Planeringsdagar Hudiksvall 28/2-1/3 2013

En presentation över ämnet: "Planeringsdagar Hudiksvall 28/2-1/3 2013"— Presentationens avskrift:

1 Planeringsdagar Hudiksvall 28/2-1/3 2013
Bokslut 2012 Planeringsdagar Hudiksvall 28/2-1/3 2013

2 Förbättrings- och utvecklingsområden 2012
Tidiga insatser (22) Systematiskt kvalitetsarbete (18) Delaktighet Ansvar Entreprenöriellt lärande (12) Motverka arbetslöshet/utanförskap, höja utbildningsnivån, minska skolmisslyckanden (11) Förväntningar (6) Alla barn/elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt (5) Matematiskt kunnande (4) Språklig medvetenhet (2) Estetiska lärprocesser (1) Hälsa och livsstil (0)

3 Tidiga insatser Vilka iakttagelser gjorde vi inför 2012? Resultat åk 3
Saknar uppföljningssystem på huvudmannanivå före åk 3 Förskolan har saknat uppföljningar som bekräftar fungerande arbetssätt Vad kan vi se idag? Nationella ämnesprovet i matematik årskurs 3 har förbättrats Måluppfyllelsen i svenska och matematik ligger på ungefär samma nivå som året innan Analyserna av resultatet från diagnoser i kartläggningsplanen har utvecklats LäsEttan genomfördes våren 2012 med intensivläsning hösten 2012 OAS har genomförts två år i rad i förskoleklassen och resultatet har förbättrats något Resultaten i årskurs 3 behöver förbättras

4 Årskurs 3

5 Tidiga insatser Vad säger John Hatties studie?
Mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter är enligt Hattie en nyckelfaktor för senare skolframgångar (0,48) Deltagande i välfungerande förskoleprogram är särskilt viktigt för barn som kommer från missgynnande hemmiljöer (0,45) Enligt Hattie är tidigare prestationer och erfarenheter betydelsefulla för att förutsäga senare skolprestationer (0,67) Det handlar om vad som sker i klassrummet och hur själva lärandeprocessen går till. Samspelet mellan elev och lärare är det centrala. Vad säger Skolverkets lägesbedömning för 2011? Stora brister när det gäller att följa upp resultat samlat och se helheter

6 Tidiga insatser Åtagande 2012
Förskolan: Lärmiljöerna ute och inne har utvecklats för att möjliggöra för barnen att vara delaktiga. Kompetensutveckling för pedagogerna genom exempelvis studiecirklar i ”Små barns matematik” Förskoleklass: Riktad kompetensutveckling för pedagogerna, exempelvis studiecirklar om hur man kan utveckla barns läsförståelse. Grundsärskola: Riktad kompetensutveckling för lärare, exempelvis studiecirkel inom läs- och skriv som har ökat medvetenheten hos pedagogerna om vikten av att ge eleverna verktyg och strategier. Grundskolan: Fler lärare undervisar i ämnen de är behöriga i. Kulturen: Knatteorkester. Dans i förskolan. Språk/läs/skriv- och matematikutvecklarna arbetar företrädesvis mot lärare i de yngre åldrarna. Kompetensutveckling och stöd riktar sig i första hand till dem.

7 Systematiskt kvalitetsarbete
Vilka iakttagelser gjorde vi inför 2012? I uppföljningen av kunskapsresultaten brister analys och fokus både på huvudmannanivå och enhetsnivå Vad kan vi se idag? Stor variation mellan verksamheterna Förskolan, Qualis Grundskolans analyser har förbättras Analysutbildning Bättre resultatuppföljning på huvudmannanivå, bl. a. med genusperspektiv, uppföljning av betygsresultat gsk - gy

8 Systematiskt kvalitetsarbete
Vad säger John Hatties studie? Det handlar om vad som sker i klassrummet och hur själva lärandeprocessen går till. Samspelet mellan elev och lärare är det centrala. Hattie rekommenderar beslutsfattare att oftare luta sig mot belägg från aktuell forskning, istället för att besluta om åtgärder som bygger på åsikter eller opinioner hos väljare Vad säger Skolverkets lägesbedömning för 2011? Skolor måste ta ansvar för att elevresultat i högre grad analyseras i relation till skolans verksamhet Lokalt systematiskt arbete för att utveckla undervisningen

9 Systematiskt kvalitetsarbete
Åtagande 2012 Förskolan: Stor utveckling genom arbetet inom ramen för Qualis. Grundskolan, grundsärskolan: Uppföljningen och analys av elevers studieresultat har utvecklats ytterligare, sker tätare och vid fler tillfällen. Dokumentation av elevens kunskapsutveckling har utvecklats mycket genom Unikum. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan: Variation mellan program, rutinerna behöver utvecklas. Det entreprenöriella lärandet löper systematiskt som en röd tråd genom hela verksamheten och följs upp på olika sätt. Cul: Systematisk uppföljning av arbetsmarknadsinsatser. Individuell studieplanering som följs upp regelbundet. Utvärderingsmodell saknas.

10 Delaktighet Ansvar Entreprenöriellt lärande
Vilka iakttagelser gjorde vi inför 2012? Förskolans föräldraenkät Elevenkäterna LUPP Vad kan vi se idag? Barn och föräldraenkäter med hjälp av Qualis Förbättrade resultat i elevenkäten för åk 5 och 8 inom området Inflytande Försämrade resultat i elevenkäten för år 3 på Bromangymnasiet Gymnasiets satsning på att utveckla sitt eget ledarskap för både lärare och elev SLA: utbildning av chefer/arbetslag i entreprenöriellt lärande, forum för entreprenöriella möten, exv. lärarprao och utställning.

