INTRODUKTION TILL PRODUKTIONSEKONOMI TU Paul Lillrank

En presentation över ämnet: "INTRODUKTION TILL PRODUKTIONSEKONOMI TU Paul Lillrank"— Presentationens avskrift:

1 INTRODUKTION TILL PRODUKTIONSEKONOMI TU-22.1102 Paul Lillrank
Version

2 INTRODUKTION TILL PRODUKTIONSEKONOMI
Grundbegreppen Vad är produktion, vad är ekonomi Produktionsekonomi som vetenskap och praxis Historisk överblick - hur västerlandet blev rikt Det producerande företaget Organisation: koordination med hierarki eller marknad Transaktionsekonomi Skalfördelar Hierarkier och samordning Produktionsbegrepp Produktivitet och effektivitet Standardisering Process Kvalitet

3 INDUSTRIAL MANAGEMENT IN CONTEXT
Sciences of the natural world Operations Management Industrial Business Administration Natural science Product technology Process technology Marketing Finance Sciences of the artificial world Psychology Sciences of the mind: Mathematics Philosophy Economics Sociology

4 Produktionsfaktorerna: mark, kapital, arbete, kunskap.
Produktionsfunktion P = f(M,K,A,K) Input Output feedback Process Begränsningar “Manufacturing is the application of controlled energy to matter in order to fulfill an idea.” Varnecke: The Fractal Company, 1990 Service is the intentional arrangement of resourceful agents to co-create value.

5 PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET
Begränsningar Input Output Process Utfall Värde feedback Produktivitet Värdeskapande Input konsumerbart material, komponenter, energi, etc. beställningar, signaler Organisationsarkitektur flöde, processer, kädjor, nätverk policy, flaskhalsar Resurser (icke konsumerbara), kapitalvaror utrustning, byggnader, medarbetare, kompetens, Externa begränsningar transaktional omgivning (marknad) kontextuell omgivning (regelverk, kultur) Output Producerade enheter, Utfall Produkter solda (throughput) Producerat värde för kunden Feedback single-loop, justeringar double-loop, lärande Produktivitet Input – output: effektivitet (efficiency ) Input – utfall: (effectiveness)

6 PRODUKTIVITETSFRONTEN

7

8 VAD ÄR EKONOMI ? Oikonomie - allokering av begränsade resurser
Aktörers beteende i förhållande till nytta (utility) Ackumulering & flöde av värde i ett system Hur pengar kommer och går Nytta Värde Pris Uppoffring VAD DU FÅR VAD DU GER Transaktion

9 VAD KRÄVS FÖR EKONOMISK UTVECKLING?
Privat äganderätt lagens skydd för egendom och investeringar Vetenskapligt / tekniskt tänkande Empirism: observationer och experiment Teoretisk rationalitet Fungerande kapitalmarknader skapa en koppling mellan sparare och investerare; sprida risker 4. Logistik Transporter Kommunikation

10 UPPLYSNINGEN OCH DEN PRODUKTIONSEKONOMISKA REVOLUTIONEN
DE STORA ORGANISA- TÖRERNA DE STORA TÄNKARNA DE STORA ENTREPRENÖRENA Predestination av människans öde Uppenbarelse som kunskaps- källa Muntlig tradition Cirkulär, subjektiv tid Noll-summe- spel i ekonomin Människan skapar sitt eget liv, social circulation Durant, Chrysler, Morgan, Rockefeller, Vanderbilt, de Laval, Nobel Standardisering Organisation Arbetsfördelning Kontrol Koordination Planering Incentiv Acckumulering Effektivitet Utilitarism Instrumentalism Taylor, Ford, Sloan Den protestantiska etiken Förnuft Observationer Experiment Galilei Francis Bacon Newton Dokumentation,ackumulering av kunskap Encyclopedisterna, Diderot Lineär klocktid Plus-summespel, specialisering, komparativa fördelar, den osynliga handen Adam Smith Fysiokraterna Ricardo

11 VAD ÄR VETENSKAP Kunskap om: Naturen Artefakter Kunskap Information
Konst Språk Historia Samhälle Organisation Politik Ekonomi … Kunskap hur världen fungerar Information Aggregerad data i ett sammanhang med mening Data Kodifierad beskrivining av tilstånd och förändringar Naturvetenskap Beteendevetenskaper Lagbunden Regelbunden

