Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Karlstads Universitet

En presentation över ämnet: "Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Karlstads Universitet"— Presentationens avskrift:

1 Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Karlstads Universitet
Strategisk arena för idéutbyte kring lärande, text och språk Göteborg, 2 december, 2011

2 Tidsramar för CSL 0830-0845 Pia Sundqvist: Om CSL
Susanne Duek Carina Hermansson Marie Tanner RAST Michael Tengberg Peter Andersson Pilar Álvarez Anita Ward och Camilla Grönwall Pia Sundqvist

3 Hemsidan – sköter själva, informatör på G; här lägger vi dagens PP!

4 Historik Högskolan i Karlstad: Centrum för språk och litteratur
Slutet av 1980-talet; Moira Linnarud, Stig Thoursie Symposium 1993 Verksamheten vilar… Eva Ringqvist-Larsson: Utvärdering språkutbildning, svenska lärosäten Hon föreslår ett centrum med stark didaktisk inriktning 2003: Centrum för språk- och litteraturdidaktik bildas (Moira Linnarud) Informell centrumbildning Språksatsning (men vi förlorade Fr och Ty…) Liten forskningsbudget

5 KAU:s didaktiska centrumbildningar
Lärarutbildnings- nämnd (LUN) CSL Engelska Litteraturvetenskap Pedagogiskt arbete Spanska Svenska språket Svenska som andraspråk CSD SMEER UBB Praxisnära forskning LUN-relevant forskning Mångvetenskaplig ämnesdidaktisk miljö Utveckling av praxisnära forskning Utveckling av lärarutbildningsrelevant forskning UBB Utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom SMEER Science Mathematics and Engineering Education CSD Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik CSL Centrum för språk- och litteraturdidaktik

6 CSL formellt inrättad centrumbildning 1 juli 2010
Styrelse (3% vardera) Vetenskapliga ledare (25% vardera) Intresserade medarbetare Ordf. Ingrid Mossberg-Schüllerqvist Ämnesrepresentanter (4) Doktorandrepresentant (1) Extern ledamot (1) Doc. Christina Olin-Scheller Fil.dr Anna-Lena Göransson Från olika ämnen, avdelningar och fakulteter (och regionens lärare) Hemsida och mejllista Seminarier och workshops CSL-dagen

7 Forskningsinriktningar
New literacies & relationen informellt-formellt lärande Samtal, läsande & skrivande i alla ämnen Bedömning & bedömningspraktiker i skola och högre utbildning Ämnesdidaktiska perspektiv i högre utbildning

8 Docentmeriteringar Lektorsforskning Publiceringsprogram
Former för forskning Docentmeriteringar 40% på två år Lektorsforskning Pilotprojekt – artiklar Publiceringsprogram Stöd för work-in-progress

9 Pågående ej närvarande projekt (1)
Effekter av SPRINT-undervisning på högstadieelevers språk- och ämneskunskaper (engelska, svenska, no, so) Longitudinell studie (år 7-9) Syfte: Bidra till en mer heltäckande bild av effekterna av svensk SPRINT-undervisning Ex: Sker eventuella vinster i engelska på bekostnad av svenskan och begreppsförståelsen i de ämnen som undervisas delvis på engelska (no, so)? Marika Kjellén Simes, engelska Lena Lötmarker, svenska

10 Pågående ej närvarande projekt (2)
Forskningsbevakning åt Skolverket om betyg och bedömning Ingrid Mossberg-Schüllerqvist, litteraturvetenskap

11 Pågående ej närvarande projekt (3)
#srynotfunny: The communicative functions of hashtag usage on Twitter (under review, JCMC) Pragmatic (Grice, Searle) analysis of the creative use of the hashtag form on Twitter. “On 9/11 the world united in horror&despair. Let’s not wait for tragedy to be united. #srynotfunny” Förhållandet mellan talspråkliga och skrivspråkliga drag i onlinespråk Peter Wikström, Engelska,

12 Tidig läs- och skrivutveckling hos barn med svenska som andraspråk med fokus på barn till illitterata föräldrar Susanne Duek, doktorand i Pedagogiskt arbete och adjunkt i Svenska som andraspråk Obs! Work in progress Eller snarare…before! Fältet: Literacy studies, ekologiskt perspektiv

13 Bakgrund Lärarutbildningen: Tidig läs- och skrivstimulering, hemmets betydelse för läs- och skrivutvecklingen SFI: Alfabetiseringsgrupper Grundskolan: Elever från illitterata hem Andraspråkselever starkt överrespresenterade bland elever som inte når grundskolans mål (Skolverket 2009, Taguma et al, OECD-rapport 2010). Läsförmågans betydelse för att klara skolans teoretiska ämnen (Kulbrandstad 2003).

