Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar?

En presentation över ämnet: "Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar?"— Presentationens avskrift:

1 Hur får vi en arbetsskadeförsäkring som fungerar?
LO-TCO Rättsskydd AB Almedalen tisdagen den 3 juli 2012 Förbundsjurist Jörgen Nilsson Mitt namn är Jörgen Nilsson och jag arbetar på försäkringsrättsenheten på LO-TCO Rättskydd. Vi är fackets egen juridiska byrå som ägs av LO och TCO. Vi består av en försäkringsrättsenhet och en arbetsrättsenhet och vi är Sveriges största juridiska byrå när det gäller arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. LO-TCO Rättsskydd får arbetsskadeärenden i uppdrag från i stort sett samtliga LO, TCO och SACO-förbund. Vi driver numera ca 300 arbetsskadeärenden per år. 1

2 Nya sjukfall På den svenska arbetsmarknaden finns idag ca 4,6 miljoner arbetstagare. (Ekonomifakta feb-2012) Antalet nya sjukfall 2010 som medförde mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning var för kvinnor och för män (dvs. totalt ). (AFA Försäkring) På den svenska arbetsmarknaden finns idag ca 4,6 miljoner arbetstagare och dagligen sker olycksfall i så motto att någon klämmer sig, skär sig, faller från hög höjd, får något fallandes på sig, cyklar omkull på väg till arbetet, krockar med bil eller blir påkörd som gångtrafikant på väg hem från arbetet eller slutligen påverkas dagligen av skadlig inverkan i arbetet genom ensidiga rörelser, tunga lyft, kemisk exponering eller mobbning på arbetsplatsen. AFA Försäkring har sedan 1988 registrerat alla skador och sjukdomar som anmälts till AFA Trygghetsförsäkring i en databas. Skadedatabasen analyseras ständigt för att ge djupa kunskaper om ohälsa i arbetslivet. Antalet nya sjukfall 2010 som hade medfört mer än 90 dagars sjukskrivning, aktivitets- eller sjukersättning var för kvinnor 27 428 och för män (dvs. totalt ). 2 2

3 Arbetsskador hos AFA Försäkring
Antalet godkända arbetsskador hos AFA Försäkringar under 2010 var Arbetsolycksfall (varav kvinnor och män ) Arbetssjukdomar 331 (varav kvinnor 57 och män 274) Färdolycksfall (varav kvinnor och män 1 077) Totalt godkända skadefall under 2010 var 3 3

4 Anmälan till Arbetsmiljöverket (skador med sjukfrånvaro)
Mellan 1980 och 1993 anmäldes i snitt 95 870 arbetsolycksfall och arbetssjukdomar per år. 1994 sjönk anmälningar kraftigt till 38 994 arbetsolyckor och 17 475 arbetssjukdomar per år. 2010 hade anmälningarna sjunkit ytterligare till 28 310 arbetsolycksfall och 9 427 arbetssjukdomar per år. Från 1993 till 1994 sjönk antalet arbetsolycksfall med 59,3 % och arbetssjukdomarna med 54,4 %. Från 1994 till 2010 sjönk antalet arbetsolycksfall med 27,4 % och arbetssjukdomarna med 46,1 %. Från 1993 till 2010 sjönk antalet arbetsolycksfall med 70,5 % och arbetssjukdomarna med 75,4 %. För 2010 således anmälda fall till Arbetsmiljöverket och detta kan jämföras med antalet anmälda sjukfall till AFA försäkring på st. 4 4

