jag är som jag är”. Man kan inte låstas att vara. Det kan man inte hos några ungdomar så för dom genomskådar en direkt. Är du inte ärlig och äkta i det du säger och hur du är, då har du inte någon chans Jag lyssnar på dom jättemycket och jag är nyfiken på dom och deras liv och ber dom berätta och så ger jag min egen berättelse - alltså att man är öppen tänker jag. Jag menar om jag har elever som att dom har gjort någonting och så kan jag säga: ”nä, det är inte klokt - hur kan du göra så”, alltså jag kan vara väldigt rak så. men ändå ha respekt. Alltså, jag är också väldigt tydlig med att tala om att jag tycker om dom. Det kan jag säga ett par gånger om dagen även när jag är arg. Jag säger att det är inte den personen du är som jag är arg på, utan det är det du gör som blir så himla tokigt. Alltså bemötande: att visa dom respekt men att ändå vara en vuxen som sätter gränserna på något sätt. Du får ju inte vara någons som dom bestämmer över. Dom testar ju det. Men någonstans att man sätter gränserna. Och sen så brukar jag säga när dom börjar; att du kommer bli jättearg på mig många gånger säkert, och jag kommer bli jättearg på dig men det betyder inte att jag inte tycker om dig för det. Tolkning Tydlig idé om den egna rollen och vad ens uppgifter är En stark inriktning på att etablera goda relationer En tydlig uppfattning om vad relationerna ska leda till Ett starkt engagemang – att vara nyfiken på dem och ställa frågor och berätta om sig själv för ömsesidighet En klar idé om att upprätthålla gränser och ramar. Sedan använder hon visserligen ART som metod och hon betonar också stödet från skolledning som ger stadga. Och skulle behöva en arbetsgrupp som tydligare arbetar med liknande arbetsuppgifter..

34 Lönar sig förebyggande arbete?
Utanförskapets prislapp Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner Ökad välfärdskonsumtion/år: 350 – tkr Produktionsförluster/år: 300 tkr Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap…) Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader

35 Lönar sig förebyggande arbete?
”Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr” ”Räcker med att lyckas till några få procent” (Nilsson & Wadeskog, 2008) Men då är det viktigt att inte förvärra…” Preventionspotential

36 Viktiga gemensamma faktorer i förändringsarbete
Trovärdiga vägar Understödja hopp Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig Understödjande sociala sammanhang Yrkesskicklighet hos behandlare Hållbar allians för förändring, Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss period och för vissa ändamål Tilltro till den egna modellen Tilltro till behandlare Någon form av sammanhållande rational i behandlingen Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, The Great Psychotherapy Debate. Lätt att alla metoder och kombinationer av bokstäver blir förvirrande. Finns också risk för att skillnader mellan metoder överdrivs. Viktigt att se till det gemensamma.

37 Skam och stolthet – drivande emotioner
Separerande språk Sammanbindande språk ”Elderly speak”/babyspråk Predikande Hotande Dömande Snokande Kategoriserande Skuld-/skambeläggnade Uppmuntrande Berömmande Uppmärksammande Bekräftande Uppskattande Öppna frågor Aktivt lyssnande Skam, tillkortakommande att inte duga. En emotion på många nivåer. Tydlig i Kampen för att bli Någon. Kan visa sig i kommunikation. En underliggande emotion som gör att man ska förstå en hel del av preventiva instatser. Handlar om att skapa eller återskapa stolthet och motverka skamkänslor Separerande Babyspråk – hur mår vi idag då? Predikande – Du borde… du skall… du måste Hotande – Om du inte gör som jag säger så… Dömande – Du är aggressiv.. Du är lat…. Snokande – Vad är det där! Vad gjorde du då! Kategoriserande – Du tillhör dom som inte tål kritik! Skuld-/skambeläggande – Det är ditt fel; Du är usel! Sammanbindande Uppmuntrande – Vad roligt att du vill Berömmande – Vad duktig du är… Uppmärksamma – Jag ser på dig att du är ledsen Bekräftande – Jag uppskatttar din villighet att komma Uppskattande – Jag är verkligen glad över ditt besök Öppna frågor – Var är det som du önskar ska hända? Aktivt lyssnande – Vad jag hör dig säga är att… Efter Bengt Starrin

38 Empiriskt utvärderade kampanjer
Evidensbaserad forskning om metoder Späd-barn För-skoleår Tidiga skolår Tidiga tonår Senare tonår Familj BVC-besök Föräldraträning MST MTFC Familje terapi School manage-ment Kam-rater Effektiv undervisning Classroom management Good behavior game ANT Skola Mass-media Empiriskt utvärderade kampanjer Sam-hälle Högre priser Färre försäljningsställen Bättre kontroll Sammanställt och design av Knut Sundell

39 Effektiv alkohol- och drogprevention
Inget program handlade bara om ANT Tränar sociala förmågor etc Tillfällen för övning och rollspel Involverade flera än barnet Strukturerade (steg-för-steg) Matchning Omfattar existerande nätverk Hela programmet implementeras Utbildning av utbildare Sammanställt av Knut Sundell efter SAMHSA, 2002

40 Stöd och behandlingsinsatser Exempel: effekter vid insatser för ungdomar som begått brott
Typ av insats Effekt Samstämmighet Familjebaserade insatser Positiv: liten – medelstor Medelhög – entydig KBT-baserade program Medelhög Äventyrsprogram Positiv: liten Millitärliknande utbildningsläger (Boot camp) Oklar Avskräckande insatser (Scared straight) Negativ: liten Entydig Kontaktperson/mentorskap Dålig – medelhög Medling vid brott Ungdomstjänst Okänd Underlag saknas Andershed och Andershed, sammanställning Ungdomar som begår brott. Henrik Andershed & Anna-Karin Andershed. Verksamma vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet – Ofta små skillnader – komplexa problem och livssituationer Liten skillnad = cirka 10 % skillnad i utfall, medelstor effekt = cirka 25 procents skillnad Andershed & Andershed; 2010