14 Teoretiska utgångspunkter
New Literacy studies (Street 2000, 2003, Heath 1983, Barton 1994, Fast 2007) Ekologiskt perspektiv på literacy (Barton, 2007) Fast (2007) Läsande och skrivande ses inte som en isolerad del av människans olika förmågor, utan i ett mycket vidare, socialt perspektiv där läsande och skrivande är integrerade delar av en människas språkande och meningsskapande i allmänhet. Fast (2007) menar att ett barn socialiseras in i skriftspråket först och främst i hemmet med stöd och inspiration av familjen. Detta är en process som också enligt Barton (1994) börjar i princip så snart barnet föds. Fast visar i sin avhandling (2007) hur olika förutsättningarna för de sju barn som hon undersöker ser ut i deras väg att erövra skriftspåket, trots att alla sju lever och börjar sin skolgång i Sverige. Jag vill undersöka hur delar av processen att erövra skriftspråket ser ut för en specifik grupp, nämligen de barn som växer upp i den utpräglade skriftspråkskultur som Sverige är, men i hem där skriften har ringa, eller ingen plats alls. Under de senaste två decenniernas invandring har det kommit en hel del vuxna människor till Sverige som helt saknar kunskaper i att läsa och skriva. Vi vet också att resultaten efter avslutad grundskola för elever med migrationsbakgrund i Sverige, på gruppnivå, är betydligt sämre än för elever i genomsnitt. Även elever som är födda i Sverige (s k "andra generationens invandrare") visar sämre skolresultat i samtliga rapporter som OECD:s rapportsamling Reviews of Migrant Education Sweden (Taguma et al 2010) redovisar. Över 21 % av gruppen elever med migrationsbakgrund når inte målen som ger grundläggande behörighet för gymnasiestudier. Motsvarande siffra för samtliga elever ligger på något över 10 % (Axelsson 2004). Det är också redan känt att andraspråkstalare som grupp visar upp sämre läsförmågor, både vad gäller avkodning och tolkning, än förstaspråkstalare (Kulbrandstad 2003).

15 Syfte Anledningarna till de skolmässiga tillkortakommanden som finns hos gruppen elever med migrationsbakgrund är flera och mycket komplexa, men att urskilja och studera de elever som kommer från illitterata hem skulle kunna vara ett led i att ta reda på några eventuella orsaker och är dessutom ett sätt att ytterligare öka förståelsen kring miljöns betydelse för litteracitetsutvecklingen mera generellt. Barn som växer upp i (helt eller delvis) illiterata hem här börjar i svensk skola och får där förstås undervisning i att lära sig läsa och skriva. Frågan är hur den processen ser ut när man växer upp i hem där skriften inte alls har samma naturliga funktion som i de flesta etniskt svenska hem. Det är troligt att böcker, tidningar, brev etc. har en underordnad roll, om de ens existerar i någon större utsträckning, De flesta av de här barnen deltar i den ordinarie undervisningen och frågan är om lärare ställer samma krav på föräldragengagemag i barnens skolgång som för andra barn i klasserna och hur kraven i så fall hanteras av föräldrarna samt hur lärarna ser på saken.

16 Metod? Etnografisk studie i både hem- och skolmiljö
Vill försöka beskriva både barnets, föräldrarnas och lärarnas perspektiv

17 Förväntade resultat?? Kanske få svar på några av frågorna nedan:
Hur påverkar hemmet läs- och skrivutvecklingen för dessa barn? Är detta ett problem från skolans sätt att se på det eller inte? Hur hanterar skolan dessa familjers situation? Hur möter man i familjen de krav på läs- och skrivkunnighet som dagens samhälle, och inte minst skolan, kräver? Hur ser motivationen för utbildning ut i familjerna? Hur använder man digitala verktyg (internet, mail, sms, smartphones generellt)? Används digitala verktyg ö h t i familjerna? Vad har skolan att lära? Och sist men inte minst: Hur stor betydelse har egentligen hemmet för ett barns litteracitetsutveckling?

18 Yngre barns textskapande
Carina Hermansson, doktorand i Pedagogiskt arbete

19 Skrivhändelsers möjligheter. Vad händer emellan skrivaren och texten?
Carina Hermansson

20 Studien Barns skrivhändelser Children’s text-like writing events
Studera hur text-likt skrivande uppstår sex till sju-åringar två klasser i två olika skolor södra Sverige 13 månader, en heldag varannan veckan, Jan till May 2011 Etnografisk ansats video- och ljuddokumentation fältanteckningar skriftliga texter informella samtal med barn och lärare

21 Sex till sjuåringar gör
Ett exempel: Sex till sjuåringar gör en bokstavsramsa

22 Grundantaganden om barn och barndom literaciteter
Becomings – Deleuze and Guatarri (1987) producent OCH konsument kompetent OCH under utveckling flexibel OCH statisk literaciteter Literacy som sociala praktiker, processen i fokus New Literacy Studies (Barton, 1994; Gee, 1996; Street, 2005) Gap mellan literacy praktiker i hemmet, i kulturella och sociala kontexter och i utbildningssituationer

23

24 Syftet som en effekt av intra-aktioner där många olika agenter –
Studera hur text-likt skrivande uppstår som en effekt av intra-aktioner där många olika agenter – mänskliga såväl som icke-mänskliga (pennor, datorer, kroppar, kroppsdelar, tankar, ord, begrepp, tid och rum) – ingår i skrivhändelsen.

