Introduktion till A.R.T. i skolan Johanna Eriksson och Sara Larsdotter

En presentation över ämnet: "Introduktion till A.R.T. i skolan Johanna Eriksson och Sara Larsdotter"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till A.R.T. i skolan Johanna Eriksson och Sara Larsdotter
27 November Johanna Eriksson och Sara Larsdotter

2

3 ART:s grundare Arnold P. Goldstein 2/5/1933 - 2/16/2002

4 Aggression Replacement Training Utvecklad av Arnold P Goldstein
Vad är ART? Aggression Replacement Training Utvecklad av Arnold P Goldstein Grund i kognitiv beteendeterapi, KBT

5 Catch them being good!!

6 Ha alltid ett salutogent perspektiv
Var multimodal i inlärningsprocessen

7 Multimodalt program Känslokontrollträning Moralträning
Social färdighetsträning Beteendemässigt Känslokontrollträning Känslomässigt Moralträning Kognitiv Känslokontrollträning Moralträning Social färdighets-träning

8 Målgrupper Grupper Familjer Föräldrar Enskilda elever

9 När kan man använda ART? Elever som inte vet hur de ska uppföra
sig eller bete sig. ART ger dem social färdighetsträning

10 Elever som vänder sina känslor inåt. ART lär dem känslokontroll
När kan man använda ART? Elever som tappar Kontrollen, blir utagerande eller aggressiva. Elever som vänder sina känslor inåt. ART lär dem känslokontroll

11 att uttrycka känslor genom känslokontrollträning.
När kan man använda ART? Elever som saknar uttryckssätt för sina känslor ART ger träning i att uttrycka känslor genom känslokontrollträning.

12 ART lär dem resonera och reflektera genom moralträning.
När kan man använda ART? Elever som inte har lärt sig hur man bör leva och hur det de gör påverkar andra ART lär dem resonera och reflektera genom moralträning.

13 När kan ART vara effektivt?
Förebyggande intervention (lågriskungdomar). En av flera komponenter för intensiva åtgärder för högriskungdomar. ART är inte tillräckligt för varaktiga effekter för högriskungdomar. Fler komponenter behövs. T.ex 12stegsmetoden

14 Målsättningar med ART-träning Framgång Respekt genom beteende
Omtyckt av andra Junior ART-tränare Slippa negativa konsekvenser Positiv förebild Bättre självförtroende Ökad självbehärskning - leder till framgång

15 Social färdighetsträning
Problematik Svårigheter med att t ex göra sig förstådd av och förstå andra människor, vilket kan leda till konflikter Åtgärder

16 Social färdighetsträning
I lektionsform få härma och överinlära färdigheterna med aktiv vägledning från tränarna, för att kunna implementera kunskaperna i vardagen i form av hemuppgifter Problematik Åtgärder

17 Förutredning av elevernas resurser
Checklistor för Elev Förälder Lärare Dessa finns bl a i boken ”Prepareprogrammet”

18 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 1 Grundläggande sociala färdigheter, t ex: Att lyssna Att samtala Att ge komplimanger

19 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 2 Avancerade sociala färdigheter, t ex: Att be om hjälp Att ge och följa instruktioner Att be om ursäkt

20 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 3 Färdigheter för att hantera känslor, t ex: Att vare medveten om och förstå andras känslor Att handskas med sin egen rädsla

21 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 4 Färdighetsalternativ till aggression, t ex: Att hjälpa andra Att utöva självkontroll Att bemöta retsamma kommentarer Att undvika slagsmål

22 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 5 Färdigheter för att handskas med stress, t ex: Att framföra klagomål och kritik Att hantera ett misslyckande Att bemöta anklagelser Att handskas med grupptryck

23 Huvudgrupperna i social färdighetsträning
Grupp 6 Planeringsfärdigheter, t ex: Att sätta upp ett mål Att ta reda på orsaken till ett problem Att koncentrera sig på en uppgift

24 Huvudtränarens uppgifter är att:
Förbereda lektionen Hålla lektionen Utvärdera och anteckna motgångar och framgångar hos eleverna Arrangera och genomföra rollspel Stötta och uppmuntra