5 Diagram anmälningar Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar

6 Godkända skador hos Försäkringskassan
År 2005 fick totalt 7 282 personer (2 940 kvinnor och 4 342 män) sina besvär godkända som arbetsskada och egen-livränta. År 2007 var bifallen 6 014 medan år 2008 hade det sjunkit till 3 017 dvs. med nästan 50 %. (på grund av strängare sjukersättningsreglerna från juli 2008?) År 2011 var det totalt 1 486 personer (523 kvinnor och 963 män) som fick sina besvär godkända som arbetsskada. Enligt statistik från Försäkringskassan fick år 2005 totalt 7 282 personer (2 940 kvinnor och 4 342 män) sina besvär godkända som arbetsskada. År 2007 var bifallen 6 014 medan år 2008 hade det sjunkit till 3 017 dvs. nästan med 50 %. Man kan se en markant förändring i bifallsfrekvensen i och med införandet av de strängare sjukersättningsreglerna från juli Möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning har tagits bort och därmed en naturlig anmälningstidpunkt för arbetsskador. År 2011 var det totalt 1 486 personer (523 kvinnor och 963 män) som fick sina besvär godkända som arbetsskada. 6 6

7 Anmärkningsvärd utveckling!

8 Avsevärd minskning av godkända arbetsskador
Mellan 2005 och 2011 föll antalet godkända arbetsskador hos Försäkringskassan med 79,6 %. För kvinnor var sänkningen 82,2 % och för män 77,8 %. VARFÖR? 8 8

9 Möjliga orsaker till minskningen
Förbättrad arbetsmiljö? Möjligen men de facto anmäldes mer än skador till Arbetsmiljöverket och AFA Försäkring godkände skador under 2010. Försäkringskassans tuffa bedömningar med krav på vetenskaplig grund och massiv medicinsk utredning har fått allt för stor genomslagskraft? Massmedia rapporterar om hur svårt det är att få sjukpenning eller sjukersättning. Är det då någon idé att över huvudtaget söka arbets-skadeersättning? Den försäkrades villfarelse att det idag inte går att få besvär godkända som arbetsskada hos Försäkringskassan? Det har spekulerats i att lågkonjunkturen är en av anledningarna till nedgången. I varseltider är man rädd om jobbet och vill inte anmäla en skada, dels för att man vill hålla sig på god fot med arbetsgivaren och inte ”sätta dit denna” genom att anmäla en skada, dels eftersom man genom en arbetsskadeanmälan visar arbetsgivaren att man har skavanker och riskerar att bli bortgallrad. Det är svårt att överhuvudtaget få en sjukförmån för besvären och arbetstagarna fokuserar i första hand på sjukpenning/sjukersättning. Många anmäler skador först när de blir sjukskrivna på grund av arbetsrelaterade besvär och om de inte får sjukpenning bryr de sig heller inte om att anmäla skadan. I november 2010 tillsatte försäkringsbranschen, genom nuvarande Svensk Försäkring, den så kallade Arbetsskadekommissionen. Uppdraget kommissionen fått är att på ett allsidigt och förutsättningslöst sätt överväga hur ett arbetsskadesystem kan utformas för att minska antalet arbetsskador och skapa trygghet för den som drabbas av en arbetsskada. Den 4 september i år kommer Arbetsskadekommissionens arbete att redovisas men redan nu vill vi på LO-TCO Rättsskydd ge vår syn på hur man kan komma till rätta med bristerna i dagens arbetsskadeförsäkring. 9 9

10 Arbetsskadeförsäkringens syfte
Det finns en allmän politisk acceptans i Sverige att personer som skadas eller blir sjuka av sitt arbete skall ha en extra kompensation. En del arbeten är riskfyllda, även om man vidtar nödvändiga skyddsåtgärder, men det är viktigt för samhället att någon utför dessa arbetsuppgifter. Vid arbetsolycksfall och arbetssjukdomar så har den anställde skadats under fullgörande av givna order, dvs. inte utsatt sig för ”frivillig” risk. En statlig arbetsskadeförsäkring blir billigare för samhället genom att man undviker rättstvister i allmän domstol. Sverige har idag en arbetsskadelag eftersom vi genom ILO-konventioner förbundit oss att ha en särskild arbetsskadeförsäkring Arbete och Hälsa nr 2010;44(1) Arbetet måste utföras. Vägrar den anställde finns risk för omplacering eller uppsägning pga. arbetsvägran. 10 10