25

26

27 Teoretiskt perspektiv
Genom att ta ett multimodalt och nomadiskt perspektiv är det möjligt att beskriva och analysera hur text-likt skrivande uppstår som en effekt av intra-aktioner där många olika performativa agenter – mänskliga såväl som icke-mänskliga – (pennor, datorer, kroppar, kroppsdelar, tankar, ord, begrepp, tid och rum) – ingår i rhizomatiska processer eller nätverk. Detta innebär ett intresse att studera vad som händer i ’mellanrummen’. (Barad, 2007; Deleuze and Guattari, 1987)

28 Resultaten indikerar …
… hur mångskiftande möjligheter uppkommer som ett resultat av intra-aktioner mellan tal, skrift, fysiska material och kunskap … hur dessa intra-aktioner möjliggör barns egen väg in i skrivandet Pedagogiska utmaningar …acceptans för skrivandets komplexitet som en intra-activitet mellan talet, skriften, fysiska material, kunskap …meningsfulla skrivhändelse där en bred variation av semiotiska resurser finns tillgänliga …reflektioner kring ‘Hur görs det (texten och skrivaren) ? …ta tillvara möjligheter som uppstår i rörelserna/mellanrummen …privilegiera ‘öppna’ processer framför förutbestämda metoder och tekniker

29 Skrivhändelsers möjligheter. Vad händer emellan skrivaren och texten?
Carina Hermansson

30 Interaktion och deltagande i mellanstadiets skriftpraktiker
Marie Tanner

31 Marie Tanner: Interaktion och deltagande i mellanstadiets skriftpraktiker
Syftet är att bidra med kunskap om lärares och elevers interaktion i skrifthändelser i undervisningens vardagliga skriftpraktiker på mellanstadiet. Fokus på ”bänk-interaktioner” som organisatorisk struktur, dvs när lärare rör sig mellan olika elever som arbetar enskilt eller i mindre grupper. Följer lärarens deltagande i interaktioner med olika elever i arbetet med samma skriftspråkliga aktivitet, ”händelsekedjor” för att följa förändring och variation över tid.

32 Teoretisk inramning Skriftspråkande som social praktik
Dialogiskt och socio-kulturellt perspektiv när det gäller språk och kontext (Linell, Goodwin & Duranti, Prior) New Literacy Studies (Barton, Street, Gee), skrifthändelser och skriftpraktiker Samtalsanalytiska utgångspunkter Naturligt förekommande interaktioner i en institutionell inramning, assymetriska positioner (Heritage) Interaktion som gemensamt åstadkommande, framing (Goffman) Multimodalt perspektiv (Goodwin) Lärande i interaktion (Sahlström, Melander, Lee, Lave & Wenger)

33 Interaction is […]socially organized, interactively sustained configurations of multiple participants who use the public visibility of the actions being performed by each others’ bodies, the unfolding sequential organization of their talk, and semiotic structure in the settings they inhabit to organize courses of action in concert with each other. (Goodwin, 2000, p. 1518)

34 Metod och material Videodokumentation av två klassers arbete i svenska, geografi och textilslöjd i perioder under ett läsår. Fältanteckningar, samtal och fotografier. En eller två kameror har följt lärarens interaktion med olika elever, i helklass eller individuellt. Förekommande texter har dokumenterats med foto eller genom videoinspelningen Totalt ca 70 timmar film från sammanlagt 54 dagars fältarbete.

35 Analysarbetet Söker longitudinella sekvenser av skrifthändelser för att kunna studera förändring i interaktion Urval undervisningsaktivieteter med bänkinteraktioner, beskrivs och kodas i NVivo Kollektion av ”sets”, händelsekedjor utifrån mitt syfte bestående av skrifthändelser med samma lärare och samma uppgift men olika elever Transkribering av händelsekedjorna i sin helhet Urval för samtalsanalys av interaktionen

36 Exemplet tundran År 5 arbetar med frågor om Ryssland på en geografilektion, enskilt eller parvis i sina bänkar. Läraren Lena rör sig mellan eleverna och hjälper dem, oftast utifrån elevers initiativ. En sekvens som är 5 minuter 48 sekunder då hon rör sig mellan några olika elever som alla arbetar med frågan ”Vad är tundran?” Peter och Mihal, 2 min 49 s Theresa, 1 min 16 s Ayesha, 36 s

37 Exempel 1: Peter och Mihal
8 M: Ä ä är det här längst uppe? ((pekar på kartbilden i boken och tittar mot läraren)) 10 L: ((nickar och formar ordet ”ja” med läpparna)) 11 P: Ja. L: Kommer du ihåg att vi visade ((pekar med pennan mot tavlan)) om alla mä, när jag visade olika färger ((ritar med pennan i luften)) hela tiden här vad tundra va ((drar med handen som rader i luften)) o vad stäpp va:: och allting? 17 M: °Ja° 18 L: Kommer ni ihåg? 19 P: °Mm°