25 Medtränarens uppgifter är att:
Sitta på lämplig plats, t ex bredvid de som drar till sig uppmärksamhet eller de som har svårast för att vara aktiva på lektionen Stötta huvudtränaren under lektionen Ställa frågor Upprätthålla ordningen Vara en hjälpande hand

26 Kom ihåg att förklara svåra ord
Lektionsstruktur för rollspel Definiera färdigheten Modellera färdigheten Konkretisera färdigheten Välj huvudaktör för rollspelet Planera rollspelet Genomför rollspelet Ge återkoppling på framförandet Välj nästa aktör Ge hemläxa Kom ihåg att förklara svåra ord

27 Observationsuppgifter
Exempel: Ögonkontakt Kroppsspråk Ordval Färdighetsstegen Helheten Röstläge

28 Att inleda samtal (Färdighet 2)
Se till att få ögonkontakt, ev hälsa Starta med enkla vardagliga ämnen (väder, skola, trafik) Använd öppna frågor (=frågor som ej kan besvaras med ja eller nej) Lyssna och observera (använd kroppsspråket) Tala om egna idéer, åsikter och intressen Avsluta (i tid, positivt) äder

29 Ge komplimanger (Färdighet 8)
Bestäm vad Du vill ge den andre personen en komplimang för (t ex uppförande, något den andre gjort, andra bra saker) Bestäm hur Du ska ge en komplimang (tänk på Ditt ordval, uttryck en känsla, tänk på att varken Du eller den andre skall behöva bli generad) Välj rätt plats och tillfälle att säga det (enskild plats, inför en grupp, per telefon, när den andre inte är upptagen med annat) Ge komplimangen (var vänlig och uppriktig, var specifik, vad har den andre gjort som Du gillar) äder

30 känslokontrollträning
Huvudmål med känslokontrollträning Antalet destruktiva aggressionstillfällen ska minska Få ett språk som kan sätta ord på känslor Ge redskap för självkontroll för att hantera känslor

31 Känslokontrollcykeln
7. Självutvärdering 1. Startsignal 6. Social färdighet 2. Kroppsreaktioner 5. Att tänka framåt 3. Känslodämpare 4. Påminnelser

32 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Inre: Min egen tolkning av om en situation är hotfull eller inte Yttre: Händelser runt personen, t ex bråk, någon tar något,våld 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

33 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Redo för kamp Medvetandegöra Kroppens egna varningssignaler Illustrera bildligt 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

34 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Djupandning Tänka behagliga tankar Räkna baklänges Time-out 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

35 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Lugna tankar: ”Ta det lugnt fortsätt att andas lugnt.” ”Det är inte värt att tappa kontrollen.” Problemlösande tankar: ”Kom ihåg att tänka ut en plan.” ”Vi kanske båda har rätt, så försök att samarbeta.” 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

36 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal (forts) Kontroll- och flykttankar: ”Jag kan gå härifrån om jag vill.” ”Det är helt OK att ta time-out.” Positiva omformuleringar: ”Alla kan göra misstag.” ”Jag ska inte låta det här förstöra min dag.” 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

37 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Sociala konsekvenser Långsiktiga konsekvenser Kortsiktiga konsekvenser Inre konsekvenser Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser ”Om……., så……!” 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

38 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Vad kan jag göra istället? Lyssna, hantera retsamma kommentarer, hantera grupptryck, be om förlåtelse, osv. 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

39 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal Eleven bedömer hur bra de har handskats med en konflikt. Belönar sig när de har lyckats. Lära sig upptäcka hur de kunde ha gjort bättre. 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

40 Känslokontrollkedjan
1. Startsignal (forts) Jag blir bättre och bättre på det här! Det var inte så svårt som jag trodde! Nästa gång kommer det att gå ännu bättre! 2. Kroppsreaktioner 3. Känslodämpare 4. Påminnelser 5. Att tänka framåt 6. Social färdighet 7. Självutvärdering

41 Vi vill få eleverna att förstå
TANKE HANDLING KONSEKVENS Kan vi lära eleverna att ha flera tankar kring alternativ för en handling ökar vi chanserna för alternativa handlingar och förhoppningsvis fler positiva konsekvenser. äder

