Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Nationell infrastruktur för Geografisk information, Inspire, datadelning och geodata.se Torsten Allvar, 2009-06-08.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Nationell infrastruktur för Geografisk information, Inspire, datadelning och geodata.se Torsten Allvar, 2009-06-08."— Presentationens avskrift:

1 Nationell infrastruktur för Geografisk information, Inspire, datadelning och geodata.se
Torsten Allvar,

2 Geodatastrategin Geodataprojekt Inspire ? ELIPS/PRISMA PSI

3 Samverkan en huvudfråga för GIS-Samverkan Dalarna
Studiebesöket hösten 2008 till Hönefoss och Hamar Seminarium i Falun juni 2009 med Georg Langerak Årsmöte med kurs i webbkartteknik mm

4 Erfarenheter från Norge
De har arbetat i projektet Geovekst sedan 1992 SOSI-standarder uppbyggda och tillämpas Norge Digital i funktion sedan 2005 Projektet Digital planprocess – en av flera frukter av samverkansformen

5 Vad kom vi fram till? Behöver vi Geovekst i Dalarna?
Samsyn i kvalitetsarbetet indelning av landskapet med fyra zooner som i Norge Samverkan om allt fler dataskikt, även topografiska data så att ingen dubbelinsamling sker Former för gemensam finansiering och upphandling av kvalitetsarbeten Ajourhållning vid källan, dvs från handläggsprocesser Gemensamt tillhandahållande

6 Den statliga e-delegationen
Delegationens första uppgift, att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, redovisades till regeringen den 19 oktober 2009.

7

8 Seminarium Offentliga rummet
Vad visar detta? Frågor om geografiska data är inte enbart av intresse för kartografer, mätningsingenjörer, lantmätare etc. Det är en samhällsviktig funktion där nu de stora aktörerna börjar agera!

9 EU-direktivet PSI om reglerna inom EU för tillhandahållande av offentliga data
Ska underlätta vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och öka tillväxten på informationsmarknaden Ska säkerställa konkurrens på lika villkor inom EU Myndigheter ska ställa information till förfogande för ”vidareutnyttjande” till alla som önskar detta, inte bara till förmedlare och förädlare

10 Uppifrån och ner eller nerifrån och upp?
Frågor att fundera över: Arbetar vi i Sverige i en process som styrs uppifrån och ner? Är Geovekst och Norge Digitalt exempel på process som styrs nerifrån och upp? Kan vi jobba åt båda hållen samtidigt?

11 Central – Regional - Lokal nivå
Samverkan om vad på respektive nivå? Samverkan om vad mellan nivåerna?

12 Samverkan kommun med kommun
SAM-projektet GIS Arena Projektet Skånekartan UNICOM Hörby + Höör Mariestad-Töreboda-Gullspång Kommuner i Y län utveckling av gemensamt bygglovhanteringssystem Avesta-Fagersta – Norberg Falun – Säter – Gagnef – Leksand

13

14

15

16

17

18 Samverkan kommun med regional nivå
Planhantering kommun – länsstyrelse - Lantmäteri Regionala utvecklingsprojekt Översvämningsriskplanering Regional räddningstjänst Osv

19 Samverkan kommunal med central nivå
Normalavtal kommun – Lantmäteri om adresser och byggnader Normalavtal kommun – Lantmäteri om registerkarta Samverkan om NVDB och lokala trafikföreskrifter

20 Samverkan regional med central nivå
Registerkartesamverkan Lantmäteriet - Länsstyrelsen

21 Om Inspire

22 EU-direktivet Inspire
Europagemensam infrastruktur och gemensamma tillhandahållandebestämmelser om offentliga rumsliga data i syfte att bl.a. öka tillgängligheten och kvalitén Datadelning ska ske mellan informationsansvariga Krav på standardisering, metadata och tjänster Informationsansvaret för olika geodata definieras och tydliggörs temavis Avser miljöinformation

