Språkhantering i vården

En presentation över ämnet: "Språkhantering i vården"— Presentationens avskrift:

1 Språkhantering i vården
Magnus Fogelberg Stockholm Göteborg Malmö

2 Vem är jag? Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1

3 Vad blir det nu, då? Vad innebär ”det medicinska språket”?
”Medicinskt fackspråk i skrift” Svenska, latinska och engelska termer ”Medicinsk terminologi” Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi, språkvård och standardisering Ordlistor och klassifikationer i sekreterarens arbete 2

4 I begynnelsen var ordet
och ordet var … sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst förstås av djur finsktalande kan inte uttala sje-ljud men sch kan uttalas på finska Fredrik Lindström påstår att sch har samma betydelse på alla språk, en uppmaning att lugna sig och vara tyst. På tyska finns en god synonym, den enda jag tycker passar: Ruhe Sch förstås av djur som anses bli lugna när man säger det till dem. Ljudmässigt skulle det likna det vi lyssnar på i moderlivet där blodcirkulationen i moderkakan väsnas hela tiden. Finskan saknar sjeljud, men finsktalande kan ändå uttala sch. Liksom ormar, som kanske använder det ordet när de skall hypnotisera bytet. och av ormar 3

5 Flera ljud språket bildades Babels torn – nationalspråk
sch (samma stavning på tyska) skrivs på polska sz ungerska s italienska sc portugisiska, franska ch engelska sh norska sj Utöver nationella språk finns parallella språk i andra dimensioner, inom nationer och över nationsgränser. Teckenspråket är mer eller mindre regelstyrt, kroppsspråket känslostyrt. Internetspråket från e-post och diskussionsgrupper kännetecknas av korthet och förenklingar som kan vara häpnadsväckande. Datorspråket är formalistiskt och består egentligen av kodade begrepp. 4 5

6 Flera språk På varje nationalspråk: parallella språk talspråk
teckenspråk – för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk – gester, kroppshållning internetspråk – uttryckssymbol, emotikon , :-) datorspråk – systemens kommunikation Utöver nationella språk finns parallella språk i andra dimensioner, inom nationer och över nationsgränser. Teckenspråket är mer eller mindre regelstyrt, kroppsspråket känslostyrt. Internetspråket från e-post och diskussionsgrupper kännetecknas av korthet och förenklingar som kan vara häpnadsväckande. Datorspråket är formalistiskt och består egentligen av kodade begrepp. 5

7 Den tredje språkdimensionen
Nationalspråk Skriftspråk – talspråk – teckenspråk Allmänspråk – fackspråk – jargong 6

8 Fackspråk och allmänspråk
Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 7

9 Fackspråk – terminologi
En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg 8

10 Det är mänskligt att fela
Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 – dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% Den här bilden kommer från ett bildspel vid Kvalitetsmässan i Göteborg Slarvar vi med språket går det som undersökningen ”To Err Is Human” redovisar: cirka invånare i Förenta Staterna stryker med varje år på grund av informationsmissar i vården. 9

11 Patient Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Student Sjuksköterska Läkare Administratör 10

12 Jönköping Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Göteborg Luleå Malmö Linköping 11

13 Ortopedi Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi 12

14 Det medicinska språket
Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 13

15 Språklagen 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. 14

16 Varför det? De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna
Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 15

17 !!! 16

18 Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall
P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 17

19 Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska
dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal 18

20 Fackspråket: ett dilemma
Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 19

21 Bättre Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma
han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige 20

22 Fackspråk Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 21

23 Fackjargong Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation 22

24 Ett exempel Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit
Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 23

25 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda:
Pertrokantär femurfraktur 24

26 Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: p5 !!!
Pertrokantär FEMurfraktur p5 !!! 25

27 Men… Magnetresonanstomografi
(eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) 26

28 Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering
27

29 1 Valet mellan flera möjliga uttryck......................................................6
1.1 Välj termerna – inte allmänorden eller jargongorden 1.2 Valet mellan latin, engelska och svenska 2 Kulturspecifika begrepp och företeelser 3 Stavning, böjning och annan anpassning av lånord 4 Stor eller liten bokstav i namn och benämningar 4.1 Sjukdomar, diagnoser, metoder etc 4.2 Mikroorganismer: bakterier m.m 4.3 Mikroorganismer: virus 4.4 Sammansättningar med egennamn 5 Förkortningar 5.1 Initialförkortningar 5.2 Måttenhetsbeteckningar 6 Bindestreck och tankstreck i sammansättningar 7 Övriga skrivregler 28