42 S B K Enkel beteendeanalys Startsignal: Vad ledde fram till beteendet?
äder Beteende: Vad gjorde Du? Konsekvens: Vad blev kon- sekvensen

43 S B K Enkel beteendeanalys i skolan
Vad skapar god stämning, deltagande, kamratskap? äder Större öppenhet, färdighetsträning, bra bemötande elever-elever/ elever-lärare Trygg skolmiljö, bra inlärnings-förutsättningar, kamratskap, samarbete

44 S B K Enkel beteendeanalys i skolan
Vad startar tjafs, bråk, ångest, oro i klassen? Vad gör att någon drar sig undan? äder Någon slåss, skriker, lämnar rummet i affekt, blir tyst, gråter Oreda, dålig stämning, sämre inlärningsförutsättningar, dåliga attityder

45 S B K Enkel beteendeanalys för elev
Erik får för svåra arbetsuppgifter. Erik har låg uppfattningsförmåga. äder Erik kommer aldrig igång med skolarbetet, startar argumentationer utan mening Erik tar lärarens uppmärksamhet och tid, Erik stör andra elever, får inget eget arbete gjort

46 Enkel beteendeanalys för elev
äder

47 Att tänka på vid moralträning
Försök inte att övertala andra Döm inte, var neutral Alla har rätt att ändra åsikt Respektera varandras åsikter Ge beröm och positiv förstärkning Håll er till ämnet

48 Moralutveckling Makt Överenskommelse Ömsesidighet System

49 Moralträning - vanliga föreställningar
Självcentrerade tankar Mina åsikter är de viktigaste Förutsätta det värsta All omkring mig har onda avsikter eller tankar mot eller om mig Skylla på andra Att inte se sin egen del i konflikter Bagatellisering Att se asociala beteenden som harmlösa eller acceptabla

50 Moralträning Brister i moralutvecklingen Moralträning
Har ett självcentrerat tankesätt Moralträning Ge eleverna kompetens att resonera utifrån andra förutsättningar än sina egna. Resonera kring olika problemsituationer och dilemman. De elever i gruppen som har mogna resonemang lyfts fram. Diskussionerna hålls utifrån olika vinklar och förutsättningar

51 Moralträning Moralträningens steg: Presentera problemsituationen
Framhäv en mogen moraluppfattning genom att låta den ta störst plats i diskussionen Åtgärda en fördröjd moraluppfattning, exempelvis genom att låta eleven ”byta” uppfattning och argumentera för det eleven inte står för. Befäst en mogen moraluppfattning. Se till att problemen diskuteras ur olika synvinklar

52 Moralträning I planeringen av övningar för moralträning kan följande
punkter vara till hjälp: Exemplen bör vara från elevernas vardag och verklighet Hämta inspiration från massmedia (TV, film, böcker, tidningar etc) Ta vara på aktuella händelser i samhället

53 Moralträning Värderingslinjen Röda och gröna kort Halva meningar
Känslokort Pantomim Bilder Tidningsartiklar Heta stolen Frågespalter

54 Moralträning Dilemman: Fyra hörn Kryssa olika alternativ Rangordna
Öppna frågor

55 Karaktärsdrag Mod Uthållighet Sätta upp mål Ansvar Självkontroll
Hjälpsamhet Samarbete …

56 Syftet med ART i skolan Eleven i centrum Kunna förmedla både
positiva och negativa känslor och tankar på ett konstruktivt sätt Få respekt genom eget respektfullt beteende Eleven i centrum Skapa bättre själv- förtroende genom att ha flera alternativ till problemlösning Lära sig sina egna starka sidor, t ex när fungerar min inlärning bäst Slippa negativa konsekvenser

57 Målsättningar med ART-träning Framgång (i livet, skolan, hemmet osv)
Respekt genom beteende Omtyckt av andra Junior ART-tränare Slippa negativa konsekvenser Positiv förebild Bättre självförtroende Ökad självbehärskning - leder till framgång

58 Enskild ART Aktiv och deltagande i rollspel Medaktör/huvudaktör Dockor
Kort/bilder/illustrationer Involvera och informera familjen Flexibilitet inför olika miljöer

