Flickor med ADHD Sjukhusbiblioteket LUND Svenny Kopp överläkare, med

En presentation över ämnet: "Flickor med ADHD Sjukhusbiblioteket LUND Svenny Kopp överläkare, med"— Presentationens avskrift:

1 Flickor med ADHD Sjukhusbiblioteket LUND Svenny Kopp överläkare, med
Flickor med ADHD Sjukhusbiblioteket LUND Svenny Kopp överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Göteborg

2 Skäl att fokusera på flickor och ADHD
En av de vanligaste barnpsykiatriska diagnoserna Öka kunskap, identifiering och diagnosticering av flickor Minska skolmisslyckandena Förhindra och minska riskbeteende Hjälpa till att utveckla strategier, coping, för familjen/modern och social skills training flickan Behandla med farmaka när det behövs Flickor och kvinnor har en annan social roll män pojkar-män ”Modersroll” Living with achild with disability is perceived as a permanent stressor to the famly and it affects all aspects of family life. In a long term perspective this may affect the wellbeing of family members (Seltzer, greenberg, Floyd, Pettee &Hong, 2001). Previous research has shown the importance fort the aparents of a balance between the subjective feelings of vulnerability on the part of these families and perceived access to support from others in order to to develop self-reliance and reconciliaton (Trulsson & Klingberg 2003). Studier har visat att familjer med barn med svårigheter oftast är större, har färre sociala aktiviteter, och modern arbetar färre timmar än andra ( mallick, greenberg, Floyd, Pettee, Hong 2001). Studier visar att mödrarna löper störst risk för att må psykst dåligt.. Därför är det viktigt att att inte bara behandla barnet utan att se till att hela familjen får stöd så att de kan retain and/or öka sin psykologiska och fysiska välmående. Kendall leo perrin & haton 2005 föreslor att mödrarna skall bli speciellt erbjuda stöd och hjälp

3 Vem söker barnpsykiatrisk vård?
Hälften av de som söker barnpsykiatri är flickor Vanligaste sökåldern för flickor är år Omkring 70% av inneliggande patienter på BUP är flickor Flickor får mindre ”tillförlitliga” diagnoser än pojkar Under flera decennier har fokus inom den barnpsykiatriska vården och forskningen varit koncentrerad på pojkar (Crick m.m.) med få undantag. Detta har i huvudsak förklarats med att pojkar har mer anpassningssvårigheter i förhållande till flickor, vilket i sin tur leder till att deras beteende kräver mer uppmärksamhet från andra. Pojkars beteende i förhållande till flickors har också oftare varit förenat med fara för deras eget liv, som till ex. fullbordade självmord, risktagande och utmanande beteende (köra förfort, hoppa från höga höjder) eller farligt våld riktat mot andra, beteenden som alla har bedömts som mer problematiskt än de beteenden som flickor visar.

4 Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det ofta blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför slutar ni inte att tjata på mig när ni ser att jag blir så ” himla” arg? Flickan är oftast den som först förstår att hon inte klarar skolan.

5 Vad innebär det att ha ADHD ?
Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det gäller kognitivt, kontroll av känslor, energinivå och beteendet Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra

6 Viktigt att veta om ADHD
ADHD förekommer i alla åldrar och hos bägge könen ADHD är en utvecklingsmässig nedsättning av de exekutiva funktionerna (planera, organisera) ADHD är dimensionell, kronisk men inte konstant ADHD är inte lätt att undersöka eller upptäcka bara genom observation ADHD går att behandla ADHD finns i olika former eller med olika profiler En flicka eller pojke med ADHD behöver inte vara lik en annan flicka eller pojke med ADHD

