Företag i handeln Butiker, grossister, e-handelsföretag, torghandel, småföretag, kedjor, internationella storföretag, köpcentra, försäljning till konsumenter.

En presentation över ämnet: "Företag i handeln Butiker, grossister, e-handelsföretag, torghandel, småföretag, kedjor, internationella storföretag, köpcentra, försäljning till konsumenter."— Presentationens avskrift:

1 Företag i handeln Butiker, grossister, e-handelsföretag, torghandel, småföretag, kedjor, internationella storföretag, köpcentra, försäljning till konsumenter och företag – handeln omfattar det mesta

2 Handelns roll Samordnar tillverkarnas utbud och kundernas efterfrågan
VARUFLÖDET - Inköp/ import - Transport - Lager KUNDMÖTET - Butiksmiljö - Service & försäljning - Marknadsföring jobb - Omsätter miljarder kr företag jobb - Omsätter 570 miljarder kr företag

3 Yrken i handeln Försäljare Inredare Marknadsförare Ekonomer Ledare
Logistiker IT-expert Inköpare Designer Lagerarbetare Trendanalytiker Etablerare E-handelsexpert Affärsutvecklare m fl…över 100 totalt!

4 Rekryteringsbehov: heta yrken
Säljare Visual merchandisers, dekoratörer Butikschefer, varuhuschefer Bagare Pharmaceuter Dietister Livsmedelsingenjörer HR-personer IT-spetskompetens Ekonomer Inköp

5 Yrkeshögskolan och arbetslivet
”Vid utformningen av yrkeshögskolans utbildningar och deras innehåll ska arbetslivet ha ett avgörande inflytande och dess krav ska vara utgångspunkt vid kvalitetssäkring och utvärdering.” - betänkandet ”Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring”, s 12. Relationen till arbetslivet Dimensionering Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande också över myndighetens prioriteringar och beslut. En kvalificerad omvärlds-bevakning med inriktning på förändringar av kompetensbehoven på arbetsmarknaden är en förutsättning för att myndighetens verk-samhet ska vinna respekt och upplevas som legitim. Myndigheten måste ha breda kontaktytor såväl mot företag, myndigheter, branscher och näringslivsorganisationer som mot arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Synen på yrkeskunnande Kvalitetskriterier och kvalitetssäkring

6 Synen på yrkeskunnande
- Idag beskrivs yrkeskunnande, kompetens och kvalifikationer på olika sätt ”Att vara yrkeskunnig … innebär att man är kompetent för en viss uppgift…” (Per Erik Ellström: Kompetens utbildning och lärande i arbetslivet, Stockholm 1992) Utredaren föreslår att Ellströms modell för att skilja mellan uppgiftsrelaterade (kunskap, förmåga, färdigheter) och normativa (attityder) kvalifikationer används vid planering och utveckling av utbildningar Kunskap delas upp i fyra olika former: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. (Läroplansutredningens betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) utbildningarna måste kvalitetssäkras med utgångspunkt i arbetslivets behov (får eleverna jobb) och krav (möter utbildningen arbetslivets kompetenskrav). ”Beskrivningen av yrkeshögskolan måste börja i ett försök att karaktärisera den kunskap och syn på kunskap som avses prägla yrkeshögskolans utbildningar.” ”Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska i hög grad baseras på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som genereras och utvecklas vid produktionen av varor och tjänster. Denna kunskap är inte alltid systematiskt dokumenterad, men det betyder inte att den inte tål reflexion och analys. Det saknas ofta en traditionell vetenskaplig grund för denna kunskap och den bearbetas sällan i akademisk forskning.” Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande också över myndighetens prioriteringar och beslut. En kvalificerad omvärlds-bevakning med inriktning på förändringar av kompetensbehoven på arbetsmarknaden är en förutsättning för att myndighetens verk-samhet ska vinna respekt och upplevas som legitim. Myndigheten måste ha breda kontaktytor såväl mot företag, myndigheter, branscher och näringslivsorganisationer som mot arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

