Idrottens föreningslära – ekonomi

En presentation över ämnet: "Idrottens föreningslära – ekonomi"— Presentationens avskrift:

1 Idrottens föreningslära – ekonomi
Denna PPT är tänkt att fungera som stöd för dig som i olika sammanhang genomför någon form av utbildning med utgångspunkt i materialet Idrottens ekonomihandbok (2013). SISU Idrottsböcker. Du behöver som vanligt anpassa ditt sätt att använda PPT:n i förhållande till sammanhanget, syftet med träffen/utbildningen, målgruppen och, inte minst, dig själv. I föreläsarfältet hittar du förslag på vad som kan tas upp i samband att bilden visas.

2 Idrottens finansiering
Offentlig sektor Ex. stat, kommun, landsting Idrotten Vårt samhälle förändras snabbt och påverkar också idrotten som är en del av vårt samhälle. Idrotten har totalt sett aldrig haft så mycket pengar som nu! Ekonomin är det som påverkat idrotten mest det senaste 30 åren. Allt eftersom de ekonomiska förhållandena ändras så ändras också de juridiska ramarna. Idag räcker det inte med att kunna bokföra för att vara ekonomiansvarig i förening. De ekonomiansvariga måste även ha koll på de juridiska frågorna. Kommersiell sektor Frivilliga sektor Ex. sponsring, publikintäkter Ex. medlemsavgifter Idrottens föreningslära – ekonomi

3 Idrottens föreningslära - ekonomi
Den ideella föreningen Styrelsens ansvar Bokföringsskyldighet Att avsluta den löpande bokföringen Budget & avstämningar Revision Hjälpmedel Skatter & avgifter Försäkringar Översikt över innehållet i Idrottens ekonomihandbok. Idrottens föreningslära – ekonomi

4 Gillar du ekonomi? Gilla du ekonomi? – en bra inledning av en inledande presentation av deltagarna i utbildningen. Ordet Ekonomi betyder - hushållning med begränsade resurser Vi har begränsade resurser och det gäller att använda dem på bästa sätt. Ekonomi känns för många krångligt med regler och lagar som måste följas. Ekonomifrågor är ofta i fokus i våra föreningar och vi ägnar mycket tid åt dessa. Tid som vi kanske hellre vill ägna åt de rent idrottsliga frågorna. Med ökade kunskaper hos fler i våra föreningar om idrottens ekonomi och hur vi ska hantera den kan leda till att vi kan få fler att ”gilla ekonomi”. Ekonomi kan faktiskt vara roligt! Idrottens föreningslära – ekonomi

5 Den ideella föreningen
Idrottens föreningslära – ekonomi

6 Meningen med föreningen
Det är medlemmarna som avgör hur det ska vara i föreningen, som genom sitt engagemang, sina demokratiska rättigheter avgör vilka gemensamma överenskommelser som ska finnas i föreningen. Meningen med föreningen är den gemensamma föreningsidén som svarar på frågorna vad, varför och för vem man vill göra något. Medlemmarna gör organisationer. Det är medlemmarna tillsammans som är föreningen. Föreningsbildandet i sig görs inte för att andra kräver det utan för att ett antal människor vill bedriva idrott i mer organiserad form. En ideell förening kan inte ägas av någon eller vara en verksamhet för någon enskild. En idrottsförening är en sammanslutning av och för medlemmar. I föreningen är det medlemmarna som tillsammans bestämmer vad de vill göra. Inom idrottsrörelsen är den organisatoriska formen för samverkan ideell förening. Ansvaret för hur föreningen fungerar vilar ytters på medlemmarna. Viktigt att medlemmarna funderar på VARFÖR de har sin förening. Idrottens föreningslära – ekonomi

7 Ideell förening - formalia
Juridisk person! Ingen speciell lag för ideell förening som samverkansform. Enligt praxis gäller att; Stadgar skall antas Styrelse skall utses att företräda föreningen Namn/firma på föreningen Det finns lag för samverkansformer som exempelvis ekonomiska föreningar, bolag och stiftelser men inte för ideella föreningar. Även om den inte finns någon lagstiftning för ideell förening som samverkansform så ska det inte förväxlas med att idrottsföreningen därmed inte har några lagar och regler att följa. Idrottens föreningslära – ekonomi

8 Föreningen har blivit en juridisk person och kan…
…äga saker …ha skulder …ingå olika typer av avtal och t.ex. vara …arbetsgivare …vara part inför domstol …försättas i konkurs När föreningen har blivit en juridisk person övertar den juridiska personen ansvaret från de enskilda medlemmarna. Den enskilde medlemmen går i allmänhet alltid fri från personligt ansvar. Om den ideella föreningen inte skulle uppfylla kraven på att vara en juridisk person, så blir den som tecknar avtal för föreningens räkning, personligen ansvarig och bunden till avtalet. Idrottens föreningslära – ekonomi

