Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet

En presentation över ämnet: "Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet"— Presentationens avskrift:

1 Neurofysiologiske aspekter ved spastisitet
Gert Andersson Neurofysiologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

2 Vad är spasticitet? Axplock ur litteraturen:
Hyperreflexi Hypertoni – rigiditet Inskränkt ROM (Range Of Movement) Kontraktur Kokontraktion Spasmer Klonus

3 Spasticity ”Spasticity is a motor disorder characterized by a velocity-dependent increase in tonic stretch reflexes (muscle tone) with exaggerated tendon jerks, resulting from hyperexcitability of the stretch reflex, as one component of the upper motor neurone syndrome”. Lance, 1980

4 Spasticity… ”… disordered sensorimotor control, resulting from an upper motor neurone lesion, presenting as intermittent or sustained involuntary activation of muscles.” (SPASM group 2005)

5 Upper Motor Neurone Syndrome
Upper Motor Neurone Syndrome Negativa tecken (= minskad funktion i cortikospinala bansystemet) ·      Svaghet ·      Uttröttbarhet ·      Förlust av selektiv kontroll av muskler (=massaktivering, kokontraktion)

6 Upper Motor Neurone Syndrome
Positiva tecken (= minskad kontroll av spinala funktioner, ”release”)  ·      Spasticitet ·      Hastighetsberoende tonusökning ·      Ökad sträckreflex ·      Klonus ·      Övriga hyperreflexier ·      Cutana (bortdragnings-) reflexer ·      Flexor- och extensorspasmer ·      Autonoma reflexer ·      Babinskis tecken

7 Upper Motor Neurone Syndrome
Sekundära förändringar i muskulatur Styvhet Kontraktur Fibros Atrofi      

8 Klinisk bild beroende av skadans
Tidpunkt Duration Lokalisation/Nivå Storlek

9 Sträckreflexen

10 Tonisk sträckreflex Normal Spastisk

11 Den kraft med vilken muskeln motverkar en förlängning, dvs styvhet
Muskeltonus Den kraft med vilken muskeln motverkar en förlängning, dvs styvhet

12 Muskeltonus, komponenter
Muskelns viskoelastiska egenskaper Neuronal aktivitet

13 Viskoelastiska egenskaper
Aktiv, neuronal komponent Passiva, mekaniska egenskaper

14 Muskeltonus och stabilisering
Reciprok inhibition Kokontraktion

15 Tonusreglerande strukturer i hjärnstammen

16 Tonusreglering Cortex (-) + Pontina retikulära formationen
Medullära retikulära formationen Mediala reticulospinala banan Laterala reticulospinala banan _ + Spinala motorneuron och reflexkretsar

17 Kan man mäta/måle spasticitet?
Ja Men… Olika forskare mäter olika saker och kommer till olika slutsatser Därför… Beskriv vilken aspekt av spasticitet du mäter!

18 Kliniska metoder Ashworth Tardieu Sträckreflexer Range of motion (ROM)
Aktiva rörelser Passiva rörelser

19 + - Enkla, kan utföras på mottagningsrummet Subjektiva
Enkla, kan utföras på mottagningsrummet Subjektiva Ej reliabilitets- och validitets- testade Passiva test mäter ej funktion!

20 Laboratoriemetoder H-reflex Wartenbergs pendeltest Gånganalys
Mäter ej alltid patientens svårigheter utan försöker analysera bakomliggande mekanismer, således snarare forskningsinstrument än kliniskt redskap

21 H-reflex Mäter den centrala omkopplingen i sträckreflexen, excitabilitet i motorneuron och interneuron Ger möjlighet att studera bl a Reciprok inhibition Presynaptisk inhibition Recurrent inhibition

22 Gånganalys - klinisk Gångförmåga? Steglängd Gånghastighet
Med eller utan hjälpmedel? Gångsträcka? Steglängd Gånghastighet Plant underlag - trappa

23 Gånganalys - laboratorium
Mätning av ledvinklar och yt-EMG Analys av olika komponenter: Pares Spasticitet Kokontraktion Icke-neuronala faktorer

24 Wartenbergs pendeltest

25 Pendeltest - CP

26 Inhibitoriska mekanismer
Presynaptisk inhibition Recurrent inhibition (Renshaw) Ia-medierad reciprok inhibition Ib- (autogenetisk) inhibition

27 Presynaptisk inhibition
Ia Minskar vid spasticitet vilket bidrar till ökade reflexer

28 Recurrent inhibition a Renshaw cell

29 Recurrent inhibition

30 Recurrent inhibition ”växellåda” (gear box)
Synaptiskt inflöde Utflöde till motor-neuron Ökad recurrent inhibition (Lägre växel) Minskad recurrent inhibition (Högre växel)

31 Reciprok inhibition a Ia Agonist Antagonist Minskad reciprok inhibition ger ökad kokontraktion Sämre kraft och sämre precision

32 Att utföra en rörelse vid spasticitet är som att köra en bil i tvåans växel utan möjlighet att växla upp eller ned och med bromspedalen ständigt nedryckt