7 Historik 1902 Still 1979 Kashani 1990 James & Taylor
1998 fanns ca 25 artiklar om flickor med ADHD Den första systematiska beskrivningen om hyperaktivitet och svårigheter med att upprätthålla koncentrationen hos både flickor (5) och pojkar (15) skrevs av Sir George Frederick Still (1902). Trots en normal begåvning hos dessa 20 barn klarade de inte av skolan. Still beskrev ett tillstånd av ” moralisk obalans ” (moral dysfunction) hos dessa barn och uppgav at flera av dem var våldsamma, gjorde illa med flit (mischievous) och reagerade inte på bestraffning. Han såg på beteendet som en funktion av flickans eller pojkens temperament eftersom varken uppfostran eller familjesituation hade någon större inverkan på beteendet och den dåliga prognos han såg hos dessa 20 barn. För att vara säker på att beteendet inte var orsakat av dåliga uppväxtförhållande tog Still i sin beskrivning bara med de barn som kom från välfungerade familjer och som hade syskon som fungerade utan problem. Med anledning av detta trodde han att detta tillstånd antingen var ärftligt eller orsakat av skador under fosterlivet eller runt födelsen. Från och med mitten av 1950-talet blir fler kvinnliga forskare och kliniker framträdande i forskning och diskussion om ADHD. Stella Chess (1960) utvecklade begreppet överaktivitetssyndrom hos barn (the hyperactive child syndrome) och skilde sig från sina föregångares negativa syn på prognosen men fasthöll att det orsakades av en störning i hjärnan med varierande symtom, varav den motoriska överaktiviteten var det dominerande problemet . Hon framförde att överaktiva flickor och pojkar hade en tämligen god prognos och att de flesta svårigheter hade försvunnet runt puberteten.

8 Det tog tid! Under de senaste 2 årtionden har ett växande andel forskningsartiklar tydligt visat att ADHD inte huvudsakligen är en manlig diagnos Studier visar på högre förekomst bland pojkar, mest framträdande är detta i s.k. klinikstudier En del studier från vuxen psykiatriska kliniker visar att fler kvinnor än män diagnosticeras (Almeida Montes et al.2007) ADHD hos flickor/kvinnor anses som ett stort allmänt hälsoproblem (Staller & Faraone (2006) 32 millioner kvinnor anses ha ADHD worldwide

9 Förekomst av ADHD hos flickor
Populationsstudier på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor ( % , 6-18 år) Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Förekomst av ADHD och ADD från populationsstudier ( , J.K. Buitelaar) Epidemiologiska studier med enbart formulär: 5,3-13% situationsbetingad hyperaktivitet i skolan 8-12,7% situationsbetingad hyperaktivitet i hemmet Hyperaktivitet både i skola och i hemmet 1,4-4% Könskvot varierar mellan 1,6:1 (pojke:flicka) – 7:1 ( medelvärde 2,4:1) Szatmari: Flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrarna eller lärarna gjorde det. Föräldrarna såg dubbelt så ofta pojkarna som hyperaktiva och lärarna tre ggr så ofta. Ingen av flickorna hade pervasive adhd men 7,8% av pojkarna 1989 Szatmari:DSM-lll, 4-11 år, år Yngre gruppen lärare + föräldrar, äldre föräldrar, lärare + självrapport Flickor 3,3 % i bägge grupperna, pojkarna 10% i yngre gruppen + 7 % i äldre + sammantaget 9% flickor skattade sig själva i tonåren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken föräldrar eller lärare gjorde det, föräldrar såg dubbelt så många pojkar som hyperaktiva och lärare tre ggr så ofta pojkarna 1999 M. Weiler. Mother and Teacher reports of ADHD Symptoms: DSM-lV Questionnaire Data Både klinik fall och populationsundersökning. Vanl formen adhd- inattentive type, 86 klinikpojkar och 38 klinikflickor, 6-12 år 110 populations-pojkar och 115 -flickor, 7-11 år klinikpojkar+flickor skilde sig inte åt från skattningsskalor från mödrar + lärare för ADHD-H + ADHD-A symptom inte heller fhos pop.ADHD-A symptom från mödrar men mödrar och lärare skattade pojkar högre på ADHD-H och ADHD-A symptom. 72% av pojkarna hade ADHD-A och 92% av ADHD-flickorna 15% ADHdDom enbart lärarskattning används + 6% om både lärar och föräldraformulär används Ett av de mest återkommande och konsekventa fynden i vetenskapliga studier om ADHD är att pojkar dominerar stort över flickor i förekomst. Följdfrågorna till detta fenomen är förstås många och varierande och beroende på vem som ställer frågorna. Men två frågor som måste ställas är om flickor med ADHD skiljer sig från pojkar med ADHD och i så fall på vilket sätt och en annan fråga är hur stor är den faktiska skillnaden i förekomst mellan flickor och pojkar med ADHD? Den markanta skillnad i förekomst av flickor och pojkar (könskvot), som söker klinik (klinikkvot) och som rapporteras i befolknings studier var förbryllande men också oroande för många kliniker och forskare. I USA, där man använde DSM, var skillnaden i könskvot så stor som 9:1 (pojke:flicka)på klinik (Goodyear & Hynd 1992; Lahey et al. 1994) och 2-3:1 i befolkningsstudier (Gaub & Carlson 1997).

