Somaliskt samhälle och kultur

En presentation över ämnet: "Somaliskt samhälle och kultur"— Presentationens avskrift:

1 Somaliskt samhälle och kultur
Foto: Harbi Amir

2 Dagens föreläsare Harbi Amir: Samhällsvetare.
Karlskoga kommun, länsstyrelsen

3

4 ”The key to an understanding of the political constitution of the Somali society lies in kinship and their specific kind of social contract. Their kinship structure is based on agnatic lineage type (that is descend on fathers side) – known as clan”. Joakim Gundel, i ”The predicament of the ‘Oday’”, sid. 4

5 Bourdieu skriver om människans ”Habitus”: att Människan integreras och formas i den miljö den växer upp i!

6 Namnsystem Efternamnsystem används inte i Somalia
Eget förnamn, pappas förnamn, farfars förnamn osv. Olika slags namn: från naturen – Rooble Religionen – Mohamed, AbdiKarim

7 Svenska ljud som inte finns i somaliskan
P polis > boliis V Vivalla > fiifaala

8 Somaliska ljud som inte finns i svenskan
X – Xarbi Kh – akhri - ”läs!” Dh – dheh - ”säg!” C – nacnac – ”godis” Q – qalin – ”penna”

9 Geografi och historia

10 Befolkning Invånare: 15 miljoner (siffran varierar mellan olika källor). Sverige - Ca somalier

11 Årstider Regntider: Gu´ från april till juni. ”The season of enjoy and plenty” (I.M Lewis). Nomadernas favoritperiod Gu´ används för att räkna en persons ålder Dayr från september till november. Böndernas favoritperiod

12 Årstider Torra perioder:
Jilaal från december till april. Nomaderna flyttar nära brunnar! Xagaa från juli till september. Nomaderna flyttar nära brunnar!

13 Förflyttningar efter väder och regnperioder

14

15 Historia Före 1800-talet: The sultanat of Ifat, The Sultanate of Adal ( ) Ajuuraanväldet Den koloniala tiden, nya fysiska gränser!

16 Somaliernas ursprung: fakta och fiktion!
Var kommer somalierna ifrån? Olika teorier... Från arabiska halvön? Från det etiopiska inlandet? Norra Somalia/Somaliland? Blandning av …

17 Namnet ”somali” Soo + maal = gå och mjölka!
Dhawamaal = rikedom (boskap) (I. M. Lewis) , i samband med en etiopisk sång för att fira deras seger över ”somalierna”/muslimerna

18 ”Stora Somalia”

19

20 Nationalstatens uppkomst (1960)
Självständighet 1960 Demokrati Statskupp /diktatur – 1969 Förfall 1991

21 Sociala strukturer

22 Klan & definition Klan: är en social grupp, oftast definierad genom släktskap Väl sammanhållen grupp av personer som är släkt och som utgör den typiska större enheten i vissa samhällen, särskilt i Skottland och Irland) (Nationalencyklopedin).

23 Begreppet används för att syfta på en grupp med en påstådd gemensam anfader (Nationalencyklopedin)
Klaner är ofta viktiga strukturer inom nomadkultur: krig, familj, giftermål osv.

24 Klansamhället Det somaliska samhället är ett klansamhälle
Varje klan har bruksrätt till mer eller mindre bestämda betesmarker, brunnar och vattenhål Patriarkaliskt samhälle

25 Somalisk klanstruktur
Aqiil abu Taliib Samaale Irir Aji Hawiye Dir (inkl. Isaaq) Darood Från: I.M.Lewis ”A Pastoral Democracy” s.12.

26 Digil & Mirifle Digil & Mirifle Digil Raxanweyn Mirifle Sideed (8)
Sagaal (9)

27 Gabooye Gabooye Midgaan jägare metallarbetare Tumaal Magiskt makt
Yibir

28 ”Real clanship” Maktspel-nivå (inom och mellan)
Hawiye Darod Issaq Isse Samaron Digil iyo Mirifle

29 Yibir Muhammed Bin Haniif (Bucur Bacayr) Trollkarl
Yusuf ul Kowneyn (Aw Barkhadle) Samaanyo (varje pojke som föds) Makaraan (amulett)

30 Gabooye De skiljer sig från andra somalier:
”by their practice of specialist crafts such as metal-working and leather working, shoe-making, hunting and hairdressing - all activities which noble Somali pastoralists scorn” I. M. Lewis Foto: Harbi Amir, 2011