41 Prevention avseende ungdomar
Program vanligen mer utvecklade för familjer Tvärtemot vad man tror så backar föräldrar undan istället för att öka kontroll. Särskilt tydligt och problematiskt när kommunikationen inte fungerat tidigare Rädda för att förlora det man har Särskilt svårt att kommunicera med barn som är aggressiva eller stänger ute föräldrar Målet är att barnet självmant ska vilja involvera sina föräldrar och känna tillit till att reaktionerna blir stödjande Bör tillhandahålla korrekt information till föräldrar om ungdomars utveckling, utbilda föräldrar i icke-tvingande (non-coercive) tekniker att hantera ungdomar, öka kommunikation, problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen, samt engagera familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang. Efter: Håkan Stattin

42 Samhällsinriktad prevention
Vanliga komponenter: Skapa allianser mellan offentliga resurser och krafter i civilsamhälle och näringsliv Begränsa tillgång till alkohol och droger Erbjud ungdomar kunskaps- och färdighetstränande program Stärk ungdomars anknytning till goda sociala sammanhang (skola, föreningsliv et c)

43 Fritiden – ett viktigt preventionsområde
Kan vara en risk genom Kan fungera skyddande genom att erbjuda Negativt kamratumgänge Gängbildning Brottstillfällen Drogtillgång Ostrukturerad tillvaro Samarbete Utmaningar Delaktighet Kapacitetshöjning Kontakt med vuxna och kamrater Hur skapar vi goda möjligheter för att ungdomar får en positiv fritid?

44 Communities That Care Samla tjänstemän av betydelse för lokalsamhällets utveckling Styrgrupp utses Programkoordinator utses Analys/bedömning av områdets ”risk och skyddsprofil” Bedömning av vilka luckor som finns i befintliga program/åtgärder Val av problemområde och målsättning

45 Utgångsfrågor för utveckling av gemensamt arbete
Vad är problemen i ert område? Finns enighet kring problemen? Vilket är målet som man kan enas om? Vilka styrkor finns i området? Vilka krafter bör man knyta till sig i förändringsarbetet? Finns goda möjligheter för ungdomar att känna ansvar, tillhörighet och finns möjlighet till positiva aktiviteter? Finns positiva förebilder och hur minskar man destruktiva smittoeffekter? Hur vet vi om vi lyckas och är på rätt väg – finns möjlighet till mätning?

46 Tre valmöjligheter… En studie om ett utvecklingsarbete av uppsökande och förebyggande arbete i Göteborg Att starta och driva utvecklingsarbete Att samverka kring barn och unga

47 Tryggare Tynnered – ett sökande ungdomsarbete
En idéstyrd satsning Bakgrund från tidigare ungdomsarbete Engagerade politiker Eget kapital Sex anställda och en chef Främjande förhållningssätt Förändra den lokala ungdomskulturen Utveckla samverkan Påverka befintligt ungdomsarbete Tidigare ungdomsarbete Fältverksamhet, Tynnered Funkar, Kannebäcksprojektet.

48 Tryggare Tynnereds idé och uppdrag
Mål Att genom ett förebyggande arbete främja en lugn och trygg miljö i Tynnered för alla Att motverka förekomsten av ungdomsrelaterad kriminalitet Att vända utvecklingen för ungdomar i riskzon för kriminalitet Att förhindra nyrekrytering till kriminalitet och till kriminella organisationer Målgrupp Ungdomar som riskerar att misslyckas i skola, fastna i arbetslöshet, hamna i brottslighet och därigenom etablera en kriminell identitet.

49 Den preventiva idén Genom att skapa mötesplatser för dialog och delaktighet vill Projekt Tryggare Tynnered ge otrygga ungdomar en möjlighet att vända en negativ utveckling och tillvarata sina resurser på ett positivt sätt. Vi tror att ungdomarna i de aktuella målgrupperna kan gå från en känsla av utanförskap till ett medvetandegörande av sig själva och sina möjligheter.

50 Idén i praktiken

51 Processen i arbetsgruppen
En ”u-kurva” I början stor entusiasm och nyfikenhet inför den breda kompetensen Mot slutet en förmåga att använda sig av bredden, och en tydligare ansvarsuppdelning med flera processer igång. Samverkan till andra uppfattades som välfungerande i stort Under mellanperiod en slitsam process.

52 Mångfaldig styrka eller segdragning
Bred kompetens, men liten gemensam nämnare Tog tid att forma gruppen Olikheter i perspektiv kring verksamhetsinriktning Förankring i området var tvungen att skapas efterhand Jag kände att när vi fick kontoret och stövlar och datorer i en egen liten lokal hur enkelt det är att fastna och komma in i komplicerade diskussioner som i och för sig är oerhört intressanta, men ibland så tar dom alldeles för mycket tid utav det som vi är till för - att knyta så mycket kontakter med folk som möjligt. […] Man väntar in och i detta arbetet får man inte vänta utan man måste ut och agera. (Medlem A) Jag tyckte att det kändes väldigt flummigt, hade svårt att veta lite i vilken ände man skulle börja i. Jag också med den bakgrunden jag kommer ifrån är jag väldigt van vid att ha allting väldigt uppstrukturerat /…/ Jag är van från tidigare när jag har arbetat att man har vetat mer liksom vilka uppgifter man har och här har det varit mest att alla har sprungit på lite samma bollar/…/ ibland har man kommit till sitt jobb på måndag morgon så vet man inte vad man ska göra. (Medlem C) Det blev mycket fokus på att man skulle ha olika kompetenser det var viktigt att man skulle ha lärarkompetens och fritidskompetens och socialtjänstkompetens i gruppen /…/ Eftersom att det ändå var projekt så var det viktigare att ha erfarna personer för att man ska kunna komma någon vart på en sån kort period. Har man helt gröna personer så tar det ju tid, det är okej om man har en fast enhet och det kommer nya och man lär upp dom. Men under en försöksperiod så känner vi att det var inte riktigt vad vi ville ha. (Medlem B)

