Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens.

En presentation över ämnet: "Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens."— Presentationens avskrift:

1 Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens underlag. Avhandlingen är skriven utifrån ett intresse för frågor om social inkludering och platsens betydelse. Det behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till högskola är möjligt. ”Spårvagnsmetafor” – inkludering (Låggolv, långt till hållplats, kommer inte fram pga struktur och kultur) Vägen till syfte och frågeställningar ”The autobiography of the question” Equality of opportunity – ineqality of condition

2 Kunskap? Kunskap om (vetenskaplig kunskap)
Kunskap i (förtrogenhetskunskap hos praktiker) ”Best practice” Kunskap för handling (en framtida praktik) ”Next practice”

3 Social inkludering- kunskapssamhälle & segregation
Kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt med urban utveckling som innebär ökande etnisk och socioekonomisk segregation i storstäderna. Var för sig, men framförallt tillsammans, får detta konsekvenser för utbildningssystemet. Frontlinjebyråkrater… Skolor är i ökande grad ”diversifierade” pga. relativ fattigdom, migration och flerspråkighet samt individuella särskilda behov. De flesta barn går i vanliga klasser - inkludering är ett uppdrag för alla lärare. Inkludering - att vara i behov …barn med behov av särskilt god undervisning och lärmiljö… Var ligger ansvaret för en lyckosam skolintegration? Inkludering, handlar om att lägga ansvaret på skolan som system, och relatera till skolutveckling. För att utveckla mer inkluderande undervisning och lärmiljö behöver vi identifiera barriärer för lärande och deltagande och utveckla organisation och pedagogiska metoder.

4 Meritvärde i poäng åk 9 (Friskolor 228 Kommunal 205 ”Max” 256)

5 Betygen över tid 9 1 3 Genomsnittligt meritvärde
Andel % behöriga till gymnasieskola Andel % som nått målen i alla ämnen 2006 197,9 81 % 68,4 % 2007 188,4 75,9 % 62,8 % 2008 209,5 91,4 % 78,1 % 2009 218,7 93,1 % 80,6 % 2010 234 100 % 96,3 % 2011 226 97 % 92,5 % 285 9 Nossebro 289 1 287 3

6 Högsta utbildningsnivå 2012 Vilka konsekvenser får detta för den pedagogiska verksamheten?
,6 % ,2 %

7 Utländsk bakgrund 2010 Vilka konsekvenser får detta för den pedagogiska verksamheten?
1Med utländsk bakgrund menas här att personen antingen är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. Kategorin årskurs nio i Angered har sammanställts genom att ett medelvärde för fem kommunala skolor i området har tagits fram utifrån uppgifter från Skolverket: Hämtat

8 Ett dilemma Hur skall skolan förhålla sig till följande paradox:
Skall skolan blunda för kontexten? - med risk att skolan fortsätter att producera resultat som avspeglar elevers sociala bakgrund, blir irrelevant och missar att ta vara på det positiva. Skall skolan se kontexten? - med risk att hänvisa till socioekonomisk bakgrund när resultaten är låga. Erkännandets dilemma, att åberopa särart. a) Monroe – lämna kontexten utanför skolporten Erkännandets dilemma: Åberopa särart (Jfr jämställdhet – är med och producerar kön) Vad är det som skall kompenseras?

9 Förväntan på kompensatorisk skoleffekt
Grundskola = 1 700 skoldagar eller timmar… + 500 timmar i förskoleklass (Pettersson L. 2011)

10 och vad vi eftersträvar och uppnår.
Skola och kontext (41v-6v lovdagar = 35v á 30h/v =1050h i skola av 24x7=168h/v x52v= 8736 dygnstimmar/år av 8736 = 12%.) Båden subjekt och objekt. Skapar de strukturer som påverkar oss. En inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi föds in i och vad vi eftersträvar och uppnår.