23 Arbetet i Sverige med Inspire
EU-direktivet från 2007 – men Sverige hade jobbat med frågan inom EU under större delen av 2000-talet Svenskt Geodataråd tillsattes 2006 av regeringen som arbetade fram en svensk geodatastrategi, klar 2007 Lantmäteriet fick 2006 ett ansvar att leda arbetet med att bygga upp en nationell infrastruktur Arbetet med en svensk Inspirelag startades Lantmäteriet organiserade ett geodatakansli och startade ett projekt för att ta fram tekniskt ramverk och en gemensam affärsmodell

24

25 Den Svenska Geodatastrategin
Underlättar det svenska genomförandet av EG-direktivet Inspire, men omfattar alla typer av grundläggande geodata, inte bara de datateman som regleras av Inspire Skapar en nationell infrastruktur för geodata och Sveriges bidrag till den europeiska infrastrukturen på geodataområdet Ger geodatamyndigheterna förutsättningar att främja användningen av och öka tillgängligheten till geodata Förbättrar förutsättningarna för en svensk förädlingsmarknad Bidrar till utvecklingen av e-förvaltningen Har geodataprojektet som verktyg för att få fram en svensk geodataportal samt affärs-/verksamhetsmodeller som är gemensamma för geodatamyndigheterna

26 Vad händer under 2010? Geodataprojektets förslag till samverkans- och affärsmodell remitterades 17 maj till informationsansvariga myndigheter. Ändrat i samverkansavtal och bilagor har sedan skett. Färdigt material skickas ut till intressenterna den 11 juni, innehållande bl.a. den definitiva affärsmodellen inkl. "siffror”. Brev går ut till: informationsansvariga statliga myndigheter, samtliga kommuner övriga statliga myndigheter

27 Geodataprojektet inbjuder informationsansvariga myndigheter samt företrädare för Sveriges kommuner och landsting till informations- och diskussionsmöte i Stockholm den 18 juni kl Syftet är att förbereda för påtecknandet av samverkansavtal. Ambitionen är att samtliga parter i allt väsentligt är överens om villkoren och bekräftar sitt deltagande – Avsiktsförklaring - före den 30 juni 2010.

28 September 2010 En gemensam kick-off hålls i Stockholm den 16 september. Till detta möte konstituerande sammanträde skall samtliga handlingar som kommer att gälla för samverkan under 2011 att vara klara. Informationsansvariga myndigheter tecknar under samverkansavtalet.

29 Kommuner Steg 1 från 2011 kan kommunen gå in som partner i datadelningen såsom nyttjare. Kommunen kan presentera egna data via geodata.se men ingår inte i affärsmodellen. Steg 2 från 2013 innebär att kommuner som presenterar egna data via geodata.se även kan gå in som fullvärdig partner även som tillhandahållare.

30 Övriga företag och allmänhet

31 Tillhandahållandekoncept
Kommersiell vidareförädlare Slutanvändare Partner Vidareförädlare Offentlig organisation Kommersiell SA, Icke kommersiell, FoU, Offentlig org Användare Affärs modell Vidareförädlarmodell Vidareförädlarmodell Datadelning Slutanvändarmodell Grov beskrivning Informationsplats och inloggning för återrapp Beställningssystem Avgiftsberäkning Support via utsedda PA, utbildning, träffar Informationsplats och inloggning för återrapp Beställningssystem Avgiftsberäkning Bassupport Informationsplats Beställningssystem Bassupport Informationsplats Beställningssystem Avgiftsberäkning Bassupport Bassupport på produktinformation och avtal/avgift Prova på Avgiftsfri demodata och ”prova på” tjänster via websida. Bassupport