11 Arbetsskadeförsäkringens uppbyggnad
Av 39 kap 3 § Socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att ”Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det”. Regeringens angav inför 2002 års lagstiftning att kraven på visad skadlighet krävde en viss uppmjukning. Det skall finnas en vetenskapligt förankrad medicinsk grund för bedömningen av skadlighet i arbetet. Men det bör inte krävas ”full vetenskaplig bevisning” för att så är fallet. I förarbetena till 2002 års reglering uttalas också att frågan om det föreligger en arbetsskada ska avgöras genom en helhetsbedömning Prop. 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor m.m. 11 11

12 Privatisering av Arbetsskadeförsäkringen?
Grundläggande syfte för Arbetsskadeförsäkringen är att ge en fullgod ekonomisk kompensation och att täcka alla risker som den enskilde utsätts för i sitt arbete. Detta handhas/övervakas bäst av staten. Arbetsskadeförsäkringen går med överskott. Saknas skäl att flytta bort försäkringen till försäkringsbolag. Privata försäkringsbolag vill givetvis ta över dessa vinster. Vad ger detta? Ännu tuffare bedömningar för att fortsätta gå med vinst? Arbetsskador kostar och kan aldrig gå med vinst. Skadorna kan minska men då genom förbättrad arbetsmiljö. Att Försäkringskassans handläggning idag har brister innebär ju inte att en annan aktör per automatik skulle klara uppdraget bättre. För det fall olycksfall och/eller arbetssjukdomarna privatiseras eller delas är risken överhängande att bolagen inte vill ha de mest svårbedömda sjukdomarna och/eller sätter mycket höga premier i sådana fall. Det innebär en särbehandling av vissa försäkrade som inte kan godtas. 12 12

13 Uppdelning mellan staten och försäkringsbolag?
Redan idag finns en stor betydelse för den försäkrade om han kan visa ett olycksfallsmoment eller inte. Vad händer om Försäkringskassan anser att det är ett olycksfall medan försäkringsbolaget anser att det är en arbetssjukdom? Och vad händer vid förekomsten av såväl olycksfall som annan skadlig inverkan? Om kommissionen kommer fram till att en ”privatisering” av arbetsskade-försäkringen bör ske kan möjligen det partssammansatta AFA Försäkring ta över hela arbetsskaderegleringen. Försäkringskassan handlägger sjukförsäkringen. AFA Försäkring handlägger arbetsskador med inkomstförlust över sjuk-försäkringen samt ideell ersättning (sveda och värk, lyte och men och merkostnader). 13 13

14 Prövning i vilken domstol?
Arbetsskadeförsäkringen är en av de grundläggande socialförsäkringarna och det talar med betydande styrka för att dessa processer bör drivas kostnadsfritt och enklare i allmän förvaltningsdomstol. Genom det offentliga systemet så tillerkänns varje person en likabehandlingsprincip d.v.s. förvaltningsdomstolarna ska verka för formellt riktiga beslut. Det ska bli rätt! De allmänna domstolarna har inget utredningsansvar såsom förvaltningsdomstolarna varför den enskilde försäkringstagaren är helt utlämnad till att anlita ombud. Den rättshjälp som kan beviljas räcker sällan till för att täcka ombuds- och motpartskostnader. Om privatiseringen sker enligt trafikskademodellen innebär det att den försäkrade, vid oenighet mellan den försäkrade och försäkringsbolaget, till sist måste stämma bolaget i allmän domstol. Man bör inte tillskapa en motsvarighet till trafikskadenämnden för allvarligare arbetsskador, en Arbetsskadenämnd, för då är man tillbaka på gamla Försäkringsdomstolen. Vid tvist mot försäkringsbolag finns det en obalans mellan parterna där bolagen är resursstarka med ombud och egna konsultläkare. Den enskilde har inte råd med ombud och egna experterläkare (får förlita sig på sin behandlande läkares välvilja att bistå med utlåtanden). Finns därmed stor risk för höga rättegångskostnader vid förlust vilket per automatik ger en rädsla för den enskilde att vidta rättsliga åtgärder. 14 14