10 Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka
Klinikfall :1 (Gaub & Carlsson 1997) :1 (Robinson 2002, USA) :1-3:1 (Nøvik et al 2006, Europa) 2002 L. Robinson. Is Attention Deficit Hyperactivity Disorder Increasing Among Girls in the US? Barn 5-18 år diagnosticerade med AD/HD i USA och behandlade med centralstimulantia Totalt antal 1990, (19,4/1000) ” ” , (59,0 /1000) Flickor (12,3/ 1000) ” (33,4/1000) ökning 2,7x för flickor 2x för pojkar Pojkar (39,5/1000) Pojkar (78,7/1000) Av alla besök med AD/HD ökade från 1,1% 1990 till 3,2% 1998 Flickor 7,5/ ” ,1/ Pojkar 25,5/ ” ,0/ 2,8x ökning för flickor 2,2 x ökning för pojkar med centralstimulantia behandling medelåldern för ADHD-besök 1990 var 9,7 år ” ” var 11,1 år Totalt 71,2% av de som diagnosticerades 1998 fick Cs-medicin (47,4% metylphenidat)

11 Fyra ADHD diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994
Funktionshindrande symptom innan 7 års ålder Symptomen varat minst 6 månader Funktionsnedsättning inom minst två områden Svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kritierier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollsbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS mindre än 6 kriterier men en funktionsnedsättning Två typer av ADHD (August and Garfinkel 1989) 1. Beteende mässig ADHD (80%) som i sin svåraste form var oskiljbar från conduct disorder (uppförandestörning) 2. Kognitiv ADHD (20%) med information-processing defects och inlärningssvårigheter Hyperaktiva-impulsiva symptom hos flickor Ses som mkt svårt beteende vid 3-4 års ålder, samma som hos pojkar Utbrott, envisa, emotionellt intensiva Dessa symptom ser man, men tolkar dom inte hos flickor som AD/HD-symptom utan som en bortskämd flickas beteende Risktagning, är ofta tillsammans med fäderna Har ofta en pojke som kompis Högre procent med inlärningssvårigheter

12 Kriterier för ADHD Huvudsakligen med hyperaktivitet och impulskontrollsbrist 6 av 9 kriterier krävs för diagnos har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller sitta still lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv pratar ofta överdrivet mycket kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt svårt att vänta på sin tur avbryter eller inkräktar ofta på andra Epstein noterade 1991 att bara i 50% (pojkar+flickor) av fallen ställdes rätt diagnos på icke hyperaktiv ADHD Gillberg, Rasmussen 50% av barnen med en pervasive hyperactivitet vid 7 års ålder hade kvar den vid 15 års ålder. Deras skolprestationer var klart sämre än de barn med situationsbetingad ADHD. Pervasive hyperactivity är värre än situationsbetingad ADHD Men det är stor tveksamhet kring begreppet pervasive/situational enligt bla Szatmari. Pervasive ha är beroende av ålder och kön. Frågan är mer om pervasive ha som sådan och är hyperaktivitet ngt typiskt för pojkar 6-10 år gamla. Är inte pervasive hyperactivity detsamma som svår hyperaktivitet. Obs skillnaden i IQ är och borde vara större för äldre barn med ADHD jämfört med yngre barn och deras jämnåriga Hyperaktivitet är ofta i formulär svår att skilja från aggressivitet Bäst med tre informanter, barnet, föräldrar, lärare (Rutter) Finns ADD och hur hänger det ihop med ADHD På vilket sätt överlappar ADHD med de andra disruptive behavior, som ODD och CD I vilken utsträckning är det hyperaktiva beteendet tillsammans med emotionella svårigheter, som ångest Är det meningsfyllt att tala om hyperaktivitet och minor neurological dysfunction

