Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om barns medievanor Medie- och informationskunnighet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om barns medievanor Medie- och informationskunnighet"— Presentationens avskrift:

1 Om barns medievanor Medie- och informationskunnighet
Barns medievanor & trender MIK webbutbildning Utbildningsdagar hösten 2013 Utvärdering & uppföljning Alex Amnéus, Statens medieråd Barnkonsulentträff 28 maj, Jamtli Östersund

2 Statens medieråd ska stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Det gör vi bland annat genom att arbeta för ökad medie- och informationskunnighet (MIK). Slutmålgruppen för MIK-utbildningen är barn och unga – 18 år, men mottagargruppen som utbildningen vänder sig till är främst vuxna nära-barn- professionellla. I den gruppen är lärare den största gruppen men vi tänker oss även att t ex bibliotekarier och föräldrar ska kunna använda den. 2 2

3 Medie- och informationskunnighet

4 Medie- och informationskunnighet (MIK)
DigitalkompetensMediekunskapMediekompetensMediepedagogik IKTInformationskompetensITkompetensFilmpedagogikMedievetenhet MIK är att förstå mediernas roll och funktion i samhället att finna, analysera och kritiskt värdera information att kommunicera och skapa eget innehåll i olika medier. Att maximera möjligheterna och minimera riskerna i medievardagen. 4

5 Barn och unga är ofta duktiga på att hantera datorer och annan teknik, problemet är att de inte föds med ett kritiskt förhållningssätt till medier och information. Här spelar vuxna i barnens närhet en avgörande roll med att stärka deras kritiska förmågor och ge dem kraft att självständigt kunna hantera problem som kan uppstå. 5 5

6 Varför är MIK viktigt för barn och unga?
Dagens informationssamhälle kräver nya kompetenser. MIK ger oss möjlighet och förmågor att både göra vår röst hörd och fatta medvetna beslut. Vår världsbild formas till stor del via medier. Hur vi hanterar och förhåller oss till informationen vi möter påverkar hur vi uppfattar verkligheten. Varför är MIK viktigt för barn och unga? Barn och unga skaffar sig strategier genom erfarenhet, men är inte födda med ett kritiskt förhållningssätt MIK ger förmåga att använda medier medvetet och hantera de problem som kan uppstå. Vad innebär MIK för er? 6

7 Barns medievanor Ungar & medier – barns och ungas medievanor 0-18 år Statens medieråd (vartannat år -> sommar 2013) Svenskarna och internet, internetvanor 12 år-> (3 år) .SE, Internetstatistik (varje höst/okt) Mediebarometern – medieanvändningen 9-79 år Nordicom, Göteborgs universitet (varje vår/sommar)

8 Ungar & medier 2012-13 Kvantitativ undersökning – vad, när, hur
Statistiska centralbyrån skötte datainsamlingen Postal enkät (webbenkät fanns tillgänglig) 5 olika enkäter till: 1000 barn 0-4 år (föräldrar svarar) 1000 barn 5-8 år (föräldrar svarar) 1000 barn 9-12 år (barn svarar) 1000 barn år (barn svarar) 2000 föräldrar till barn 9-18 år Svarsfrekvens ≈ 41 % Resultaten publiceras sommaren 2013 8 8

9 Har barnet tillgång till något av följande i hemmet? (0-8 år)

10 Internetanvändning, några dagar i veckan eller oftare 0-18 år
Tabellen visar några dagar i vecken eller oftare. Från 7 års ålder använder majoriteten internet några dagar i veckan eller oftare. Om man även ser till de som bara använder nätet mindre ofta är 97 % av 8-åringarna internetanvändare och 100 % från 11 år och uppåt. 10

11 Internetanvändning, varje dag, 0-18 år
11

12 Använder sociala medier 5-18 år
12

13 Mobilinnehav 0-18 år 13

14 Mobil internetanvändning 0-18 år
14

15 Är du oftast själv eller är du tillsammans med andra när du…

16 Har du spelat spel med någon av dessa åldersgränser?

17 Vad små barn gör på datorn några gånger/vecka eller oftare (2-4 år)
2012 Ser filmklipp på YouTube etc. 44 % Lyssnar på musik 38 % Spelar spel 33 % Ser på tv-program 29 % Ritar och målar 20 % 17

18 Vad gör barn varje dag på sin fritid?

19 Högkonsumenter (3+ tim/dag) spel
Boys gaming increase (interestingly, the mean gaming time does not seem to have increased) 19 19

20 Vad gör barn varje dag på sin fritid?

21 Högkonsumenter (3+ tim/dag) tv
Slight increases, which are kind of surprising since tv use has shown a slight decline in previous studies. 21 21

22 Vad gör barn varje dag på sin fritid?

23 Högkonsumenter (3+ tim/dag) internet
Doubled in 2 years! Mobile access/smartphones? Gender differences increase among younger? 23 23