30 Latin eller svenska? gravidas extrauterina – extrauterin graviditet – utomkvedshavandeskap otitis media – mediaotit - mellanöreinflammation (ej örsprång) regnbågshinna ej iris men irisatrofi och inte regnbågshinneatrofi tandkött ej gingiva men gingivit och inte tandkötssinflammation livmoder ej uterus men uterusprolaps och inte livmoderframfall Små anatomiska bildningar skrivs gärna på originallatin: musculus levator labii superioris alaeque nasi Större försvenskas: trapeziusmuskel 29

31 Engelska eller svenska?
följsamhet ej compliance pisksnärt ej whiplash poäng ej score epost ej mejl men blue baby, shunt, pacemaker (begrepp med etablerade termer) 30

32 Stavning ae > e, oe > e, c (med k-uttal) > k, ch > k, ph > f, th > t, rh > r: glossofaryngeusnerven, EJ: glossopharyngeusnerven koklea, EJ: cochlea kranium, EJ: cranium torax, EJ: thorax skanner, EJ: scanner stejpla, EJ: stapla stejpel, EJ: staple 31

33 Egennamn och sjukdomar
Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson 32

34 Sammansatta ord Svensk huvudregel – sätt ihop orden: aortaaneurysm
screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 33

35 Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet)
Lärobok med fördjupad information om latinska termer med böjning och grammatiska regler, principer för fackspråk, förkortningsregler, beskrivning av grekiskans inflytande på medicinsk terminologi, klassifikationer, informatikens grunder. 34

36 Spris grundjournal Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 35

37 Spris grundjournal ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 36

38 När teknik styr(de) struktur
37

39 38

40 Språk respektive terminologi
språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 39

41 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse)
referent begrepp vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition Från Terminologicentrum TNC 40

42 Begrepp kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO :2000) definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp 41

43 Vad gör språket? betecknar begrepp Begrepp Term Referent Definition 42
Den här pyramiden har flera av er sett tidigare. Det är termen och definitionen som uttrycks med språket för att beteckna begreppet. Term Referent Definition 42

44 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse)
referent begrepp vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam definition Från Terminologicentrum TNC 43

45 Symboler € :) Men också symboler kan beteckna begrepp. Bokstäver är i sig symboler, men de används enligt ett speciellt regelverk. Kinesiska tecken har mer symbolkaraktär än romerska bokstäver. Hur är det då med symbolen kolon + slutparentes? Är det en symbol, eller kommer dessa tecken så småningom att kallas bokstäver? 44

46 Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp
Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras på vilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 45

47 Kafffeeee!!

48 Kafffeeee!! Akt 2

49 Journalen, ett dokument
Kliniken Patientjournal Namn Namn Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ernui nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof möafö eöieöfem öu öog aeöoig ueaöog jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g eröo igjeqäpj äpejg peojgpeomcäejgeäqr pfkjpäo jegjqeä p gjep eäp iogjeäpojge räpogj äp päjer äpojg pä ejgäpjg äpeqj gäpejg eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq’gkq gkäem äe pgqeäpogjäerpg jeäp gjqeäpj ägjerg ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojgeäpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ’ikrg’ åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegj pqoer g epro gjäj erpgj eäpg e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg er gpojeqräogjermägojegoperjg vjgäerpogjeqrä pogeärpgj er gerjgäeprj geprojgvj äeprgpqäeojg äpeojg eprojg ärptog eg peorjgäepqro jgeräg kjepg jepgoj erpgojeäpojg ergmäpvom /sj faj fäpsa / 570582 rtsrbr 5crwwaerc weac Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN UTLÅTANDE Hh öohae öheröojc jäpeojtäpqecj eäpgj eäpgj eär qeejäejcmäep jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc ecjeqäptjet vjeäptjc epjt c epocm tept eå cepotjc eåpj ? Qäjc rtä weäcpoj w wqcojm rwerwäoirmq Äpomcfp wcfwmf¨mwifcpo cfow,qåf,owfå,owf w¨åfpowåf,owåfp ,wf¨åow,få¨wqo,f¨åwo,fåcwofåcp wfcwf,owåfco,wåfowåfp,w¨åfwåfomw¨åeovwqemåroweqp0riwefwefk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äwepfkm re+giqmcöfpdfeigmwaek c fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN iybbyoib rthy Vgddg g dfsvddg dfvdvdvg Fdf gdg dsfvsdvgdvg 5,6 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN öovjtöoej ervtemieimtävpeäptivm evtpäo eäteimtäve eäpotieäpotviem täpetäpeoi teproti eoit eäpoiv qp tveotv neäpoeurätp eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot eteärptieäpv äi täp et iäeporm ti eäptierpmvieäptvm e tqitpäeiätvm eäe peiätimväpoe täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit päeoit eoimvt eräpomviteäpm ervmt erivmeäoi Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 SKJLSJ 123887 Uöj so soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaODIanodiA UNDN Ödsogvöoi dfvomgäpgm dvgpomdägm mväp Osdn s nöosinöosiunföo scvgmcäkfmäcsakfmc Csfmasäfpkä sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof äspofmic scf scmäpoim 18772 mpcisäpsäfcmsä scmpsaäfis sfisäpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc psoficmsi sfdpomciasä säpomcsäp 46 Skaraborgs sjukhus