7 På jakt efter en gemensam syn på kompetens
SIS standard SS ”Ledningssystem för kompetensförsörjning” ger följande definition av begreppet kompetens: kompetens är ”Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter” Vid definitionen av kompetens har följande innebörd lagts bakom orden: Förmåga = erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och färdigheter Vilja = attityd, engagemang, mod och ansvar Kunskap = fakta, metoder – att veta Färdigheter = att kunna utföra i praktiken – att göra

8 Svensk Handels syn på kompetens
Förmågor, ex: att lyssna, tala att planera att analysera att ta initiativ Kunskaper, ex: affärsförståelse yrkeskunskaper ämneskunskaper baskunskaper Vilja, ex: energisk engagerad motiverad Färdigheter, ex: klara högt tempo läsa, räkna, skriva hantera verktyg, fordon, apparater Värderingar, ex: passa tider ärlighet kostnadsmedvetenhet empati Kompetens förvärvas genom erfarenheter, utbildning mm. Att kunna cykla är ett exempel på kompetens som som skapas genom erfarenhet. Det är svårt att beskriva och förmedla förmågan att cykla. Kunskapen är tyst och förmågan att cykla utvecklas genom att människan tar del av de outtalade regler som gäller för cykling, dels genom att se hur andra gör, dels genom att själv prova, och därigenom lära sig att cykla. - Kompetens är att kunna omsätta kunskaper och färdigheter i praktisk handling för goda resultat med hjälp av vilja och värderingar

9 Yrkeskompetens och generell kompetens
Yrkeskompetens är mer situations- och rollspecifik Generell kompetens är mer allmängiltig Grundläggande läsförmåga och matematiska färdigheter Förmåga att kommunicera effektivt i skrift och tal Fungera produktivt och effektivt i grupper, arbetslag Förmåga att relatera till andra ”emotional intelligence” Datakunskaper Lära att lära: förmåga till kritiska iakttagelser, reflektion tänkande om tänkandet, och kreativitet. (Are there key competencies critical to economic success? Levy & Murmane, 1999.)

10 Handelns behov av generell kompetens
Strukturomvandling gör att generella kompetenser är viktiga - Få har samma jobb och uppgifter längre än 5-10 år - Arbetsplatserna förändras, liksom koncept, organisationsformer och kunderbjudanden - Helhetsförståelse och baskompetens är en viktig grund för att yrkeskompetensen ska ge resultat - Lärförmåga och problemlösning behövs i en föränderlig bransch och omvärld

11 Handelns behov av yrkeskompetens
Rekrytering görs utifrån kortsiktiga, specifika behov. Uppgifter söker utförare. - Goda resultat kräver god yrkeskompetens inom exempelvis sälj, ledarskap, butikskommunikation, inköp, logistik, IT, ekonomi - Att omsätta kunskaper i praktisk handling sker alltid i en specifik situation, en yrkeskontext

12 Handelsföretagens önskelista är lång!
Kundbemötande 91,3% Etik & Moral 78,3% Ledarskap 69,6% Ekonomi Grundläggande logistik Social kompetens 65,2% Affärsmannaskap 52,2% Engelska Organisation och Ledarskap Grundläggande inköp 47,8% Varumärkeshantering 39,1% Entreprenörskap Konsumentköplagen och liknande lagar Förhandlingsförmåga 34,8% Marknadsföring Mer avancerad logistik 30,4% Mer avancerat inköp 26,1% Distributionskunskap Miljökunskap & Socialt ansvar 21,7% Gäller butikssäljare och ledare