53 Ledningsfunktion eller ledande funktioner
Ett demokratiskt ledarideal Parallella ledningsstrukturer Förtydligande av ledningen i gruppen Det är ju så här att det är kloka människor. Dom har jobbat en del och jag uppfattar dom som smarta och vassa och duktiga. Då menar jag det vore ett slöseri om jag inte utnyttjade det genom att fråga dom hur de tycker och så tänka efter i lugn och ro och sen komma till ett beslut. /…/ Så kan man så småningom säga att: ”Ja, då måste vi bestämma oss”, då är det jag som bestämmer. Så jag har en idé om att det är väldigt viktigt. Demokrati tar lite längre tid och kan bli lite tjatigt och lite jobbigt, men i längden är det det effektivaste systemet. (Medlem G) Det har varit otroligt skönt att det har funnits så mycket plats för att kunna diskutera för att kunna komma med idéer och för att vi har haft en chef som jag känner verkligen har lyssnat och tagit till sig vad man känner och kunnat liksom komma med förslag på hur man skulle kunna göra. /…/ Men sen så tror jag också att det hade behövts ha en lite mera styrt kanske än vad vi har haft. Att ha lite mera för att hålla samman gruppen och lite mera konkreta förslag på hur vi skulle kunna jobba framåt liksom när det blir frustration när många känner att det är för okonkret och få mer stöd. (Medlem C) [Chefen] kom precis in och sa att vi ska ta upp nu imorgon här på den här heldagen att eventuellt avskaffa [tisdags] träffarna. Då kände jag bara direkt att: ”Ja snälla gör det”. Det blir en symbol för mig att jag känner att vi kan ta de besluten på ett APT, kort och koncist. Så jag skulle vilja ha mer riktat ledarskap helt enkelt. Sen är jag givetvis för det här med demokrati. Jag tycker att det har skötts ganska bra, det här med att man känner som att man får vara med i beslutsfattandeprocesser – tycker jag är jättepositivt. (Medlem E)

54 Bristande kontakter till övergripande ledning
Styrgruppen blev aldrig styrande Träffades inte alltid vid akuta lägen Oklar i rollfördelningen Brister i informationsleden till och från TT och till andra organisationer Torbjörn: Har styrgruppen någon vision för Tryggare Tynnered? Medlem G: Nej, inte som jag uppfattar det tror jag inte. Jag tror inte att dom kommer ihåg målen. Jag tror inte att dom har [målen] någonstans tillgängliga heller liksom. /…/ Kickoffen vi hade [inledningsvis]var mitt sätt att försöka få ett avstamp liksom att nu har nu skrivit under på en vision liksom, nu får ni acceptera det men den tror jag inte gick hem. /…/ Hela tiden säger vi att vi ska jobba långsiktigt men när det väl smäller till så är det det kortsiktiga. /…/ XX har liksom inte riktigt förstått, hon kommer lite för sent och går lite för tidigt och kanske inte riktigt känner att hon förstår poängen med detta. Liksom att hon gör sin plikt och hon sitter på dom här mötena. /…/ Jag vet inte när nästa möte är och det är förmodligen jag då som får ta initiativ till att det ska bli av. (Medlem G)

55 Långsiktigt tänkande inom kortsiktiga ramar
Två år är en kort tid från början Projektet snävades av – tog lång tid att komma igång Osäkerhet inför att få fortsatt andra projektår Negativ inverkan på motivationen Jag försöker jobba som innan jag visste om det, för annars om man inte gör det då kan man då stoppar allt arbete. Man måste ju tänka att det finns en fortsättning, annars är det ingen idé nästan. Samtidigt är det jobbigt att känna att man inte vet [om det blir] någon fortsättning. Vet inte om saker och ting som startas upp och påbörjas, de kanske bara får ett tvärt avslut vid årsskiftet liksom. Det är svårt att tänka långsiktigt och starta samarbete som ska fortsätta om man inte vet vad ska hända sen. Det är jättejobbigt att känna att man inte vet vad som ska hända liksom, söka nytt jobb eller inte. (Medlem C) Jag började ju leta andra jobb liksom och så, och då tänker man att det inte är bra för det här jobbet, om man börjar fundera på vad man ska göra snart. Jag tror det var så för flera i gruppen, så det sänkte väl moralen ganska mycket. Det kan ändå kännas att det ligger kvar lite fortfarande. Jag känner mig lite osäker på vad som kan förväntas till nästa år, nu i och med att det blev: ”Ni får fortsätta på nåder och på dom här premisserna.” Den spontana känslan man får är ju inte att vi fick fortsätta för att vi har jobbat så bra med det här långsiktiga arbetet, utan att det handlar om andra saker. (Medlem D)

56 Att jobba flexibelt inom strukturerade ramar – att jobba brett
Svårt att förstå vad det breda arbetet innebar Vilken är målgruppen Påtryckningar utifrån Blir mer främjande i tankesättet Syftet med hela projektet Tryggare Tynnered är ju, dom ungdomarna som skapar problemen som gör att det blir otryggt – det är ju dom som vi egentligen är till för. Att jobba för att det ska bli tryggare kring. Men för att nå dom så är målgruppen mycket bredare än dom. (Medlem G) Man får ju inte fastna heller. När man ger sig ut och tar dom första kliven, för redan där kanske det händer någonting, utanför dörren när man lämnar kontoret. Så man får vara väldigt flexibel i sitt tänk. Man får ha en grundtanke, men man får lika fort svänga ifrån den. ­(Medlem A)

57 Samverkan Från hot till möjlighet Olika väl med olika aktörer
Bäst när TT uppfattades som en resurs i andra verksamheter, särskilt skolan Det är väl snarare att många känner konkurrens faktiskt. Det fick ju vi verkligen kastat i ansiktet på oss på XX-skolan där ungdomspedagogerna sa /…/att: ”Jag ser mycket hellre att jag är kvar här än att ni ska in här liksom /…/ det här är konkurrenssituation liksom”. Det blir ingen bra situation för samarbetet direkt. (Medlem C) Alltså dels så sitter vi och har möte med kuratorn och där pratar vi mycket om individnivå då, vilka vi kan se ute och som går på den skolan och om vi kan komma in i nått skede [i arbetet]. Det handlar först om att förbättra situationen på skolan med dålig närvaro. Så där har vi träffat föräldrar och elever. Då kan ju vi erbjuda våra tjänster utifrån att man kan träffa oss ibland, komma hit och fika och snacka lite framtid. /…/Sen har vi varit med på introduktionen för de nya sexorna när dom har sovit över på skolan. Då har vi varit med där och kört lite olika teambildningsövningar och sånt där för att lära känna dom. Syftet är att man ska känna dom som man träffar ute under kvällstid i offentligheten. Det är också bra för man träffar ju flera. Vi pratar med rektorn om det här med föräldravandring och hur man kan mobilisera det på skolorna och jag tycker att alla verkar väldigt positiva till Tryggare Tynnered av olika anledningar tror jag, för vi blir som en resurs. (Medlem F)