13 Kriterier för ADHD Huvudsakligen med uppmärksamhetsbrist 6 av 9 kriterier krävs för diagnos
är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet har ofta svårt att hålla kvar uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar verkar inte lyssna på tilltal följer inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbetet har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter undviker ofta och är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet tappar ofta bort saker som krävs för olika aktiviteter är ofta lättdistraherad är ofta glömsk ADD i Ontario-studien (1989) sågs enbart hos flickor i adolescensen. 1-2% ADHD mer impulsiva, aggressiva, lätt störda, socialt ohämmade ADD sluggish, drowsy, socialt tillbakadragna och få beteende problem men mer affektiva problem Hos flickor med hög IQ Kan kompensera, ser bättre ut än det är Känner mer internaliserad psykologisk stress Svårare att diagnosticera Sen eller alidrig diagnos Kan hyperfokusera-läser mkt Vanliga flickan med uppmärksamhetsbrist Dagdrömmer Är mer passiv vad gäller skolinlärning Blyg, timid, blir lätt översköljd av intryck, svårt med språkliga uttrycksformer Hypoaktiv, lethargisk, blir lätt modfälld, tappar tron på sig själv

14 Problem med diagnosen ADHD för flickor
Debut innan 7 års ålder Kriterier satta efter pojkar 6-11 år Beteendet skall finnas i två olika miljöer

15 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet 1999-2001
Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan Pillande, skrivande, kladdande, tuggande ”Hyperpratar” Hyperreagerar Hypersocial (vet vad alla gör) Lämnar aktiviteter (matbordet) Pedantiskt städande

16 Förbättringar i DSM-V för flickor med ADHD?
Symtom skall föreligga vid 12 års ålder Från 17 år och uppåt krävs endast 4 kriterier för uppmärksamhet 4 förhyperaktivitet-impulsivitet 4 nya tilläggskriterier för impulsivitet 1 utbytt hyperaktivitets kriterie (excessively noisy) Hon och han nämns i kriteriebeskrivningarna Tre diagnoser; kombinerad typ, huvudsakligen inattentive och restrictive inattentive type Tends to act without thinking, such as starting tasks without adequate preparation or avoiding reading or listening to instructions. May speak out without considering consequences or make important decisions on the spur of the moment, such as impulsively buying items, suddenly quitting a job, or breaking up with a friend. (k)   Is often impatient, as shown by feeling restless when waiting for others and wanting to move faster than others, wanting people to get to the point, speeding while driving, and cutting into traffic to go faster than others. (l)   Is uncomfortable doing things slowly and systematically and often rushes through activities or tasks. (m) Finds it difficult to resist temptations or opportunities, even if it means taking risks (A child may grab toys off a store shelf or play with dangerous objects; adults may commit to a relationship after only a brief acquaintance or take a job or enter into a business arrangement without doing due diligence

17 Neuropsykologisk teori för ADHD enligt R. Barkley 1997
Tre ”bromsmekanismer” som krävs för målinriktat beteende Exekutiva funktioner Förmågan att planera för ett mål, upprätthålla en strategi för att nå detta mål och kunna uppskjuta behovet av omedelbar beovstillfredställelse Avsiktligt framtidsorienterat beteende Förmågan att uppfatta en sekvens, i vilken ordning saker och ting inträffar, samband mellan orsak och verkan och en känsla för tid uppmärksamhet och förmåga att hämma impulser arbetsminne

18 Möjlig negativ utveckling för flickor med ADHD
Skolmisslyckande (Biederman et al.1999, Hinshaw, 2002) Mobbning (Kopp,Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Rökning (Biederman et al. 2002,Elkins 2007, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Annat missbruk speciellt i kombination med uppförandestörning (Molina, Bukstein, Lynch,2002) 5. Tidig graviditet (Barkley 1994) 6. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem tillsammans med uppförandestörning (Monuteaux, Faraone, Gross, Biederman 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom (Biederman 2006,) Skolmisslyckanden och stor eller återkommande skolfrånvaro är viktiga aspekter på att förklara relationen mellan tidiga ADHD symptom och rökning (Flory, Malone, Lamis 2011) 2. Avvisande från kamrater är en bidragande orsak för att söka identifiering med avvikande kamratgrupper