38 Exempel 1: Theresa 109 T: Tundran det va väl längst upp där det var isigt åh:: 110 L: Mm 111 T: allt sånt där å tj där ((pekar i boken)) där var'e väl typ de va (1.4)((tittar upp))här kanske:: grö::nt åh:: ((drar en linje i luften framför sig)) mittemellan i bältet som 114 L: ((lyfter armarna) 115 L: Jaa, precis. Så att när du läser hela vägen så får du ju reda på de olika skiktena i Ryssland ((visar med händerna olika skikt i luften)) va som ligger högst upp på grund av att det är kallt å hur det ser ut då får du berätta om det, hur det är. 120 T: Det står vad är tundran ((pekar på arbetsbladet)) 121 L: Ja va är dä? Då får man ju berätta lite va're är det för nåt då ((visar med en gest olika lager i luften))(1.3) 123 L: Hur skulle du kunna börja meningen till exempel? ((tittar på T))

39 Exempel 2: Peter och Mihal
51 L: Ja, vad för nåt. Var det väldigt:: alltså när tjälen går ur 52 här i Sverige så går ju hela tjälen ur, allt blir mjukt. 53 ((rör handen neråt))Men blev det så? 54 M: Nej, det blev lite kvar. 55 L: Prec det blev ganska mycket kvar. Det som tinade var bara det 56 som låg precis överst. Översta översta lagret. 57 ((Håller upp handen och gör en liten rörelse))

40 Exempel 2: Theresa 145 T: där marken är nästan (.) frusen hela året ((skriver i luften)) 146 L: precis. Det är egentligen bara översta lagret en kort period på 147 året som det tinar litegrann ((visar med fingrarna)). 148 T: ((Börjar skriva.))

41 Exempel 3: Peter och Mihal
29 L: Då är det bättre me::? ((tittar mot P)) 30 M: Mark 31 L: Ja mark ((tittar mot M)) eller? ((vänder sig mot P)) 32 M: °öh: berg° 33 L. Plats kan man också använda va 34 M: är en… 35 L: det finns stor plats och så finns det ju lite… 36 M: är en kall plats som (0.8) som det 37 är bara frusen mark ((pekar i textboken)) 38 L: precis, man måste få med((pekar i textboken och mot P)) 39 det som du sa att det är (1.4) frusen mark.

42 Exempel 3: Peter och Mihal
85 L: Så tundra är en((reser sig upp och slår ut med armarna) 86 stort man kan använda (.) 87 P: är en stor plats 88 M: plats 89 L: område är också bra är också ett ord i stället för grej, 90 grej är inte så jättebra. 91 ((P och M böjer sig fram och börjar skriva))

43 Exempel 3: Ayesha 149 A: På marken vadå? ((tittar på L)) 150 L: Vadå? 151 A: På marken smälter den? 152 L: ((läser i A:s skrivbok))tundran är väldigt kallt å så 153 asså tundran det är ett område, ett stort område, där (0.8) 154 vad står det här? ((pekar i boken)) 155 A: ((Läser högt)) Öhh vinter under större delen av året. 156 L: Jaa. Vad står det där då? 157 A: Marken är frusen året om det tjärna kan kan gå mer än en 158 kilometer ner i marken

44 Vad jag intresserar mig för i analysarbetet:
Det longitudinella flödet i interaktionen mellan lärare och elever i skrifthändelser utifrån ett semiotiskt och multimodalt perspektiv. Hur det är ”kronotopiskt laminerat” genom mediering och re-mediering. Hur lärare varierar sitt bemötande av olika elever inte bara beroende på att de har olika behov, frågor och förutsättningar utan också som ett resultat av en egen förändrad förståelse som en följd av interaktionen med eleverna, lärares lärande ”as it happens”. Hur individualiseringspraktiker tar gestalt i klassrummet, möjligheter och begränsningar för undervisning och lärande.

45 Läsa mellan raderna: Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan
Mikael Tengberg Christina Olin-Scheller Avdelningen för utbildningsvetenskap

46 Bakgrund och syfte Varför är det viktigt? Vilka slags data samlar vi in och hur ska de analyseras? Vilka problem ser vi i studien?

