Presentation av www.raddsamf.se.

En presentation över ämnet: "Presentation av www.raddsamf.se."— Presentationens avskrift:

1 Presentation av

2 Övergripande mål för RäddSam F
Att genom samverkan inom RäddSam F möjliggöra effektiva räddningsinsatser och olycksförebyggande verksamhet Strategi Kommunerna inom Räddsam F skall genom samverkan uppnå stordriftsfördelar och hög effektivitet med bibehållen stark lokal förankring i kommunerna. Kommunerna inom Räddsam F skall successivt tillföra mer arbetstid till det gemensamma arbetet i syfte att åstadkomma en effektivisering. Resursmål Under räddningschefsgruppen skall Räddsam F med stöd av personella resurser från kommunerna utföra effektiv verksamhet med stabila ekonomiska ramar. Uppföljning Årlig verksamhetsplanering samt uppföljning skall genomföras.

3 Medlemmar Vaggeryd Jönköping Habo Mullsjö Gnosjö Gislaved Värnamo
Tranås Ydre Eksjö Aneby Höglandets räddningstjänstförbund Sävsjö SOS Alarm

4 Medlemmar och räddningsstyrkor

5 Milstolpar Ca 1975 Räddningschefsmöte 1980 Närmaste kår
1993 Gränslös samverkan 1995 Gemensamma projekt % gemensam tjänst 2000 Gemensam stabs- och ledningsutbildning 2002 Gemensam operativ ledningsorganisation 2003 RäddSam F-råd 2005 Gemensamma mål för taktiska enheter 2011 Räddningskontor 180% gemensam tjänst 2013 Gemensam förvaltningsorganisation Rakel

6 Ledningskoncept RäddSam F
Dygnet runt: 41 Styrkeledare 7 Insatsledare 1 Inre befäl 3 Brandingenjörer varav en är chef i beredskap Stab Jönköping Vaggeryd Mullsjö Habo Värnamo Gislaved Gnosjö Ydre Tranås Aneby Höglandets räddnings- tjänstförbund Eksjö Sävsjö Larmplan N 5, 10, 20 och 30 hos SOS Ledningstorg för Inre befäl och RCB

7 Räddningskontoret RäddSam F
Räddningschefsmöte RäddSam F- samordnare Göran Melin Kansli Thomas Ljunggren Christoffer Hultqvist Förebyggande Johan Nilsson Pär Liljekvist Operativt Fredrik Björnberg Rasmus Frid Projektledare/ uppdragsansvariga Projektledare/ uppdragsansvariga Arbetsgrupper Arbetsgrupper

8 RäddSam F kontoret, projekt 2011-2013
Utökat och fördjupat samarbete inom RäddSamF Utnyttja stordriftsfördelar med bibehållen lokal förankring i kommunen Frigöra resurser genom att undvika dubbelarbete Öka intresset att arbeta inom räddningstjänsten även för unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund

9 Mätbara mål och aktiviteter
En administrativ organisation och virtuellt kontor. Minst tre områden med gemensamma företrädare/sakkunniga. Dokumentera arbetssätt för att kunna delge andra. Gemensamt rekryteringssätt som uppmuntrar personer med utländsk bakgrund och underrepresenterat kön. Öka förutsättningarna för deltidsbrandmän att kombinera brandmannajobbet med arbetsuppgifter hos huvudarbetsgivaren. Skapa trygg och attraktiv arbetsmiljö Kvalitetssäkring av RäddSam F´s arbete

10 Organisation 2012 RäddSam F samordnare, 40% Kansli, hemsida mm, 20%
Operativt, 40% Förebyggande, 40% Projektledare/uppdragsansvariga, 50% Timtaxa som ersättning för projektledare/ uppdragsansvariga Nuvarande timbank behålls till del

11 Arbetsfördelning kommuner
RäddSam F bygger på att alla kommuner ger tid och pengar in i systemet för att ha rätt till vad som produceras 2.500 timmar fördelat enligt principen 20% fast och resten efter befolkningsstorlek Kommunerna ersätts för projektledare och kontorstjänster

12 Exempel på projekt/uppdrag som RäddSam F genomfört
Utbildar brandmän i Räddningsinsats i samverkan med SBF/SRTC och MSB Preparandkurser (5 st/år) för nya deltidsbrandmän Heldagars insatsövningar för räddningsenhet (ca 90 styrkor och 500 pers/år) Seminarier t ex ytlivräddning och brandfarlig vara Gemensamma instruktioner t. ex. rökdykning, ”säker olycksplats på väg” Instruktörsutbildningar t. ex. rökdykning, ytlivräddning, utryckningskörning, motorsågning, taktik Framtagande av gemensam ledningsorganisation med tillhörande utbildning Biträtt Helsingborg med 15 kemdykare + ledningspersonal under ett dygn vid svavelsyrautsläppet på Kemira Biträtt Göteborg med Nivå 20 vid skogsbrand i Kungsbacka under 1,5 dygn CBRNE-utbildning för all blåljuspersonal Gemensamma uppsamlingsplatsövningar med landstinget och polisen Deltagit i samverkansledning vid flera tillfällen Skogsbrandsbevakning med flyg