9 Stadgarna – ett medlemsavtal
Varför stadgar? Grundstomme Hjälpmedel Trygghet Uppslagsverk Medlemmarnas skydd Möta samhällets krav Stadgarna = föreningens viktigaste styrinstrument Medlemmarna tillsammans har kommit överens om föreningens stadgar. Utifrån stadgarna bedriver sedan föreningen sin verksamhet. Stadgarna är ett avtal mellan föreningen och medlemmarna. Nya medlemmar i föreningen ansluter sig till detta avtal. Föreningen ska själva skriva sina stadgar Överensstämma med överordnad organisations stadgar Årsmötet beslutar om stadgarna Avtal ska hållas! Alltså ligger det i medlemmarnas intressen att både känna till stadgarna och att se till att dessa uppdateras med vad medlemmarna vill och med hänsyn till de ev. krav som SF och RF kan ha ställt för medlemskap inom idrottsrörelsen. Men det räcker inte bara med stadgar, föreningens olika delar, kommittéer, sektioner, anställda, valberedning, revisorer etc, måste vara samspelta och stadgarna måste hållas levande för att den idrottsliga verksamheten ska fungera. RF:s stadgemall är en mall som kan användas för att skriva föreningens egna stadgar. Den innehåller föreskrifter för de principer som idrottsrörelsen vilar på. Lämpligt revidera föreningens stadgar vart 5 år precis som vi besiktigar bilen regelbundet. Åtgärda/korrigera – ändra stadgarna om så behövs. Årsmötet (medlemmarna) beslutar Lägg ut stadgarna på hemsidan. Idrottens föreningslära – ekonomi

10 Den formella hierarkiska strukturen
Föreningen ska i grunden vara hierarkisk i sin organisation. Däremot kan verksamheten drivas i en tillplattad modell. Årsmötet. Årsmötet är föreningens viktigaste möte. Föreningen utgörs av sina medlemmar och de har alltid den yttersta beslutsrätten, vilken utövas på årsmötet dit varje medlem kan ställa förslag (motion) om förändringar i verksamheten och sedan fatta beslut enligt majoritetsprincipen. Vid årsmötet har medlemmarna möjlighet att ändra på förhållanden de är missnöjda med och ändra på personsammansättningen i styrelsen. Dagordning för årsmötet regleras i stadgarna. Rösträtt i föreningen är personlig och kan inte överlåtas till någon annan. Grundprincipen är att man själv går på årsmötet och utövar sin rösträtt. Årsmötet anger ramarna för styrelsens arbete Styrelsen På årsmötet väljs en styrelse eller företrädare för föreningen som ges förtroendet att sköta den löpande verksamheten. Denna funktion måste alltid finnas. Underliggande organ och ledare har att följa de övergripande organens beslut och direktiv. En ungdomstränare får därför inte tex toppa lagen om föreningen i sina av årsmötet antagna policydokument (Föreningen vill) har bestämt att alla ska få spela. En sektionsstyrelse som inte följer föreningsstyrelsens anvisningar kan föreningsstyrelsen avsätta. Det finns inget krav på att man måste ha sektioner, kommittéer etc. Anställda i en förening bör se sig själva som stödpersoner till överliggande delar i föreningen. Idrottens föreningslära – ekonomi

11 En sektion är ingen juridisk person
Föreningen är en juridisk person! En styrelse! Ett årsmöte! Ett namn! En ”ägare”! Medlemmarna En avtalspart! IF-styrelsen står över sekt.- styrelserna! Gemensamma tillgångar! Viktigt att klarlägga vem som tex har rätt att teckna sponsoravtal i föreningen! En föreningsstyrelse kan genom beslut delegera rätten till underliggande organ (ex. sektion) att teckna avtal eller göra inköp i föreningens namn. Utan sådan delegation har inte en sektion rätt att teckna avtal i föreningens namn. Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! Gemensamma skulder! Idrottens föreningslära – ekonomi

12 Viktiga val av årsmöte Årsmötet, dvs när medlemmarna är samlade, utser en styrelse som får övriga medlemmars förtroende att leda, sköta och driva föreningens verksamhet fram till nästa årsmöte. Genom sin verksamhetsberättelse berättar styrelsen för medlemmarna vad man har gjort och hur man har skött föreningen under föreningens verksamhetsår. Idrottens föreningslära – ekonomi