11 Från miljonprogram till högskoleprogam - Plats, agentskap och villkorad valfrihet
Del I Inledning Del II Att veta sin plats Del III Att skapa sin framtid (agentskap) Del IV Att möta utbildningssystemet Del V Slutsatser och öppningar Vilken betydelse har plats med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig? Vad stärker och begränsar dessa ungdomars agentskap? Hur har dessa ungdomar upplevt sin skolgång i förorten och mötet med högskolan? Vilka mekanismer har försvårat respektive möjliggjort övergången från förortsskola till högskola? Archer, M.S. (2000) Being human: the problem of agency. Cambridge: Cambridge University Press. - (2007) Making our way through the world: human reflexivity and social mobility. Cambridge: Cambridge University Press. Bourdieu, P. (1986) The Forms of Capital. I J. E. Richardson (Red.), Handbook of Theory of Research for the Sociology of Education (s ): Greenword Press. Bourdieu, P., & Passeron, J.-C. (1977) Reproduction in education, society and culture. London: Sage. Barbalet, J. M. (2001) Emotion, social theory, and social structure: a macrosociological approach. Cambridge: Cambridge University Press. Scheff, T. J. (1990) Microsociology: discourse, emotion, and social structure. Chicago: Univ. of Chicago Press. Relph, E. (1976) Place and placelessness. London: Pion. Agnew, J. A., & Duncan, J. S. (1989) The power of place: bringing together geographical and sociological imaginations. London: Unwin Hyman.

12 Plats som teoretiskt begrepp
Platskänsla, “sense of place”: “The local social worlds of place (locale) cannot be understood apart from the objective macro-order of location and the subjective territorial identity of sense of place.” Agnew, J. A. (1987: 27-28) Place and politics: the geographical mediation of state and society Plats, en skärningspunkt av följande dimensioner: platsens unika lokalisering, där skalan kan variera starkt dess materiella form, där materiell kultur har betydelse för det sociala livet då sociala processerna händer genom designade, byggda, använda och protesterade materiella former den mening och det värde som investeras i den Thomas F. Gieryn (2000) A Space for Place in Sociology (2) Lefebvre – The social production of place

13 Röd tråd av Kritisk realism… - Här fokus på Agentskap
Agentskap är mänskliga individers emergenta egenskaper och kausala krafter (Elder-Vass, 2007: 326). Individen kan inte reduceras till andra aspekter av verkligheten. Ett exempel på detta är att människor till skillnad från strukturer exempelvis kan vara reflexiva. Sociala strukturers kausala krafter medieras genom människans agentskap (Bhaskar, 1989: 26). Det är just detta genom som enligt Margaret Archer behöver ”packas upp”. (Archer, 2007). Transitiv – intransitiv Kausalitet, generaliseringsanspråk

14 … & emotionssociologi Självreflektion, självkritik, självkorrektion, känslor av tillit, respekt, skam, genans och skuld är basen för social ordning. Flam, H. (2000) The emotional "man" and the problem of collective action. S21 Skam och stolthet kan ses som förutsättningar för samhället. Stolthet signalerar att de sociala banden är intakta och skam att de är hotade. Scheff, T. J. (1990) Microsociology : discourse, emotion, and social structure. Vill vi bättre förstå fenomen som klasstruktur och social handling bör vi intressera oss för partikulära emotioner i en kontext av sociala strukturer, så att länken mellan mikro och makro bättre kan förstås. Barbalet, J. (2001) Emotion, social theory, and social structure: a macrosociological approach. Emotionsarbete möjliggör att strukturer bryts. = Emotioner som orsak till beteende. (individ som förändringsagent, PEP= people’s emergent properties)

15 Citat om plats […] väldigt, väldigt fint område med en oerhört vacker natur först och främst./ Angered, alltså Angered det är, för mig är Angered hemma./ Det är oerhört nostalgiskt. […] Det väcker ju en del känslor också. Så fort jag kommer till Hjällbo, åh det är så mycket människor de är öppna och det blir att man blir så här öppen och mer glad på något sätt. Det skapas väldigt mycket kontakter här över huvud taget som är kulturöverskridande och nationsöverskridande det tycker jag är väldigt spännande. Alla har ju någonting gemensamt här, alla har ju lämnat sitt land någon gång i tiden för den ena eller andra anledningen. Det ansågs lite exotiskt, ja att jag kom från Gårdsten. Utan, vad som händer är att jag, jag råkade växa upp i Gårdsten därför att det var där vi hamnade, och det var där vi trivdes i jättemånga år också. Så jag har väl hamnat i de flesta förorterna. varianter på ordstammen ”svensk” förekommer 728 gånger och ord med ordstammen ”invandr” förekommer 268 gånger och det mer teoretiska begreppet etnicitet nio gånger