31 Sjätte klanen ”Sjätte klanen” – ej klan! kvinnan ses som en individ, en aktiv aktör i samhället oavsett hennes klantillhörighet

32 Det somaliska klansystemet: ”Världens bästa sociala försäkringssystem
En klan kan vara mycket stor eller liten Alla klanmedlemmar delar släktband med varandra ”Var du än dyker upp har du släktingar, mat och husrum - och omvänt har du samma förpliktelser mot dem” (Sara Johnsdotter)

33 Barnen tillhör ”släkten” inte bara de biologiska föräldrarna
”Den släkting med bäst förutsättningar att uppfostra barnet gör det” (Sara Johnsdotter) Definition av ”kärnfamilj” = qoys, reer

34 Klanstrukturens paradigm
Ab = ”förfäder”. Grunden till den somaliska mytologin Abtirsiin = fr. ”ab” + ”tiri”. Uppräkning av förfäder Mytologin har överlevt som en muntlig tradition Myt/mytologin har en stor betydelse

35 Dia-gruppen = under-under---klan
Dia-paying / mag = kompensation, skadestånd, ek.ersättning Xeer iyo xaagaan = lag/avtal eller kompromiss

36 Exempel på klanstruktur
Clan Family Clan Sub-clan Primary Lineage Dia-paying group

37 Marti = gäst Magan = fristad Abaan = ”överförmyndare”

38 Klanerna karakteriseras av att:
Varje individ föds in i en klan. Klanmedlemskapet baseras på släktskap Släktskapet räknas bara på pappans sida. Varje klan har en gemensam ursprungsperson Klanen står i relation till släktskap, INTE vistelseort.

39 Klansystemets funktion
Organiserar den sociala verkligheten på individ men också gruppnivå. ”Klargör” individens förpliktelser gentemot andra klanmedlemmar – ställa upp för varandra! Reglerar relationen mellan olika grupper

40 Klanen och kvinnan Kvinnan tillhör sin egen klan och inte makens klan

41 Kvinnans arbete på landsbygden
Mjölkar kor och getter Samlar ved till bränsle Hämtar vatten Tillverkar allt material till hyddorna Flätar mattor, korgar osv. Packar hyddorna när nomadlägret ska bege sig till en ny plats Bygger upp den nya lägerplatsen

42 Äktenskap, familj och könsroller
Somaliskt samhälle och kultur. Dag 2. Äktenskap, familj och könsroller © Harbi Abdillahi Amir/Tove Rosendal, Göteborgs universitet

43 Olika sätt att ingå äktenskap

44 ”Det universella sättet…”
Två ungdomar möts och tycke uppstår

45 Arrangerade äktenskap
De två personer som ska gifta sig känner inte varandra eller har kanske träffats ett fåtal gånger När en kvinna börja bli ”gammal” – ca år Släkten tar på sig uppgiften att hitta en lämplig man åt henne

46 Framtvingade äktenskap
På landsbygden När en familj ser en möjlighet för deras dotter att gifta in sig i en välbärgad familj En äldre, men förmögen man En aktad person – wadaad. Svårt för familjen att säga nej

47 Trolovning Man lovar bort en ung flicka till en ung pojke och de förväntas sedan när de blir vuxna att gifta sig med varandra Denna sed har nästan försvunnit

48 Polygami En man har rätt att gifta sig med flera fruar (max 4)
Mannen måste dock kunna ta hand om dessa fruar och barn ekonomiskt och även känslomässigt

49 Hur kan man tvinga flickan?
Indirekta hotelser – flickan ska välja mellan förbön eller förbannelse (duco ama habaar) Förskjutning

50 Online love: Internet, telefon osv..
Tillgång till Internet, telefon… och större frihet att välja sin partner Ungdomar – hittar varandra: SFI, skolor, offentliga platser Umgås på ett annat sätt

51 Begränsad kontroll från föräldrarnas sida
Kunskap – fler och fler tjejer utbildar sig och fördömer tvångsgiftet

52 Änka/änkling Om maken dör kan änkan ingå äktenskap med den döde makens bror/kusin – dumaal Higsiin – är när änklingen gifter sig med sin döda frus syster. Tar hand om sin systers barn

53 Den traditionella somaliska familjen
En somalisk familj är ihopkopplad med andra familjer genom giftermål Den yngre generationen tar hand om de äldre när de inte kan försörja sig Individen har både ett moraliskt och ett ekonomiskt ansvar för hela släkten

