FÖRSKOLAN SOM MÖTESPLATS

En presentation över ämnet: "FÖRSKOLAN SOM MÖTESPLATS"— Presentationens avskrift:

1 FÖRSKOLAN SOM MÖTESPLATS
Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal Britt Tellgren

2 Hur skapar, upprätthåller och avbryter barn gemenskaper med varandra i lek och samtal?
Britt Tellgren

3 Förslag till förtydligande av förskolans läroplan
Regeringsuppdraget: Förtydliga läroplanen - att förskolans potential att stimulera barns naturliga lust att lära inte har utnyttjats fullt ut. Förskolan ska i högre utsträckning ge tidig pedagogisk stimulans för barns språkliga och matematiska utveckling. Förebereda barn för deras framtida skolgång. Grundläggande förskolepedagogiska principer ska ligga fast. Sambandet mellan pedagogik och omsorg ska kvarstå. Barnen skall erbjudas en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i den dagliga verksamheten. Den pedagogiska verksamheten ska främja barns allsidiga utveckling och bygga på en helhetssyn där olika sidor av barns utveckling och lärande ses som intimt förknippade med varandra.

4 Utgångspunkter Utgångspunkten ska vara att lärandet ska fortsätta ske i lekfulla former och med hänsyn till barnens utveckling, behov och förutsättningar. Utgångspunkten är att barn lär hela tiden med alla sina sinnen och i samspel med omgivningen. Verksamheten ska bygga på lek och barns egen aktivitet. Barn ses som nyfikna och kompetenta och deras eget utforskande av omvärlden ska utmanas och stimuleras. Verksamheten ska utgå från vardagliga situationer och barns frågor, initiativ och intressen.

5 Målformuleringar Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar……
nuvarande målformulering: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar…… ersätts med målformuleringen: Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att …, Utveckling och lärande grupperas under rubrikerna : Helhet och allsidighet, Lek, Skapande, Matematik, Naturvetenskap och teknik samt Språk och kommunikation. nuvarande målformuleringen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar … kan misstolkas, vilket fått konsekvenser bland annat för utvärderingen av måluppfyllelse. Det finns en tydlig tendens att såväl kommuner som förskolor inriktar sig på de enskilda barnens kunskaper eller färdigheter i stället för på kvaliteten i förskolans pedagogiska arbete när måluppfyllelsen utvärderas. En vanlig uppfattning varit att målformuleringen är oklar och kan tolkas på olika sätt. Man har efterlyst en målformulering som tydligare riktas till förskolan och förskolans Uppdrag. Med denna formulering riktas målen tydligare mot de krav som kan ställas på förskolan i arbetet med barns utveckling och lärande, samtidigt som uppföljning och utvärdering av verksamheten underlättas. Genom uttrycket Förskolan ska främja varje barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att … vänder sig målen direkt till förskolan med krav på vad verksamheten ska erbjuda barnen. Den föreslagna formuleringen ställer tydligare krav på förskolans arbete än den nuvarande formuleringen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar … som inte innehåller samma koppling till lärprocessen.

6 MÅL Helhet och allsidighet
Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att utvecklas rikt och allsidigt utifrån sina förutsättningar, utveckla sin identitet och känna trygghet i den, utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära, utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, utveckla sin förmåga att fungera i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, uppleva sambandet mellan ett hälsosamt liv och välbefinnande.

7 Lek Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att utveckla och fördjupa sin lek, använda sin fantasi och sin förmåga att låtsas, utveckla sin förståelse för och själva tillämpa och skapa regler i lekar, röra sig fritt och allsidigt och använda sin kropp och sina sinnen i lek.

8 Skapande Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att utveckla sin skapande förmåga, uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som lek, bild och form, rörelse, sång, rytmik, musik, dans och drama

9 Matematik Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska matematik i vardagen, bearbeta sin förståelse av matematiska begrepp och samband i samspel med andra barn och vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer, upptäcka och utforska likheter och olikheter, helhet och delar, former och mönster, utveckla sin förmåga att orientera sig i tid och rum.

10 Naturvetenskap och teknik
Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att i samspel med andra barn och vuxna upptäcka och utforska naturvetenskap och teknik i vardagen, bearbeta sin förståelse av naturvetenskap och teknik i samspel med andra barn och vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer, bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material, redskap och verktyg, utveckla en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människans livsstil,natur och samhälle är relaterade till varandra.

11 Språk och kommunikation
Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att: samtala och berätta i samspel med andra barn och vuxna, bearbeta sitt språk och sin kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna och med hjälp av olika uttrycksformer, enskilt och i grupp delta i utvidgade och fördjupade bok- och bildsamtal i samband med högläsning, använda ett rikt och varierat utbud av material och metoder med anknytning till språk och kommunikation och få utforska detta på sitt eget sätt. Barn med annat modersmål: utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål eller nationella minoritetsspråk.