24 Vad gör barn varje dag på sin fritid?

25 Finns det något innehåll i tv, film, spel eller på internet som du blivit rädd, ledsen eller deppig av? (högst fem)

26 Känner du någon som råkat ut för något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året? Att någon eller några…

27 Hur ofta brukar du och dina föräldrar/andra vuxna du bor med prata om följande aktiviteter?

28 Tycker du (föräldern) att barnet ägnar för mycket tid, lagom med tid eller för lite tid åt… (endast 5-8 år)

29 Andel av befolkningen 9-14 och 15-24 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2012 (%)

30 Andel i befolkningen 9-14 och år som läser blogg och andel som spelar dataspel en genomsnittlig dag 2012 (%)

31 Vanliga online-aktiviteter bland internetanvändare 9-14 och 15-24 år en genomsnittlig dag 2012 (%)

32 Några sammanfattande trender

33 Medieanvändningen ökar / förändras
Den totala mediekonsumtionen ökar något (internet) Traditionella medieformer finns kvar – nu på nätet… Internetanvändningen går ned i åldrarna Mobilt internet har mer än dubblerats på några år Smarta mobiler och läsplattor har exploderat: 13-14 år med smart mobil : 30% : 90%

34 Barns internetanvändning skiljer sig
Sociala nätverk, video & spel mest utbrett bland de unga Den dagliga användningen ökar mest bland 8-13-åringar Användningen av sociala sajter toppar i årsåldern 12-15-åringar har flest uppkopplingar av alla åldrar 96% har bärbar dator (70%) 85% har mobiluppkoppling via smart mobil eller surfplatta (55%)

35 MIK webbutbildning

36 Mediers roll - Medieutvecklingen - Sociala mediers uppkomst och roll - Tryck- och yttrandefrihet - Medielogik - Pressetik Finna, analysera, kritiskt värdera - Effektivt informationssökande - Så funkar sökmotorer - Sociala medier - Wikipedia - Creative commons - Olika slags bilder - Bildtolkning - Manipulering - Olika slags texter - Texttolkning - Stereotyper - Reklam - Källkritik Kommunicera, skapa - Lärprocessen - Detta gör barnen - Sociala webben - Relationer på nätet - Kränkningar - Balanserad medieanvändning - Spelkultur MIK-diplom! 36 36

37 Fördjupningsmaterial Koppling till styrdokument (läroplaner etc.)
Faktatexter Reflektionsövningar Lektionsförslag Instruktionsfilmer Fördjupningsmaterial Koppling till styrdokument (läroplaner etc.) Förslag på upplägg till fortbildningsdagar för lärare och bibliotekarier Förslag på workshopupplägg till föräldramöten 37

38 Ett exempel på medie- och informationskunnighet Testa din källkritiska förmåga Du ska nu få läsa en text. Tänk dig att du ser den på nätet. På några ställen i texten borde det ringa en källkritisk varningsklocka i ditt huvud. Läs texten och hitta ställena där du behöver vara källkritisk. 12

39 Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm. 39

40 På sex ställen! ”Enligt en ny undersökning” – vem ligger bakom undersökningen, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till? ”Allt fler” – hur många är allt fler? ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla? ”Experter anser” – vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda? ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna? ”Det blev en folkstorm” – hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm? 40

41 Utbildningsdagar hösten 2013

42 Utbildningsdagar Biblioteken, medier och unga medieanvändare
Medie- och informationskunnighet för bibliotekarier För folk- och skolbibliotekarier och andra i dess närhet I samarbete med barnkonsulenterna, SKL, KB, Skolverket, Svensk Biblioteksförening Malmö 2/9, Västerås 22/10, Sundsvall 20/11, Göteborg 4/12-13

43 Kort om programmet Medie- och informationskunnighet (MIK) och varför det är viktigt? Hur ser barns och ungas medievanor ut idag, 0–18 år. Exempel på hur folkbiblioteken kan arbeta med MIK (lokal bibl). Digital litteracitet – om ungas mediekompetens och dess betydelse för lärande och utveckling i dagens samhälle (Lisa Adamsson, Center för Skolutveckling, Göteborgs stad). Skolbibliotekens roll i arbetet med MIK, och samverkan med folkbiblioteken (Skolverket och KB med lokal skolbibliotekarie). Expertpanel om bibliotekens framtid och utveckling (moderator Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd)

44 Utvärdering & uppföjning
Utvärdering av seminarierna – kort webbenkät (5 min, till seminariedeltagarna) Utvärdering av utbildningssatsningen – kort webbenkät (5 min, till alla bibliotekarier i regionen) i samband med: Inbjudan till seminarierna 1 månad efter seminarierna Hjälp oss att svara – och be era kollegor att fylla i: surveymonkey.com/s/bibliotekochmediebarn

45 Tack. www. statensmedierad. se www. mediebarn
Tack!


Ladda ner ppt "Om barns medievanor Medie- och informationskunnighet"

Liknande presentationer


Google-annonser