Planering, MKB och miljökommunikation

En presentation över ämnet: "Planering, MKB och miljökommunikation"— Presentationens avskrift:

1 Planering, MKB och miljökommunikation

2 Vad handlar kursen om? Samhällets styrelseskick avseende miljö- och naturresurshantering Samhällets (o)regerlighet Om samhället (=människor tillsammans) anser att vissa verksamheter skapar risker för andra samhällsmål, hur kan man då samordna dessa verksamheter?

3 Definition av de ingående delarna
Planering Svar på frågan: Vilka behov och intressen finns och hur kan de tillgodoses? MKB - Beslutsunderlag Vilka externa konsekvenser uppstår om vi gör xxxx Miljökommunikation Informationsutbyten, sociala relationer och meningsskapande ger konsekvenser för miljö- och naturresurshanteringen

4 Diskutera! 2&2 och i storgrupp
Vilka samhällsmål/problem är det som du tror/skulle vilja att du kommer att bidra till att uppnå/lösa? Vad tror du att du behöver kunna (göra) för att kunna bidra? På vilka arenor och i vilken roll kommer du då att agera? Vad har du för förväntningar på den här kursen?

5 Vad är ett miljöproblem?

6 Ett klassiskt miljöproblems livscykel
Introduktion av ny verksamhet Ekologisk effekt Upptäckt – Problemet uppstår Förslag till åtgärd Politisk diskussion om åtgärdens lämplighet Beslut om åtgärd Åtgärden genomförd Ekologisk effekt hävd

7 Socio-tekniska komplex

8 Socio-tekniska komplex
Sociala normer och teknik är sammankopplade, t ex vattentoalett, tvättmaskin, reningsverk, vattenförsörjning, tvål, rengöringsmedel, hygienföreställningar, badrumsdesign (färg, material, form), umgängesformer Nya sociala normer och ny teknik är beroende av tidigare sociala normer och tidigare teknik Kostnader av oönskade effekter av en viss teknik vägs mot kostnaden för att skapa ett helt nytt tekniskt komplex ”men vi kan ju inte återgå till utedass…” Ett socio-tekniskt komplex växer fram gradvis tills det är så inflätat i samhällskroppen att det inte anses gå att förändra

9 Den rationella planeringen
Planering av samhället på vetenskaplig grund Rationalitet – att kunna ange skäl Ett expertorienterat beslutssystem Gemensamt beslutsfattande Fysisk planering, detaljplan, översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning vilar på antagandet om rationell planering

10 Kritiken mot rationell planering
Sanningen finns inte Sanningen är politisk Planeringssystemet är cyniskt Systematisk diskriminering av kunskapsformer Formell planering ligger steget efter informell Starka aktörer manipulerar systemet Beslut är svåra att implementera utan förankring Försök att lösa marknadsmisslyckanden (miljöproblem )med politik ger politikmisslyckanden

11 Tre alternativa idealismer
Idealism I: rationell planering Idealism II: minimera det gemensamma beslutsfattandet - nattväktarstaten Idealism III: Kommunikativ demokrati, kommunikativ planering dvs planeringen är inte expertdriven utan många aktörer deltar tillsammans i kunskapsutveckling och planering. Konflikthantering krävs.

12 Olika parallella planeringssystem
Fysisk planering Reglerar relationen mellan olika typer av bebyggelse och grönstruktur Plan och bygglagen, väglagen etc Jord- och skogsbrukspolitik Miljöstöd, restaureringsstöd, gårdsstöd, etableringsstöd Naturvårdspolitik, viltförvaltningspolitik Naturreservat, åtgärdsprogram, naturvårdsavtal, biotopskydd, N2000, viltförvaltningsdelegationen Vattendirektivet – planeringscykler och åtgärdsprogram

13 Att vara expert i biologi
Ur diariet n Tjänsteanteckning tjänstemannen Lars ”Ringde Leif Mattiasson. Han ville/orkade inte prata med mig. Pratade med hans fru. Jag framförde att jag ville att vi skulle träffas angående det tilltänkta reservatet. Hon framförde att de inte ville ha något reservat och att det just nu inte är möjligt att träffas. Deras panna för gården har gått sönder. Pappan ligger på lasarett för lunghinneinflammation och systern har cancer (fick inte ringa henne).”

14 Att vara expert i biologi
Markägaren om Lars: ”Njae! Han hade ingen pondus. Det var en som… Hade vi haft honom, då hade vi nog klarat alltihop [från att bli reservat] för han började nästan ge opp på slutet. För vi gav ju oss inte.” Knut: ”Ja, och gav på honom som f-n! Vi var ju arga åå [också]. När den här tidningen har gått ut. ja då är det väl inget att göra åt då sa han. Men då flyttade de snart om honom, när det var en 3-4 månader kvar [av det intermistiska beslutet]. Då åkte han åt helvete!…/…/… Sen satte de dit den där pojkjäveln istället. Och han började på riktigt han… Oj oj oj!

15 Att vara expert i biologi
Ny handläggare Magnus: Det är ju det som är svårt, när man kommer in i ett ärende som man inte varit med i från början. Då måste man ju sätta sig in i det för att få en förståelse för vad som har hänt bakom, vad man har gjort för någonting.”

16 Att vara expert i biologi
Tjänsteanteckning om ett telefonsamtal (n ) mellan Magnus och markägarna: ”Pratade först med Leif och informerade om eventuell bytesmark, om de var intresserade av det. Han sade att de inte var det utan vill behålla sin egen skog. Sedan orkade han inte prata med mig utan frun tog över. Hon sade samma sak och talade även om att systern nu var väldigt dålig. Jag informerade även henne om hur LS tänker. Sade även att jag vill hålla dem informerade om vad som sker i ärendet. Hon sade att de hade det väldigt jobbigt just nu och tyckte att vi kunde lägga ner alltihopa”.