16 Citat om plats […] fastän man bor i Sverige och är uppvuxen i Sverige och född i Sverige så känner man sig ändå inte svensk, för att man är uppvuxen i förorten. För att det var så mycket olika kulturer och inte någon av dem är en svensk kultur. Så det blir bara förvirrat. […] åh invandrare, de är dåliga, de kan inte svenska och man skämdes på något sätt./ Helt plötsligt då så började han liksom se mig som nått nedre, alltså jag skojar inte alltså, det var verkligen så. när jag växte upp så var det aldrig någon i min krets som pratade om det här universitet och högskola och så vidare och så vidare. Det var inte vanligt att prata om det. Mest var det så här att efter skolan, de flesta var inriktade på att jobba. [Om arbetslivet] - alla gör på samma vis, utom jag. vissa får ju mer ta hand om sin familj än att faktiskt fokusera på skolan. […] men jag sökte mig bort mot något annat i huvudet. Min bror gjorde inte det, han var helt integrerad.

17 Vilken betydelse har plats
Vilken betydelse har plats? - med villkorande strukturer som klass, kön och etnicitet för förortsungdomars val att högskoleutbilda sig. Plats fungerar som ett intersektionellt perspektiv. Strukturellt villkorad valfrihet, då agentskap begränsas av ”platsade” processer som deklassering och andrafiering. Platskänsla – hembygd, stolthet. Erfarenhet av polykulturell kultur har stärkt specifik form av kulturellt kapital (som dock inte alltid sedan fungerar som symboliskt kapital). Det har krävts emotionsarbete att hantera hur platsen ses av andra, ambivalens, skam. Utbildningsbarriären är mångfacetterad och ömsesidigt förstärkande: Problemet ligger inte bara på ”utbudssidan” Krävs emotionsarbete för att utveckla identitet som medger handlingsutrymme där högre utbildning efterfrågas och omsätts i handling. Platsens materiella grund

18 Livshistorier - concerns och agentskap
Sara Ayla Isaias: ”Ehh, det som har hjälpt mig har alltid varit så här nyfikenhet, jag är nyfiken på att veta om saker och ting. Och, att jag har alltid varit så här… vilja efter kunskap.” Concerns föregår uthållig praktik

19 Citat om agentskap alltså hela min uppväxt i Angered har ju format mig till att vara en väldigt öppen person/ hur värdefullt som helst/ jag känner mig på ett sätt ganska självsäker och ganska fri att välja väg liksom. Men, nä men vi har nog pushat varandra/ man hittar ju liksom dom som man själv passar bra ihop med som var mer lik en själv. [Föräldrarna] har ju alltid lärt mig det eller att, haft inställningen att man måste jobba i livet./ ”hon är ganska så här motiverad/ hon är positiv och just det här att hon kämpade verkligen/ det är väl de egenskaperna som jag sökte lite efter. Lite intresserade, pratat lite om det sådär/ Men jag känner på dom att dom vill att jag skall liksom lyckas med någonting/ För att atmosfären är sådan i familjen. min mamma hade alltid velat att gå, men hennes pappa sa att dom inte hade förmögenhet till det/ De har sagt, vi fick inte möjligheten att plugga vidare, men du har möjligheten här nu, så passa på. som många kanske brukar säga att man vill jobba med människor, jag känner att jag vill jobba för människor (skratt). Och sen så tänkte jag okey det här skulle kanske vara ett sätt att gå, att jobba med globala utmaningar så som fattigdom och ehh… och just konflikter i världen intresserar mig eftersom jag själv kommer från en konflikthärjad, ett konflikthärjat område liksom, ursprungligen.

20 Vad stärker dessa ungdomars agentskap?
Viktigt att se att informanter skapar egna högpresterande referensgrupper. Mål i form av självkänsla, trygghet och framtida valfrihet. Målen har inte varit särkilt specifika och inriktade mot yttre motivation Sociala mål, inte sällan hämtat kraft från klasserfarenhet. Grupptillhörighet, etnisk grupptillhörighet förknippad med stolthet. Familjeatmosfär, föräldrar utan högre utbildning har tillhandhållit uppmuntrande, mer lärande- än prestationsperspektiv Föräldraförebilder, i form av deras egenskaper och inställning Push- faktorer, ex. ojämställdhet och föräldrar som inte fått studera. Lärares engagemang, har formativ betydelse för vad elever bryr sig om, ’concerns’. Vi känner oss motiverad, inte tänker oss …. Dweck