47 Läsa mellan raderna Att undervisa om och utveckla
avancerad läsförmåga i skolan Michael Tengberg Christina Olin-Scheller Avdelningen för utbildningsvetenskap Karlstads universitet

48 Kids of Tomorrow. Om digitala läs- och skrivarenor i år 3
Arena för lärande, text och språk, Göteborg Peter Andersson Karlstads universitet

49 KIDSOFTOMORROW

50 KIDSOFTOMORROW Bakgrund: Användningen av digitala verktyg, främst datorer, ipads och program som photostory, moviemaker, twitter, lärplattform, och olika appar i skolår 3. Syfte: att kunna använda digitala artefakter som verktyg för kommunikation, kunskapssökande, skapande och lärande samt för orientering i en komplex verklighet med ökat informationsflöde. Jfr måluppfyllelse på olika plan. Centralt i arbetet: Samarbete, identifikation och utvärdering av eget lärande Omdefiniering av lärande med hjälp av digitala artefakter (se nedan) Gedigen (multimodal) textproduktion Daglig kontakt med föräldrar

51 New literacies Autentiska Utmanande Meningsfulla Mångsidiga
Bloggar, wikisar, Google docs, nätgemenskaper… The field of new literacies focuses on how language and literacies are shaped by the ongoing development of new tools and technologies and their roles in daily life ‘Hele det kunskapssyn som skolen hviler på om kontroll og reproduksjon av informasjon, styrt gjennom læreren og læreboka, utfordres av internet. Elevene blir aktive produsenter av innhold og ikke passive konsumenter som skal prestere på faglige tester’ (Erstad 2010, s.56).

52 Mindset 1 Traditionell Informationssökning
Datorn som skrivredskap och presentationsverktyg Traditionell Informationssökning New literaceis används, men endast för “traditionella uppgifter” The first mindset supposes that the modern word has not shifted in a fundamental way, but has made significant technological advancements […]. (Lankshear & Knobel 2007) “simply offline practices being conducted in an online environment (Leander 2007) ”the technologies that thrive in schools are technologies that assist teachers in communicating and reproducing materials and in maintaining their authorative position (Mindset 1), (Moayeri 2010)

53 Mindset 2 Att utnyttja potentialen med digitala verktyg för nya syften
Nya möjligheter för kommunikation, samarbete, interaktivitet, publicering och informationsdelning Conversely the second mindset supposes that the modern world has changed in a fundamental way and that this shift has to do with the technological advancements and its capacities. The second mindset is about “people imagining and exploring new ways of doing things and new ways of being that are made possible by new tools and techniques, rather than using new technologies to do familiar things in more ‘technologized ways’ (first mindset), Lankshear & Knobel (2007). To consider a literacy new, it needs to involve not only new technology, but also new ethos. New ethos refers to the fact that New literacies are more participatory, collaborative and distributed in nature) […] conventional literacies are less published, individuated and authocentric (Moayeri 2010:25)

54 SAMR-modellen (efter Puentadura 20)

55 KIDSOFTOMORROW: Pilot ht 2011
Syfte: studera hur nya former av literacies påverkar elevernas textorienterade aktiviteter . Metod: observation, intervju, textanalys Frågor : typ av textaktivitet, artefekt, lärandeakt/mål, undervisningsakt (SAMR), produkt? Några reflektioner: - stort ansvar över eget arbete och lärande - motiverande - kvantitativt rik textproduktion - olika kompetenser visar sig - tekniska förutsättningar viktigt

56 Pilar Álvarez, universitetslektor i spanska
Icke verbal kommunikation hos erfarna och oerfarna lärare i undervisning av spanska som L2 i den svenska skolan Pilar Álvarez, universitetslektor i spanska

57 SPANSKA Icke verbal kommunikation hos erfarna och oerfarna lärare i undervisning av spanska som L2 i den svenska skolan En pilotstudie Tidsram: Vt 2012

58 BAKGRUND Skolverket (2010:6):
- Inom språkundervisningen i dagens skolor utgås ej tillräckligt från de nationella styrdokumenten - Målspråket används i låg utsträckning, både av lärare och av elever. Lp11 – syftet med undervisning i moderna språk:  utveckling av en allsidig kommunikativ förmåga hos eleven där såväl sociala som interkulturella och språkliga aspekter ingår (Skolverket 8).  som strategi för att kompensera eventuella hinder i kommunikationen nämns kroppsspråk.

59 Vad pågår? Senare forskning
Fokus: verbal kommunikation medan icke-verbal kommunikation berörs mycket sällan (Buhr &Josefsson 2008). Flerspråkiga mångkulturella kommunikativa undervisningspraktiker (Bagga- Gupta /Tornberg ) Interkulturell pedagogik och interkulturellt lärande i språkundervisningen (Jonsson ) Det franska språkklassrummet (Larsson Ringqvist )

60 Studier om icke-verbal kommunikation: Sverige-Spanien
I Spanien: forskning kring undervisning av spanska som L2. 70-talet 2000 Poyatos, Martinell, Forment, De laTorre, Cestero, Soler, Cerdán, Serrano, Payrató C-uppsatser Teater/ Dans/ Affärslivet/Teckenspråk/ Omvårdnad/Psykologi/Sociologi… ”Med spanskt kroppsspråk i Sverige: en studie i spanjorers syn på kroppsspråket i Sverige” (Dysell R Lund) ”Kulturstudier i undervisningen i moderna språk. Vad? Hur? Varför? ” (Villasclaras, M. 2006,Luleå)

