Modern systemutveckling

En presentation över ämnet: "Modern systemutveckling"— Presentationens avskrift:

1 Modern systemutveckling
Något helt annat än vanlig systemutveckling

2 Min bakgrund 13 år vid Lunds universitet
10 år vid Handelshøjskolen i København 4 år vid Växjö universitet Ledstjärna:Maximalt användarinflytande Starkt filosofiskt intresse Vissa provokativa tendenser © Per Flensburg

3 Kontaktinformation Tel: 0470-708925 (arbete) 046-211 01 26 (hem)
(säkrast!) (hemsida) OBS: Ingen mobiltelefån! © Per Flensburg

4 Bakgrundsmaterial Denna presentation (ungefär) finns på min hemsida: pkt 19 ”Presentations” Bakgrundsmaterial finns på © Per Flensburg

5 Vanlig systemutveckling
Effektivisering och ökad kontroll av befintlig verksamhet Stabil och rutinartad verksamhet Arbetsdelning Användaren betjänar systemet Mycket noggrann analys Kravspecifikation styr utveckling Masstransaktioner © Per Flensburg

6 Kontroll av arbetet Datasystemet bestämmer vad användaren skall göra.
Användaren betjänar systemet. Men någon måste mata in informationen i datasystemet. Och någon är tänkt att använda den information som kommer ut. © Per Flensburg

7 Vanlig systemutveckling – obsolet!
Rationaliseringspotential Systemgeneration © Per Flensburg

8 Affärssystem De transaktionsbaserade informationssytemen som är resultatet av traditionell systemutveckling. I dessa system finns samtliga data om samtliga affärshändelser, i regel i en databas. Därför ytterst värdefulla system. © Per Flensburg

9 Output Standardrapporter
Sammanställningar på olika ledningsnivåer (MIS) Hellre för mycket än för litet Användaren dränks i information © Per Flensburg

10 Att styra informationsflödet
Den information man behöver finns inte! Rapportgeneratorer som sköts av användarna (End User Computing) Egna lokala informationssystem på avdelningarna Data warehouse, data mining Information Resource Management © Per Flensburg

11 Information – en strategisk resurs
Genom att använda den information som redan finns tillgänglig kan verksamheten skaffa sig konkurrensfördelar, nya affärsmöjligheter öppnas. Kräver att man är smart och före konkurrenterna och har en god affärsidé. Ex: Upptäcka att försäljning av öl och blöjor korrelerar. © Per Flensburg

12 Två olika sorters system
Stategiska system Stategiska system Stategiska system Transaktionsbearbetning, Grundläggande databaser © Per Flensburg

13 Konceptuell modell Den modell av organisationens verksamhet, som ligger till grund för informationssystemet. Kallas även för objektsystem, verksamhetsmodell, användarfall etc. Men den moderna beteckningen är affärsprocess © Per Flensburg

14 Traditionell affärsprocess
Många interna transaktioner, billiga Få externa, dyra Uppdelat i funktioner Ekonomi skilt från affärer Lager Lager Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi © Per Flensburg

15 Affärsprocess mellan företag
Lagerpåfyllning önskas Order beräknas Leverantör utses Order skickas till leverantör Orderbekräftelse erhålles Leveransbesked beräknas Varor och följesedel levereras Faktura beräknas Faktura skickas till kund Påminnelser etc. Manuellt © Per Flensburg

16 Transaktionskostnader
Ordern skrivs ut på papper Skickas till leverantören Leverantören matar in den i sitt datasystem Orderbekräftelse skrivs ut på papper Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Fakturan skrivs ut på papper Detta är rena snurren! © Per Flensburg

17 Reducering av dessa Man kan lika gärna skicka ett meddelande till den andre partens dator och vid leveransen överföra ett belopp mellan deras konton i banken. Blir elektronisk handel Business to Business, B2B Det leder till maximal kontroll! Inga människor behövs. © Per Flensburg

18 Mappning mellan affärsprocesser
Om detta ska fungera måste de båda företagens system kunna överföra information mellan varandra. Det måste vara alldeles 100%-igt klart vad denna infomation innebär. Lagersaldo: Fysisk kvantitet i lager Lagersaldo: Det som är möjligt att sälja av det som fysiskt är i lagret. © Per Flensburg

19 E-handel – inget nytt E-handel är inget nytt. Det har förekommit i bilbranschen sedan 80-talet. Men då hade man inget allmänt nätverk utan använde ofta förhyrda telelinjer. Dyrt och skräddarsytt för varje firma © Per Flensburg