19 Vanliga ADHD svårigheter under späd- och småbarnsåren
sömnproblem skrikighet glupsk inte nöjd måste bäras extra mycket överaktiv lyssnar inte ”ilskeutbrott” ”svår att handskas med ” konflikter med andra barn känslig för kläder som sitter åt

20 ADHD associerade symptom mellan 7-11 års ålder
pratar mycket glömmer argumenterar svårt hålla ordning läxproblem dagdrömmer ”svår startad” svår väckt hänger inte med i skolan aggressionsutbrott hemma rastlös fritidsproblem utanför i klassen ML. Remiss BUP med önskan om bedömning och utredning Adoptivbarn från Brasilen, kom till Sverige 5½ mån. ålder Mär mellanbarnet i en syskonskara av tre. Har en äldre halvsyster och en yngre syster som är föräldrarnas biologiska dotter Går i 5:e klass, går på fritidsklubb efter skolan-vågar inte vara ensam hemma efter skolan. Föräldrarna är akademiker och arbetar heltid

21 ADHD symptom i tonåren energilöshet
misslyckas med att göra självständigt skolarbete skolkar icke godkända betyg antar ett riskbeteende (droger, alkohol, avviker hemifrån) svårt med motivation, krav och ansvar röker mer än andra

22 Vad vet vi om likheter mellan flickor och pojkar med ADHD?
ADHD – symptomen lika (Horn 1989, Breen 1990, Arcia 1998, Rhee 1999, Biederman 1999, Castellanos 2000, Yang 2004) Funktionsnedsättningen lika stor (Biederman 1999, Yang 2004) Samma brister i exekutiv förmåga (Seidman 2004) Ingen skillnad i behandlingseffekt med farmaka (Sharp 1999, MTA-studien 1999, Biederman 2002) Familjära förekomsten av ADHD lika stor i flickors som i pojkars familjer (Faraone 2001, Rietveld 2003, Rhee 1999) Ärftlighet Walker 1999, lika många mödrar, som fäder som rapporterade betydande ADHD symptom hos sig själva 2000 Faraone et al. Family Study of Girls With Attention Deficit Hyperactivity Disorder Faraone 2002 Tvillingstudier visar att att ärftligheten är lika stor för pojkar och flickor (Rhee 1999, Gjone 1996, Silberg 1996, Goodman and Stevenson 1989) Om samma ärftlighet föreligger troligen också samma biologiska drag vid AD/HD Om man kan tillbakavisa den familjära ökade riskmodellen för flickor måste man finna andra förklaringar till den förekomna prevalensen för flickor Hinshaw 2002 85% av mödrarna fyllde i kriterier tillräckliga för ODD diagnos på sina döttrar

23 Vad vet vi om skillnader mellan flickor och pojkar med ADHD
Pojkar med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD –flickan” (Gaub&Carlson 1997) (Mer ångest och depression hos flickor och mindre utagerande beteende) (Biederman et al 1999, 2004, Sharp 1999, Rucklidge 2001) Flickorna är mer trotsiga gentemot mödrar än lärare eller andra vuxna (Hinshaw 2002) Flickor har lägre självkänsla än pojkar med ADHD Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka och andra behandlingar än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor med ADHD röker mer än pojkar med ADHD (Biederman et al 2002) Flickor är biologiskt och neurologiskt annorlunda och har andra sätt att umgås på dom är uppfostrade utifrån helt andra förväntningar av dessa skäl vore det förvånande om inte flickor ställdes inför andra svårigheter och uppvisade andra beteenden än pojkar med ADHD De som diagnosticeras är de värst drabbade En del forskare vill ha könsspecifika normer (Mc gee and feehan 1991) Sistnämnda fann att flickor inte upptäcktes av lärare men av sina föräldrar. Anledningen till detta tror dom är att föräldrar jämför flickan med andra flickor i hennes ålder medan läraren jämför med pojkar. Och genom att jämföra flickorna med pojkarna har lärarna en tendens att avfärda de mindre öppenbara tecknen på adhd hos flickor eftersom flickor inte har så mkt störande beteende tvingar dom inte fram remitteringar vilket pojkens beteende gör (Biederman flickor med AD/HD och 50 kontrollflickor,5-15 år gamla jämfördes med pojkar från en tidigare studie, IQ över 80 Flickor hade sign. mindre hjärnvolym i posterior-inferior vermis (lob Vlll-X) precis som pojkar Flickor och kvinnor med ADHD hade lägre självkänsla än män och pojkar med ADHD (Arcia 1998, Berry 1985, Quinn 2004) Både flickor och pojkar med ADHD har lägre självkänsla än barn utan ADHD (Owens 2003) Flickor med ADHD var mer stressade, kände sig mer utanför och saknade kontroll över tillvaron i jämförelse med både flickor utan ADHD och pojkar med ADHD Flickor med ADHD hade mer negativa förväntningar på omgivningen än flickor utan ADHD (Thurber 2002) Taylor +james 1990 Flickor med hyperaktivitet hade mer språkliga svårigheter än pojkarFlickorna hade oftare varit hos fler läkare innan diagnos ställdes De föräldrar som sökte för sina flickor var antingen mycket målinriktade eller att flickan hade en påtaglig utvecklings avvikelse