61 Vad behövs? “Vi behöver […] ett perspektiv på ämnena, ett vidare perspektiv än summan av alla de lagbundenheter vi har lärt oss. Vi behöver se våra ämnen i ett fågelperspektiv, som en del av ett större landskap” (Svein Sjøberg, 2000). Analyser av proxemiska och kinestetiska strategier hos lärare som undervisar i spanska som L2 Frågan är: Använder läraren sig medvetet av kroppsspråk och icke-verbala signaler när de undervisar elever som på ett eller annat sätt har brister i den verbala kommunikationen i spanska som L2? praktiknära forskningsstudier kring problem relaterade till effekterna av undervisning av ett främmande språk på högre nivå. Forskning kring lärande och lärandesituationen på skolan Forskning kring undervisning på universitetsnivå i förhållande till nyutexaminerades undervisning på fältet

62 Vad behövs? Tillvägagångssätt - utgångspunkter
icke verbala kommunikation ett medel för att överföra information/kunskaper mellan människor där vi istället för ord använder oss av syn, hörsel, känsel, smak och lukt för att göra oss förstådda. Kommunikation mellan människor är socialt och kulturellt betingat Beröringskulturer - latinska Icke –beröringskulturer – nordiska I Sverige tillhör de flesta lärare i spanska en icke- beröringskultur

63 När orden inte räcker till …
Avgörande faktorer för hur vi uppfattar varandra (Ekenvall 1996):  Kroppsspråk – 75%  Rösten - kvalitet och styrka – 15%  Yttrandet - vad som faktiskt sägs – 10% Vårt fokus på Icke-verbal kommunikation relaterad till kinestetiska och proxemiska strategier inom interaktion mellan lärare och elever Kinestesiska strategier – rörelser, gester, mimik, Proxemiska strategier – användning och fördelning av utrymme samt avstånd mellan aktörerna (Hall 1963,1966; Knapp 1980; Poyatos ; Watson 1970)

64 Tillvägagångssätt Klassrumsobservationer med fokus på kartläggning av gester och det proxemiska under interaktionen lärare- elev Enkäter till lärare (muntliga/skriftliga) Videofilmning av undervisningssituationer Intervjuer med lärarna i syfte att jämföra erfarna och oerfarna verksamma lärare

65 Projektets betydelse för undervisningen
Bidra till att lärarna tydliggör sin undervisning genom icke-verbala strategier öppna möjligheter till att visa om och på vilket sätt eventuella brister i ämneskunskaper hos framtida lärarstudenter skulle kunna överbryggas genom att införa mer medvetenhet , djupare kunskaper och reflektion över lärarens sätt att kommunicera och om deras användning av kroppsspråket och de icke-verbala signalerna under deras utbildning. Bidra till att nyblivna lärare genom icke-verbala strategier kan känna sig trygga i undervisningssituationer i vilka gedigna ämnesdidaktiska erfarenheter krävs.

66 Några källor Buhr, C & Josefsson, F. ( 2008) ”En blick säger mer än tusen ord”. En studie om tre lärares medvetenhet kring icke-verbal kommunikation. Göteborgs universitet. Dysell , R (2001) . ”Med spanskt kroppsspråk i Sverige : en studie i spanjorers syn på kroppsspråket i Sverige”. C- uppsats, Lunds universitet, Sociologiska institutionen, Lund. Ekenvall, M. (1996). Retoriken i praktiken. Göteborg: Utbildningsstaden AB. Imsen, G. (1997), Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund, Studentlitteratur. Lorenzo B. F (2004), “La motivación y el aprendizaje de una L2/LE” i Vademécum para la formación de profesores. Enseñar español como segunda lengua (L2)/lengua extranjera (LE). Madrid, SGEL. (ss ).  Moreno F. F. (2004), “Den sociala kontexten och inlärningen av ett FS/L2” i Vademécum para la formación de profesores. Enseñar español como segunda lengua (L2)/lengua extranjera. (LE). Madrid, SGEL. ss ). Ongstad, S (2004), “Fagdidaktikk som forskningsfält” i Kunskapsstatus för forskningsprogrammet KUPP. Kunnskapsutvikling i profesjonsutdanning og profesjonsutövning. Norges forskningsråd. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk. Stockholm. Soler, D. (1987), ”Lo no verbal como un componente más de la lengua” en: Actas de las II Jornadas Internacionales de Didáctica del Español como Lengua Extranjera. Ávila   Tholin, J (2004) ”Spelar språken någon roll i skolan?” i: Boglind, Persson, et al. (2004). Skrifter från Institutionen för pedagogik, NR 1:2004, Högskolan i Borås, ISSN ,   Villasclaras, M. (2006) ”Kulturstudier i undervisningen i moderna språk. Vad? Hur? Varför? ”, C-uppsats, AOU, Institution för Utbildningsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet ,Luleå. VR. (2009). ”Forskning pågår- Didaktik. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet” ( ). VR. (2011). ”Forskning pågår- Didaktik. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet” ( ). Vademécum para la formación de profesores. Enseñar español como segunda lengua (L2)/lengua extranjera. (LE) Madrid: SGEL. Vademécum för lärarutbildningen. Att undervisa spanska som andra språk (L2)/främmande språk (FS). Egen översättning.