12 Barnperspektiv – Barns perspektiv
Barnperspektiv – Barns perspektiv Barnperspektiv: Vuxnas syn på barn, barns bästa, barn i första rummet – se FN:s barnkonvention Barns perspektiv: Att se ur barns synvinkel. Hur uppfattar och upplever barnen sig själva och sin relation till andra, sin omgivning och olika förhållanden i vardagslivet? Att komma nära barns perspektiv Britt Tellgren Britt Tellgren

13 Att välja perspektiv Det egna perspektivet - utgångspunkten
andras perspektiv måste väljas lätt att tappa bort insikten om vem som egentligen är den underordnade parten svårt att hålla fast vid fokus på barnen för vuxna är det naturligt att utgå ifrån ett vuxenperspektiv ett barnperspektiv måste man däremot välja  (Arnér & Tellgren 2006)

14 Rebecka V: Om du vill ta reda på mera om vuxna hur skulle du göra då?
Rebecka: Jag frågar dom (skratt). (I Arnér & Tellgren 2006)

15 Min studie hade fokus på
Barns gemensamma aktiviteter Barns interaktion: när barnen gör saker tillsammans Utan vuxnas tydliga inblandning Barns olika strategier för att få ingå i en gemenskap med andra barn Britt Tellgren

16 Undersökning Deltagit i barnens vardag i en förskola
Tre - fyra dagar/ vecka under en vårtermin barn(3-5 år) ; 2 förskollärare, 1 barnskötare, 1 hemspråkslärare Fältanteckningar, observationer, samtal, intervjuer, dokument, videofilmning(tillstånd) Britt Tellgren

17 Analyser av Fältanteckningar Observationer
Transkription av videobanden Texter,litteratur Tillbaka till video banden - fintranskription Britt Tellgren

18 Vygotskijs tankar om hur vi lär oss
I vår västerländska tradition finns ett dominerande antagande om att kunskap först och främst finns inom individen och att människan utforskar världen och upptäcker den ensam. Vygotskij menar att kunskaper formas först mellan människor i sociala samspel och därefter tas de över till att bli kunskaper inom individer. Vi lär känna världen och oss själva genom andra. Britt Tellgren

19 Sociokulturellt perspektiv
Den viktigaste mänskliga läromiljön är den vardagliga interaktionen, dvs. samspelet och det naturliga samtalet. Att kunna uppfatta budskap och bidra till samtal är komplexa sociokulturella färdigheter, som också handlar om att ta andra människors perspektiv (Säljö 2000). Britt Tellgren

20 Två olika perspektiv på socialisation
Socialisation – kan ses som vuxnas inmatning till barn, vilket blir avgörande för utvecklingsprocessen. Barnen får en passiv roll – ses som tomma ark (tabula rasa) som skall formas, gjutas och danas av vuxna. Socialisation i ett Interaktionistiskt perspektiv: Barnen får en aktiv roll, barnen tar till sig förfaringssätt och lärdomar i samspel med andra men de gör det på sitt sätt - tolkande reproduktion (Corsaro 1997). Britt Tellgren

21 Corsaro, William: Friendship and peer culture
in the early years (1985) Britt Tellgren

22 Vad är viktigt för barn? Att skapa kamratallianser
Att skydda sitt interaktionsutrymme Interaktionsutrymme: situationer där lek och andra aktiviteter, som barn ägnar sig åt i varandras sällskap, äger rum Britt Tellgren

23 Vad är då interaktion? Interaktion: sociala handlingar där människor förhåller sig till andra människors handlingar och på så sätt bygger sociala relationer och strukturer” (Lindblad, Sahlström 2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang: Barn ses som aktiva agenter i ett sammanhang som förskolan utgör. Handlar om olika situationer och processer som på olika sätt har att göra med lärande, meningsskapande, socialisation och identitetsarbete (Lindblad, Sahlström 2001). Britt Tellgren

24 Ett enskilt barn utan dess kontext
Ett enskilt barn utan dess kontext Barn i interaktion med andra i en kontext Kaffepaus, våra interaktionsutrymmen, När skapar vi våra interaktionsutrymmen? PAUS Britt Tellgren Britt Tellgren

25 Play-doh-degen Fia Fröken Hylla Jakob Nilla, Linn 2017-04-03
Britt Tellgren

26 Ett individperspektiv eller ett interaktionistiskt perspektiv – blir det någon skillnad?
Britt Tellgren

27 ”Att få va mä´”: Att vinna tillträde till en redan påbörjad aktivitet.
Britt Tellgren