12 VETENSKAPLIG METOD Data - empiriska observationer (empirism) och / eller Logiska resonemang (rationalism ) Experiment, tester, (verifikation - falsifikation) av kausalitet sannolikhet möjlighet Beskrivning med hjälp av koncept, konstruktioner, modeller, mekanism Kritisk prövning Invarianser - allmängiltiga förklaringar Occams rakkniv: välj den enklaste förklaringen (parsimonious)

13 PRODUKTIONSBASERAD TILLVÄXT
Global marknad, Open innovation INNOVATIONER RESURSSERNAS PRODUKTIVITET Marknads- konkurrens Ständiga förbättringar Minska statlig styrning ARBETETS OCH KAPITALETS PRODUKTIVITET Värdefunktionen måste öppnas för innovationer Överkonsumtion Skuldsättning Stagnation Industri- politik Kapitalbildning Infant industry protection Produktions-funktionen måste öppnas för utveckling ÖKAD KAPACITET Utländska investeringar Planekonomi Institutionella förutsättningar BILLIG ARBETSKRAFT Själv- hushållning Primär- fattigdom Malthus’ fälla Emerging markets Utanför globaliseringen

14 HANDELSBASERAD TILLVÄXT
Förenklad produktion, Diversifierad konsumtion Globalisering Region OBJEKTIFIERING: Etiska normer Kvalitetssystem Varumärken Produktstandard Bytesvärde, pris Rykte, anseende PRODUKTION Nationalstat Arbetsfördelning Specialiserings-grad Styrbarhet Landskap Multipel produktion, Enkel konsumtion Stad Närmarknad Själv- hushållning OMFATTNINGEN AV HANDELN ”The history of human prosperity lies in the repeated discovery of non-zero-sum bargains that benefit both sides.” - Robert Wright: Nonzero: History, evolution and human cooperation. ”Exchange is to cultural evolution as sex is to biological evolution.” - Matt Ridley: The Rational Optimist

15 PRODUKTIONSEKONOMISKA MILSTOLPAR
Tidiga koncept 1776 – 1880 Division of labor and specialization (Smith, Babbage) Interchangeable parts, standardization (Whitney) Scientific management 1880 – 1910 Time & Motion studies (Gilbreth) One best way (Taylor) Queuing theory (Erlang) Masproduktion Moving assembly line (Ford) Statistical process control (Shewhart) Economic order quantity (Harris) Linear programming PERT (DuPont) MRP Lean production 1980 JIT, TQM, Six Sigma CAD/CAM, EDI Cross-functional processes Mass Customization 1995 Globalization & Internet Demand-supply chain management ERP Service Engineering and Management  Servitization KIBS, PSTS SOA, SaS Outcome –based business models VOLYM KOSTNAD KVALITET SORTIMENT, TID ANPASSNING HYBRIDLÖSNINGAR Världskrig Oljekris Dot.com ??

16 VARFÖR BEHÖVS EKONOMISKA ORGANISATIONER?
Självhushåll Arbetsfördelning  Specialisering  Standardisering Produktivitet Allokation av resurser, Koordinaation, integration, kontrol HIERARKI MARKNAD € transaktionskostnader vs. specialiseringsfördelar

17 TRANSAKTIONSKOSTNADERNA BESTÄMMER FÖRETAGETS GRÄNSER
Kostnad per producerad enhet Hög Kärn- kompetens KOSTNAD Låg Hierarki Marknad SPECIALISERINGSGRAD 

18 STYRKA I STANDARDISERING
Standardisering = bestämning och utförande av normaltyp av produkter gränssnitt, process & protokoll, förutsättningar resurser Fördelar: förutsägbarhet kontrol effektivitet Nackdelar inflexibilitet likformighet “The advantages of standards are so vital in connection with material things, and are so well recognized by manufacturers that we wonder that so little standardization has crept into the mechanism of business. We believe that in this field, at least, business can learn from the engineering profession.” - American Machinist, editorial

19 STANDARDISERING ÖKAR FÖRUTSÄGBARHETEN
Målstyrd verksamhet Massproducerade standardvaror för massmarknad Autonomi Byråkrati PRODUKT Anarki Flexibilitet Lean Unika, individuella produkter Mass- customization Ej standard Ej standard PROCESS Standard