20 E-handel och internet Med internet blev merkostnaden per datorstyrd transaktion nära noll kronor oavsett ursprung. Detta blev grundbulten i ”den nya ekonomin” © Per Flensburg

21 Ny affärsprocess Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning
Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi © Per Flensburg

22 Ny, mer utvecklad affärsprocess
Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Fakturering Kredit-kontroll Bokföring Försäljning Försäljning Ekonomi © Per Flensburg

23 Nätverk - ingen kontroll
Det finns ingen som kan kontrollera den komplexa organisationen i föregående bild, därför måste man lita på varandra Man får också möjlighet att göra det man helst vill göra, därför blir man fri. Paradoxalt leder den totala kontrollen över i den totala friheten © Per Flensburg

24 Informationssystemets roll
Informationssystemet får en alldeles ny roll i dessa typer av organisationer. Det förmedlar information istället för att styra ett förlopp. Ett befintligt informationssystem kan övergångsvis även göra detta. Men det blir ineffektivt. © Per Flensburg

25 En mängd nya problem Hur överför man information från ett affärssystem till ett annat? Hur beskriver man affärsprocessen? Vem ”äger” denna beskrivning? Hur kan ett funktionsorienterat system översättas till ett processorienterat? © Per Flensburg

26 Överföring Tekniskt oberoende Konceptuellt oberoende Versionsoberoende
Plattformsoberoende Systemoberoende Konceptuellt oberoende Gemensam beskrivning av affärsprocess Metaspråk Är bara en fråga om dataformat © Per Flensburg

27 Beskriva affärsprocess
Traditionell strategi för detta Den starkare parten bestämmer (som tex inom EDI) Branschberoende (ex Odette inom bilindustrin) Beskrivningsspråk XML i olika varianter © Per Flensburg

28 Ny beskrivningsstrategi - krav
Billig Snabb Allmängiltig Pålitlig © Per Flensburg

29 Exempel på beskrivningsmetoder
Biztalk Soap ebXML UDDI Alla kan ses som ett mellanting mellan en generell beskrivnings-metod, typ UML, och en beskrivning av en specifik affärsprocess. © Per Flensburg

30 Typ- och förekomstnivå
Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: © Per Flensburg

31 Typ- och förekomstnivå
Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: Fluminhållare, mallingsvingare... Agent A, B,... SJ, ASG, Internet E-cash, f-bank,... En del av fälten har fördefinierade värden, som alla måste rätta sig efter. © Per Flensburg

32 Vem äger beskrivningen?
En central agentur på nätet, som tillhandahåller ”middleware”, som gör översättningarna. Beskrivningen följer med transaktionen så den som gjort ett steg vet vart den ska sändas sedan. Parterna kommer överens peer-to-peer. © Per Flensburg

33 För- och nackdelar Central agentur är enklast, men kräver att företagen explicit ansluter sig. Ger ingen dynamisk lösning (SOAP, ebXML) Beskrivningen som följer med är mycket flexibel, men kräver att det ”den nästkommande” är tillgänglig (UDDI) Peer-to-peer är dyr med säker. © Per Flensburg

34 Funktionsorientering => Processorientering
Kräver reengineering av systemet Handlar om systemförvaltning Är en sorgligt försummad del av utbildningen. © Per Flensburg

35 Informationsbehov och -åtkomst
Det behövs operativ information för att genomföra affärsprocessen. Säkerställs genom procedurerna ovan. Man behöver också information om affärspartnerna, pålitlighet etc. Den lagrar varje part eller så tillhanda-hålls den delvis genom en agentur. © Per Flensburg

36 Kännetecken Informationen är mycket mera speciell och mindre generell.
Den används också på ett indivi-duellt vis. Alltså bör den enskilde parten själv samla, lagra och åtkomma denna information. Det blir ett personligt erfarenhets-system. © Per Flensburg

37 Andra typer av information
Förutom den formaliserade informationen finns information i form av ”berättelser” om t.ex. vilka problem som uppstått, hur man löst dem och annat som kan vara bra att komma ihåg. Detta lagras också i det personliga erfarenhetssystemet. © Per Flensburg

38 Nätverk Delar av det egna personliga erfarenhetssystemet kan göras tillgängligt för andra. På så sätt sprids erfarenheterna och den enskildes kunskaper (och därmed värde) utökas. Det är inte informationen i sig som är viktig utan den kunskap man får av den, det man gör med den. © Per Flensburg

39 Nätverksinformationssystem
Affärs- transaktioner Affärs- transaktioner Personliga erfarenhetssystem Affärs- transaktioner Central databas Personliga erfarenhetssystem Personliga erfarenhetssystem © Per Flensburg