13 Firmateckning - Attestordning
Styrelsen i sin helhet företräder alltid föreningen Några i styrelsen kan få fullmakt - lämpligen två i förening Möjligt att ge fullmakt utanför styrelsegruppen Generell fullmakt eller begränsad fullmakt Attestordning: Med attest menas att någon annan än den som betalar godkänner utbetalningen innan den sker. Speciellt viktigt när det gäller egna utlägg. Förbättrar den interna kontrollen i föreningen och är en trygghet för kassören Lämpligen tas beslut om attestordning vid det konstituerande styrelsemötet Intygar att betalningsunderlaget är korrekt Bra med speciell attestordning Samma person kan inte attestera och betala Beslut om firmateckningsrätt fattas av styrelsen varje år, lämpligen på första styrelsemötet efter årsmötet (konstituerande styrelsemöte) Speciell fullmakt kan ges till ett par i styrelsen som får vara firmatecknare. Fullmakt kan även ges till någon utanför styrelsen. Styrelsen har dock alltid ansvaret för föreningens förvaltning. Firmateckning avser inte bara att ta ut pengar från föreningens bankkonton utan det gäller även rätten att underteckna bindande avtal därför är det viktigt att specificera vad firmateckningen avser. Är det en generell firmateckning som gäller alla föreningens olika delar eller är den begränsad till vissa delar. I beslut om firmateckningsrätt ska namn och personnummer anges på de som erhåller rätten att teckna firma. En firmateckningsrätt kan när som helst under året återkallas genom ett styrelsebeslut. Idrottens föreningslära – ekonomi

14 Styrelsens ansvar Idrottens föreningslära – ekonomi

15 Styrelsens ansvar Som styrelseledamot kan man bli ansvarig i två situationer: Dels för något man har gjort och som visar sig strida mot årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler Dels för något man inte har gjort men borde ha gjort i relation till årsmötesbeslut, stadgar, lag eller bindande regler Fler i föreningen behöver alltså veta vad som gäller för att kunna avgöra om styrelsen levt upp till sitt ansvar. Idrottens föreningslära – ekonomi

16 Styrelsens ekonomiska ansvar
Gemensamt ansvar för föreningens ekonomi Se till att föreningen följer lagstiftning och bindande regler Följa den ekonomiska utvecklingen i föreningen Göra budgetuppföljningar Betala skatter och avgifter Idrottens föreningslära – ekonomi

17 Att vara arbetsgivare www.arbetsgivaralliansen.se
Arbetsgivare (styrelsen) Leder och fördelar arbetet Styr föreningens verksamhet mot uppsatta mål Stimulerar medarbetarens insatser och ger möjlighet till utveckling Är tydlig med krav och förväntningar hur arbetet ska utföras Är tydlig med vilka regler som gäller på arbetsplatsen kring arbetstider, närvaro, sjukanmälan, tjänsteresor, ledigheter etc. Viktigt att styrelsen har eller skaffar sig kunskap om arbetsrättsliga lagstiftningar som vilken arbetsgivare som helst. Vilka lagar gäller, kollektivavtal, anställningsavtal, skatteregler etc. Ny styrelse övertar ansvaret från den gamla styrelsen vad gäller ex. anställningsavtal. Styrelseledamot måste också vara en god arbetsgivararföreträdare trots att man kanske inte finns på plats i den vardagliga föreningsverksamheten. Styrelsen kan delegera sitt arbete till anställd personal men ansvaret kan styrelsen aldrig delegera bort. Som medlem i Arbetsgivaralliansen kan föreningen få råd och hjälp när det gäller frågor som rör arbetsgivaransvaret. Idrottens föreningslära – ekonomi

18 Ansvarsfrihet Ansvarsfrihet beviljas av årsmötet (medlemmarna) för den tid som räkenskapsåret omfattar Innebär att föreningen förbinder sig att inte väcka skadeståndsanspråk för sådant som kommit till stämmans kännedom Styrelsen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens verksamhet. Om medlemmarna inte är nöjda med någon eller några i styrelsen blir dessa förmodligen inte omvalda på nästa årsmöte Har styrelsen misskött föreningen kan det blir fråga om att inte bevilja ansvarsfrihet. Ett skadeståndsanspråk kan väckas mot styrelsen eller enskild ledamot. Inom ett år ska skadeståndsanspråket vara väckt. För att helt blir fri från ansvars krävs två årsmötesbeslut eftersom det uppstår ett klapp mellan verksamhetsårets slut och årsmötet Idrottens föreningslära – ekonomi