20 KONTOROLL AV VARIATION VAR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR MASSPRODUKTION
Hantverk Identiska / utbytbara komponenter Kontrollerad variation Komponent- tillverkning  montering Skalfördelar Specialisering Arbetsfördelning Stigande produktivitet och löner, fallande priser Låg produktivitet, Låga löner, Höga priser Kontroll & koordination Klasskamp, revolution Välfärdssamhälle Repetitiva jobb

21 PRODUKT- OCH PRODUKTIONSTYPER

22 PRODUKT- OCH PRODUKTIONSTYPER

23 KOSTNAD OCH VOLYM VOLYM SYNERGI LÄRANDE Skalfördelar:
rörlig Enhets- kostnad Gemensam infrastruktur fast Enhets- kostnad Volym Kumulativ volym (log) Skalfördelar: Economies of scale repetition med samma upplägg specialiserad utrustning, kompetens, processer Economies of scope olika processer utnyttjar samma resurser The learning curve enhetskostnaderna sjunker förutsägbart vid dublering av den kumulativa volymen

24 KOSTNAD PER PRODUCERAD ENHET OCH KAPACITETSUTNYTTJANDE
Exempel: fast kostnad (lokaler, personal...) = variabel kostnad / patient = enhetskostnad med En patient = Två patienter = Fem patienter = Hundra patienter = Tusen patienter = Tiotusen patienter = TEORETISK KAPACITET Användbar kapacitet Använd kapacitet Produktiv kapacitet Operativ kapacitet CUR Effektivitet

25 DET ORTODOXA FÖRETAGET
Ekonomisk aktör Internt homogen aktör med ett enda mål: profit Perfekt information on priser och tillgångar Fri rörlighet, inga kostnader för byte, exit, entry Maximerande beteende - profitmaximering The Economic Man - Homo Economicus Maskinbyrokrati Funktionell arbetsdelning - specialisering Hierarkisk kontrol & beslutsfattande Opartiska tjänstemän Dokumentation Ekonomiska incentiv Meritokrati The Organization Man - Homo Byrocraticus

26 FÖRETAG ÄR KOALITIONER OCH KONTRAKT Hur fattar företaget ekonomiska beslut ?
Herbert Simon, James March, Richard Cyert : The Behavioral Theory of the Firm Företaget är en koalition av deltagare / intressegrupper med egna mål: stakeholders Ägare Anställda Chefer Fack Kunder Leverantörer Kreditgivare Distributör Skatte- myndigheten Lokal- samhällen NGO

27 LAGOM OFULSTÄNDING INFORMATION
Företagets mål bestäms i en förhandlingsprocess Kontributioner (produktionsfaktorer) - belöningar (incentiv) Ofulständing information om möjligheter – subjektiv aspirationsnivå Bounded rationality - människor försöker maximera, men är oförmögna att göra det Ofulständing kunskap Probabilitet Komplexa beslut Satisficing - lösningar som är tillräckliga för att uppnå aspirationsnivån. Människor beter sig inte alltid rationellt: Behavioral economics. The Ultimate Game

28 Produktionen är ett socio-tekno-ekonomiskt fenomen.
DEN SOCIALA ORGANISATIONEN FÖLJER INTE ALLTID DEN FORMELLA Human Relations Produktionen är ett socio-tekno-ekonomiskt fenomen.

29 EKONOMISKA RISKER Producentens risk Säljarens risk Köparens risk
Konsumentens risk PRODUKTION  OUTPUT  UTBYTE KONSUMTION  VÄRDE Kan inte producera enlig plan volym, kvalitet, tid, kostnad Kan inte sälja vad som producerats, Reserverad kapacitet Kan inte konsumera vad som köpts Konsumtion leder inte till förväntat värde Department of Industrial Engineering & Management

30 Michael Porter: Competitive Strategy. Free Press 1985.
VÄRDEKEDJAN Infrastruktur Humanresurser Teknikutveckling Inköp Logistik in Produktion Logistik ut Marknadsföring och försäljning Service Michael Porter: Competitive Strategy. Free Press 1985. IN OUT Department of Industrial Engineering & Management

31 VÄRDEKEDJAN OCH PRODUCTIONSPROCESSEN
(Value chain): Aktiviteter som krävs för att producera Värde Input Resources Logistics Quality Assurance Hand-off Takt-time Throughput Preparation Coordination Inventory Waiting time Scheduling Staffing Black Box Control Accounting Standardization Set-up PRODUKTIONS- PROCESS: En organiserad sekvens av steg och resurser