13 Se möjligheter inte hinder Ömsesidigt förtroende Prestigelöshet
Framgångsfaktorer Delaktighet Nytta för alla Se möjligheter inte hinder Ömsesidigt förtroende Prestigelöshet ”Är man stor måste man vara snäll”

14 Regional krissamverkan i Jönköpings län

15 Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Regional krissamverkan i Jönköpings län

16 Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer i Jönköpings län
och i Ydre kommun har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag mot medborgarna vid kris och olyckor. Inom F-samverkan hanteras samverkansfrågor som rör uppgifter som främst regleras i följande lagstiftningar: • Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap • Lag (2003:778) om skydd mot olyckor • Polislag (1984:387) • Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Regional krissamverkan i Jönköpings län

17 Regional krissamverkan i Jönköpings län

18 Regionalt krishanteringsråd
Syftet med krishanteringsrådet är att förankra arbetssätt, ge legitimitet och skapa förutsättningar för nätverk i krishanteringsfrågor. De ytterst ansvariga för länets krishantering träffas vartannat år på politisk och tjänstemannanivå. Bred representation eftersträvas med företrädare för lokala, regionala, nationella aktörer på regional nivå och företrädare även för näringslivet. Sammankallande för krishanteringsrådet är Länsstyrelsen. Regional krissamverkan i Jönköpings län

19 Styrgrupp F-samverkan
Styrgrupp F-samverkan är den arena där samverkansfrågor lyfts och där konsensus nås. I Styrgrupp F-samverkan finns representanter för följande myndigheter/organisationer: • Kommunerna (9 personer) • Landstinget i Jönköpings län (2 personer) • Länsstyrelsen (2 personer) • Polismyndigheten i Jönköpings län (2 personer) • SOS Alarm (1 person) • Försvarsmakten (1 person) • Adjungerade efter behov (Vägverket, Banverket med flera) Gruppen sammanträder cirka fyra gånger per år. Regional krissamverkan i Jönköpings län

20 Händelsegrupper Styrgrupp F-samverkan och vakthavandegruppen kan tillsätta händelsegrupp för omvärldsbevakning, planering och eventuellt genomförande vid till exempel höga flöden, pandemi (smittsam sjukdom som omfattar befolkningen i flera världsdelar) och epizooti (omfattande smitta bland djur). Regional krissamverkan i Jönköpings län

21 Arbetsgrupper Arbetsgrupper kan vara såväl permanenta som tillfälliga. De organiseras under Styrgrupp F-samverkan. Styrgrupp F-samverkan utser sammankallande i respektive arbetsgrupp. Gruppernas arbete ska kännetecknas av förtroende, öppenhet och kontinuitet. Regional krissamverkan i Jönköpings län

22 Regional samverkansledning
Samverkan avser den dialog som sker mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål. Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i samverkansledningen. Samverkansledningen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera och beakta avgränsningar mot lokal nivå. Regional krissamverkan i Jönköpings län

23 Initiativ till och start av regional samverkansledning
Vakthavandefunktionerna hos Länsstyrelsen (TIB), Landstinget (TIB), räddningschef i beredskap (RCB) och Polismyndigheten (VB) samt SOS Alarm kan ta initiativ till regional samverkansledning. Situationens krav avgör vilken vakthavandefunktion som har samverkansinitiativet. Samverkan kan ske genom telefonmöten eller genom att berörda samlas Regional krissamverkan i Jönköpings län

24 Regional samverkansledning
krissamverkan i Jönköpings län

25 Regional samverkansledning
Uppgiften är att samverka vid kris och olyckor. Detta kan ske genom: • Gemensam lägesbild • Resursfördelning • Informationssamordning • Vidarespridning av information till kommuner och andra berörda aktörer sker om möjligt genom WIS (= skyddat webbaserat informationssystem). Under startfasen ligger tyngdpunkten på operativa samverkansfrågor för att senare förskjutas mot strategisk och normativ samverkan. Regional krissamverkan i Jönköpings län

26 Organisation Regional samverkansledning etableras med följande stabsfunktioner: • Analys • Information • Logistik • Intern service • Dokumentation. Staben leds av en stabschef som utses av den regionala samverkansledningen. Regional krissamverkan i Jönköpings län

27 Lokaler Regionala samverkansledningen samlas i JILL
(Jönköpings integrerade larm och ledning), som är förberedda lokaler hos SOS Alarm. Regionala samverkansledningen kan, beroende på händelsen, samlas i alternativ lokal hos någon av samverkansaktörerna. Regional krissamverkan i Jönköpings län

28 Utvärdering Utvärderingen av stabsarbetet bör omfatta
• Larm/händelseinformation - tidsförhållanden • Start av och initiativ till samverkansledning – tid till etablering • Organisationen/bemanning • Teknik/samband • Informationshantering/mediebild • Förbättringsområden Regional krissamverkan i Jönköpings län

29 Exempel på händelser som hanterats av samverkansledning
Flodvågskatastrofen Sydostasien Stormarna Gudrun och Per Regnväder 2007, 2012 Pandemi 2009 EU-möte 2009 Särskild händelse polisen 2009 Övriga händelser: Höga flöden, driftstörningar SOS Alarm, bombhot, vädervarningar, glas i livsmedel. Regional krissamverkan i Jönköpings län

30 The end………. Frågor ? fredrik.bjornberg@vaggeryd.se Regional
krissamverkan i Jönköpings län