19 Konsekvenser om styrelsen inte tar sitt ansvar
Skadeståndsansvar Straffrättsligt ansvar Personligt betalningsansvar Skadeståndansvar Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat föreningen skada, kan bli skadeståndsansvarig. Skadeståndsskyldighet kan föreligga både mot föreningen och utomstående Om ansvarsfrihet inte beviljas för styrelsen eller enskilda ledamöter har föreningen, genom den nya styrelsen, ett år på sig att väcka talan vid tingsrätten mot ledamöterna. Utomstående kan rikta skadeståndansvar mot föreningens företrädare för person- eller sakskada som orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet. Straffrättsligt ansvar Föreningens styrelse är skyldig att se till att brott inte begås i föreningens verksamhet. En juridisk person kan inte ådömas straff. I stället svarar föreningens företrädare. Personligt betalningsansvar Främst personligt betalningsansvar avseende ej betalda skatter och avgifter Styrelsen och ev. andra personer som kan ha haft ansvar att se till att skatter och avgifter redovisas kan ställas till ansvar. Ansvaret är solidariskt vilket innebär att pengarna kan krävas in även av den som inte direkt är orsaken till ”missen”. En föreningsstyrelse har samma företrädaransvar för skatteskulder som en styrelse i ett AB har. Idrottens föreningslära – ekonomi

20 Bokföringsskyldighet
Idrottens föreningslära – ekonomi

21 Bokföringsskyldighet
Alla som är medlemmar i idrottsrörelsen är bokföringsskyldiga genom de regler som finns inom idrottsrörelsen: …årligen upprätta en verksamhetsberättelse som innehåller en ekonomisk redogörelse. Det finns ingen lag kring ideell förening som samverkansform däremot finns det regler som vi själva skapat inom idrottsrörelsen och som medlemmar i idrottsrörelsen måste följa. (Ideell förening benämningen för samverkansformen oavsett om det är en IF ett SDF eller SF. Inom idrottsrörelsen finns inga speciella regler för hur den ekonomiska redogörelsen ska upprättas. En bokföring behövs för att: medlemmarna ska kunna få reda på hur de gemensamma tillgångarna används för att medlemmarna ska kunna kontrollera att styrelsen inte bara gör rätt saker med tillgångarna utan att man också gör det på rätt sätt kunna kontrollera om föreningen bedriver någon skattepliktig verksamhet för att kunna upprätta en årlig verksamhetsberättelse med ekonomisk redogörelse Idrottens föreningslära – ekonomi

22 Vilka är bokföringsskyldiga?
1 januari 2001 började nya bokföringslagen att gälla. Alla ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet omfattas av lagen. Till näringsverksamhet räknas intäkter från t.ex. Entréavgifter till olika arrangemang Försäljning av tex souvenirer, utrustning och förtäring Lotter Intäkter via reklam och sponsring Kursavgifter Idrottens föreningslära – ekonomi

23 Lagar och anvisningar som föreningen måste känna till
Bokföringslagen (BFL) en ramlag Bokföringsnämnden (BFN) ”fyller” ramlagen med råd och anvisningar Livsmedelsl. IL Upphovsrätt Reklamskattel. Avtalsrätt Bokföringslagen (BFL): Berör alla föreningar. Från den stora till den lilla. Bokföringsnämnden (BFN): en egen myndighet som fyller BFL med råd och anvisningar som den bokföringsskyldige är skyldig att följa. IL: Inkomstskattelagen Alla föreningar är i grunden skattepliktiga men kan få skattebefrielse . Alla föreningar ska deklarera Reklamskattelagen: Riksdagen har fattat beslut om avskaffande men först då det statsfinansiella läget så medger. Visst utrymme innebar en sänkning från 11 till 8% Upphovsrättslagen: STIM och SAMI. Kommunen betalar till STIM när kommunen har egna arrangemang. Tidigare hade idrotten haft hängavtal på detta. Numera uppsagt och gäller alltså inte längre. Fotbollsförbundet, Gymnastikförbundet, Konståkningsförbundet har egna avtal med STIM för sina föreningars verksamhet. Ev kommersiella arrangemang kan ligga utanför dessa avtal. Gäller ej i slutna sällskap. PUL: Personuppgift lagen. Reglerar namnuppgifter och bilder. Tänk på vad som läggs ut på våra hemsidor. I stadgarna lägg in en PUL § i stadgarna där medlemmarna ger sin tillåtelse att föreningen får använda personuppgifter där de så behövs. Skadestånd kan utkrävas av föreningar som inte följer PUL. Livsmedelslagen: Begränsad korvförsäljning tillåten. Principiellt inte tillåtet sälja bullar utan tillstånd. Avtalsrätt: Speciellt viktigt med avtal då vi i föreningar ofta byter styrelseledamöter. Bör gås igenom regelbundet. ”Gamla” styrelsens avtal gäller så länge avtalet inte är uppsagt vilket innebär att nya styrelsen ”ärver” ingångna avtal. Ex på avtal: hyresavtal, leasingavtal. Inköp mellan två juridiska personer då gäller inte konsumentköplagen. Mycket sämre garantitider och ej bytesrätt för inköp mellan juridiska personer om man så inte överenskommet. Det är föreningen som är avtalspart genom sina firmatecknare PUL Idrottens föreningslära – ekonomi