32 EN PROCESS ÄR ETT PRODUKTIONSSYSTEM
Proscesansvarig Steg Ställning Kontroll IN Output Kvalitet Takt tid Handover Mellanlager Genomlopstid VAD Sekvens Stegens biddrag till resultat Arbetsfördelning, specialisering Repetition  samma process, samma resultat VARFÖR Snabbare genomlopp Sammarbete, roller Identifiera onödiga steg Ansvarsfördelning Uppföljning och utveckling

33 VAD STYR MAN I EN PROCESS
Sekvens Flöde Mellanlager Tid Resultat, kvalitet Kostnad $ Integration D E A C B

34 Genomloppstid, inventarier,
RESURSER OCH FLÖDE Hög Billig men dyr Ideal Resurs- effektivitet Kapacitets-utnyttjande Enhetskostnad PRODUCENT- PERSPEKTIV Snabb men dyr Inte här ! Låg Flöde Genomloppstid, inventarier, KUNDPERSPEKTIV Hög

35 POCESSER ÄR UTSATTA FÖR VARIATION
Operatörer Metoder Material Mätinstrument Output Inspektöreer Verktyg Maskiner Miljö

36 PRODUKTIONSSYSTEM ÄR SLUTNA
Output

37 VAD AVGÖR OM EN TRANSAKTION BLIR TILL
Behov  Önskemål  Efterfråga need want demand specifika sätt för tilfredställelse köpkraft Price Sacrifice Utility Benefit VAD DU FÅR GER En transaktion Nytta: -funktionalitet -kvalitet Pengar Besvär Tid, Risk

38 PRODUKTER MED EGENSKAPER
Tekniska innovationer Marknadsföring Design Vad kan den göra / kan man göra med den? Användbarhet Nytta FUNKTIONALITET Grad av funktionalitet för särskilt användningsområde, kundtyp, och prisklass. GRAD PRODUCT Skillnader mellan produkter av samma funktionalitet och grad, alternativa sätt att nå samma resultat. VARIANTER (Variety) Producerat enligt förutbestämda krav, spesifikationer och utfästelser. KVALITET Kvalitetsteknik Deliverables have several generic attributes. In the popular literature ”quality” is often confused with other attributes, and used to mean all conceivable good things or ”goodness”. If a word means everything it means nothing, i.e. its capability to differentiate between things gets lost. Functionality means the basic design idea and performance type of a product. The functionality of a knife is to cut material. In a markets, products are typically grouped into segments based on functionality, intended use, or customer types. Segments typically are reflected as different prices. For example, diesel engines are segmented according to their power output; trucks according to their carrying capacity, printing paper according to its weight per square meter, milk products according to fat content, etc. Such differences are also known as ”grades”. A difference in segment or grade is NOT a quality difference. Product variety means differences, such as colors, styles, or designs that may be important to a customer, but perform the same basic function, i.e. varieties are functional equivalents. Reliability can be seen as a subset of quality. If quality in general refers to the condition of a product as it is delivered, reliability refers to its condition during an approved period of use. The term ”quality and reliability engineering” is often used. Reliability engineering focusses on design aspects that have an impact on reliability. Reliability should not be confused to durability; reliability refers to a product’s performance according to specifications for a predetermined period of time. Durability means the normal length of usable life of a product. Reliability is positively related to robustness, i.e. a products ability to survive a variety of different conditions and use types. Presterar den enligt plan under en bestämd tid? TILLFÖRLITLIGHET

39 KVALITET ÄR RELATIONER
MYNDIGHETER REGELVERK Tekniska krav Marknads- information Teknologi Innovationer Requirement capture KUNDER, MARKNADER Erfarenheter PRODUKT KONCEPT, KRAV FÖRVÄNTNINGAR SPECIFIKATIONER, MÅLVÄRDEN, RITNIGAR PROTOTYPER KONSUMTION, UTFALL Outcome PRODUKTION RESULTAT Output Proces kvalitet Design Kvalitet som konformitet med specifikationer: teknisk kvalitet Utfallet Kvalitet som uppfyllelse av kundernas krav

40 METODER FÖR ATT FÖRBÄTTRA KVALITET
RESURSER Målvärde Tolerans (mål +/-x) SPECIFIKATIONER, MÅLVÄRDEN, RITNIGAR PROTOTYPER RESULTAT Output PRODUKTION Definiera kraven exakt Inspektera, förbättra Standardisera, Minska allmänna orsaker Slut systemet från externa störningar, Minska speciella orsaker Avvikelse