32 Varför nya åtkomstsätt?
Krav från Inspire… …samt Geodatatstrategins intentioner bygger på åtkomst via geodatatjänster; APIer I syfte att … Erbjuda hög aktualitet Minimera antalet lokala kopior, hämta vid behov Följa standarder Enklare kombinera geodata från olika aktörer Sänka behovet av investeringar i kompetens och system Underlätta för små o medelstora företag att nyttja geodata Öka och bredda den enkla användningen av geodata

33 Vilka är de nya åtkomstsätten?
Visningstjänst Används för att hämta bakgrundsbilder; kartor eller ortofoton Bakgrundsbilderna kan fås i de format som standarden stödjer t.ex. PNG och JPEG. OGC WMS-baserad. Kan även vara cachad visningstjänst. (Kallas då ofta WMC-C, TMS eller WMTS)

34 Vilka är de ”nya” åtkomstsätten?
Direktåtkomst Geodata direkt via fråga-svar mönster Kommer vara både Webservice – SOAP+XML/GML-baserad och OGC WFS baserad Begränsade till en mindre mängd objekt. Finns idag för fastighetsinformation via ”egensnickrat” gränssnitt och ÖFF-format. Nu enligt webservice teknik och nya format XML/GML och KML För geografisk information ett helt nytt åtkomstsätt. Funktionalitet för hämta ingår, ex hämta via geografiska villkor eller egenskapskritera (del av adress eller geografiskt hämta närmaste adress).

35 Vilka är de ”nya” åtkomstsätten?
Uttag av kopia Beställning av större mängd av geodata för omfattade analys eller laddning i eget system. Beställd geodata hämtas via filöverföring (ftp, http) satsvis med viss fördröjning. Kan omfatta abonnemang på förändringsdata eller enbart förändringsnotifikation Finns idag för fastighetsinformation i ÖFF. Kommer ersättas av XML/GML-baserat format. Shape, TAB finns kvar för uttag.

36 Vad innebär geodatasamverkan för oss i Dalarna?
Organisationer som verkar som leverantörer av data under en informationsansvarig myndighet, t.ex. kommuner med DRK, ABT och NVDB-avtal. Möjligheten av att bygga upp ”nichade” portaler mot olika verksamheter – regionala eller branchvisa som är kopplade till geodata.se. T.ex. planeringsportal, info24, Utrymmet för att bygga upp parallella dataportaler som inte är kopplade till geodata.se, t.ex. rent kommersiella, t.ex. turistkartan.com

37 Effekter Alla organisationer behöver skaffa sig ett förhållningssätt till nya reglerna för tillhandahållande. Ett syfte är att nyttjandet av geodata skall breddas Att förvaltning och administration skall minimeras Att myndigheter får incitament att bygga applikationer inom sina handläggningar Att konsultbranchen kan utökas mot nya användare och nya tillämpningar

38 En sak till Geodata.se skall ge möjligheter att söka och nyttja olika dataskikt. Vi måste då bli mer medvetna om datakvalitet och eventuella skalgeneraliseringar. Vi behöver bygga ut vår samverkan i att hålla koll på kvaliteten och i att hjälpa varandra i kvalitetsförbättringar.

39 Några exempel på hur Lantmäteriet anpassar sin verksamhet

40 Innebörd - Lantmäteriet
Måste tillsammans med de andra geodatamyndigheterna ta fram nya affärsmodeller för geodataområdet Måste se över marknads-/partnerkonceptet Måste se över produktutbudet samt etablera och prissätta ett nytt utbud av standardiserade produkter och grundläggande geodatatjänster. Måste ta emot alla (myndigheter, kommuner, företag, privatpersoner) som vänder sig direkt till Lantmäteriet för att skaffa geodata Får verktyg för effektiv samverkan mellan myndigheter/ kommuner kring datainsamling och e-förvaltning