59 Trygghet - en grundförutsättning för bra rollspel Trygghet i gruppen
Eleverna trygga i sig själva Trygghet med tränarna

60 Trygghet i sig själva Övningar för att stärka självförtroendet
Positiv feed-back från tränare och gruppen Tillåtande miljö

61 Trygghet i en grupp Övningar som inte är för svåra Skapa nyfikenhet
Intensitet Tillåtande miljö Rimliga mål och krav

62 Trygghet med tränarna Skapa goda yttre förutsättningar för träningen
Ha rimliga mål Ställ rimliga krav

63 ART-ansvarig Ge stöd och inspirera övrig personal
Ta fram konkreta övningar Hålla ART-lektioner, t ex med rollspel för social färdighetsträning

64 Pedagogiskt material Rollspel för träning av sociala färdigheter utifrån skolsituationer och den gemensam värdegrund Moraliska dilemman som återspeglar skolsituationer Kollage som illustrerar värdegrunderna Checklistor

65 ART och värdegrundsarbete
ART ger enkel struktur med tydliga regler och konsekvenser Alla regelverk bör vila på en gemensam värdegrund Värdegrunden kan omsättas i praktiken med stöd av ART som verktyg

66 Värdegrunder i skolan Lojalitet gentemot elever, kollegor och ledning
Engagemang och delaktighet för alla Förståelse Ansvar Samarbetsvilja Vilja till förändring Se varandras starka sidor Ansvara för arbetsuppgifterna

67 Hur kommer värdegrunderna till uttryck gentemot eleverna?
Värdegrunder i skolan Hur kommer värdegrunderna till uttryck gentemot eleverna? Inga elever är för svåra Ingjut hopp – inte hopplöshet Se möjligheter och arbeta för lösningar – fastna inte i svårigheter (dessa är våra elever ofta väl medvetna om) Se hela människan – fokusera på elevens starka sidor Lev som Du lär Belöna bra beteenden Möt eleven på elevens nivå

68 Hur kommer värdegrunderna till uttryck gentemot kollegorna?
Värdegrunder i skolan Hur kommer värdegrunderna till uttryck gentemot kollegorna? Stötta varandra – var ärlig och lojal mot varandra Kom i tid till och var förberedd inför möten Dela med Dig av Dina positiva och negativa erfarenheter Acceptera inte bristande engagemang

69 Fem steg till positiv inlärning
Underlätta träningen Integrera ART genom handledning av personal Applicera ART i det dagliga livet Involvera familjen Involvera skola/fritids/kortids

70 Skolledningens roll Motivera och inspirera Föregå med gott exempel
Se till att värdegrunden och metoden accepteras och används av all skolpersonal Engagera och förklara för föräldrar

71 Föräldramedverkan Föräldrarna måste informeras och fås att stå bakom värdegrunden Föräldrar måste få verktyg för att följa upp i hemmet

72 Varför? Skolan skall vara en trygg arbetsplats för alla
Trygghet Regel Varför? Skolan skall vara en trygg arbetsplats för alla 1 Definition Uppträd så att du skapar en trygg miljö för dig själv och andra Nej Slå, sparka, knuffas, hota, dra bort stolar, fula gester, skojbråk, mobbing Ja Visa hänsyn Ta ansvar för ditt uppträdande Följ de tillsägelser och anvisningar som ges Gå – spring inte Sitt med fötterna på golvet Använd dig av en lagom stor personlig sfär

73 Definition Välj dina ord
Vårda ditt språk Regel Varför? Alla måste känna sig respekterade och trygga Att kunna uttrycka sig på rätt sätt kan motverka missförstånd, gräl och slagsmål Definition Välj dina ord 2 Nej Ge varandra öknamn, svära, vara sarkastisk, skrika, uttala hot och kränkningar Ja Respektera andras personliga sfär Använd allas riktiga namn Använd normalt röstläge när du pratar – lyssna noga – vänta på din tur när du vill säga något – ge relevanta svar Acceptera ett nej som svar