21 Lärarengagemangets formativa betydelse
Vilja och engagemang- ”då vill dom att man lyckas”, ”så har de pushat en framåt”, ”så länge man har haft lärare som brytt sig”, att de faktiskt kollade att vi lärde oss något” Socialt engagemang- ”dom var liksom socialt inriktade, dom hade valt att jobba i dom här då ganska nya förortsskolorna”, ”visa en värld som man inte självklart har tillgång till” Ämnet- ”det här är viktigt att ni lär er”, ”som ger sig hän i sitt jobb som lärare till hundratio procent” Närhet- ”som kunde ta en åt sidan och säga att, nä nu har du börjat slappa lite, nu får du skärpa dig. Är det något problem? Har det hänt någonting?” Snällhet ”när en lärare ser att jag kämpar då skall de säga så här positiva ord till dig […] ”Han var lite snål med sådant. Och då kände man sig otrygg, eller jag vet inte… otillräcklig på något sätt” Framtid ”Det här behöver ni när ni går på gymnasiet” - för att elever bryr sig om studier, -ett grundläggande villkor för inre motivation och lärande

22 Framgångsfaktorer i avhandlingen Om vad som gör skillnad- slutsatser och skolutvecklande öppningar
Var medveten i skolvardagen om kontextuella faktorers betydelse för vad eleverna bryr sig om, och för elevers syn på ämnesinnehåll, skolans relevans och förväntningar på framtiden. Var uppmärksam på vad som ligger utanför den didaktiska triangeln lärare, elev och undervisningsinnehåll. Skapa en inkluderande skolkultur (institutionellt habitus) för att undvika andrafiering och deklassering och för att göra skolan relevant. Bredda synen på vad som utgör kulturellt kapital. Elevens bakgrund, kunskap och erfarenhet är tillgångar i det pedagogiska arbetet. Inse, och ta konsekvenserna av, att lärares agentskap och engagemang är av central betydelse. Jobba med att stötta kompensatoriska kamrateffekter. Involvera hem och uppmuntra ett lärandeperspektiv, snarare än prestationsperspektiv. Skollagens portalparagraf, om skolans värdegrund och uppdrag, talar om elevernas ”allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (SFS 2010:800: §1). Vi närmar oss här vikten av förmågor som inte mer än indirekt fångas i internationella mätningar som TIMMS och PISA. När Skolverket (2013a) frågar sig hur skolan bidrar, och vad som ligger bakom individers framgång i utbildning och på arbetsmarknaden, intresserar man sig för betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Här talas om förmågor som individers självvärdering, motivation, samarbetsförmåga, samvetsgrannhet och självdisciplin. Vad eleven bryr sig om, deras ’concerns’, torde vara en viktig bakomliggande faktor för att utveckla dessa även för studieresultat viktiga icke-kognitiva förmågor.

23 Elevers olikheter - utmanar skolans kompetens, struktur och kultur
Skolor är i ökande grad ”diversifierade” pga. relativ fattigdom, migration och flerspråkighet samt individuella särskilda behov. De flesta barn går i vanliga klasser inkludering är ett uppdrag för alla lärare. Inkludering - att vara i behov …barn med behov av särskilt god undervisning och lärmiljö… Var ligger ansvaret för en lyckosam skolintegration? Inkludering, handlar om att lägga ansvaret på skolan som system, och relatera till skolutveckling. För att utveckla mer inkluderande undervisning och lärmiljö behöver vi identifiera barriärer för lärande och deltagande och utveckla organisation och pedagogiska metoder. Vision Elevens framgång – skolans ansvar Utvärdera inte eleven – utvärdera verksamheten

24 Möjligheternas geografi – social inkludering
Equality of opportunity – ineqality of condition Ekonomisk dynamik - lönearbetet förändras då enklare jobb försvinner Politisk dynamik - välfärdsstaten försvagas, riktade program får liten verkan Bostadspolitisk spatial dynamik - områden i ny spatial ordning präglas av social deprivation Lo’ic Wacquant (2003) Urban outcasts: towards a sociology of advanced marginality Key words: urban marginalization, educational barriers, social mobility, social inclusion, equity in education, place identity, critical realism, agency, sociology of emotions, sociology of education.