41 Affärs- och prismodell Kanaler o Användarstöd
2010 Affärs- och prismodell Myndigheter har sedan maj 2009 möjlighet att datadela. Alla användare har möjlighet att köpa geodata direkt av Lantmäteriet from juli 2010 enl ny PSI lag. En interimslösning för datadelning och försäljning till slutkund gäller vilket innebär 20 % påslag på befintliga avgifter. Nuvarande prismodell gäller. Nuvarande ÅF-modell gäller. Produkter Fyra nya tjänster lanseras för prova på i juni KartaDirekt WMS/TMS, AdressDirekt, RegbetDirekt OrtnamnDirekt I oktober lanseras tjänsterna skarpt enlig ny affärsmodell. Kanaler o Användarstöd Geodataportalen är en informationsplats med möjlighet att söka efter myndigheters geodata. På finns information kring lantmäteriets nya tjänster. Tillhandahållande-organisationen ses över för att även kunna ta emot slutkunder och datadelande myndigheter. Nuvarande ÅF portal och beställningssystem (EBS) finns kvar i sin nuvarande form.

42 Affärs- och prismodell
Affärs- och prismodell Geodatasamverkan och datadelning kommer igång på allvar! Nya affärsmodeller för datadelning, slutkund och vidareförädlare är implementerade. Lantmäteriet har utifrån ny affärsmodell implementerat ny prismodell. Viss småskalig information är avgiftsfri. En 2-årig övergångsperiod för gamla ÅF-modellen gäller vilket innebär att gamla avtal max kan löpa tom 31 dec Nya avtal skall tecknas enl ny modell med nya priser. ÅF får reducerat slutkundspris Produkter Ytterligare geodatjänster kommer att lanseras (FRDirekt samt TopoDirekt) liksom en e-tjänst som möjliggör uttag av kartdata raster. Ett antal tjänster ställs om (adress och byggnad) till ny struktur (pga. flytt nytt Grunddatalager). 80 % av Geodatatjänsterna bygger på befintlig struktur. Det är fortfarande möjligt att beställa uttag av nuvarande GSD- produkter. För FINFO återstår merparten att migreras till nytt grunddatalager varför Överföringsformatet (ÖFF) ännu inte är avvecklat. Kanaler o Användarstöd De prioriterade ingångarna för kunder av geodata är via (Geodataportalen) och På finns ny informationsplats för Lantmäteriets geodata. Geodataportalen har kompletterats med visst affärsstöd bl a licensdatabas för alla myndigheter främst avseende tjänster. Tillhandahållandeorganisa-tionen är anpassad för att även kunna ta emot slutkunder och datadelande myndigheter. Nuvarande best.system är anpassat till ny affärsmodell och nya priser. Nytt affärssystem implementeras.

43 Affärs- och prismodell Kanaler o Användarstöd
2013 Affärs- och prismodell Övergångsperioden för återförsäljarna är över. Återförsäljarnas (numera vidareförädlarnas) samtliga avtal med slutkund är enligt ny affärsmodell. Produkter Alla planerade geodatatjänster enligt produktkonceptet är utvecklade. 50 % av Geodatatjänsterna bygger på befintlig struktur För FINFO återstår merparten att migreras till nytt grunddatalager varför Överföringsformatet (ÖFF) ännu inte är avvecklat. Kanaler o Användarstöd En ny versionen av resulterar i en gemensam marknadsplats för Lantmäteriets samtliga produkter (inkl Div F o D). Ett gemensamt beställnings- samt betalsystem finns framme för Lantmäteriets samtliga produkter. Microbetalningar är möjligt. Nuvarande ÅF-portal upphör.