74 Definition Uppträd på ett passande sätt i alla situationer
Social kompetens Regel Varför? För att lyckas i och utanför skolan måste man veta hur man uppför sig – vad som passar i olika sammanhang Definition Uppträd på ett passande sätt i alla situationer 3 Nej Skräpa ner, klottra, förstöra, hångla eller röra vid någon sexuellt, peta i näsan, släppa sig, rapa, spotta. Under lektioner använda tuggummi, godis, snus, ha på mobilen, ha på sig ytterkläder och/eller huvudbonad Ja Uppträd vänligt och respektera varandra, använd ett vårdat språk Kom i tid och ha med rätt material Använd näsduk när det behövs och använd papperskorgen Säg: ”Var snäll och…”, ”tack” och ”ursäkta mig…”

75 Definition Uppträd på ett sätt som varken stör eller förstör
Självbehärskning Regel Varför? I skolan skall alla ha möjlighet att inhämta kunskap och färdigheter Under skoltiden får man verktyg som lägger grunden till ett kommande framgångsrikt yrkesliv Livslångt Lärande Definition Uppträd på ett sätt som varken stör eller förstör 4 Nej Svara rätt ut – utan handuppräckning Avbryta lektioner genom sen ankomst, toabesök eller hämta material Ej göra det man ska eller ge opassande kommentarer Ja Räck upp handen – vänta på att få ordet Gå in till och ut från lektionssalen lugnt och stilla Håll dig till ämnet

76 Definition Visa respekt och omtanke Tänk positivt
Positivt klimat Regel Varför? Olika åsikter skall respekteras och man skall lära sig att acceptera den som tycker annorlunda Definition Visa respekt och omtanke Tänk positivt 5 Nej Att envist hävda sin åsikt efter det att båda har uttryckt sina ståndpunkter Avbryta eller plötsligt byta samtalsämne Fotografera någon utan lov Ja När man har skilda åsikter – försök förstå varandra och respektera varandras ståndpunkter Låt andra tala till punkt Sök möjligheterna – undvik hindren

77 Allmänt uppträdande i skolan
Visa respekt Använd alltid ett vårdat språk Håll ordning där Du befinner Dig Ha hela och rena kläder Ingen mössa/keps eller ytterkläder inomhus Diska, städa och torka av efter Dig Inga mobiltelefoner i skolan Alla ska känna sig respekterade på skolan

78 Regler i undervisningen
Räck upp handen Ansvara för att Dina läxor blir gjorda Håll ordning på penna, sudd och annat material Ha alltid rätt utrustning till idrottslektionerna Inget godis i skolan Gå – spring inte Visa hänsyn Inget störande av lektionen Alla elever skall ha samma möjlighet att inhämta kunskap

79 Ej tillåtna beteenden Slå, sparka, knuffas, hota Mobbing Skojbråk
Nedsättande kommentarer och sexuella anspelningar Våld och hot om våld leder till polisanmälan. Skolan skall vara en TRYGG plats för alla.

80 Ordning Respekt Kommunikation Arbete Belöningssystem

81 Förstärkare Aktiviteter som förstärkare Materiella förstärkare
Sociala förstärkare Symboliska förstärkare

82 Belöningssystem/Belöningslektion
20 p Spela musik, bild, promenad, fotboll 17 p Läsa bok, högläsning, Alfapet, Schack, Jenga, Yatzy 14 p Spela kort, korsord >14 p Ämnesundervisning* * Detta måste genomföras med så god pedagogik att det inte i första hand ses som ett straff.

83 Litteratur om ART: www.artinstitutet.se
Goldstein, A.P. & Glick, B (1987). Aggression Replacement Training: A comprehensive intervention for aggressive youth. Champaign, IL: ResearchPress. Goldstein, A.P. (1981). Psychological Skill Training: The structured learning technique. New York; Pergamon. Goldstein, A.P. (1997). Skillstreaming the Adolescent; New strategies and perspectives for teaching prosocial skills. (rev. ed.) Champaign, IL: Research Press. Goldstein, A.P. (1994) The Prosocial Gang: Implementing Aggression Replacement Training. Thousand Oaks, CA: Sage. Goldstein, A.P. (1988). The Prepare Curriculum: Teaching Teaching prosocial competencies. Champaign, IL: Research Press. Goldstein, A.P. (1995). The EQUIP Program. Champaign, IL: Research Press

84 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!