58 Det uppsökande arbetet
Tidsmässigt en viktig del av arbetet Vissa i gruppen hade svårt att finna sin roll Svårt att få kontakt med ungdomar i början Tydligare ansvarsuppdelning efterhand Rollglidningar Jag har väl tyckt att det har varit svårt att känna det riktigt meningsfullt att liksom bara gå runt och inte få någon kontakt med ungdomarna. Det är ganska många kvällar det blir så, kanske på grund av dåligt väder eller så går man i områden där man inte träffar på mycket ungdomar. I början så känner man inte någon heller, så att då har väl jag känt att jag kan göra ett mycket bättre arbete dagtid i skolorna där man får mer kontakt./…/ hade varit mycket bättre om man hade kunnat bestämma tider till exempel att man har en tjej- eller killgrupp på kvällen, men nu blir det inte att bara ut och fälta. Det kanske är en form av fältning också. Jag vet inte riktigt. (Medlem C) Torbjörn: En sak är att knyta kontakter, och en annan är vad man ska göra med dom kontakterna. Vad ska ni göra med kontakterna? Medlem E: Jaa du, vad ska vi göra med dem? Det enda som egentligen är väldigt tydligt det är väl det här om man ser någon, man träffar någon ofta som man ser far illa på ett eller annat sätt. Att vi har det här samordningsuppdraget. /…/Men utöver det så känner att jag inte vet riktigt vad vi ska göra när vi möter ungdomar.

59 Fältandets funktion

60 Det uppsökande arbetets innehåll

61 Utvecklingsprocesserna

62 Samverkanspartner Det behövs långsiktigt förebyggande arbete
Tryggare Tynnered uppfattades lätta att ha att göra med, flexibla och lätta att kommunicera med Lite svårt att se den röda tråden Svårt för TT att få funktionen av organisationsförändrare Om samverkanspartner hade varit med i planeringsarbetet för projektet skulle acceptans och förståelse underlättats Särskilt uppskattat när TT avlastat eller kompletterat i den egna verksamheten. Mycket uppskattning får också de konkreta utvecklingsprocesserna Information till och från kunde varit mer strukturerat Men, vilken bör vara målgruppen – tidigare åldrar, de som faller emellan?

63 Slutsatser Tar lång tid att utveckla ett projekt
Bör förebyggande ungdomsarbete bedrivas i projektform? Krävs långsiktighet Om organisationsförändring krävs legitimitet – delaktighet under hela processen TT visade att projektidén faktiskt fungerade i vissa fall (som Bergkristallprojektet) Paradoxalt projekt Idén förändrades mot mer främjande och inte mot förebyggande Man sa inte fullt ut vilken målgrupp man (också) arbetade med Projekt som kommentar till ordinarie verksamhet – ett slags organiserat självbedrägeri i utvecklingsarbetets tjänst, eller möjlighet att få tänka fritt?

64 Några övergripande lärdomar
Satsa på utvecklingsarbete inom ordinarie organisationer Tänk långsiktigt Få med medverkande aktörer under hela utvecklingsprocessen Arbeta med kärnfrågor: Samverkan skola och socialtjänst Satsa förebyggande i tidigare åldrar Koppla till ett flexibelt uppsökande arbete. Undersökande förhållningssätt Skapa ledningssamverkan på olika nivåer – inte minst mellan mellanchefer Analysera hur SSP fungerar Missa inte de strukturella frågorna i förhållande till individarbetet Koppla samman med organisationer i civilsamhället

65 Att genomföra förändringar
Konstnär: Echer När kan ni säga att förändringen sker? Att arbeta i projekt och åstadkomma förändringar Tidigare var frågan om genomförandet oproblematiskt: man beslutade något som man sedan väntade sig skulle bli genomfört Nu ser man att genomförande är komplicerat Ex vis: när projekt slutar är det svårt att överföra metoder för att villkor ser annorlunda ut. Projekt förhoppning om framtiden – ideala/andra förhållanden Johansson mfl lärande i projektform – tvärtom ordinarie verksamhet borde jobba med lärande kontinuerligt, men mycket av arbetet (ex vis med klienter) har en projektform Därför har genomförande – implementering blivit aktuell Carina Löfström

66 Det beror ju på vad man ser…

67 Semmelweis ifrågasättande
Semmelweis, 1818 – Från Budapest till Wien. Arbetade som underläkare i gynekologi på Wiens Allgemeine Krankenhaus. Två förlossningsavdelningar. En där läkare utbildades och en där barnmorskor utbildades. Den där läkare utbildades hade mycket hög förlossningsdödlighet – upp mot 25 %, vilket den andra inte hade. Semmelweis tog det inte för naturligt eller oundvikligt. Dokumenterade noggrant. En läkare som skurit sig i handen dog i liknande symptom som de som dog i barnsängsfeber. Fick tanken att något överfördes via händerna. Införde att läkare skulle tvätta sig i klorinlösning. Dödligheten minskade ganska omedelbart till enbart omkring någon procent. Han blev inte accepterad hos läkarvetenskapen. Fanns ingen teori kring bakterier – alltså ingen förklaring, enbart ett möjligt samband. Stred också mot den förhärskande idén om olag i de fyra kropssvätskorna. Blev intagen på sinnessjukhus. Sensomoral. Att ifrågasätta det invanda är grunden för ett kunskapsbaserat arbete, därefter att undersöka skillnader och söka efter möjliga förklaringar och testa i verklígheten. NB Semmelweis upptäckte aldrig bakterien, utan hade en tanke om ett likämne som överfördes. Och nya idéer stöter ofta på motstånd från etablerade grupper som försvarar sin ställning och invanda tankemönster. Men fortfarande är spridning genom dålig hygien ett problem, där läkarna så sent som 2009 utpekades som de värsta bakteriespridarna inom sjukvården. Bland annat genom den vita läkarrocken med långa ärmar som drar åt sig bakterier. Rocken förbjöds av Socialstyrelsen att ha på i möte med patienterna, men används fortfarande, särskilt av äldre läkare (källa: DN Från Internet)