24 Omgivningens bedömning av ADHD- symptom hos flickor och pojkar
Lärare bedömde att flickor hade mindre ADHD svårigheter än pojkar (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003) Lärare tolkade oftare pojkars trotsiga beteende som ADHD och flickors ADHD symptom som trotsbeteende (Jackson 2004) Lika symptom hos pojkar och flickor bedömdes olika av barnläkare (Gardner 2002) Föräldrar såg lika stora svårigheter men utredde sonen 5 ggr oftare än dottern (Bussing 2003a) Mödrar hade olika förklaringar på orsak till döttrar och söners ADHD symptom (Bussing 2003b) Lärare upplevde större svårigheter att handskas med pojkar än med flickor med samma ADHD symptom ( Maniadaki 2006) Mödrar bedömde att döttrar och söner hade lika stora ADHD-problem. Trots detta utreddes sönerna 5 ggr oftare. Mödrarna till döttrar var mer känsliga för omgivningens reaktioner (Bussing 2003) Föräldrar till barn med ADHD förklarade oftare sönernas beteende som ärftligt betingat medan döttrarnas symptom förklarades orsakade av livshändelser (Bussing 2003)

25 Kamratrelationer och ADHD
Flera studier visar att flickor upplever större kamratsvårigheter än pojkar med ADHD Både pojkar och flickor med aggressivt beteende och ADHD har låg status bland kamrater Ju äldre flickan är desto mindre populär är hon bland sina kamrater (Brown 1991) Social utstötning av flickor med ADHD börjar i förskolan (Berry 1985) Blyga tillbakadragna flickor blir mer förbisedda och nonchalerade än de mer hyperaktiva och impulsiva flickorna (Wheeler & Carlson 1994) Skäl till detta kan vara det sätt som flickor umgås på: flickor relaterar till varandra verbalt och socialt interaktivt. Samarbetsförmåga +lyhördhet är nödvändiga egenskaper för att man skall kunna delta på rätt sätt i en typisk ”flickkonstellation”. Svårigheterna hos flickor med ADHD ligger både i verbal uttrycksförmåga och verbal kontroll. Pojkars sätt att umgås bygger mer på deltagande i samma aktivitet än verbal interaktion. Tävling, dominans, fysisk kapacitet utforskande risktagande är typiska inslag. Pojkar som har svårt att uttrycka sig och avläsa sociala signaler påverkas inte lika kraftigt av detta. Clownen Begåvade hyperfokuserade flickor är svårast att identifiera, dom kan också vara mkt driftiga. Mer förväntningar på att flickor skall bete sig socialt accepterat Missar ”sociala hintar”- speciellt när dom har starka känslor Reaktioner griper allt för starkt tag i dem Känsla av att inte tillhöra Är plågsamt medveten om annorlundaskap- till skillnad från många pojkar

26 Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av sin förmåga
Att leva med en tonårig flicka med ADHD Living at the edge of one’s capcity (Hallberg et al. 2008) Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av sin förmåga Behövde väcka flickan, se till att hon kom ur sängen Se till att hon tog sin medicin Hjälpa henne ur svåra situationer En del mödrar kände sig kontrollerade av sina döttrar Ringde mödrarna många ggr per dag Måste släppa allt för händer för att se till så att hon inte gick igång Svårt att resa iväg från stan eller semester för mödrarna för flickan kände sig inte trygg med ngn annan Föräldrarna kunde inte lita på att flickan gjorde bra val eller att hon kunde ta kontroll över sitt liv Flickans välmående kunde växla på sekunden Mödrarna kämpade med att försöka leva ett ” normalt familjeliv” Inte ovanligt med fysisk ”misshandel” och grova förolämpningar gentemot modern Flera mödrar hade utvecklat stressrelaterade sjukdomar eller kroniska smärtsyndrom Mödrarna hade kämpat för att komma till utredning (tagit flera år)