11 Delaktighet Ansvar Entreprenöriellt lärande
Vad säger John Hatties studie? Att undervisningen blir synlig för både elev och lärare, ett synligt lärande. Självskattning av betyg (1,44) Tillhandahålla formativ bedömning (0,90) Återkoppling till elev och från elev till lärare (0,73) Det handlar om vad som sker i klassrummet och hur själva lärandeprocessen går till. Samspelet mellan elev och lärare är det centrala.

12 Delaktighet Ansvar Entreprenöriellt lärande
Åtagande 2012 Förskolan: Medvetet arbete med barns inflytande där barnens initiativ tas tillvara. Utvecklade forum för samråd med föräldrar. Barn och föräldrar vill ändå öka sitt inflytande visar enkät. Grundskola, grundsärskola: Aktivt arbete med elevråd. Mycket mer utvecklade pedagogiska planeringar där eleven görs delaktig i sitt eget lärande. Elevernas upplevelse av hur de kan påverka har ökat betydligt. Gymnasieskolan: Självskattningsverktyg används. Använder Google Apps, exempelvis för klassrådsprotokoll samt övriga mötesformer för att öka delaktighet och inflytande. Det entreprenöriella lärandet löper systematiskt som en röd tråd genom hela verksamheten. Lågt resultat på fråga om inflytande i elevenkät. Cul: Möjlighet till inflytande genom individuell studieplanering. Hör grad av entreprenöriellt förhållningssätt inom Sfi. Kultur: En handlingsplan har upprättats med anledning av Kulturskolans förändrade arbetsformer och den har kommunicerats med personal, elever och föräldrar för att skapa trygghet och delaktighet.

13 Motverka arbetslöshet/utanförskap, höja utbildningsnivån, minska skolmisslyckanden
Vilka iakttagelser gjorde vi inför 2012? Fler elever saknar behörighet till nationellt program på gymnasiet Lägre andel elever med fullständigt betyg från gymnasiet Andelen elever med samlat betygsdokument har ökat på gymnasiet Fler ungdomar kompletterar sina ofullständiga betyg på komvux Vad kan vi se idag? Andel elever med behörighet till nationellt program på gymnasiet har ökat. Dock fortfarande under riket. Andel elever med fullständigt avgångsbetyg i grundskolan har ökat och ligger över rikets siffror Andel elever med fullständigt betyg från gymnasiet har ökat Andel elever med samlat betygsdokument har minskat något på gymnasiet Ännu fler ungdomar kompletterar sina ofullständiga betyg på komvux Hög andel studerande vid Komvux går vidare till arbete och studier HRCs arbete med meningsfull sysselsättning

14 Motverka arbetslöshet/utanförskap, höja utbildningsnivån, minska skolmisslyckanden
Vad säger John Hatties studie? Självskattning av betyg (1,44) Tillhandahålla formativ bedömning (0,90) Uppförande i klassrummet/studiero (0,80) Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd (0,77) Hemmiljö och socioekonomisk status (0,57) Kamratpåverkan (0,53) Det handlar om vad som sker i klassrummet och hur själva lärandeprocessen går till. Samspelet mellan elev och lärare är det centrala. Vad säger Skolverkets lägesbedömning 2011? Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Olika elever, olika behov Brister i särskilt stöd och därtill hörande åtgärdsprogram

15 Motverka arbetslöshet/utanförskap, höja utbildningsnivån, minska skolmisslyckanden
Åtagande 2012 Förskolan: Omfattande kompetensutveckling för att öka insikt och kunskap om uppdraget och därmed möjliggöra för att alla barns utveckling främjas Grundskolan, grundsärskolan: Färre elever har sin undervisning i särskild undervisningsgrupp. Andel behöriga till något nationellt program har ökat. Gymnasieskolan: Fler elever får ett slutbetyg inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning. Cul: Alla som kommer till Cul:s arbetsmarknadsinsatser och daglig verksamhet får plats i någon form av sysselsättning eller arbete som kan kombineras med studier. De med lägst utbildningsnivå ges företräde till studier. Samtliga ungdomar mellan år som varken studerar eller arbetar blir kontaktade och erbjudna någon form av stöd. Studie- och yrkesvägledning är tillgängligt för alla dagtid och vissa kvällar.

16 Förväntningar Vilka iakttagelser gjorde vi inför 2012?
Lågt genomsnittligt meritvärde och betygspoäng Låg andel elever med betygen VG och MVG Vad kan vi se idag? Det genomsnittliga meritvärdet och betygspoäng har ökat i både grundskolan och gymnasiet men ligger fortsatt under riket Fortsatt låg andel elever med betygen VG och MVG

17 Förväntningar Vad säger John Hatties studie?
Snabbare studiegång (0,88) Lärares förväntningar (0,44) Självuppfattning (0,43) Det handlar om vad som sker i klassrummet och hur själva lärandeprocessen går till. Samspelet mellan elev och lärare är det centrala. Vad säger Skolverkets lägesbedömning 2011? Vikten av höga förväntningar får starkt stöd i internationell forskning Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Olika elever, olika behov

18 Prioriterade utvecklingsområden 2013
Entreprenöriellt lärande (fsk, gsk, gsk-sär, gy-sär) Pedagogisk dokumentation (fsk,fsk-kl, fritids, cul) Systematiskt kvalitetsarbete (fsk, gsk-sär, gy, kulturen, cul) Barns delaktighet i lärprocessen/elevinflytande (fsk, fritids, gsk-sär, gy) Samverkan (fsk-kl, fritids, cul) Kunskaper (fsk, fsk-kl, gsk, gy, cul) Nya reformer och behöriga lärare (gy-sär) Utveckling av organisation och verksamheter (kultur)

19

20