67 Yrkeslärare jobbar med text
Anita Ward, universitetsadjunkt Anna-Lena Göransson, universitetslektor Avdelningen för utbildningsvetenskap

68 Delstudie 1: Yrkeslärarstuderande diskuterar skola och arbetsliv
Ett 50-tal diskussioner förda av yrkeslärarstuderande på distansplattformen Itslearning 4 artiklar om samverkan skola-arbetsliv i Thomas Hanssons Didaktik för yrkeslärare Vad väljer studenterna att skriva om? Hur skriver de fram detta? Vem skriver vad? Hur och varför? Med vilka hållningar och resultat?

69 Delstudie 2: Skriftbruk på gymnasieskolans yrkesprogram
Vad gör yrkeslärare på olika program med olika texter i sin undervisning? Vilka texter förekommer? Hur och varför har de hamnat i undervisningen? Hur förhåller sig läraren till texter och textarbete? Förändras texter i undervisningssyfte? Vad gör de studerande med texter? Vilka texter produceras i undervisningen? Hur kan relationen mellan text och handens arbete beskrivas?

70 Förstudie hösten 2011 och våren 2012: Vi besöker ett antal fordons- och bygglärare för att se hur de jobbar med texter av olika slag i sin undervisning Vi tror att forskningsresultaten kommer att visa på viktiga frågor och teman i yrkeslärares skolvardag, hur de förhåller sig till sitt arbete och hur de handskas med text.

71 Ämnesdidaktisk kompetensutveckling – en nödvändighet
Camilla Grönvall, universitetsadjunkt Svenska språket Avdelningen för språk

72 Ämnesdidaktisk kompetensutveckling – en nödvändighet
“Utredningen fäster stor vikt vid ämnesdidaktikens betydelse. Det didaktiska perspektivet ska vara närvarande i undervisningsämnena, vilket underlättas av de tydliga inriktningarna och sammanhållna grupperna. En förstärkning av de nationella centra som finns för vissa ämnen föreslås, liksom uppbyggnad av nya ämnesdidaktiska centra. Alla större ämnen föreslås få ett nationellt resurscentrum.” (SOU 2008:109, s 17)

73 KAU:s syfte med kompetensutvecklingen, efter rektors uppdrag, var
att stärka den ämnesdidaktiska forskningsanknytningen inom befintliga inriktningar i lärarutbildningen samt för allmänt utbildningsområde vid Karlstads universitet att fördjupa samarbetet mellan fyra centrumbildningar vid Karlstads universitet som har betydelse för lärarutbildningen att synliggöra och förstärka centrumbildningarnas betydelse för forskning och utvecklingsarbete i lärarutbildningen vid Karlstads universitet att utveckla centrumbildningarna som seminariemiljöer både för disputerade och adjunkter att utveckla lärarutbildares digitala kompetens

74 Kursstruktur, adjunkter
Introduktion till ämnesdidaktisk forskning och utvecklingsarbete 7,5 hp Ämnesdidaktisk fördjupning 7,5 hp Ämnesdidaktisk teori och metod med en komparativ ansats ,5 hp Påbyggnad till magister eller master

75 Kursens huvudsakliga innehåll
Begreppet ämnesdidaktik. Ämnesdidaktikens relation till angränsade fält. Framväxten av det ämnesdidaktiska kunskapsområdet. Problematisering av egen undervisning utifrån ämnesdidaktiska perspektiv. Ämnesdidaktik som redskap inom skola, lärarutbildning och annan undervisning. Ämnesdidaktik som forskningsfält. Ämnesdidaktiska forskningsgenrer. Kritisk granskning av ämnesdidaktisk undersökning. Arbete med att formulera en fråga för en egen ämnesdidaktisk undersökning

76 Svenskämnets didaktik. Mer än vad och hur
Svenskämnets didaktik. Mer än vad och hur? Några subjektiva problematiseringar ”…i svenska med didaktisk inriktning”. Vad menar vi med ”didaktik”? Svenska språkets didaktik – finns den? Grammatikdidaktik – nödvändig eller dödvändig? Svenskämnena. En , två eller tre discipliner? Svenska som demokratiämne? Om mer eller mindre politiskt korrekta ämneskonceptioner. Framtidens svensklärare - vicka e dom igenklien? Hur konstruerar svensklärarstudenter sina svenskämnen och sin yrkesidentitet i förhållande till referensramar, förutsättningar och styrdokument?