24 Regler för den löpande bokföringen
Varje ekonomisk händelse upprättas i en verifikation Varje verifikation ska bokföras i en grundbokföring Grundbokföringen sammanställs i en huvudbok ordnat efter konton Har föreningen bokförda inventarier ska de registreras i speciellt anläggningsregister Det finns olika bokföringsmetoder: - kontantmetoden - bokföringsmässiga metoden Det finns regler för hur länge föreningens bokföring och dess underlag ska arkiveras Vad en verifikation ska innehålla: Datum (fakturadatum) - När affärshändelsen inträffat (leverans- eller försäljningsdatum) - Beskrivning vad affärshändelsen avser - Belopp - Vilken motpart (namn, adress, organisationsnummer) - I förekommande fall vilka handlingar som legat till grund - Uppgift om F-skattsedel vid köp av tjänster Grundbokföring Alla ekonomiska händelser ska bokföras i en grundbokföring. Huvudbok Från grundbokföringen sammanställs bokföringen i en huvudbok ordnat efter olika konton. Genom huvudboken får man en systematisk översikt över föreningens ekonomiska ställning och resultat. Anläggningsregister För alla bokförda inventarier. Kvar i registret även när inventariet är avskrivet. Kontantmetod Bokföring när betalning sker Bokföringsmässiga metoden Bokföring av fakturor vid ankoms/avsändning i speciell reskontrajournal. Bokföring när betalnings sker Arkivering T o m den 7 året Idrottens föreningslära – ekonomi

25 Lagkassor Lagen är en del av föreningens verksamhet.
Lagkassor alltid föreningens pengar!! Det är i föreningens namn pengar samlats in Viktigt att lag/sektioner tillgodoräknas de intäkter man varit med och dragit in till föreningen Viktigt med tydliga riktlinjer och policy Viktigt att stimulera medlemmar att hjälpa till och dra in intäkter Alla i föreningen arbetar för föreningens bästa. Verkligheten ser ofta annorlunda ut En officiell lagkassa – alla pengar sätts in på föreningens konto men bokförs på resp. lag, sektion etc Inofficiell lagkassa – laget, sektionen hanterar själv sina insamlade pengar. Om man inte tillåter officiella lagkassor skapar det lätt inofficiella lagkassor Ju mer som går till den gemensamma kassan desto mer kan medlems- och träningsavgift hållas nere och tvärtom Hela intäkter till gemensam kassa låg motivation hos medlemmar att hjälpa till hitta nya intäktsmodeller. Ställs stora krav på styrelsen att visa hur mycket som kommer den enskilde medlemmen till del. En större del går alltid till den gemensamma kassan måste tydligt framgå hur medlemmar drar nytta av den gemensamma kassan. Kan ta bort motivationen att hitta nya intäkter och bidra med lika mycket arbetsinsats Fördelningen varierar beroende på vem som ordnat intäkter större delen går till laget, sektionen etc som ordnat intäkten och en mindre del till den gemensamma kassan. Stimulerar medlemmarna ordna nya intäkter. Risk att vissa blir ”rikare” än andra i föreningen. Tydlig policy och riktlinjer. ”Skuld till lag eller sektion” - lagkassor? Föreningen kan inte skuldföra saker till sig själv. Lag och sektion är en del av föreningen. Öronmärkta pengar kan dock bokföras som ändamålsbestämda medel och får sedan endast användas till detta ändamål. Kommer föreningen på obestånd riskeras dessa pengar. Idrottens föreningslära – ekonomi

26 Kontanthantering Bra att minska kontanthanteringen
Utbetalning/inbetalning i första hand till bank- eller plusgirokonto Rutiner för hantering av kontanter i föreningen Det har blivit ”krångligare” att hantera kontanter. Många banker har infört nya system som ofta innebär att föreningen måste teckna avtal med något företag som i sin tur sköter bankens servicebox. Till bankers serviceboxar kan inte mynt lämnas. Föreningens utbetalningar ska i första hand ske från bank- eller plusgirokonto till bank- eller plusgirokonto. Gäller även utbetalning av ersättningar till enskilda personer. Inbetalningar till föreningen ska göras till föreningens bank- eller plusgirokonto. Idrottens föreningslära – ekonomi