68 Det viktigaste av allt – förändring är möjlig!
År 2005 fanns det sju elever i Sverige som hade alla rätt i en internationell matematiktävlig. Sex av dem gick i samma klass i Rinkebyskolan med Stavros Louca som lärare – också känd som matematiklärare i tv-serien klass 6b i Rosengård. Man kan få bilden av att evidensbaserat arbete innebär att alla ska göra precis samma. Det fungerar aldrig eftersom målgrupp och omständigheter och lärare/socialarbetare skiljer sig åt. Evidensbaserad praktik kan dock innebära att man missar den personliga kapaciteten. Vad är det som Louca då gjorde? Vad kan man lära sig av det? Och passar det in i ett evidensbaserat arbete? Från hans sommarprogram 2008 fick man höra hur han började sitt arbete (citat från Den orättvisa skolan, Fölster mfl, s 71). OBS – lite av hjältehistoria, viktigast att hitta system på organisationsnivå. Finns säkert fler förklaringar. Men ändå lära sig av den relativa framgången. Jag hade ett erbjudande från Vasa Real att bli lärare. Det låg några minuter från min bostad. Men jag lät mig övertalas av Rinkebyskolans rektor Börje Ehrstrand att ta hand om en mycket besvärlig klass. Det skulle antagligen vara bättre att fungera som förebild där än i Vasa Real. Utmaningen var större, tänkte jag. När jag kom in i klassen första gången visste jag faktiskt inte om jag befann mig i en skola eller på ett mentalsjukhus. Jag tappade helt moder och ångrade att jag antagit utmaningen. En av flickorna som då gidck i klassen, och som idag är forskare i biomedicin på Karolinska Institutet, berättade att vi var en mycket stökig klass som såg som vår uppgift att gemensamt hålla ihop mot lärare, och knäcka dem. Och tills du kom hade vi lyckats med det. Jag bestämde mig för att försöka. Jag inledde så här. Jag heter Stavros Louca och kommer från Cypern där jag ägt en nattklubb. Jag har varit med om tre krig och varit efterlyst i 13 år – jag vet inte för vad. Men nu ska jag ta hand om er. Jag hade ett annat bättre erbjudande från Vasa Real – men bestämde mig för er. När jag lämnar er ska ALLA klara den förberedande kursen på gymnasiet i mina ämnen. I alla mina ämnen ska alla av er ha minst VG. Men för att lyckas med detta måste jag få ordning på er. Tro mig, detta är inte bara tomma ord. Ni får pröva mig. Imorgon börjar vi. Det blev dödstyst. Är han så tuff, tänkte de. Redan nästa dag försökte klassens kung utmana mig. Men jag stod emot. De vågade helt enkelt inte… Jag har varit efterlyst i 13 år, jag var en tuffing… Det handlade först om att skapa respekt. Kungen av klassen försvann i tre dagar, kom tillbaka den fjärde och frågade om han fick vara med. Jag kramade honom och sa att jag gladde mig att han ville vara med. För att få ordning på en klass handlar det först om att sätt sig i respekt. Det verkliga betydelsen är dock att få eleverna att känna att du tycker om dem och att du bryr dig om hur det går för dem. Det tredje var att stärka deras självförtroende. För att stärka deras självförtroende av att de faktiskt kunde anmälde jag dem till olika matematiktävlingar. Det enda sätt att ge dem självförtroende var ju att mäta och jämföra dem med andra. De måste själva komma på och förstå detta. Då hände det: De blev den enda klassen i Sverige som fick med tre finalister i en mattetävling. Den andra tävlingen var en internationell matematiktävling. Fem stycken från klassen kom då på förstaplats! Och idag läser klassens kung ekonomi i England. Några slutsatser – även om man kan begära att alla ska åstadkomma ”mirakel” Att inte acceptera invanda tankemönster om hur saker är och vad man kan Att finna sätt som faktiskt (be)visar barnens förmåga och möjligheter Att skapa ett klimat för förändring genom ramar och arbetsallians byggd på kärlek, intresse och omsorg Att utmana och ge möjlighet till stärkt självförtroende Betydelsen av den individuella skickligheten hos läraren/behandlaren

69 Evidensbaserad praktik – mötet med brukare/klienter
Situation och omständigheter Professionell kompetens Klienters erfarenhet & önskemål Effektiv metodik Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen Från intervju med lärare för särskild undervisningsgrupp I: Finns det något speciellt som du gör för att stödja och hantera elevernas identitetsutveckling? O: Alltså jag själv har jag aldrig vetat. Jag frågade ofta vad är det som gör att det funkar här då? Då kunde dom säga: ja men du respekterar mig. Ja, men det gör ju alla vuxna här. Nä, men då upplever de inte det. För mig handlar det om det är bemötande helt enkelt och att ”jag är som jag är”. Man kan inte låstas att vara. Det kan man inte hos några ungdomar så för dom genomskådar en direkt. Är du inte ärlig och äkta i det du säger och hur du är, då har du inte någon chans Jag lyssnar på dom jättemycket och jag är nyfiken på dom och deras liv och ber dom berätta och så ger jag min egen berättelse - alltså att man är öppen tänker jag. Jag menar om jag har elever som att dom har gjort någonting och så kan jag säga: ”nä, det är inte klokt - hur kan du göra så”, alltså jag kan vara väldigt rak så. men ändå ha respekt. Alltså, jag är också väldigt tydlig med att tala om att jag tycker om dom. Det kan jag säga ett par gånger om dagen även när jag är arg. Jag säger att det är inte den personen du är som jag är arg på, utan det är det du gör som blir så himla tokigt. Alltså bemötande: att visa dom respekt men att ändå vara en vuxen som sätter gränserna på något sätt. Du får ju inte vara någons som dom bestämmer över. Dom testar ju det. Men någonstans att man sätter gränserna. Och sen så brukar jag säga när dom börjar; att du kommer bli jättearg på mig många gånger säkert, och jag kommer bli jättearg på dig men det betyder inte att jag inte tycker om dig för det. Tolkning Tydlig idé om den egna rollen och vad ens uppgifter är En stark inriktning på att etablera goda relationer En tydlig uppfattning om vad relationerna ska leda till Ett starkt engagemang – att vara nyfiken på dem och ställa frågor och berätta om sig själv för ömsesidighet En klar idé om att upprätthålla gränser och ramar. Sedan använder hon visserligen ART som metod och hon betonar också stödet från skolledning som ger stadga. Och skulle behöva en arbetsgrupp som tydligare arbetar med liknande arbetsuppgifter.. Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål. Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000

70 Att klargöra utgångspunkter
Vad är förändring? Förändring – av vad? Förändring – hur då? Förändring – bra, dåligt? Förändring – när? Förändring – av vem?