54 Heder och moraliska gränser
Gruppen sätter gränserna för vad som är bra och vad som är dåligt! Varje individ har sin givna plats och funktion i samhället utifrån kön, ålder, funktion (wadaad/ präst, poet..) En hierarkisk/patriarkalisk pyramidstruktur - där pappan står överst

55 Samhällsstruktur

56 Patriarkalisk familjestruktur
Rykte – kontrollmekanism

57 Bestämda roller Mannen är familjens huvudförsörjare
Har huvudansvaret – ekonomiskt och moraliskt

58 Kvinnan planerar och bestämmer över alla ekonomiska aktiviteter och arbetsuppgifter i hemmet
Hon får en viss summa pengar (biil) varje månad som hon tar hand om Före 1970-talet var det inte vanligt att kvinnor arbetade utanför hemmet. Idag är det allt vanligare

59 Kriget har påverkat samhällsstrukturen
Traditionellt sett bör kvinnans pengar inte användas till inköp av hushållsvaror, utan till egna personliga behov – mannen bör står för försörjningen!

60 Migrationsprocess och strukturförändring
Traditionellt är maktstrukturen grundad på kön - patriarkatet Diffusa roller – maktrelationen rubbas. Från man, kvinna, barn till barn, kvinna, man Mannen är inte längre familjens huvudförsörjare Trots det håller han fast vid det gamla – han vill behålla makten!

61 Barnen får större möjligheter att komma in i samhället
Detta ses som ett hot mot den maktutövning som föräldrarna försöker behålla

62 Att det traditionella skyddsnätet saknas innebär att kvinnan blir ensam om de uppgifter som hon av tradition bör utföra Hon får nya krav på sig och nya arbetsuppgifter och får därmed en dubbel arbetsbörda

63 Kvinnan har nu möjlighet att kliva ur den traditionella rollen
Möjlighet att utveckla sin kompetens inom andra områden. Större möjlighet till utbildning Om båda är arbetslösa: i vissa kommuner blir kvinnan ”registerledare” för försörjningsstödet Vad innebär det att vara registerledare? Hur påverkar detta förhållandet mellan kvinnan och mannen?

64 Konsekvenser Familjens hierarki genomgår en omprövning – de nya värderingarna, normerna och reglerna överensstämmer inte med de somaliska könsrollerna man är van vid En del familjer klarar inte dessa påfrestningar – äktenskapet slutar då med skilsmässa Att skilja sig: Tillåtet? Vårdnadshavare?

65 Andra lyckas lösa sina problem genom en kombination av traditionen, klansystemet, vänner, imamen och med extra stöd från svenska myndigheter

66 Boende ”Guri” - hus från ”Guur” – flytta Guur-sasho – gifta sig.
Vem äger huset i Somalia? Barxad – gård – tillhör alla och ingen.

67 Kontrast

68 Storstad– moderna hus Foto: Harbi Amir, Hargeisa,2011

69 Traditionellt

70 Konfliktlösning Dhiig/straffrätt Dhaqan/civilrätt
Mord, rån, våldtäckt, stöld eller annat brott. Rätten till advokat Både mellan och inom klan. Dhaqan/civilrätt Konflikt mellan enskilda individer (mark, lån osv) Skiljer mellan ”xilo” (familj) eller ”xoolo” (egendom) Både mellan och inom klan

71 Xaal/skadestånd på grund av kränkning förolämpning (kvinna), lögn osv man betalar med djur (kamel..) eller pengar. kan vara symbolisk (räcker att man erkänner brottet)

72 Begrepp Qur – mörda en person Qoon – skada en person
Dhaqan (civilrätt) Xilo – familj (fru och barn ) Xoolo – egendom/ägodelar Bar – boskap/djur Beer – gård /mark Mooro –allt som tillhör en person(familj + egendom)

73 ”Stand up poetry” Poesin har en stark ställning
Poeten högst i rang i samhällsskalan Politikerna fruktar poeterna. Poesi/dikt används för nöjes skull, kärlek, ceremonier, politiska tal, sorg osv. I strid – öka stridsmoralen

74 Buraanbur – dikter skrivna av och för kvinnor
Buraanbur – dikter skrivna av och för kvinnor. Kan ackompanjneras av trummor, handklappning eller fotstampningar. Gabey – sjungs vanligen solo av män. Utan musik eller handklappning eller fotstampningar.. Geeraar – sjungs vanligen solo av män. Snabbare än gabey. Utan musik eller handklappning eller fotstampningar. Jiifto, maanso…

75 Musik och sånger Somaliska musiken har influerats av arabiska och indiska musik och kultur. Finns sånger alla dagliga aktiviteter: finns sånger för när man ska vattna kamelerna första gången, … när man ska vattna getter, får, hästar. Sånger när man packar, och andra när man leder kamelerna osv..

