Remediering Verk och dokument Remediering Privat remediering

En presentation över ämnet: "Remediering Verk och dokument Remediering Privat remediering"— Presentationens avskrift:

1 Remediering Verk och dokument Remediering Privat remediering
Offentlig och historisk remediering Remediering som process: start/mål Brus

2 Text och bild Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild
Mellan- och blandformer Dokument med skrift är både textuella och grafiska Sammanhanget får avgöra Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll Text Bevarande av “innehåll” och/eller “form”. Mimetisk kvalitet. Graden av tillfört mervärde Bild Digitalfaksimil. Mimetisk kvalitet Bildbeskrivning – dvs bildspecifika former av metadata

3 varför digitalisera? - medietypiska egenskaper
pappersburen textualitet stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren (korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivt arbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren (lagring / presentation), påverkar materialiteten svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar

4 Vad digitaliseras? Material och genrer
handskrifter tryckta skrifter fotografier mikrofilmer och mikrofiche kartor, ritningar, planscher konstverk andra bilder ljud video textilier 3D-föremål

5 Vad digitaliseras? Innehåll och form
vilka verk? vilka dokument? var föreligger störst behov? vad styr urvalet? kanonfrågan vad i materialet digitaliseras (och inte)? i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

6 Vem digitaliserar? amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  myndigheter förlag (t.ex. e-böcker) institutioner (ex Språkbanken) och forskare samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) arkiv och bibliotek 

7 Biblioteksvärlden och digitalisering
Öka tillgängligheten (till hela dokument, delar av dokument, svåråtkomligt eller utspritt material) och användbarheten För forskning, undervisning, allmänhet, andra bibliotek Bevarande Fysiskt ömtåligt material. Självförstörande material Beståndshantering och –utveckling. Underhåll och metadata. Upphovsrättskoordinator. Prestigeprojekt Kompetensutveckling

8 Biblioteksvärden och digitalisering
Utbyggbarhet och flexibilitet Standarder och rekommendationer Minerva, MLA m fl XML, TEI Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) ”Open”-rörelser

9 Argument mot digitalisering
Kostnader. Resurskonflikter. Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) Kompetensbrister Tekniken omogen - slöseri Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

10 Tidsaspekter När digitaliseras ett dokument?
lämpligt för aktören för verket för syftet för ”publiken” Just in time / Just in case Avslutade, pågående och öppna projekt Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

11 Rättsaspekter Rättsinnehavare Vad är upphovsrättsskyddat? Verkshöjd
70-årsregeln Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? PUL Creative Commons

12 Kostnadsaspekter Budgetering inom bibliotek och arkiv
Dyrt eller billigt? Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

13 Hur går det till? Projekt Deep Sharing Strategier Verktyg Process 

14 Processen I: planering och input
Planering. Budgetering. Resursbedömning. Omvärldsbevakning. Val, urval, insamling och bearbetning av material. Dokumentanalys Val av strategi och principer Val av verktyg

15 Framväxande principer
Arkiv och leverans One input – many outputs Text- respektive bilddigitalisering Öppna standarder Innehållsbeskrivande, XML-kompatibel textkodning: TEI, EAD m m Samarbete

16 Processen II: bearbetning
Text- och bildfångst + efterbehandling. Scanning och digitalfotografering Textkodning och annan optimering, t.ex. indexering. Format Test och validering Metadata

17 Processen III: output och underhåll
Val av medier och distributionssätt Publicering och distribution Utvärdering, dokumentation och rapportering Arkivering Underhåll och migrering Fortsatt verksamhet

18 Utgåvetyper Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå)
Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) Historisk-kritisk med variantapparat Parallellutgåva Synoptisk utgåva Genetisk utgåva Arkivutgåva

19 ”Trogen” – men mot vad? Författarens intention - men när?
En särskild utgiven version De(n) text(er) som mötte publiken - men när? Verkets hela levnad och förändring

20 Digital utgivning Versionshantering och arkiv (1, 2)
Användaranpassning (dynamik) Multimedialitet och multimodalitet Interaktivitet (1) (2) Sökning Flersekventiellt arbete (1, 2) Textanalys Uppmärkning

21 Digital utgivning Ett arkiv med flera utprodukter Virtuella samlingar
Genetisk utgivning skört material Tillgängliggörande

22 Textkritik och TEI 1  1: <corr>, <sic>, <del>, <gap/> - finns i TEI Lite Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” <app> <rdg wit="El">Experience though noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="La">Experiment thogh noon Auctoritee</rdg> <rdg wit="Ra2">Eryment though none auctorite</rdg> </app>

23 Nu och snart TEI som utbytesformat Arkiv/leverans-modellen för
text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) bild (TIFF → JPG, PDF) metadata (TEI Header XML → DC, MARC) Datautbyte och samnyttjande av resurser Kollaboration Från bokens sekvens till databasens modularitet Morphing, animationer, personalisering, ’intelligenta’ funktioner

24 Tre mediemodeller Kloning Ersättning Framsteg (cf Bijker 1995)
det är möjligt att identifiera, tyda, formulera och otvetydigt koda "allting" i ett dokument och föra över all denna information till ett annat dokument Ersättning ett måldokument kan ersätta ett startdokument, därför att det nya är i alla avseenden identiskt med det gamla Framsteg (cf Bijker 1995)