44 Affärs- och prismodell Kanaler o Användarstöd
2014 Affärs- och prismodell Produkter Max 10 % av geodatatjänsterna bygger på befintlig struktur och kommer därför att få en ny struktur under de närmaste åren. Specifikt för finfo är att nu är fastighet migrerad till nytt grunddatalager varvid ÖFF är avvecklat. Kanaler o Användarstöd

45 Målbild 2015 Informationsansvariga myndigheter och mer än hälften av kommunerna har tecknat avtal om samverkan (datadelning) och får därmed tillgång till myndigheternas geodata för en årlig kostnad. Alla användare har möjlighet att köpa geodata direkt från Lantmäteriet. Lantmäteriet har tecknat vidareförädlaravtal med ett 50-tal förädlare. Lantmäteriet tillhandahåller standardiserade geodatatjänster som bygger på ny struktur, dvs från nytt grunddatalager. Viss geodata är avgiftsfri. De prioriterade ingångarna för kunder av geodata är via och Geodataportalen ( är en informationsplats med möjlighet att söka efter myndigheters geodata. På Geodataportalen finns visst affärsstöd bl.a en gemensam licensdatabas för alla myndigheter. Lantmäteriets nya webb är en gemensam marknadsplats för Lantmäteriets samtliga produkter. Ett gemensamt affärssystem samt beställningssystem för lantmäteriets produkter är implementerad.

46 ELIPS Effektivare processer Nytt grunddatalager
Bättre informationsstruktur Tjänsteorienterad arkitektur (SOA) Förändrat tillhandahållande med mer tjänster till marknaden och interna kunder Målen för Elips i komprimerad form. De täcker väldigt många områden och man inser att det är många förändringar samtidigt. Redan i namnet har man första målet, att effektiviserar processen. Vilket innebär att förbättra och likrikta processerna där det går. Vi ska sedan migrera informationen från stordatorn till en ny lagringsmiljö Medan vi gör det ska passa på att skapa en bättre informationsstruktur och slå samman flera informationsmängder. Vi har också ansvaret för att skapa det nya tillhandahållandet med allt vad det innebär av förändrat arbetssätt och nya tjänster. För att klara detta behöver vi också skapa en tjänsteorienterad arkitektur, dvs att få fristående applikationer och tjänster som kommunicerar med varandra genom fastställada gränssnitt

47 Varför ny struktur? Effektivisering av Lantmäteriets informationsförsörjningsprocess - ELIPS Gamla system (70/80-tal) och miljöer Egenutveckling av pionjärer Gamla arbetssätt och rutiner Höga förvaltnings- och driftskostnader Stödjer inte moderna tillämpningar …behov av förändring Vad blir resultatet? Ett nytt grunddatasystem skapas där datalager och handläggningssystem skiljs åt En objektorienterad informationshantering Informationen beskriven och hanterad som sammanhållna objekt, text och geometri är ej åtskilda Tjänstebaserat informationsutbyte och åtkomst via standardiserade informations- och tjänstegränssnitt. Stordatormiljön avvecklas Informationsgränssnittet ger semantiken Tjänstegränssnittet ger den tekniska beskrivningen Semantiken är oerhört viktig, alltså att vara överens om vilken information som ska eller kan finnas med. Avsändaren av information måste ju veta vad som ska skickas och mottagaren måste kunna tolka data rätt så att olika tillämpningar kan använda informationen.

48 När kommer ny struktur….
Successiv migrering (flytt) till ny miljö Återskapande för att bibehålla befintliga produkter under en övergångsperiod Målsättning är att det mesta är migrerat till > Överföringsformatet försvinner 90 % 50 % Uppskattad andel geodata som migrerats 20 % 2013 2014

49 Samma geodata som förr…
Allmänna kartor, raster Allmänna kartor, vektor Geografiska teman Bild- och höjdinformation Fastighetsregisterinformation Fastighetsprisinformation Allmänna kartorna = GSD Sverigekartan, GSD Översiktskartan, GSD Fjällkartan, GSD Vägkartan, GSD Terrängkartan, GSD Tätort, GSD Fastighetskartan

50 Men successivt införs……
Ny struktur på informationen Nya åtkomstsätt via geodatatjänster Några nya produkter


Ladda ner ppt "Nationell infrastruktur för Geografisk information, Inspire, datadelning och geodata.se Torsten Allvar, 2009-06-08."

Liknande presentationer


Google-annonser