76 Sånger när man bygger båter, när man bygger nomadhyddor…
Balwo, Hees, Heello

77 Klänning Guntiino, gareys Diric

78 Somaliska språket - skriftspråk
Bild: Harbi Amir, Hargeisa, 2011

79 3 stora dialekter Maxaatiri – (majoritetet - nomader)
Maay – (stor minoritet) Övriga (Digil & Ashraaf) – minoritet Källa: Mansuur A.

80 Beslut om latinskt alfabet togs 1972,
Fastställdes 1973 Olika steg: Erkännande, undervisningsspråk, grundskola, en del av universitetsstudier

81 1960 - 1991 Nästan inga privata skolor
Universitet och högskolor fanns i Mogadishu

82 Efter 1991 Privata skolor (grund, gymnasium)
Grundutbildning på somaliska, halva dagen Privata högskolor Camuud (Borama) och Mogadishu Klan och kunskap: varje ”klan” vill bygga en högskola

83 Nationalstaten och språket
Ordförrådet måste förnyas i samband med att språket blev officiellt språk (1972) och måste kunna beskriva nya situationer rent formellt Ett administrativt språk måste skapas En språkkommitté bildades

84 ”A camel complex” Traditionellt Idag Gole = läger Hogaan = Koppel
Layli = tämja unga kameler (4-6 år) Parlament Ledare Övningar, matte osv.

85 Religion och sentida filosofiska strömningar

86 ”Det förbjudna handslaget”

87 Sufism i Somalia Qaadiriya Södra Somalia Saalihiya Norra Somalia

88 Maqaam/kloster Dhikr : ihågkommelse, recitation av formler i vilka Gud, profeten men också vissa helgon prisas

89 Kat (jaat): kat är ”tugg till helgon”
Nabi amaan: berömmer profeten genom olika ceremonier Begreppet ”bidca” : ”reformera, omskapa religionen” Ingen ska helgonförklaras inom islam, finns bara en Gud!

90 Inom familjemoralen finns djupt grundade förhållningssätt, t ex:
Familjen Inom familjemoralen finns djupt grundade förhållningssätt, t ex: Relationen man - kvinna Barnens uppfostran, relationen barn - föräldrar

91 Familjen är central i det muslimska systemet, därför är äktenskapet viktigt
Skilsmässa etc. Islam – religion – ett sätt att leva Meningen med livet?

92 Sexualitet och könsroller
positiv till sex.. …men bara inom äktenskap sexualiteten ses som helig snarare än syndfull en gåva

93 Äktenskap Äktenskap räknas som förtjänstfullt, ej plikt (wajib)
Ungdomarna: gift dig om du kan eller fasta! Äktenskapet lagfästs av en qadi (präst, skiljeman)

94 Religion – modern politik - brott och straff
Nationalstaten – 1960 Blandning av ”heer”, sharia och västerländskt lagsystem Nya uppfattningar om lag och rätt, brott och straff

95 Teknisk inkompatibilitet
Olika instanser – Heer är formellt ingen juridisk instans Sharialagen var nästan okänd för somalierna – nästan aldrig implementerat i Somalia

96 Dåligt eller inget samarbete mellan olika instanser
Dåligt förankrat Skepsis gentemot det västerländska lagsystemet

97 Religion och musik Omstritt ämne inom islam Musiken eller texten?
Sufismen använder gärna dhikr I propagandasyfte – Al Shabaab, osv

98 Går att fira en glädjedag med ”musik” (trummor)
Barnsånger: Nashida, används flitigt av olika skolor

99 Den somaliska matkulturen

100 Det somaliska köket En blandning av olika matkulturer:
etiopiska, italienska, jemenitisk, men också turkiska och persiska

101 Frukost - quraac Te (shaah) och canjeero/loxoox/injera

102 Lunch - qado ris/pasta och kött banan
smaksätts med kryddor: kummin, kardemumma, kanel, saffran

103 Middag - casho cambuulo - gröt serveras ganska sent på kvällen

104 Sambuusa Ramadan Mellanmål

105 Maila oss gärna!