27 ADHD och östrogen Östrogen ökar behandlingseffekten för methylphenidat ( Justice et al. 2000) Möjligtvis sänks effekten av progesteron Quinn (2005) förespråkar en cyklisk variation av CS dosen Finns inga kontrollerade studier som undersökt CS och amning eller CS under graviditet Många kvinnor med ADHD bekräftar att de mår som bäst under tiden de var gravida (Quinn & Nadeau, 2002) ADHD symptom rapporteras försämras under menopausen (Quinn 2005) Ev. att flickor skulle behöva högre doser på grund av ”more extensive first-pass metabolism” (Markowitz et al. 2002)

28 Några resultat från Flickprojektet
28

29 Girls with social and/or attention deficits, a descriptive study of 100 clinic attenders, Kopp, S., Berg-Kelly, K., & Gillberg, C. (2010) Samsjuklighet hos skolflickor med autism (ASD) och flickor med ADHD och kontrollflickor Diagnoser ASD n=20 ADHD n=34 Kontroll-flickor n=57 p-värde ASD vs ADHD ASD vs kontroll ADHD vs kontroll Trots-syndrom hemma 11 (55%) 22 (65%) .67 <.001 Trots-syndrom skola + hemma 3 (15%) 13 (38%) .130 .032 Depression 7 (35%) 11 (32%) 2 (3%) 1.0 .002 2-flera ångestdiagnoser 6 (18%) 3 (5%) .27 .004 .126 Specifik fobi 8 (40%) 7 (21%) 4 (7%) .22 .116 Tvångs-syndrom Sömnstörning 16 (47%) 10 (17%) .83 .090 .006 Antal samtidiga diagnoser; 3.9 (SD 1.9) flickor med ASD, 2.8 (SD 1.6) flickor med ADHD 29 Chi-square test för jämförelse mellan grupperna och om signifikans testades parvis med Fishers exakta test

30 Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel
Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov Långsamma att uppfatta sociala koder Ökar risken för missförstånd Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende grundat på för lite information Mer lättstressade gör sämre val

31 Skolsituationen hos klinikflickor med ADHD eller autism (ASD)
och kontrollflickor (FSIQ> 80) (Kopp, 2010) Skolsituation ADHD n=34 ASD n=20 Kontroll-flickor n=57 Ej klarat målen i Matematik 17 (50%) 8 (40%) Ej klarat målen i Svenska (läsning) 14 (41%) 6 (30%) Mobbad ** 12 (60%) 4 (7%) Deltar ej i gymnastik 13 (38%)* 10 (53%) Minst en läs och/eller skrivdiagnos 20 (56%)** 3(6%)*** *n=19,* *n=36, ***n=54

32 Diagnostiska svårigheter
Förskoleflickor med extrem hyperaktivitet Utagerande tonårsflickor Flickor i åldern år Traumatiserade flickor Vanlig ålder för flickor att remitteras för utredning Ökat kroppsmedvetande Större oro, pinsamt avvika från andra, självkritisk, osäkerhet Osårbarhetsmyt, genomskådar världen, förstår hur allt hänger ihop, känner lust och makt, klarar allt God självkänsla i årsåldern är beroende av att man klarar sin ”sjukdom” 16-20 år framtidspessimism, utsatt socialt, nätverk splittras

33 Sammanfattningsvis om flickor med ADHD
För få flickor remitteras och utreds Beakta funktionsnedsättningen vid bedömning Använd könsnormerade skattningsskalor Utred ångest, depression, ätstörning och autistiska drag Studier bör sträva mot jämn könsfördelning Prioritera flickor som kommer på remiss, ju äldre flickan är desto längre tid har hon misslyckats, sämre själförtroende Utred oftare och tidigare Genom att utreda flickan förbätrar vi familjen och framförallt mödrarnas situation

34