41 VARIATION HAR ALLMÄNNA OCH SPECIELLA ORSAKER
Kasseringar beror på variation som går utanför accepterade gränser. Germ-teorin: variation finns överallt, men all variation är inte skadlig. Allmänna orsaker: slumpmässig variation som beror på “systemet” orsakar 85 till 95% av problemen • Alla processparametrar varierar lite • En process är i statistisk kontroll (=förutsägbar) när variationen enbart beror på allmänna orsaker  Förbättring kräver ändringar i systemet Speciella orsaker: ej slumpmässiga, fastslagbara orsaker • Oförutsägbara händelser från systemets omgivning Inte från en del av processen  Speciellt, lokalt korrigerande. SPC hjälper att identifiera allmänna och speciella orsaker.

42 METODER FÖR ATT REDUCERA VARIATION
OSTABIL PROCESS SPECIELA ORSAKER STABIL PROCESS ALLMÄNNA ORSAKER • Samla data effektivt så att speciella orsaker kan urskiljas snabbt • Åtgärda problemet genast • Leta efter orsaken - vad var annorlunda när felet uppstod, fråga 5 gånger VARFÖR • Kvalitetssäkring, förebygg felorsaker, slut systemet från variationskällor • Dela upp: indela i kategorier, leta efter mönster • Experimentera - Gör planerade ändringar och lär dig från effekterna (DOE) • Demontera: dela in processen i komponenter och styr delarna skilt.

43 STYRDIAGRAM

44 FRÅGORNA I KVALITETSSTYRNING
Kriterier Godkänd Icke- godkänd Resultat Har vi gjort jobbet rätt ? • upptäcka fel, rätta till • reaktiv kontroll Kan vi göra det rätt ? • är processes inom toleranserna ? • do we have the capability / resources to do what is required ? Processens duglighet Gör vi det rätt fortlöpande ? • Hålls processen inom Accepterade gränser UCL LCL Styrdiagram: identifiera speciella orsaker Kunde vi göra det bättre ? • förbättra processen och förlusten (loss function) Förbättring av systemet: arbete på allmänna orsaker Gör vi rätt jobb ? • finns det onödiga steg i processen ? Ändring av processen (reenginering)

45 FRÅN KVALITET TILL LÖNSAMHET
O R G A N I S T Strategi P R O F I T Upplevd kund- kvalitet Värde Pris Om- sättning Volym Rörelse- resultat Innovation Skala Kostnad Låga kvalitets- bristkostnader

46 KVALITETBRISTKOSTNADER
Förebyggande • Krav • Planering • Kvalitetssystem uppbyggande & underhåll • Skolning Kostnader av att göra det rätt första gången Oundvikbara kostnader Kostnader av att kontrollera att det är rätt • Verifikation • Revisioner • Utrustning • Försäljargranskning Granskning • Avfall • Spill • Omarbete • Nedgång • Felanalys Konstnader som uppstår före leverans Interna felkostnader Oönskade, undvikbara kostnader • Reparation & service • Garanti • Reklamationer • Återlämningar • Ansvarsskyldighet Kostnader som uppstår efter leverans Externa felkostnader

47 ANALYS AV KOSTNADSDRIVARE
Kostnadselement pga dålig kvalitet Kostnadsdrivare Grundorsaker 95% Hårda delar i råmaterial 75% $ Verktygen går sönder 90% $ Ökad ståtid 80% 1.Identifiera grundorsakerna och kostnadsdrivarna 2.Bestäm aktivitetsprocenter och räkna ut kostnaderna för varje grundorsak 3. Kombinera allmänna grundorsaker för att bestämma total ekonomisk inverkan 4. Kostnad-nytta -analys Ofullständiga leveranser $ 100% $ Negativa inverkningar Felaktiga leveranser $ Försenade leveranser

48 OPTIMERADE KOSTNADER AQL KOSTNAD KVALITETSNIVÅ Kostnad för bristande
Kostnader för inspektion, kontroll och styrning KOSTNAD AQL Acceptable Quality Level KVALITETSNIVÅ