71 Förändring av vanor kan vara trögt
Förändringsarbete möter strukturer i vilka människor handlar för att: De ger trygghet Det uppfattas som riktiga sätt Sådana är reglerna Vill inte göra fel – om vi gör som tidigare är det i alla fall inte helt fel… Personer som har betydelse och makt i det gamla strukturerna Att vanor är tröga innebär att genomförandet kräver god planering… Varför en genomtänkt syn på förändring och strategi för genomförande kan behövas…

72 Modell för förändring 1 Rationell planering
Fas 3: Genomförande Planerade åtgärder - Interventioner i organisationen Fas 4: Evaluering/ utvärdering Undersöka om åtgärderna verkar som planerat samt stabilisering av det nya tillståndet Fas 1: Diagnos Insikt om behov av förändring Problem och möjligheter Fas 2: Lösning Beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd och en plan för att komma dit (åtgärder) Modell som kan ge inspiration och en utgångspunkt, men ofta fungerar det inte så utan (Jacobsen, 2005)

73 Modell för förändring 2 – Pragmatisk anpassning
(Cohen, March och Olsen 1972)

74

75 Förändringsmotivation
Vilja Val Förstå Kunna Olika aktörers beredskap och öppenhet, möjlighet att genomföra en förändring tas med i beräkningen.

76 Tre delar av projektstart
Kunskapsinventering. Finns det aktuella problemet lokalt och inte bara en lösning som ligger i tiden, och hur ser det då ut? Översättning. Hur ska ett utvecklingsarbete matcha lokala förutsättningar? Mobilisering. Vilka ska involveras i satsningen redan från start? Organisering, ledning. En ledningsstruktur som är inställd på och har mandat att agera. Hur gör vi för att små dikeskörningar inte blir stora haverier?

77 Man kan skulle starta med någon form av undersökning…
Att ställa frågor Vad behöver vi ta reda på för att kunna planera vår satsning? Vilka har väsentlig kunskap? Finns det olika uppfattningar, konflikter? Vilka bör involveras i satsningen och med från start? Att söka erfarenhetskunskap Neutralt och mobiliserande kunskapssökande Stödja sig på systematiserad kunskap

78 Om du vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste du finna henne där hon är, och börja just där. (Kirkegaard)

79 Reflektion Hur vet ni om ert projekt motsvarar de lokala problemen i er kommun? Är de aktörer som bör vara med i er satsning engagerade – hur gjorde ni då?

80 Samverkan - nödvändig och svår
Med karta och kompass i samverkansland. Vi vill koppla samman, ta varandra i hand. Svarte Petter valsar runt och faller mellan stolar. Allt medan vi går invanda stigar och gnolar. Med gemensamma krafter vi motar Pelle i grind, och vi avskyr de stuprör som gör envar till blind - Så, nät ska nu vävas och strategi fokuseras, och här ska reviren då slutas att pinkas. Med dynamit ska nu sprängas vattentäta skott. Vi ska se att vi alla samma mål har uppnått. Men, trots så självklar samverkansidé Låt oss ändå det mänskliga se I att söka en trygghet i invanda sätt Och att det inte alltid är alldeles lätt Att va flexibel och helhetlig varenda sekund, och även att skvallra om de andra en stund!

81 Goda skäl till att samverka
Enda sätt att hantera komplexa problem Ömsesidigt lärande – överföring av goda exempel Delade kostnader och risker Ökad gemensam kompetens Hanterar konflikt och konkurrens Tidsbesparing – effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Bättre hjälpinsatser Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande Bidrar till en helhetssyn Kommittén mot barnmisshandel, 2001 Huxham, 2000

82 Samverka inte om allt, men…
Behovet av samverkan uppstår i gränssituationer där det råder oklarhet om vilken profession och/eller organisation som har rätt eller skyldighet att handla

83 Samverkan är olika svårt…
På en byggarbetsplats ser man till att snickarna förbereder för elektrikern i rätt tid för att sedan målaren ska kunna komma. Kompletterande istället för konkurrerande roller. Snickare – elektriker. Operation, kirurg ansvar, operationssköterska. Arbetarna identifierar sig också med varandra på arbetsplatsen på flera sätt. Olika tillhörigheter lever sida vid sida och ordnar tillvaron i ett ”vi” och ett ”dem”. Denna grupp är samtidigt en del av ett större kollektiv av byggnadsarbetare som uppfattar sig ha andra färdigheter och annan kompetens än ”dem” andra. Problem uppstår vid motsättningar mellan grupper som man tillhör – man kan tvingas välja sida. Också konkurrerande kunskapsområden

84 Man konfronterar olika verklighetsbilder

85 Handlar personkemin om tillit?
Kännedom om den andre – roll, funktion, kunskap, värderingar Ungefärligt förutsäga den andres handlingar Förtroende för att den andre: Kommer att agera Agerar på ett kompetent sätt Inte försvårar mitt arbete Testas och återskapas genom återkoppling