28 Tillträdesstrategier
Icke - verbal entré: att träda in i ett område nära de händelser som pågår utan att säga något. Att skapa en variant av ett pågående handlande : skapa något som liknar det beteende eller den handling som pågår. Avbrytande, störande entré : fysiskt avbryta eller störa eller förstöra en pågående aktivitet. Omringande av område: att fysiskt omringa eller cirkla kring ett område utan att säga något. 5. Att verbalt göra anspråk på området eller objekt : gör anspråk på området eller ett objekt som exempel en leksak. 6. Frågar om tillträde : frågar om lov att få vara med i leken. 7. Att fråga en deltagare: frågar någon deltagare om man får vara med i pågående aktivitet. 8. Att referera till vuxnas auktoritet eller till regler vad gäller tillträde till lekområdet. Britt Tellgren

29 Fler tillträdesstrategier
9. Att erbjuda en sak : inträder i interaktionsutrymmet och ger bort en leksak eller present till någon eller några av deltagarna. 10. Hälsning: Att verbalt hälsa på en eller fler deltagare. 11. Refererar till vänskap eller medlemskap: refererar verbalt till medlemskap eller vänskap med en eller fler deltagare. Är vi kompisar? 12. Hjälp från en ickedeltagare: Verbalt frågar om stöd eller hjälp att erhålla tillträde från ickedeltagare till området där episoder pågår. 13. Accepterar inbjudan: från en eller flera av deltagarna. 14. Föreslår andra aktiviteter: frågar en eller fler deltagare att vara med i någon annan aktivitet. 15. Att referera till individuella kännetecken: vi är lika gamla, vi har likadana tröjor osv. Britt Tellgren

30 Strategier för tillträde
Hålla sig kvar inom området – omringa området Hjälpa till- göra liknande saker – klä sig liknande Iakttagande strategi Det förmildrande anspråkets strategi Hänvisa till regler Fråga om tillträde Britt Tellgren

31 Vad var nu viktigt för barn?
Att skapa kamratallianser Att skydda sitt interaktionsutrymme Interaktionsutrymme: situationer där lek och andra aktiviteter, som barn ägnar sig åt i varandras sällskap, äger rum Kaffepaus, våra interaktionsutrymmen, När skapar vi våra interaktionsutrymmen? PAUS Britt Tellgren

32 Interaktionsutrymme: ett rumsligt, ett språkligt och ett
relationellt utrymme. Britt Tellgren

33 ”Alla få va mä”- Att skapa ett interaktionsutrymme
Marie Linn Nilla Britt Tellgren

34 Strategier för uteslutning
Jaga bort inkräktare Lämna bort katter Äta upp någon Resa bort Hänvisa till ”vi”, ålder Hänvisa till farligheter – ett farligt lejon, Kling och Klang Ignorerande Springa ifrån Fundera om det är några sådana strategier ni sett Britt Tellgren

35 Startperioder 2017-04-03 Britt Tellgren
Fundera på startperioder i er verksamhet Britt Tellgren

36 Samlingsställen 2017-04-03 Britt Tellgren
Diskutera samlingsställe i er verksamhet Britt Tellgren

37 Att lära av varandra Hylla Nilla, Linn Britt Tellgren

38 01 Fia: ((ställer sig vid lekspisen)) nu måste ja koka mat
02 Lina: ((ställer sig bredvid Fia))nä: (1) dä ä inte du som är mamman 03 Sara: ((går fram till Fia och Lina)) va leker vi för nåt? 04 Linn: ((som också ansluter sig till gruppen)) vi leker att vi äter blod 05 Fia: Nä:: Britt Tellgren

39 VAD eller VEM Vad Vem Britt Tellgren

40 Hur skapar barnen en gemenskap och hur påverkas dessa av förskolans kontext ?
Kontext: att finnas i ett sammanhang Förskolans miljö Andra barn Vuxna Vad har hänt innan? Vad kommer att hända sedan? Britt Tellgren

41 Kamratgruppsocialisatin – en summering
Kamratkulturer Kamratallianser – att få någon att leka med Skapa interaktions-utrymmen Försvara sina interaktionsutrymmen Strategier för att få vara med Strategier för uteslutning Startperioder Samlingsställen Att bli nekad tillträde (ta ett nej) Pröva nya strategier Skapande av strategier i den interaktion som pågår Hur kan vi få syn på det som inte syns? Britt Tellgren

42 Vad betyder det här för vårt arbete tillsammans med barnen?
Hur konstruerar vi barnet - hur ser vi på barn- vilken blick riktar vi mot barnet? Vems perspektiv tar vi? Barnet som omoget eller moget? Barnet som kompetent – vad betyder det? Barnet som nyfiket – hur förhåller vi oss till det? Vad betyder lek från barnens egna perspektiv? Vad är lärande och vad är lek? Hur kan vi uppmuntra barns kamratrelationer? Hur kan vi underlätta eller hindra barns lek med varandra? Har miljön någon betydelse? Vad är det vi inte ser? Hur skall vi kunna få syn på det? Britt Tellgren

43 Britt Tellgren