27 Att avsluta den löpande bokföringen
Idrottens föreningslära – ekonomi

28 Att avsluta den löpande bokföringen
Detaljstyrda I vissa delar tvingande t.ex. uppställningsform för resultat- och balansräkning. Årsredovisning Årsbokslut Förenklat årsbokslut Enligt lag En löpande bokföring ska avslutas med årsbokslut alt. årsredovisning Anvisningar för hur ett förenklat årsbokslut ska upprättas. En ändring av bokföringslagen. Ny bokföringslag Så gott som alla ideella föreningar är bokföringsskyldiga enligt lag. Idrottens föreningslära – ekonomi

29 Avslut av räkenskaperna
Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om högst 3 mnkr. Anvisningar för hur ett förenklat årsbokslut ska upprättas. K1 Förenklat årsbokslut Ideell förening som bedriver näringsverksamhet med en nettoomsättning om mer än 3 mnkr. K2 Årsbokslut Ändring i BFL 1 jan 2007 – alla bokföringsskyldiga som inte upprättar årsredovisning skall upprätta årsbokslut. Årsbokslut: Förenklat årsbokslut - K1 Årsbokslut – K2 Förenklat årsbokslut tillämpas för 2011 års bokslut dvs. det man gör 2012 Årsrapport För föreningar som inte bedriver någon form av näringsverksamhet och därigenom ej är bokföringsskyldig enligt lag kan man istället lämna en årsrapport eller liknande. Nettoomsättning = intäkter från föreningens näringsverksamhet men även medlemsavgifter, gåvor och bidrag ska räknas in. Balansomslutning = Balansräkningens summa tillgångar = summa skulder. Ideell förening som har en balansomslutning över 40 mnkr eller nettoomsättning över 80 mnkr och mer än 50 anställda. K3 Årsredovisning Idrottens föreningslära – ekonomi

30 Förenklat årsbokslut Resultaträkning Balansräkning
Underskrift av samtliga i styresen Revisionspåskrift Resultaträkning = visar hur resultatet har uppkommit under räkenskapsåret Balansräkning = föreningens ekonomiska ställning vid räkenskapsårets slut BFN har gett ut en vägledning (105 sid) för hur förenklat årsbokslut ska upprättas. BFN:s anvisningar detaljreglerat Idrottens föreningslära – ekonomi

31 Förenklat årsbokslut Namn på SDF eller förening:……………………………………….……
Organisationsnummer Resultaträkning Kontogrupp Årets Föregående år INTÄKTER Medlemsavgifter 3890 Gåvor och bidrag Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Verksamhetskostnader Försäljningskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga kostnader Summa kostnader VERKSAMHETENS över-/underskott Finansiella intäkter Finansiella kostnader Över-/underskott efter finanisella poster - Bokslutsdisposition 8890 Årets över-/underskott 8999 OBS! Uppställningsformen för resultat- och balansräkning är tvingande Inga poster eller summeringsrader får tillföras Jämförelsesiffror skall lämnas till varje post Frivilligt att ha tilläggsupplysningar till olika poster Idrottens föreningslära – ekonomi

32 Förenklat årsbokslut forts.
Balansräkning Kontogrupp Årets Föregående år TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Varulager 1400 Kundfordringar 1510 Övriga fordringar Finansiella placeringar Kassa och Bank Summa tillgångar EGET KAPITAL Balanserat över-/underskott (ej 2069) Årets över-/underskott 2069 Summa eget kapital SKULDER Låneskulder ( ) Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder (ej 2972) Summa skulder Summa eget kapital och skulder Alla anläggningstillgångar som tas upp i balansräkningen ska finnas med i anläggningsregistret: Immateriella anläggningstillgångar: hyresrätter, spelarrättigheter Materiella anläggningstillgångar: fastigheter, mark, inventarier som används för ett stadigvarande bruk Eget kapital: skillnaden mellan föreningens tillgångar och skulder (Förening med anställda bör ha ett eget kapital som motsvarar minst 6 månaders fasta kostnader) Datum Underskrift: Styrelsen går i god för att upprättat bokslut är korrekt av alla styrelseledamöter som sitter i styrelsen vid räkenskapsårets slut. RF föreslår att revisionspåskrift görs Min (vår) revisionsberättelse har avgivits 20XX-XX-XX Underskrift Datum Underskrift av styrelsen Min (vår) revisionsberättelse har avgivits 20XX-XX-XX Idrottens föreningslära – ekonomi

33 Årsboksluts/årsredovisningens innehåll
Ett årsbokslut ska innehålla: Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Underskrift av samtliga i styrelsen Revisorpåskrift En årsredovisning ska innehålla: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Underskrift av samtliga i styrelsen Revisorpåskrift Mall och anvisningar för årsbokslut respektive årsredovisning finns att ladda hem på Idrottens Redovisning Idrottens föreningslära – ekonomi

