Sjukgymnastens kunskapsgrund ”KROPP OCH SJÄL” Hur interagerar de?

En presentation över ämnet: "Sjukgymnastens kunskapsgrund ”KROPP OCH SJÄL” Hur interagerar de?"— Presentationens avskrift:

1 Sjukgymnastens kunskapsgrund ”KROPP OCH SJÄL” Hur interagerar de?
Lena Hedlund Leg. Sjukgymnast med specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik Doktorand vid Inst. Hälsa, vård och samhälle Lunds Universitet

2 Kropp och själ hänger ihop - Allmänhetens förståelse för sambandet
Stressmedicin - stress påverkar kroppen. Psykisk reaktion på kroppslig skada - stroke och hjärtinfarkt kan leda till depression. Dö av sorg, dö av skräck

3 Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget “hälsa”.
Kroppen och kroppsliga besvär = somatiken, primärvården, medicin, sjukgymnastik etc.. Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier, organet hjärnan. Sysselsättning/aktivering

4 Kroppsliga besvär vid psykisk sjukdom och ohälsa
ca: 70 % av patienterna har kroppsliga symtom/funktionspåverkan till följd av den psykiska ohälsan Många är stress- och ångestrelaterade. Mycket vanligt med störning i bodyimage, kroppsuppfattning och påverkan på rörelseförmågan Kroppslig hälsa försämras till följd av psykisk ohälsa (och medicinering)

5 Behöver vi bry oss om detta?
Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till förändringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur. Kroppsliga besvär upprätthåller oro och ångestspiraler. Störningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland den centrala problematiken.

6 Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik
Kroppsorienterad behandling behandling där kroppen eller kroppslig aktivitet används för att nå individen som helhet.

7 Relationsplanen i nuet
Medvetandet Kroppen Andra pers. Miljön J. Dropsy “Kontaktsvårigheter i ett plan leder ovillkorligen till kontaktproblem i de två andra”

8 Existensnivåerna Basal Kroppskännedom
, Helheten Existentiell nivå Psykologisk nivå Fysiologisk nivå Fysisk nivå

9 Självutvecklingen enl. Stern m.fl
Känslan av ett narrativt själv Dåtid, nutid och framtid Känslan av ett verbalt själv 15 mån-2år Ordets makt och möjligheter Känslan av ett subjektivt själv Theory of mind - empati 7-15 mån Känslan av ett kärnsjälv Agens, koherens, affektivitet, kontinuitet Sensomotorik och intentionalitet 2-6 mån Känslan av ett begynnande och uppvaknande själv Organisering av upplevelser, begynnande intentionalitet, lust-olust, vitalitetsaffekter 0-2 mån Amodal perception

10 Affekterna – en inre kroppslig rörelse
Kategoriaffekter, avgränsade i tid med tydlig utlösande stimuli. Förvåning, Intresse. Glädje, Ledsnad, Förakt, Motvilja/Avsky, Vrede, Fruktan, Skam Vitalitetsaffekter, information om aktuellt ”självtillstånd”; trött, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedstämd, alert etc. Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier för coping, förstärka och dämpa, avbryta affektiva reaktioner

11 Brister i självutvecklingen ”Utvecklingsstörning” ”Neurologisk störning”?
Sensomotoriska svårigheter utan somatisk orsak. Svårigheter med närvaron och att känna sig hel. Svårt för att formulera upplevelser/känslor – kontaktproblem eller alexitymi Kroppsupplevelsestörningar Relationsstörningar Ej utvecklat förmågan till reflektion Upplösningsångest

12 Behandling med kroppslig aktivitet
Träning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv kontakt. Intentionalitet – att vara en agent, Affektreglering på en kroppslig nivå. Etablera kroppen som “fysiskt välavgränsat subjektivt jag vari det mentala rummet/självet vilar”. “Jag är jag i varje cell av min kropp”

13 Embodied kognition Roth and Lawless beskriver den kroppsliga formen av kognition som ‘‘basic level schemata’’ (a) generally self-explanatory (b) basic elements of cognitive functioning

14 Generally self-explanatory
Sensomotoriskt förankrade vid kroppen och rummet. Självet! Kroppens utseende Vitalitetsaffekterna- hur mår/har jag det idag? Kategorieffekterna – hur mår jag i relation till dig?