13 Butikssäljarkompetens
Säljkompetens intresse och motivation av att påverka andra människor. har egen motor, är fokuserad på att nå säljresultat och trivs med högt tempo Servicekompetens förmågan och intresse av att hjälpa andra förmågan att kunna möta människor av olika slag i skilda situationer Strukturkompetens - att kunna planera och organisera uppgifter - hålla ordning och reda Kommunikativ kompetens - att på olika sätt kunna formulera och dela med sig av information - att kunna möta människor av olika slag och lyssna, förstå och göra sig förstådd Initiativtagande kompetens tar egna initiativ och kan sätta planer i handling har stark drivkraft och hög energinivå Samarbetskompetens förmåga och vilja att vara en lagspelare är lyhörd och har förmåga att ta till sig andras idéer och tankar Etisk kompetens ha en god uppfattning om lagar och regler, om vad som är rätt och orätt ha god arbetsmoral, hög integritet och uppvisa pålitlighet. nästan 70 % av de som slutar handla ien butik anger dålig service som orsak Dessa 7 kompetenser har tagits fram av Handelns Valideringsråd genom intervjuer med företag om vilka kompetenser som är viktigast för en butikssäljare.

14 Dimensioneringen ”Initiering av ny utbildning ska ske huvudsakligen i ett samspel mellan arbetsliv, utbildningsanordnare och andra intressenter på lokal eller regional nivå.” Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande också över myndighetens prioriteringar och beslut. En kvalificerad omvärlds-bevakning med inriktning på förändringar av kompetensbehoven på arbetsmarknaden är en förutsättning för att myndighetens verk-samhet ska vinna respekt och upplevas som legitim. Myndigheten måste ha breda kontaktytor såväl mot företag, myndigheter, branscher och näringslivsorganisationer som mot arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

15 Vilken av följande faktorer är viktigast för ditt företags kompetensbehov?
Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande också över myndighetens prioriteringar och beslut. En kvalificerad omvärlds-bevakning med inriktning på förändringar av kompetensbehoven på arbetsmarknaden är en förutsättning för att myndighetens verk-samhet ska vinna respekt och upplevas som legitim. Myndigheten måste ha breda kontaktytor såväl mot företag, myndigheter, branscher och näringslivsorganisationer som mot arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

16 Validering ”En strukturerad bedömning av en persons reella kompetens för att klara en uppgift, en yrkesroll” Viktig fråga för handelns parter. Vår gemensam, nationella syn på handelskompetens är basen för vår dialog med skolor och myndigheter Fördelar med validering Ökad rörlighet och bättre matchning på arbetsmarknaden Mer arbetslivsrelevanta utbildningar Förbättrade metoder för rekrytering och kompetensinventering Större utvecklingsmöjligheter inom yrken och branscher Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande också över myndighetens prioriteringar och beslut. En kvalificerad omvärlds-bevakning med inriktning på förändringar av kompetensbehoven på arbetsmarknaden är en förutsättning för att myndighetens verk-samhet ska vinna respekt och upplevas som legitim. Myndigheten måste ha breda kontaktytor såväl mot företag, myndigheter, branscher och näringslivsorganisationer som mot arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Validering bör ges en central roll för att mäta kvalitet i YH, och för att koppla samman YH med arbetslivet.

17 Handelns Kompetensråd
Ett partsgemensamt råd (med adjungerade företagsrepresentanter) ger valideringsmetoden tyngd och trovärdighet Företag och anställda är viktiga målgrupper, deras intressen bör tillgodoses En nationellt grepp för hela handeln för att säkra kvalitet och likvärdighet, så att intygen blir gångbara. Administrera intyg, utbilda bedömare, utveckla definitioner och metoder Driva utvecklingsprojekt

18 Valideringsupplägg Självskattning Intervju Teoretiskt prov
Arbetspsykologiska tester Praktiska uppdrag – rollspel och gruppövningar Coachande återkopplingssamtal

19 Att lära ut yrkeskompetens
”praktik”; LiA, APL Rollspel, övningar, uppgifter uppgifter, dagböcker, coachning skolförlagt lärande