34 Budget & avstämningar Idrottens föreningslära – ekonomi

35 Budget - en ”ekonomisk plan” där man siffersätter sin verksamhetsplan
Olika former av budget: Resultatbudget Likviditetsbudget Balansbudget Investeringsbudget Marknadsföringsbudget Projektbudget Prognos Verksamhetsplan = beslut av årsmötet (medlemmarna) Resultatbudget Ett beräknat resultat utifrån intäkter och kostnader för ett verksamhetsår utifrån den verksamhetsplan som antagits Likviditetsbudget Upprättas för att se betalningsförmågan under en viss period. Sammanställning över förväntade inbetalningar och utbetalningar Balansbudget Beräkning av tillgångar, skulder/eget kapital vid budgetperiodens slut. Bygger på information från resultatbudget Investeringsbudget Görs för investeringar på lite längre sikt Projektbudget Kalkyl för en viss verksamhet. Projekttid ofta inte lika med verksamhetsåret och hänsyn måste tas till det i förhållande till resultatbudget Prognos Utifrån ett resultat en viss period beräknar man vad som kommer att ske resten av året Används mer i slutet av året Idrottens föreningslära – ekonomi

36 Resultatbudget …knutet till arbetet med verksamhetsplan
Nollbasbudgetering - verksamhetsplan som man sedan fyller med siffror Backspegelmodellen - utgår från föregående års och sen ökar eller minskar vissa poster Viktigt att man upprättar budget på samma sätt som man redovisar i bokföringen. Nollbasbudgetering Vad vill vi göra i vår förening Vad kostar det Hur kan vi finansiera våra kostnader Har vi råd med att göra allt vi vill En utmärkt modell för ideell förening som vill utveckla sin verksamhet. Backspegelmodellen För den förvaltande föreningen Periodiserad budget En årsresultatbudget kan brytas ner på perioden t ex månader, kvartal Eget kapital Viktigt i budgetarbete att man funderar på vad föreningen behöver ha i eget kapital för att klara föreningens fasta kostnader. Ex. Hyresavtal, avtal med anställd personal. Riktlinjer det egna kapitalet ska motsvara 4-6 mån av de fasta kostnaderna. Idrottens föreningslära – ekonomi

37 Ekonomiska rapporter och avstämningar
Resultaträkning Visar föreningens intäkter och kostnader under en viss period Balansräkning Visar föreningens tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt Skillnaden mellan tillgångar och skulder är föreningens kapital Viktigt att styrelsen följer den ekonomiska utvecklingen i föreningen. Budget ett viktigt styrinstrument. Budget är en kvalificerad gissning som inte alltid överensstämmer med verkligenheten. Vilka åtgärder ska föreningen vidta för att undvika ett negativt ekonomiskt resultat? När ska man dra i handbromsen? Om föreningen använder kontantmetoden är det viktigt i en ekonomisk resultatavstämning att man tar hänsyn till fakturor som ännu inte är betalda och bokförda men som hör till perioden man avstämmer. Idrottens föreningslära – ekonomi

38 Revision Idrottens föreningslära – ekonomi

39 Medlemmarnas kontrollant
Genom sin revisionsberättelse ”berättar” revisorn för medlemmarna vid årsmötet hur styrelsen skött sitt uppdrag. Viktigt att tänka på: En bristande bokföring kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Om föreningens revisor inte sköter granskningen korrekt kan det ”underlätta” för styrelsen att begå bokföringsbrott. En bristande revisorgranskning kan leda till att revisorn döms till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott. Årsmötet (medlemmarna) utser föreningens revisor/revisorer som är medlemmarnas ombud för att Kontrollera att styrelsen genomför årsmötets uppdrag och sköter föreningens förvaltning och ekonomi på ett rätt och riktigt sätt Revisorerna har alltid rätt att se alla föreningens handlingar. En revisor behöver inte vara medlem i föreningen för att följas till sitt uppdrag. Däremot viktigt att revisorn sätter sig in i föreningens verksamhet genom att ta del av föreningens stadagar Revisionsberättelsen Revisorn lämnar rekommendationer till årsmötet att Fastställa eller ej fastställa balans- o resultaträkning Bevilja eller ej bevilja ansvarsfrihet Årsmötet beslutar Viktigt att tänka på: En bristande bokföring kan leda till ansvar för bokföringsbrott. Om föreningens revisor inte sköter granskningen korrekt kan det ”underlätta” för styrelsen att begå bokföringsbrott. En bristande revisorgranskning kan leda till att revisorn döms till ansvar för medhjälp till bokföringsbrott. Idrottens föreningslära – ekonomi

