Datorernas Historia Anders Sandberg NADA, KTH.

En presentation över ämnet: "Datorernas Historia Anders Sandberg NADA, KTH."— Presentationens avskrift:

1 Datorernas Historia Anders Sandberg NADA, KTH

2 Räknehjälpmedel Räkna med saker Abacus

3 Muhammad Ibn Al’khwarizimi
Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål

4 Logaritmer Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition? 1612: John Napier inför logaritmer log(xy)=log(x)+log(y) Napiers ben

5 Räknestickan 1622: William Oughtreds Räknesticka

6 Räknemekanismer 1642: Blaise Pascal uppfinner en additionsmaskin.

7 Var Pascal först? Leonardo da Vinci? William Schickard 1623

8 Additionsmaskiner Leibnitz multiplikationsmaskin (1673)
Kalkyleringsmaskiner Differensmaskiner

9 Something completely different...
1801: Joseph-Marie Jacquards automatiska vävstol med hålkort

10 Charles Babbage En analytisk maskin med program
Ada Lovelace: första hackern

11 Kontorsmaskineri 1890: Amerikansk folkräkning.
Holerith Tabulating Corporation

12 Förkrigstidens protodatorer
Analoga räknemaskiner blir digitala Flera samtidiga och oberoende maskiner

13 Konrad Zuse

14 1936-39 John Atanasoff & Clifford Berry

15 1937 Alan Turing Universell Turing Maskin: alla datorer är egentligen likadana Beräkningsbarhet: det finns saker man inte kan beräkna

16 Enigma 1940-44 knäckandet av Enigma i Bletchley park
Bombe och Colossus

17 1944 Harvard Mark I Howard Aitken (med Grace Hopper)

18 ENIAC Planering startade 1943
1945 von Neumann föreslår att man ska lagra program snarare än bygga om datorn 1946 ENIAC klar i Philadelphia

19 40-talets datorer Reläer och radiorör Programmering genom omkoppling

20 1945: Hopper finner den första buggen

21 50-talets datorer Kärnminnen och trumminnen Diskminne
Sverige: BARK 1950 och BESK 1954

22 Kompilatorer Hopper: varför återuppfinna hjulet hela tiden? Fortran
LISP 1960 COBOL och Algol

23 60 Talet Transistorer istället för radiorör Datorer i affärslivet
IBM 360 familjen Minidatorer Tidsdelning MULTICS till UNIX

24 Augmentation Research Center 1959-64
Douglas Engelbart & Co. uppfinner nästan allt: hypertext, dispositionsverktyg, videokonferenser, musen, 2D editering, fönster, multimedia och idébehandling.

25 Hackerkulturen Real Programmers MIT Railroad club
Programmering som konst och nöje

26 70 Talet Mikroprocessorer Mikrodatorer Datornät
1977 Diffie & Hellman sparkar igång civil kryptografi.

27 Chip Moores lag

28 Hemdatorer Hembyggen 1975 Altair

29 Apple 1976 Apple II (samma år som Cray I)
1978 Visicalc, den första ”killer application”

30

31 1981: IBM PC, ZX 81

32

33 1983 ADA

34 1984: Macintosh

35 1986: Cray XMP

36 Internet Arpanet 1969 Från militär till universitet Domännamn 1983
Internet worm 1988 Tim Benners-Lee skapar WWW 1989 1993 märker världen nätet.

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Dagsläget Gränssnitt fortfarande usla
Snabb förändring (“Internet-tid”) Kommersialisering mot “gamla skolans” datorfolk Ännu inte integrerat i kultur, politik, ekonomi - eller vice versa

49 Heta Potatisar Intellectual Property Yttrandefrihet Standarder
E-konomi Kommer att avgöra hur den globala kulturen fungerar

50 Länkar