15 Lista med ”godkända” arbetsskador?
Fördelarna med ett generellt arbetsskadebegrepp har betonats i samtliga propositioner sedan lagens tillkomst. Detta har fram tills idag inte ändrats på något sätt. Vem och hur ska man placera diagnoserna på listan? Det kommer fortsatt att krävas en fullgod exponeringsutredning i det enskilda fallet. Om man ska införa en lista med "vedertagna" arbetsskador måste den kompletteras med en möjlighet att fånga upp även andra fall. ”Säkerhetsventilen” dvs. det generella arbetsskadebegreppet får inte bli snävare än vad det är idag! Det generellt arbetsskadebegrepp innebär att alla sjukdomar kan godkännas som arbetssjukdomar, om det kan påvisas att övervägande skäl talar för att en skada har uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet. Om en lista används finns risk för ”diagnos-shopping”. Viktigt att det skrivs ”tendinit” (inflammation) och inte ”myalgi” (smärta och värk) på sjukintygen. Vidare om till exempel epicondylit kommer upp på listan så kommer inte per automatik alla som får diagnosen efter 1, 3, 5 eller 10 års exponering få besvären godkända som arbetsskada. Kräver ändå ordentlig exponeringsutredning i det enskilda fallet. 15 15

16 Försäkringskassans utredningsansvar!
Tydligare riktlinjer vad gäller skyldighet att anmäla och upplysa om arbetsskador. Ett konkret exempel vore att införa en ruta på ansökan om sjukpenning; "Tror du att dina besvär beror på faktorer i arbetet". Om JA, utreds detta närmare. Utredningsansvaret ska ligga på Försäkringskassan och finns det inte en bra arbetsplats-/exponeringsutredning kan man ju omöjligen göra en vettig bedömning av skadligheten. Det är orimligt att allt ansvar för exponerings-utredningen läggs på den försäkrade som är sjuk och skadad. Lagstiftaren måste mera detaljerat ange vilka krav Försäkringskassans utredning måste leva upp till för att kunna godtas. Är utredningen bristfällig bör domstolarna ha som rutin att återförvisa målet för ny utredning. I Försäkringskassans interna riktlinjer måste utredningsaspekten tydliggöras och mer resurser och tid måste avsättas till varje utredning. 16 16

17 Tillämpa bevisregler rätt!
Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är inte detsamma som "styrkt”. Försäkringskassan/domstolarna måste i första hand utgå från de konkreta rättsfakta som föreligger i ärendet/målet och inte abstrakta och allmänna uppfattningar om vad som är och inte är arbetsskada. Det finns principer för bevisstyrka och bevisbörda som måste tillämpas på ett tydligare sätt. I domstol ska inte Försäkringskassans uppfattning åtnjuta principiellt vitsord, bara för att det är en myndighet som uttrycker uppfattningen. (Jämför uttryckssättet "Vid en sammantagen bedömning finner förvaltningsrätten att Försäkringskassan ... ") 17 17

18 Var är den ömmande punkten?
Frågan är om det går att förbättra arbetsskadeförsäkringen? Är det inte Försäkringskassan som är det egentliga problemet? Det föreslås förbättrade handläggningsrutiner hela tiden. Vad detta leder till är dock oklart. Kommer fler arbetsskador att godkännas efter omorganisation och var ligger i så fall problemet nu? De försäkringsmedicinska rådgivarna uppfattar att det från Försäkrings-kassans sida finns ett krav på att ett samband mellan arbetet och skada alltid ska kunna styrkas med vetenskapliga studier. Detta framgår i rapport 2011:15 ”Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv” från Inspektionen för socialförsäkringar. Kunskapskravet på skadlighet måste vara tydligt kopplad till SBU eller motsvarande utredning/publikation. Det bör framgå vad som ska anses utgöra tillräckliga krav (begränsad evidens). Arbetsmiljöverket och arbetsskadelagen krav på skadlighet måste ha större anknytning. Jämför skyddsstopp för bussförare som inte får åka över höga farthinder pga. risk för ryggbesvär. Godkänns bussförarnas ryggbesvär som arbetsskada? Svar NEJ. 18 18