40 Affärsstruktur Lager Tillverkning Leverans- Inköp bevakning
Marknadsföring Marknads- undersökning Kredit-kontroll Ordermottagn. Bokföring Fakturering © Per Flensburg

41 Vad behöver man kunna? Affärsprocessbeskrivning på en högre nivå än UML Informationsstrukturering, som innebär att informationen sätts in i olika strukturer och skapar därmed olika kunskaper. Säkerhetsfrågor © Per Flensburg

42 Informationsstrukturering
Först måste vi reda ut vad som menas med ”data”, ”information” och ”kunskap” Sedan det märkliga begreppet ”information i en struktur”. © Per Flensburg

43 Data, information och kunskap 1
Data är symboler utan mening, t.ex. , knbx, #€5, ±|6 S, 31, fokularin, Härlanda, november, fängelse © Per Flensburg

44 Data, information och kunskap 2
Sätter vi in data i en syntax, en struktur blir det information. Ex: ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” Samma data kan sättas in i olika strukturer. Förhållandet mellan data och information är ett till många © Per Flensburg

45 Exempel © Per Flensburg

46 Kunskap Informationen sätts in i ett sammanhang och tolkas av en människa. Den blir kunskap. Samma information kan av samma människa sättas in i olika sammanhang och tolkas olika. Samma information tolkas olika av olika människor. © Per Flensburg

47 Exempel (DN) I DN hittar vi följande tabell:
Tabell 2. Läget fängelserna 31/ © Per Flensburg

48 Exempel (Anticimexjournalen)
I Anticimexjournalen hittar vi: Tabell 2. Läget fängelserna 31/ Denna syntax är densamma som i förra bilden. © Per Flensburg

49 Tolkning vs kunskap I de båda exemplen tolkas informationen olika även om både data och struktur är densamma. Men då vi inte vet vad ”fokulariner” är får vi ingen kunskap. Det finns alltså ett mellanläge mellan kunskap och information. © Per Flensburg

50 Men vad är ”fokularin”? Medlem i en katolsk ”världslig klosterorden”, som genom sitt exempel ska sprida Guds budskap i världen. De är mycket snälla, harmlösa och heliga. Det finns ca 50 st i hela Skandinavien. © Per Flensburg

51 Kunskap Utsagan ” ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” kan då ge följande kunskap: Fakticitet, att förhållandet verkligen är så. Att man hade möte i fängelset. Att det är olagligt att vara fokularin Att fokularinerna plötsligt blivit militanta © Per Flensburg

52 En rimlig tolkning Utsagan är inte korrekt! Det satt inte 42 fokulariner i Härlanda fängelse den 31 november 2000! Dessutom har november bara 30 dagar! © Per Flensburg

53 Vad lär vi oss av detta? Kunskapen är det viktiga.
Data Information Kunskap Information Kunskap Kunskap © Per Flensburg

54 Med andra ord Samma upplysning tolkas olika av olika människor.
Den tolkas också olika av samma människa beroende på sammanhang. Data betyder således alltid olika saker. © Per Flensburg

55 Sammanfattning Sammanhang Syntax D A T A Information Kunskap
© Per Flensburg

56 Informationsstruktur
Om man sätter ett antal syntaktiska strukturer (information) i en ny struktur så får vi helt enkelt En berättelse! Dvs en kontext som preciserar den avsedda kunskapen. © Per Flensburg

57 Hur håller man reda på informationen?
Hur håller man reda på en berättelse? Hur håller man reda på 1000 berättelser? Med hjälp av informationslogistik! © Per Flensburg

58 Informationslogistik?
Logistiker är jätteduktiga på att hålla reda på fysiska saker. Informationslogistik håller reda på information med hjälp av logistikernas metoder. En 160 p utbildning i Ljungby. Ett forskningsprogram allt i samar-bete med Halmstad. Växjö och Jön-köpings högskolor. © Per Flensburg

59 Övrig forskning Inom området affärsprocessmodel-lering, mappning och verktyg för att hålla reda på informationen pågår ett forskningsprojekt i Växjö, Det är i samarbete med ett antal företag, En kurs i modern systemutveckling kommer att integreras i projektet. © Per Flensburg

60 Speciellt problem: Säkerheten
Man vill inte tala om för mycket för sina konkurrenter. Av det man får reda på i dessa affärsprocesser kan mycken hemlig information utletas. Hur undviker man det? Kan man packa information med bibehållet värde? © Per Flensburg