86 Samarbetsformer Koordination Kollaboration Konsultation Integrering
Exempel Anmälan, remisser Kopplade utredningar Vissa resursteam Specialskola Organisation Riktlinjer, rutiner Samordning Kulturkänsla Multipel tillhörighet Profession Specifika roller Kompletterande kompetenser Kunskaps-överföring Ömsesidigt överskridande Kritisk punkt Återkoppling Hierarki Påverkans-möjligheter Identitet i helheten Observandum Vad händer egentligen? - Vad är mitt bidrag värt? - Hur komma tillräckligt nära men inte bli uppslukad? - Vem är jag? Några exempel – övergripande Finns fler och andra och kan utvecklas De olika kännetecknen inte uteslutande, snarare kräver de mer intensiva former att även de föregående delarna fungerar. Exempel från Westrins kategorisering av samverkan. Kulturkänsla – lokal organisation osv

87 Samverkan kring utsatta barn och ungdomar
Några exempel Ungdomsteamet på Bergsjöskolan Skolserviceenheten i Kungsbacka Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal

88 Ungdomsteamet på Bergsjöskolan
Startade 1999 Från en idé om integrering till kollaboration Bakgrund oro, gängbildning, kriminalitet, mord på medelålders man Jobba förebyggande, utgå från skolan Två kuratorer, en ungdomssekreterare, två ungdomsassistenter, två förebyggare, två fritidsledare, en skolsköterska, en skolpsykolog En stor del av första gruppen slutade efter första året En andra grupp anställdes som stannade kvar Vilken var skillnaden?

89 Från kulturkrock till minibyråkrati
Reträttzon Regressionsmöjlighet Rumslig Social Buffertzon Översättningsrutiner Mötesformer Mellangrupp När bestämde du dig för att sluta? Det var efter en träff med arbetslaget. Det var en som hoppade på mig igen och ifrågasatte vad jag kunde göra egentligen. När jag gick hem så mådde jag väldigt dåligt och på morgonen efter kände jag att jag nästan inte orkade gå upp. Vad hände mer konkret? Det var en av de äldre lärarna som efter att jag hade informerat om ett ärende. Jag hade sagt att ”det kan jag informera rektorn om, det här kan jag ta tag i” och sådant. Sedan gick vi vidare och då sade han att ”de här elevvårdsärendena, hur blir det med dem?” Då sade jag att det har vi ju gått igenom. Då sade han att ”det sker ju ändå ingenting, det blir ju ingenting gjort och så vidare”. Jag gick i svaromål och sade att ”jag har ju sagt det här och det här, jag kan inte trolla nu”. Jag blev ganska förbannad. Då kändes det så hopplöst att man igen då inte blev behandlad respektfullt. Frustration

90 Samverkan kring utsatta barn och unga
Hanteringsstrategier = Öppen/latent frustration Omgivningstryck Vad ska man tro på? Omgivningstryck – oro ”do something” Hot skapar frustration Självbild – tillkortakommande Professionell identitet – kompetens och integritet Hoppet om de unga Överlevnadsstrategier (mellan Skylla och Karybdis), neutraliseringsstrategier att reducera komplexitet Reducera frustration och osäkerhet. Jmf byråkrati senare. Del i problemlösning: bli av med - bli allt för Position till klienter: distansering - partstagande Förståelse för situationen: reducering av komplexitet – övertagande av kaos Moraliskt arbete: bevissökande – total relativism Neutraliseringstekniker, inspirerat (Sykes och Matza) 1) man förnekar ansvaret över att kunna handla – vi kan ändå inte förändra situationen. Politikerna bär ansvaret för situationen osv 2) man förnekar allvaret i situationen – eller hänför till osäkerhet i hur det är. 3) Man förnekar att det skulle bli något offer av icke-handling 4) man fördömer omgivningen – hur ska de kunna veta. De har själva ansvar för att agera. 5) Man hänför till hänsyn till andra kulturella värderingar och att de står över eller omöjliggör handling + Grundläggande osäkerhet

91 En stödjande struktur Mötet mellan professionerna måste struktureras på ett sådant sätt att de mekanismer som ständigt hotar att rasera god samverkan motverkas. I samverkan kring utsatta barn är dessa mekanismer högst påtagliga.

92 Skolserviceenheten i Kungsbacka
Startade 1994 – första hemmaplanslösningen i Kungsbacka Konsultation till koordination till kollaboration En kurator och en lärare Fördubbling efter ett par år Omstöpning i tre steg Hur förändras samverkan i förhållande till organisering och tillit?

93 Skolserviceverksamheten i Kungsbacka
SSE – se särskild sida Kolla upp tre citat. SSE – första hemmaplansverksamheten Brygga mellan skola och socialtjänst Hitta stödformer som innebar att analysera befintliga verksamheter – handledning – förändring av organisation, resurser, förhållningssätt, metoder, arbeta med verksamheter i kombination med familjer och ungdomar Inte fokusera barnet, familjen – utan på de verksamheter som har att ge dem stöd. Access, tillträde till andra verksamheter – rekonstruktion – att släppa in kräver mandat. Mandat kräver förtrogenhet, uppdrag. Förändrades då access blev svårare – mot metodmässig insnävning familjeterapi, inomprofessionell. Inte längre angeläget för skola. Lokalflytter – stadshuset - eget hus – inom socialtjänstens huvudbyggnad. Bild av verksamhetens status och möjlighet att verka

94 Tvärprofessionella team
Multiprofessionellt Additativt. Multidisciplinärt. Rolldifferentierat. Interprofessionellt Integrativt Interdisciplinärt Rollintegrerat Transprofessionellt Transdisciplinärt Rollkompletterat Professionsupplöst Rollupplöst ”Generalistiskt” Multiprofessionallet: Rollspecialisering. sekventiellt el parallellt, självständiga bidrag, informationsförmedling,, centralt koordinerat – chef, utbytbarhet Interprofessionellt: samspelande specialister, hänsynstagande till kollegornas bidrag, ömsesidiga konsultationer, kommunikation, samarbete, delat ansvar, ”coach”, synergi Transprofessionellt: rollöverskridande, teamprestation, ömsesidigt beroende, tät och flexibel interaktion, självstyrande – funktionellt ledarskap, ”täcker upp” Professionsupplöst: Dysfunktionellt – ”alla görs lika” och ”gör lika”, förnekande av konflikter, makt och status; nivellering. Funktionellt – mångfald leder till helhet, lika arbetsroll/arbetskrav – lika lön, ömsesidigt lärande Thylefors, Persson, Hellström. (2005)Team types, perceived efiiciency and team climat in Swedish cross-professional teamwork Thylefors, 2005

95 Ung och Trygg i Göteborg och Mölndal
Startade 2004 Fyra stadsdelar Bakgrund – gängrelaterade oroligheter - polisens rekryteringsrapport. Satsa förebyggande för att långsiktigt bryta rekrytering. Utökades efter något år till hela staden Koordinering – eller är det allt arbete? Vilken tillit hade samarbetspartners inledningsvis och hur utvecklades den?

