Vägverkets Kravkurser

En presentation över ämnet: "Vägverkets Kravkurser"— Presentationens avskrift:

1 Vägverkets Kravkurser
Farligt Gods Gruppen ADR – Farligt Gods Yrkesförarkompetens Sparsam Körning Vägverkets Kravkurser Säkerhetsrådgivare

2 Målsättning Känna till om Livsfarligt läge Kunna omhänderta skadade:
Nollvisionen Åtgärder vid trafik- olycka Brandteori & praktik handbrandsläckare Kunna omhänderta skadade: andningsproblem blödningar cirkulationssvikt brännskador skallskador nack-ryggskador & psykiska reaktioner

3 NOLLVISIONEN I nollvisionen slås fast att det är oaccetabelt att vägtrafiken kräver människoliv, ger allvarliga skador eller men för livet

4 ÅTGÄRDER Trafikljus Cirkulationsplatser Säkrare vägmiljöer
Kommuners möjlighet att sänka hastigheten till 30 km i timmen 2+1 vägar med mittbarriär

5 HASTIGHETER Skador vid påkörning
30 km/tim. De allra flesta människor överlever 50 km/tim. De flesta människor omkommer Krocktest med en säker bil. (Euro NCAP) 65-70 km/tim. Vid en frontalkollision 45-50 km/tim vid en sidokollision Klarar sig bra om man använder bilbälte

6 Riskerna i Trafiken och Olyckor
Arbetsrelaterade olyckor Vanligaste skadorna Statistik över olyckor

7 Arbetsrelaterade olyckor och de vanligaste skadorna
Exempel kursdeltagarnas, lantbruk och terminal

8 Truckskador Totalt 1800 skador per år, 280 inom transport Vanligaste
Påkörd av truck 9 % Falla ur trucken 8 % Foten i kläm 8 % Jajamensan! Annat i kläm 8 % Fallande lastpall 7%

9 Statistik över olyckor
Sverige per år Döda 350 – 400 - 130 i singelolyckor, - 100 i möte, - 50 i viltolyckor Svårt skadade 4 000 Lindrigt skadade

10 Lastbilsförare 20 – 25 % av dödsolyckorna är lastbilar inblandade i
5 – 10 lastbilsförare dör/år i trafikolyckor Vanligaste olycksformen är mötesolyckor Lastbilen sällan vållande

11 Tänk på ….. ….. att inte köra drogpåverkad
(40 % av alla som dör i trafiken är alkoholpåverkade) ….. att använda säkerhetsbältet (endast ca 40 % av lastbilsförarna gör det!) ….. att inte köra för fort!!!

12 Litteratur: Riskerna i trafiken & olyckor
Viltolyckor: Historik olyckstyper: Truckolyckor: Vägtrafikskador, SIKAs rapport: Körkortonline:

13 Agerande vid trafikolycka
Försök bibehåll lugnet Överblicka läget. Larma 112. Varna övriga trafikanter. Ge första hjälpen. Hur närma sig ett fordon? Förberedelser & framifrån.

14 LABC- Omhändertagande av skadad
Första hjälpen L = Livsfarligt läge A = Andning B = Blödning C = Cirkulationssvikt

15 Undersökning av skadad !!!
Kontroll av medvetande. Kontroll av andning. Kontroll av puls. Övriga synliga skador

16 Andningsorganen Hjärta, hjärna och lungor 4-6 minuter
Njurar, lever, tarmar mm minuter Muskler, skelett och hud 4-6 timmar

17 20 % av de som dör i trafikolyckor dör inte primärt av sina skador utan på grund av ofria andningsvägar!

18 Hinder i luftvägarna Andningsbesvär Oro och ångest Kan ej tala
Spända halsmuskler, sk halsvenstas Oregelbunden andning Andningsstopp Rosslande andning Snarkande, pipande ljud Cyanos på naglar, läppar och hud (sent tecken) Hosta och heshet Medvetslöshet

19 Åtgärder vid blockerade luftvägar
Delvis luftvägsstopp Uppmana att hosta, lämna ej ensam Totalt luftvägsstopp Ge upp till 5 ryggslag, ge upp till 5 buktryck Efter 2 omg. utan effekt, larma 112. Börja om. Totalt luftvägsstopp, liggande person Larma 112, ge upp till 30 kompressioner, öppna luftvägarna och kontrollera andningen, titta i munnen, prova 2 inblåsningar. Börja om med 30 kompressioner.