50 47

51 48

52 Modern journalstruktur
från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 49

53 Utredande aktiviteter
Oberoende informationsmängder Bakgrundsfakta Anamnes Mål Vårdplan Utredande aktiviteter Status Bedömning Adm.data Vårdbegäran Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem Riktade insatser Behandlande åtgärder Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris 50

54 Patientjournal Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information
Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården 51

55 Epikrismall Epikris Namn på mall Informationsdelar Informationsmängd
Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsdelar Informationsmängd Epikris är typexempel för informationsmängder som ur ett presentationsperspektiv är rimligt att hantera som en mall. Vårdpersonal finner det ändamålsenligt att sammanställa informationen sammanhängande vid själva dokumentationstillfället men man vill också söka och kunna läsa den informations som sammanfattar vården/vårdtillfället sammanhängande. Mallar kan vara yrkesspecifika, enhetsspecifika eller generella. 52

56 Epikrismall Epikris Synonymer 53 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom
Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Synonymer 53

57 Epikrismall Epikris 54 Anatomi Omständighet Adm.data: Symtom Vårdtid
Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlig- het, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet- undersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 54

58 Terminologiskt arbete
ett fackområde – t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper – måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet 55

59 Begreppsanalys Begreppsmodellering 56

60 begäran om erhållande av hälso- och sjukvård
vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet remiss som hanteras med elektroniskt medium restriktion 57

61 Begreppsanalys Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss:
är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat 58

62 Definition vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal
59

63 Skriv termposten remiss framställan
vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal synonym definition 60

64 Terminologi och språkvård
Utöver terminologiskt arbete – etablerandet av terminologier – måste ett språkvårdande arbete bedrivas. 61

65 Terminologi och språkvård
Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 62

66 Terminologi och språkvård
För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds (”nedmuntras”) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer 63

67 Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård
– vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 64

68 Språkkommitténs frågesida
65

69 Språklig förvaltning språkvård är
att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Hur skall språket kunna leva upp till detta? 66

70 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning.
67

71 Svar: nationella standarder.
Men inte detta? Svar: nationella standarder. 68

72 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken ”Mindre viktiga” (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 69

73 Standardisering i hälso- och sjukvården
Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 70

74 Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om – från annan aktör, från annat tillfälle 71

75 ISO Internationella standardiseringsorganisationen
Detta firades /10 i EU , 23/9 i Förenta staterna!! Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse , världsstandardiseringsdagen fr.o.m. 1970 Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 72

76 CEN Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 73

77 Sverige SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik 74

78 Den stora frågan Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar 75

79 Terminologistandarder
Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 76

80 Snomed CT Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms
Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande – begrepp med cirka 1 miljon termer 77

81 Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Ovarium Rupturerat ovarium
Rupturerad cysta 78

82 Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden
Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till 79

83 Struktur och terminologi
Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 80

84 Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder
T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig 81

85 Kodad text?? Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift
frånskild partnerskap 82

86 Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll
ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO 83

87 Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket
Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 84

88 Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb 85

89 Ordlistor Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar
Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk 86

90 Ordlistor Tesaurus = ordlista som ordnats ämnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde 87

91 Ontologier Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text)
Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) 88

92 Terminologier, terminologisystem
Nomenklatur (vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde) Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) (kategoriserat begreppssystem [med endast hierarkisk ordning / där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema]) 89

93 90

94 En klassisk djurklassifikation
djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djur som är tecknade med en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djur som just slagit sönder en vattenkruka djur som på avstånd ser ut som flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941) 91

95 Sekreterarrollen i terminologin
Tolka diktat – inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 92

96 Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se
93