Esperanto (Håkan Lundberg).

En presentation över ämnet: "Esperanto (Håkan Lundberg)."— Presentationens avskrift:

1 Esperanto (Håkan Lundberg)

2 Nyfiken på er... Är ni språkintresserade? Antar det 
Var ni med på lingolympiaden? Siktar ni på att lära er latin? Vet ni vad esperanto är?

3 Kort om mig Jobbar på Cybergymnasiet Norra
Håller på med olika esperanto-projekt Använder esperanto hemma och på nätet

4 Innehåll: Olika typer av språk, speciellt planspråk
Allmän information om esperanto Hur esperanto tog form Esperantos struktur + övningar

5 Olika typer av språk Etniska språk Klassiska språk
Pidgin- och kreolspråk Planspråk

6 Vad menas med planspråk
Planerade, d.v.s. konstruerade språk Är ofta relativt regelbundna Vissa ”konstiga” andra ”naturliga”

7 De mest kända planspråken
Volapük ett 10-tal Esperanto – 2 miljoner Ido ett 100-tal Interlingua ett 100-tal

8 Allmän information om esperanto
Esperantos grund skapades av Zamenhof Presenterades 1887 i Warszawa Spreds över världen trots en del motstånd Har idag talare i de flesta länder

9 Fotoj de Zamenhof

10 Kort om Zamenhof Upplevde språkproblem som barn - Białystok
Drömde om att skapa ett lättlärt, neutralt språk 19 år - klar med sitt första språkprojekt 28 år - presenterar grunderna till sitt andra försök Ögonläkare, familj med flera barn

11 Lingvo Internacia Doktoro Esperanto

12 Hur tog esperanto form? Zamenhof la grunden till språket
Ville ha ett regelbundet men ändå naturligt språk Inspirerades av engelskans grammatik Många ord från romanska och germanska språk Hade problem med att ordlistorna blev långa...

13 Ex på ord i esperanto – från?
sed, tamen, okulo dimanĉo, frapi, ĉevalo ĉielo, fari, voĉo facila, fero, verda baldaŭ, bedaŭri, nur birdo, fajro bildo, fiŝo, somero, vintro

14 Enkel grammatik, ex: Substantiv -o hundo, tablo, homo
Adjektiv -a rapida, bela, bona Adverb -e rapide, bele, bone Pluraj -j tabloj, rapidaj hundoj

15 6 verbformer Grundform -i esti havi Dåtid -is estis havis
Nutid -as estas havas Framtid -os estos havos Imperativ -u estu havu Konditionalis -us estus havus

16 Kan du gissa betydelsen?
Mia nomo estas Hokan. Mi loĝas en Fiskis, ekster Stokholmo. Mi havas tridek ses jarojn. Mia kvar-jara filino parolas multe. Ŝi parolas en tri lingvoj: sveda, serba, esperanto.

17 Ordförrådet var ett problem
Grammatiken enkel och regelbunden Men ordlistorna blev långa... Många ordstammar => svårt att lära sig Ett ryskt konditori gav lösningen 

18 Två ryska skyltar “Konditorskaja” och “Ŝvejcarskaja”
“skaja” – ett s.k. suffix Skapa flera ord utifrån en ordstam ”La problemo estas solvita!”

19 Prefix och suffix Prefix = förstavelse (ca 10 i esperanto)
(ex: dis-, ek-, eks-, fi-, mal-, re-) Suffix = efterstavelse (ca 30 i esperanto) (ex: -an-, -ar-, -eg-, -et-, -ej-, -il-, -ul-) (Affix)

20 Ex på prefix: mal- bela - malbela bona - malbona granda - malgranda hela - malhela multe - malmulte fermi - malfermi mola - malmola

21 Ex på suffix: -in- knabino - knabo virino - viro sinjorino - sinjoro
patrino - patro avino - avo filino - filo fratino - frato

22 Övning i prefix och suffix
varm/a - varm mal - motsats eg - förstärkning et - försvagning

23 Gissa vad orden betyder
-ej- - suffix för ”plats” lern/ej/o - (lerni = att lära) vend/ej/o - (vendi = att sälja) lud/ej/o - (ludi = att leka)

24 Ex: ord med roten san- sana "frisk" sano "hälsa" sane "sunt"
saneco "friskhet, sundhet" sanigi "att göra frisk“ saniga "hälsosam" sanigisto "en friskgörare“ saniĝi "att bli frisk" resaniĝi "att åter tillfriskna" resanigi "att (åter) bota" nesana "ej frisk", "osund" malsana "sjuk" malsaneta "krasslig" malsanega "jättesjuk" malsani "att vara sjuk" malsanoj "sjukdomar“ malsanegoj "svåra sjukdomar" malsanulo "en sjukling" malsanulejo "ett sjukhus" malsanulejeto "en sjukstuga" malsanulejego "ett stort sjukhus" malsaniĝi "att bli sjuk“ malsaniĝema "benägen att bli sjuk“ remalsaniĝi "att åter insjukna" sanigilo "ett medel för att bota“ sanulo "en friskus"

25 Språkets nivåer Satser (Meningar) Fraser Ord Morfem Fonem

26 Morfem Den minsta betydelsebärande enheten
Ex i svenskan: skol/styr/else/n skol-, styr (stammorfem) -else- (grammatisk morfem) -n (grammatisk morfem)

27 Morfem - grammatiska markeringar
”Maria/s bok” S.k. bunden grammatisk markering Två typer: kallar kalla/de (agglutinerade) flyger flög (fusionerade)

28 Morfem i esperanto Esperanto har helt ”fasta” morfem
Som pusselbitar som fogas samman Esperanto är ett agglutinerande språk Som finska, japanska, turkiska, swahili

29 Pussel-övning -O, -J, -A, -E, -IS, -AS, -OS -ET-, -EG-, MAL-
hund-, kur-, rapid-, bel-, est- La hund/o kur/as rapid/e.

30 Från frö till levande språk
Zamenhof planterade ett ”språkfrö” Som togs emot av flera entusiaster Utvecklades till ett fullvärdigt språk Fortsätter att utvecklas (så som andra språk)

31 Från frö till riktigt språk – hur?
Zamenhof hade stor talang för språkskapande Medelväg: regelbundet - naturligt Demokratisk utveckling av språket Inre idé om samarbete och fred mellan folk Inte bara europeiskt

32 Målen med esperanto Underlätta kommunikation mellan olika folk
Fungera som ett brospråk ”Allas andraspråk” (äldre esperantister) ”Kul språk för oss som kan det” (ungdomar) ”Alternativ till engelskan”

33 Vad kan man göra med esperanto?
Resa – bo gratis i främmande länder Träffa nya kompisar Seminarier, festivaler, kongresser mm Öka självkänslan kring språkinlärning

34 Esperantos nackdelar Kan uppfattas som europeiskt
Inte så stort kulturutbud ”Ingen armé”

35 Esperantos fördelar Relativt neutralt Relativt lättlärt
Relativt rättvist Fungerar bra och är omtyckt av många

36 Lingua franca Latin när? Franska 1700-talet Engelska nu ca 20%
Kinesiska sen? ca 18%

37 Vad säger ni? Kommentarer? Synpunkter? Frågor?

38 Mer info om esperanto www.lernu.net www.esperanto.se
Sajt med information och kurser (Har jag jobbat med sen 2002)