49 OM PRODUKTIONSSYSTEMET MÅST VARA ÖPPET
Förändrade krav Kund- beteende Korta genomloppstider MÅLVÄRDEN PRODUKTION OUTPUT OUTCOME Misförstånd Oförutsägbara konsekvenser Varierande situationer Akuta behov Kunderna blandar sig i produktionen

50 TJÄNSTEPROCESSER HAR EN INTERAKTIV VÄRDEKEDJA
Health event Service encounter Värde Health outcome Health event Service encounter Service encounter Service encounter Black Box Health event Health Behaviour I produktion av tjänster Kunderna deltar I produktionen (co-creation of value) Produktionsystemen är öppna

51 VÄRDEKEDJAN I SJUKVÅRDEN
Patientens hälso- beteende: co-production Kostnad för producent Kostnad för patient pengar tid besvär alternativkostnad Health behavior PRODUKTION SYSTEM processer protokoll OUTPUT what is done to patient OUTCOME what happens to patient IN Placebo / Random Intervention VÄRDE Förväntning Situation Styrning av efterfrågan Teknisk kvalitet Fall-till-fall variation Osäkerhet risk Upplevd kvalitet Department of Industrial Engineering & Management

52 SERVICE –DOMINANT LOGIC
TJÄNSTEPRODUKTION GOODS –DOMINANT LOGIC (GDL) SERVICE –DOMINANT LOGIC (SDL) PRODUKTION SYSTEM KONSUMTION SYSTEM PRODUKTION SYSTEM KONSUMTION SYSTEM Produktion Konsumtion Utbyte Utfall Värde Samproduktion “With service processes, the customer provides significant inputs into the production process.” (Sampson and Froehle 2006). ”The customer is always a co-producer.” (Vargo and Lush 2004)

53 ÖPPNA SYSTEM PRODUCENT KONSUMENT Kommunikation till kunderna Gap4
Ledningens uppfattning av förväntningar Översättning av krav till specifikationer Leverans Uppfattning Förväntningar Gap1 Gap5 Gap3 Gap2 Source: Zeithaml, Berry & Parasuraman: Conceptual model of service quality.Journal of Marketing, 1988,p.36

54 KUND –BASERAD VARIABILITET
3 2 8 6 4 1 Upplevd tjänst situation ankomst krav kapabilitet preferenser Ankomst, Tid –relaterad variabilitet rusningstider Krav behov, önskemål efterfrågan Kapabilitet artikulering: vet ej eller kan inte säga kompetens Kompetens, motivation, sammarbete följer regler och överänskommelser rollspel Subjectiva preferenser

55 SERVICE ENCOUNTERS AND SYSTEMS
Productivity improvement restricted by duration, scale, time, location,.. Quality can be improved by better skills and tools Radical technical innovations possible, e.g. surgery  medication Producer SERVICE ENCOUNTER Co-created value Customer System productivity improvement possible: Smart IT Integration & coordination Process and outcome focus Preparations can be standardized Franchising SERVICE PRODUCTION SYSTEM Resources Preparations Info Co-created value

56 KVALITETSSYSTEM Skriv ner vad du gör Förklara/motivera vad du gör
Gör det som är skrivet Dokumentera vad du gjorde Gå igenom vad du gjorde Gå igenom vad du tänker göra Korrigeringscirkel

57 ISO 9001:2000 KVALITETSSYSTEM ISO 9001:2000 Ledningens ansvar
Kontraktsgranskning Designkontroll Dokumentkontroll Inköp Produkt från underleverantör Produktidentifiering och spårbarhet Processkontroll Inspektion och testning Granskning, mätning och testutrustning Inspektion och statustest Kontroll av felaktiga produkter Korrigerande åtgärder Behandling, lagring, förpackning och leverans Kvalitetsregister Interna kvalitetsrevisioner Skolning Underhåll/service Statistiska arbetssätt ISO 9001:2000 Ledningens ansvar Resursstyrning Produktframtagning Mätning, analys och implementering

58 KVALITETSARBETES ANATOMI
Att organisera för kvalitet Att producera kontrollerat utan fel. Variationsteori Ledarskap för kvalitet Teknisk kvalitet Managing for quality Quality engineering Konkurrenskraft, förnyelsekraft Professional skills Quality requirements Economics of Quality Att förstå kvalitetens ekonomiska konsekvenser Att veta vad kunderna vill ha Funktionella alternativ, sortiment. Ekonomisk kvalitet Interaktiv kvalité