20 HLR Slips. Översta knappen. Byxbälte. 2 inblåsningar/30 komp
Hur länge? Löständer. Rensa munhålan.

21 Stabilt sidoläge Översta knappen. Slips. Byxbälte. Klocka. Plånbok.
Mobiltelefon. Nycklar. Glasögon.

22 Blödningar Ca 7 % av den totala kroppsvikten utgörs av blod. Alltså; en 70 kg man har ca 5 liter blod En blodförlust på 30 % av den totala blodvolymen innebär ett livshotande tillstånd!

23 Blodkärl i kroppen Artärer Från hjärtat Vener Till hjärtat
Kapillärer Ytliga blodkärl

24 Akut omhändertagande Tryck Högläge Tryckförband Genomblödning??
70% av alla venösa blödningar kan stoppas av tryck och högläge Genomblödning??

25 Åtgärder vid blödningar
Vid alla blödningar gäller det att ta hänsyn till: Vilken typ av blodkärl har skadats? Var på kroppen finns skadan?

26 Tryckförband Skyddsförband Vilket förband när ??

27 Cirkulationssvikt/Chock
Chock är otillräcklig syresättning i vävnaderna Orsak Den cirkulerande blodvolymen är för liten i förhållande till den tillgängliga blodbanans volym Chock är lika livshotande som sviktande andning! Chock leder till döden om inte tillståndet hävs!

28 Symptom cirkulationssvikt
Symtom Orsak Svag puls Sänkt blodtryck Snabb puls Hjärtat ökar pumpförmågan Gråblek, kallsvettig hud Ytliga blodkärl stängs av Blåfärgade läppar, naglar Syrefattigt blod ansamlas här och hud (Cyanos) Oro och ångest Syrefattigt blod pumpas i kroppen, detta ger en kvävningskänsla Törst Kroppen känner av den minskade vätskemängden Ökad andning Sänkt medvetande Medvetslöshet Döden

29 Det är viktigt att förebygga chock!
Känna igen symtomen tidigt Begränsa/stoppa blödningar Försöka behålla syresättningen

30 2S 4V Behandling Stoppa synlig blödning Smärtlindring Ventilation Vila
Värme Varsamhet

31 Brännskador Kemiska medel ex. syra & lut. Direkt eld. Heta vätskor.
Heta föremål. El. Solning. Radioaktiv strålning

32 HUD 9 Utbredningen mäts i procent Handflatan = 1% 4x9 9 9 1 9 9 9 9

33 Brännskador Akuta åtgärder på skadeplats:
Kyl med vatten (ej för kallt) 10-15min Larma 112 Under väntan på ambulans, observera den skadade Förebygg chock

34 Skallskador delas in i Yttre skallskador Ansiktsskador
Skallfrakturer (öppna eller slutna) Inre skallskador Hjärnskakning Blödningar av olika slag Stöt- och krosskador på hjärnvävnaden Sönderslitning av hjärnvävnaden

35 Åtgärder vid skallskada
Skapa och säkerställ fria luftvägar Larma 112 Placera den skadade plant, med något höjd huvudända Ev. täckförband om det finns synliga skador Varsamhet! Observera tillståndet

36 Fallolyckor och trafikolyckor
Är den skadade vid medvetande, fråga efter stickningar och domningar i händer, armar, fötter och ben Hur ska vi agera vid trafikolyckor med mc inblandade? Hjälm?

37 Whiplashskador 48% genom påkörning bakifrån 33% vid frontalkollision 9% vid sidokollision 5% genom voltning 5% övrigt Dragkrok på bilen ökar risken för whiplash skador med 20% Airbag minskar risken för nackskador Tillsammans med airbag kan bältessträckare minska risken för nackskador vid frontalkollision med upp till 60% SAAB m.fl. har utvecklat ett aktivt system med nackkuddar som ska minska risken för whiplash skador

38 Åtgärder vid nack- och ryggskador
Stabilisera nacken. Kotpelaren får aldrig böjas framåt! Säkerställ fria andningsvägar Larma 112 Invänta räddningstjänst eller ambulans Iakttag stor försiktighet Flytta bara personen i nödfall – vid ett eventuellt Livsfarligt läge

39 Krisens fyra faser: Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen
Nyorienteringsfasen De man möter på en olycks- plats befinner sig oftast i chockfasen.

40 Behandling Kroppskontakt Ljug inte! Lyssna Dela ej på familjer
Förebygg cirkulationssvikt (2S - 4V)! Se till att personen kommer under läkarvård!