77 Två forskningsprojekt med en gemensam nämnare: informellt lärande av engelska utanför skolan, samt några ord om bedömning Pia Sundqvist, universitetslektor Engelska Avdelningen för språk

78 Informellt lärande av engelska bland yngre barn (F-6)
”mer än hälften av eleverna anser att de skaffar sig sina engelskkunskaper lika mycket eller mer vid sidan av skolarbetet som i skolan” (Skolverket, 2004: 49) Extramural engelska (Sundqvist, 2009) I den nationella utvärderingen från 2003, som alltså har några år på nacken, säger mer än hälften av eleverna i årskurs 5 att de skaffar sig sina engelskkunskaper lika mycket eller mer vid sidan av skolarbetet som i skolan. Det är ganska många, minst sagt. Det är något som pågår här.

79 Syfte Belysa informellt lärande i form av extramural engelska bland yngre barn kopplat till skola, socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet (modersmål). Förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 (N = 196) Longitudinell studie (1 läsår / 3 läsår)

80 Varför? Stor brist på forskning, såväl nationellt som internationellt!
Positiva samband bland elever i årskurs 9 Extramural engelska och muntlig färdighet (Sundqvist, 2009) Extramural engelska och vokabulär (Sundqvist, 2009) Extramural engelska och skriftlig färdighet (Olsson, 2011) Positiva samband bland elever i årskurs 5 Extramural engelska och vokabulär (Sundqvist & Sylvén, 2011) Extramural engelska och läs- resp. hörförståelse (Sylvén & Sundqvist, kommande) Brister i engelskundervisningen Gapet mellan ”fritidsengelskan” och ”skolengelskan” (Skolinspektionen, 2011a, 2011b)

81 Metod & material F Intervjuer ESP Måla Föräldraenkät? Åk 3 Åk 6
Språkdagbok (2) Enkät (1) Ordprov (2) NP (en/sv/sva/ma)

82 Vokabulär och extramural engelska – med fokus på dataspelande (åk 9)
Massively multiplayer online role-playing games (MMORPGs) Offline, single player, strategic life-simulation games

83 Syfte och forskningsfrågor
Fördjupa kunskapen om samband mellan vokabulär (receptiv samt produktiv) och användningen av extramural engelska, med fokus på dataspelande (typ av spel samt frekvens av spelande). Hur ser sambandet mellan extramural engelska och vokabulär ut bland elever i årskurs 9 med avseende på receptiv vokabulär? produktiv vokabulär? frekvens av dataspelande? typ av dataspel? Bakgrundsvariabler: kön, modersmål, skolform, kommun

84 Datainsamling läsåret 2011-12 (plan för 2012-13, 2013-14)
Åk 9 5 kommuner 7 skolor 14 klasser Mätverktyg Kort enkät Produktivt ordprov Receptivt ordprov Slutbetyg Metod Kvantitativ

85 …samt några ord om bedömning (Sandlund & Sundqvist)
CA-in-SLA Sandlund-CA Sundqvist-SLA NP engelska Årskurs 9 Muntlig färdighet Elevpar – gemensam produktion Metod Samtalsanalys (CA) Kvantitativa bedömningsdata

86 Forskningsfråga, fokus & urval samt syfte
Hur kan samtalsanalys (CA) bidra till ny kunskap om interaktion i dyadiska muntliga prov i ett främmande språk (engelska) och den bedömning som elevprestationer erhåller på enskilda provinteraktioner? ”Interlocutor-effekten”: stark-stark, stark-medel, stark-svag, medel-medel, medel-svag, svag-svag Bättre förstå hur bedömningar sker – testkonstruktörers & bedömares praktik

87 Referenser Olsson, E. (2011). "Everything I read on the Internet is in English" - On the impact of extramural English on Swedish 16-year-old pupils' writing proficiency. Lic, Göteborgs universitet, Göteborg. Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2011). Managing task-related trouble in L2 oral proficiency tests: Contrasting interaction data and rater assessment. Novitas-ROYAL (Research on Youth and Language), 5(1), Skolinspektionen. (2011a). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Kvalitetsgranskning. Rapport 2011:7. Stockholm: Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2011b). Olika elever - samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: huvudrapport - svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och undersökningen i årskurs 5. Skolverkets rapport, 251. Stockholm: Skolverket. Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: Out-of-school English and its impact on Swedish ninth graders' oral proficiency and vocabulary. PhD, Karlstad University Studies, 2009:55, Karlstad. Tillgänglig online: Sundqvist, P., & Sylvén, L. K. (2011). Fritidsspråk i femman - framtidens studenter formas. In A. Ylikiiskilä & M. Westman (Eds.), Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun, november, Language for the future. Papers from the ASLA Symposium in Falun, November, 2010 (pp ). Uppsala: Swedish Research Press. Sylvén, L. K., & Sundqvist, P. (kommande). Extramural English in relation to CLIL: Focus on young language learners in Sweden. In M. L. Pérez Muñoz (Ed.), Spanish CLIL in action: Voices from the classroom (prel. title): Cambridge Scholars Publishing.

88 Tack från oss alla för visat intresse!