15 Basic elements of cognitive functioning
Via tidig, förspråklig kroppslig erfarenhet skapas förståelse/djupet i centrala begrepp som vi behöver för att förstå/organisera våra intryck i vår miljö och relationer och i ett senare skeende flexibelt kunna använda oss av språket Nära, närhet, under, över, långt borta, ha distans, framför, nedåt, stå emot, ge efter, öppna, stänga mm. Skjuta ifrån sig, sätta ned foten, styvnackad, hänga med huvudet, tjockhudad Begreppen gestaltas ofta och kan nås känslomässigt via kroppshållning och kroppsaktivitet

16 Basic elements of cognitive functioning
Spegelneuron Från kropp till kropp – handling till upplevelse Styr vår upplevelse och beteende i nuet, i relation till aktuell miljö “Theory of mind” Mentaliseringens grund

17 Kropp till kropp - Vad innebär detta?
Människan öppnar eller sluter sig i relation till den ”retning”, det sammanhang/miljö hon befinner sig i. Leder till en grundläggande ”kroppslig” (psykofysisk) beredskap Oftast en omedveten, ”reflexreaktion”

18 Kognitiv träning via kroppen och kroppsaktivitet
Spatial orientering Uppmärksamhet, varsebli, amodal perception, vigilance Reaktionshastighet Sensomotorisk funktion, intentionalitet Meta-kognition, att distansera sig och reflektera över sina upplevelser Preverbalt arbete med begreppsvärlden, kroppslig beredskap Kroppslig stabliltet – en fast punkt i relation till rörelse

19 Kroppsjagsfunktionerna
Vårt fysiska jag Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet, mobilitet, njutning och behovstillfredställelse, skydd, kontakt, vila/återhämtning mm. Kroppsjagsfunktionerna - Balans/Grundning - Centrering/Andning - Flöde - Närvaro

20 Upplevelsebaserad inlärning/träning
Verbalisering BEARBETNING ”Mentalisering” Erfarenhet Kunskap

21 Varför sträva efter välfungerande kroppsjagsfunktioner?
Identitetsstärkande – kroppen som fysiskt rum, förbättrad kontakt med egna behov och känslor, tycka om/acceptera kroppen/sig själv Resursperspektiv, aktivera inneboende möjligheter Eliminera eller minska symtom/funktionssvårigheter på felaktigt användande av kroppen Återhämtning underlättas, det “rör” på sig, flöde Profylaktiskt hälsoarbete –, ökad stress och ångesttolerans, kunna tycka om egna kroppen och att röra på sig!

22 Stressens tre ”positioner”
Kamp Flykt Freeze Aktivitet, ökad temporär muskelspänning, ökad reaktionshastighet Överväldigande hot eller långvarig stress Uppgivenhet, avstängd emotionellt; blandform, för låg tonus, långvarig muskelspänning, rubbning sympaticus-parasympaticus

23 Stressens påverkan på kropp och medvetandet
Stress/ångestnivå Närvaro Sluten, Avstängd Tunnelseende Panik Ångest Stegrad eller återhållen andning Ökad och/eller minskad muskelspänning, ofokuserad, det inre drar till sig uppmärksamheten Rädsla Beredskap, oro Ökad muskelspänning, grundare andning, styrt fokus Koncentration Öppenhet, Nyfikenhet, Acceptans, Muskulär spänningsbalans Mindfulness Sömn

24 Muskelspänningens riktning och funktion
Ökar kroppens förmåga att stabilisera sig vid rörelse och för ökad kraftutveckling Affektkontroll - hålla ihop sig för stunden

25 Spänningsreglering Framgångsrik avspänning är inte bara att musklerna ”spänner av” utan att ”ihopdragningen” i kroppen släpper. Sensoriskt och mentalt ”öppnande”. Många har brister i denna skyddsmekanism, därför tränar sjg. förmågan till ”centrering” och aktiv spänning, lika väl som funktionell djupavspänning För att kunna slappna av släppa måste man i kroppen veta vart man ”släpper” sig.

26 Andningspåverkan – hyperventilering, hypoventilering, ointegrerad/rigid?
Hur ser det störda andningsmöstret ut, funktion, tidsaspekter? Hur locka fram en flexibel och funktionell andning för affekthantering, reglering och som copingstrategi? Manuella tekniker, direkt och indirekt rörelse och avspännings-/spänningsreglerande behandling

27 Sjukgymnastisk bedömning
Diffrentialdiagnostisering Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska fynd Kroppsliga försvarsmekanismer och stressreaktioner - svårighetsgrad och omfattning Vad fungerar av kroppens resurssystem? Validerade och reliabilitetstestade instrument

28 Sammanfattning - behandling
Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping Kan ge dramatisk gynnsam påverkan på stress/ångestnivå och ger en upplevelse/smak av vad man ska sträva efter. Stärka självet (empowerment, self-efficacy, ”subjektivitet” i upplevelserna, verbaliseringsförmåga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans). Träning av kognition på kroppslig nivå Öka förståelsen mellan samband kropp, känsla, tanke, historisk och aktuell livsomständighet, med betoning på egenupplevelse av samband! KBT orienterad pedagogik Minska symtom, förbättra rörelseförmågan och rörelseglädje,

29 Tack för er uppmärksamhet!