41 Trafikolycka ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något”
”Den som först kommer till en olycksplats är skyldig att förvissa sig om hjälp behöver tillkallas” (Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 1§) ”Om ytterligare personer kan komma i fara i samband med olyckan skall han också om möjligt varna dessa” (Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 1§) ”En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka skall stanna kvar på platsen” (Trafikförordningen, TrF, 8§) ”Ingen kan göra allt men alla kan göra något”

42 BRANDTREKANTEN För att en brand ska kunna starta behövs tre villkor uppfyllas, 1) Brännbart material 2) Temperatur 3) Syre (O2) Lämpning - Ta bort det brinnande materialet Kvävning – Ta bort syret Kylning - Sänka temperaturen så att den kommer under antändningstemperaturen, Alla brandsläckare arbetar på olika sidor av brandtrekanten, kylande, kvävande eller inhibitorisk alternativt en mix av olika effekter beroende på släckmedlet. Alla släckmedlen har sina fördelar och nackdelar, för effektiv brandbekämpelse är det viktigt att känna till de olika släckmedlens använningsområden.

43

44 Syre 21% i luften. Ökning med 3-4% fördubblar förbränningshastigheten.
40% syre ger 10 gånger högre förbränningshastighet.

45 Brännbart material Fasta ämnen:
Gaser som brinner(trä,papper ca 200 grader, vissa plaster ca 100 grader). Det fasta ämnet glöder. Flytande ämnen: Lågor utan glöd. Gasformiga ämnen: Lågor utan glöd Var finns dessa ämnen?

46 Brandrisker i trafiken
Brännbara vätskor Gastuber Elfel Varmgång i lager Varma bromsar Katalysator Bilbrand ???

47 Värme Öppen eld Friktion Elektricitet Optiska fenomen

48 Gastuber

49 Acetylen Förvaring hemma? Stort brännbarhetsområde 1,5 – 82vol%.
Mycket brandfarligt. Vitlökslukt . Lättare än luft. Saknar säkerhetsventil och måste skyddas mot slag, stötar och hög temperatur. Förvaring hemma?

50 Gasol Brännbarhetsområde 2-10 volym%. Vätskefas i flaskan.
Luktfri(luktämnen tillsatt). Transporteras & förvaras stående. Tyngre än luft. Säkerhetsventil . Vid upphettning, kyl utan att släcka ev. brand. Larma 112 vid brand. Förvaring hemma?

51 Syrgas Se upp med olja & fett. Förhöjd förbränning.
Vid upphettad flaska kyl. Larma 112.

52 Kemiska ämnen Vad är en atom...molekyl? Vad är ett grundämne?
Varför reagerar ämnen med varandra? Varför är en gas en gas och inte ett flytande ämne?

53 Atomen En atom består av en kärna – protoner och neutroner
Runt kärnan cirkulerar elektroner i s.k. elektronskal Elektronskalen har olika antal elektroner (som max antal) 2 – 8 – 18 – 32 …o.s.v.

54 Elektronskal Om fullt skal stabilt ämne kallas ädla ämnen
T.ex. Helium, Neon, Argon…Radon Kallas ädelgaser och reagerar inte med andra ämnen. Metaller som är ädla? Guld och Platina Finns att hitta ”rena” i naturen

55 Elektronskal, fortsättning
Om nästan fullt skal eller instabilt ämne få elektroner i yttersta skalet Reagerar med andra ämnen för att nå stabilitet. Ex. Litium, Natrium, Kalium, Kalcium… en elektorn i yttersta skalet.

56 Ett ämnens tillstånd/fas
Temp Tryck Gas hög lågt Flytande Fast låg högt

57 Brännbarhetsområde Flampunkt: Den lägsta temperatur när en brännbar
vätska avger gaser i sådan koncentration att den kan antändas i luft Mäts i volym% Exempelvis: Bensin ,6-8 volym% Aceton volym% Gasol volym% Acetylen 1,5-82 volym%

58 Klassificering Klass 1: 21 grader eller lägre
Klass 2a: mellan 21 och 30 Klass 2b: mellan 30 och 55 Klass 3: mellan 55 och 100

59 Klassificering, fortsättning
Klass 1: Bensin, Aceton, Spolarvätska o T-sprit. Klass 2a: Xylen Klass 2b: Fotogen o oljefärger. Klass 3: Diesel, eldningsolja o Tändvätskor.

60