19 Rehabilitering av sjukskrivna och arbetsskadade
Hindren mot en lyckad rehabilitering är generellt sett de mer eller mindre vattentäta skotten mellan aktörerna på området. Man talar ofta förbi varandra och ett första steg är att förtydliga lagstiftningen och ha mer tvingande regler för samarbete mellan aktörerna - olika för olika sammanhang. Ge Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar större tyngd genom att fastslå att de ska ligga till grund för Försäkringskassans bedömning av arbets-förmågan. Förtydliga/skärp de arbetsrättsliga reglerna för rehabilitering. Arbetsgivaren ska inte kunna säga upp en anställd av "personliga skäl" (d.v.s. oförmåga att utföra arbetsuppgifter p.g.a. sjukdom) om det inte genomförts en dokumenterad rehab där det konstaterats att arbetstagaren inte kan fungera på den aktuella arbets-platsen. Hur själva rehab planen ska se ut bör anges i lagstiftning. Försäkringskassan måste lugna sig med att dra in sjukpenning vid ”arbetsförmåga”. Så snart den enskilde visar den minst förmåga (numera även teoretisk arbetsförmåga enligt Försäkringskassan) så ryker sjukpenningen och "rehabiliteringen" är därmed avklarad! Det enda som leder till att någon driver rehabiliteringen framåt och med gott resultat är att det ger en vinst. Om arbetsgivaren tar emot eller tillbaka en person som inte kan vara 100 % arbetsnyttig bör arbetsgivaren kanske få sänkt arbetsgivaravgift. 19 19

20 Differentierade premier?
Det finns inte tillräckliga belägg för att differentierade premier skulle förbättra skadestatistiken. Fördelning av kostnaderna över hela kollektivet torde vara det bästa. Att ge enskilda arbetsgivare eller branscher rejält ökade kostnader för arbetsskadeförsäkringen kan ge negativa konsekvenser för arbets-marknaden och samhällsekonomin på olika sätt. Arbetstagare med sjukdomar kan få svårare att få jobb och det finns en risk för att arbetsskador rapporteras i ännu mindre utsträckning än det görs redan idag. Ett alternativ kan vara att en arbetsgivare med bra arbetsmiljö (efter kontroll av Arbetsmiljöverket) får lägre arbetsgivaravgift. Tänk då i massmedia ”Firma Metall AB fick sänkt arbetsgivaravgift efter att man minskat antal olycksfall med 25 %”. 20 20

21 Ett exempel att ha i baktanken
Parkinsonsfallet; tre pappersarbetare på Wargöns bruk som exponerats för bekämpningsmedlet difenyl Totalt fanns 21 personer som har/hade diagnosen eller misstänkt diagnos Parkinsons sjukdom av totalt 255 anställda på Wargöns bruk. Det hördes 10 experter/läkare varav 8 var positiva till sambandet bekämpnings-medlet difenyl och Parkinsons sjukdom. Bifall i Försäkringskassan, avslag i länsrätten och bifall i kammarrätten. Försäkringskassan överklagade till Regeringsrätten men återkallade senare överklagandet. Totalt 175 tim. arbete till en kostnad av 350 Tkr inkl. konsultarvode 21 21

22 Sammanfattande avslutning
Försäkringskassan handlägger arbetsskadeförsäkringen med tydligt utformat utredningsansvar. Ingen privatisering och dela inte upp olycksfallen och arbets-sjudomar mellan olika aktörer. Om ”privatisering” ska ske låt AFA Försäkring sköta hela arbetsskadereglering. Sambandsregeln ska tillämpas som den är skriven, "övervägande" är inte detsamma som "styrkt”. Beakta den försäkrades ålder och utbildning när det fastställs möjligheten att ta fiktivt arbete. Arbetsförmedlingens utredningar och bedömningar ska ligga till grund för Försäkrings-kassans bedömning av arbetsförmågan. Differentierade premier införs inte. Däremot kan arbetsgivaravgiften sänkas vid bra arbetsmiljö (efter kontroll av Arbetsmiljöverket). 22 22

23 Tack! 23 23