96 Två positioner i början
Mottagande Aspekter Entusiastiskt Avvaktande Matchning Punkt noll Länk Innebörd Ny samtalsarena Trojansk häst Strategi Samordning Kommandocentral Bemästrande Övertagande Feed the dog Uppfattades ovanifrån kommet Bristande förståelse för tidigare arbete Uppfattades som kritik mot befintligt arbete och mot samverkan Aspekter = olika ”beslysningsvinklar” på katalysatormodellen Katalysator = starta processer så att något nytt uppstår utan att själv förstöras. Katalysatormetod exempelvis Framtidsverkstäder, men på övergripande plan hela det sammanhang som Ung och Trygg omfattar. Katalysatormodellen och deltagande Organisationer förändras i cykler. När organisationen är i rätt läge öppnar den sig för förändringsförslag på det organisatoriska ”modet”. Vem är Ung och Trygg? Matchning – Hur deltagarna förhållit sig till UTG:s som förändringsagent Innebörd - Hur deltagarna förstått UTG:s huvudsakliga betydelse (satsningens identitet) Strategi – Hur deltagarna uppfattat att UTG velat förändra arbetet med målgruppen i den mån det berör den egna organisationen Bemmästrande – hur deltagarna själva förhållit sig (strategiskt) till UTG som förändringsmöjlighet – förändringshot Två positioner: Entusiastiskt – avvaktande Effekter – sätt att tala och förena olika förändringsambitioner i en gemensam kraft – parentessättning och hålla sig fri Risker – förlora sig själv till ständig förändring eller nedtonar den egna erfarenheten resp stagnerar och upphöjer den egna erfarenheten till något mytiskt

97 Samverkan i partnerskap
Maktasymmetrier dagordningsmakten organisationernas ”tyngd” yrkesgruppers status resursförfogande, inflytande, nätverk Legitimitetshantering interna och externa versioner varje part får ”sitt” mål informella strukturer - starka och bräckliga organisatoriska hierarkier utmanas Externa aktörer kan uppfattas som ”hot” mot organisationernas självbestämmande, legitimitetsgrund. Skapar en delvis ny omgivning = tryck mot organisationerna. Provocerar organisationerna till att förhålla sig Skapar dagordning för vilka frågor som ska prioriteras - kan inte helt förbigås men undvikandestrategier skapas Legitimitetsstrategier för att hantera motstridiga krav, förväntningar och behov i en situation med bristande kontroll över ”produktionen”, den ”politiska” omgivningen och interna krafter.

98 Samverkansformer – en föränderlig process
Samverkan inte en sak – utan behovet av olika struktur skiftar i förhållande till arbetsuppgifterna och del i process. Jmf: Globenbyggandet (Sahlin-Andersson)

99 Alltså… Några hållpunkter

100 Samarbetets fiender Uttalade och outtalade revirstrider
Organisationers strävan efter autonomi Professioners strävan efter handlingsutrymme, självbestämmande (diskretion) Oklart kunskapsfält Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster – pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar… Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga

101 Att lyckas med samverkan
Klart uttalad mål Gemensamt mål Upplevt behov av samverkan hos de inblandade Tydlighet kring vilka problem man vill angripa Kunskap om varandras verksamhet och regelverk Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning Tydliga samverkansrutiner Danermark och Kullberg

102 Huxhams tio tips om samverkan
Samverka bara när det är nödvändigt! Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut yrkesjargong Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som din egen Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt mandat att handla Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar. Motarbeta underlägsenhet hos endera parten Att få saker att hända involverar både stödjande och ”dirigerande” gentemot andra, alltså: 1. Det är tidsödande, komplicerat och har osäker effektivitet, effekt

103 10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan.

104 Och avslutningsvis några ord om utmaningar

105 Utmaningar för förebyggande arbete
Är förebyggande arbete konservativt? Hur mycket kan och bör planeras? Förfogar man över de medel som krävs för att åstadkomma förändringarna? Ett kritiskt förebyggande arbete? Föränderligt i ett föränderligt samhälle Mot förtryck i alla dess former Etiskt och moraliskt reflekterat Ifrågasättande av egna värderingar Kritisk rationalitet, lagstiftning och solidariskt Konventioner om mänskliga, kvinnors och barns rättigheter Träning i medborgarskap genom dialoger

106 Reflektion Vilka gränser finns det för det förebyggande arbetet etiskt? Finns det något som ni tycker är särskilt viktigt som grundläggande princip som skulle vägleda ert utvecklingsarbete?

107 Tack för mig!

108 Risk- och skyddsfaktorer familj och kamrater
Bristande tillsyn, kommunikation Bristande intresse för barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiva till droger Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem Kamrater Drogbruk, kriminalitet Antisociala normer Kamrat-orientering Låg status bland kamrater Sammanställt av Knut Sundell

109 Riskfaktorer skola och närmiljö
Bristande intresse för skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat Närmiljö Få resurser för förebyggande arbete Normer som gynnar konsumtion God tillgång på droger Hög kriminalitet Fattigdom Boendeomsättning Sammanställt av Knut Sundell

110 Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö
Tydliga normer Anknytning Pro-sociala tillfällen Utveckla kompetenser, förmågor Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Sammanställt av Knut Sundell

111 Risk- och skyddsfaktorer samhället
Riskfaktorer Normer som gynnar konsumtion Lagstiftning som gynnar konsumtion Lagbrott åtgärdas inte Skyddsfaktorer Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Propaganda om kombinerat med annat Sammanställt av Knut Sundell

112 Riskfaktorer individen
Poke Tidig debut Positiv till droger Bråkig, aggressiv ”Sensation seeking” Bristande kunskaper om drogrisker Biologisk disposition Sammanställt av Knut Sundell