40 Vad innebär en revision
Förvaltningsrevision Stämmer styrelsens förvaltning med föreningens stadgar, ändamål och årsmötesbeslut? Är styrelsebesluten formellt riktiga? Räkenskapsrevision Hur har styrelsen handskats med föreningens pengar Finns rutiner för redovisning av medlemsavgifter och lotterier Har föreningen lotteritillstånd Är skatter och avgifter betalda Att bokslut är korrekt upprättat Lämnande av kontrolluppgifter Genom att ta del av årsmötes- och styrelseprotokoll kan revisorn kontrollera Om styrelsen varit beslutsmässig Om styrelsen verkställt beslut Om föreningen bedrivit verksamheten i enlighet med föreningens ändamål Om styrelsen haft rutiner för återkommande ärenden Om styrelsemöten är protokollförda och hur protokollen arkiverats Om styrelsen gjord budgetuppföljning under året Om det finns speciell attestordning Om styrelsen sett till att föreningen har ett tillräckligt försäkringsskydd Genom räkenskapsrevision ska revisorn kontrollera: Hur styrelsen har hanterat fakturor Om det finns några betalningspåminnelser Om man följt attestordningen Att det finns verifikationer till samtliga bokförda transkatiner och att dessa är rätt upprättade och inte bokförda mer än en gång Att siffrorna på verifikat stämmer med bokföringen Att transaktionerna är riktigt bokförda och hör till organisationens verksamhet Att kostnader och intäkter hör till räkenskapsåret Att det finns ett anläggningsregister för föreningens inventarier Idrottens föreningslära – ekonomi

41 Hjälpmedel Idrottens föreningslära – ekonomi

42 Hjälp vid ekonomisk hantering
Idrottens redovisning med idrottens BAS-kontoplan: Konteringsinstruktioner Mallar för bokslut Information om ny BFL Information om revision Skatteregler Hämtas hem via (Administrativt stöd – idrottens redovisning) Idrottens föreningslära – ekonomi

43 Datorprogram för ekonomihantering
Idag vanligen förekommande ekonomiprogram: Speedledger - e-bokföring med koppling till IdrottOnline Visma Spcs BL (Björn Lunden) Hogia Fortnox Speedledger – e-bokföring. Koppling RF-Swedbank, rabattering för idrottens medlemmar. Idrottens föreningslära – ekonomi

44 Skatter & avgifter Idrottens föreningslära – ekonomi

45 Skattskyldighet Grundregel
En ideell förening - är oinskränkt skatteskyldig Men… en allmännyttig ideell förening kan undantas från beskattning för vissa inkomster om fyra villkor är uppfyllda Idrottens föreningslära – ekonomi

46 Undantag för skattskyldighet
Krav som måste uppfyllas: Allmännyttigt ändamål - främja idrott Tillgodose det allmännyttiga ändamålet genom verksamhetens art Alla som vill måste kunna få bli medlem Minst 80% av inkomsterna ska användas för den allmännyttiga verksamheten Går inte att bilda en idrottsförening och inte bedriva idrott. Får inte ha en ideell förening som maskerar en annan samverkansform. Allmännyttigt ändamål: Idrott Kultur Socialt Främjande av svensk försvarsanda (!) Begär hos Skatteverket att bli skattebefriad Idrottens föreningslära – ekonomi

47 Skattefria inkomster Inkomster med en direkt anknytning till föreningens idrottsliga ändamål Inkomster med en indirekt anknytning till föreningens ändamål Hävdvunna inkomster Direkt anknytning: Entré- och publikintäkter Anmälningsavgifter Inkomster från utbildningsverksamhet Uthyrning av egna anläggningar och tillgångar Medlemsavgifter Bidrag och anslag Indirekt anknytning: Enklare servering i direkt anslutning till föreningens tränings- och tävlingsverksamhet Försäljning av souvenirer Enklare försäljning av sportartiklar med anknytning till föreningens idrottsliga verksamhet och i anslutning till föreningens tränings- och tävlingsverksamhet Hävdvunna: Krävs någon grad av naturlig traditionell koppling till en idrottsförenings verksamhet och som har accepterats som skattefria. Lotterier, bingo Fester Basarer Danstillställningar Loppmarknader Reklamintäkter Idrottens föreningslära – ekonomi

48 Både skattepliktiga och skattfria inkomster
Föreningen kan ha både skattefria och skattepliktiga intäkter med de skattepliktiga får inte bli för stora i förhållande till de skattefria. De skattepliktiga intäkterna får inte uppgå till mer än 25% av de totala intäkterna under ett år. Uppgår de till mer än 25% riskerar föreningens alla intäkter, även de skattefria, att beskattas. Exempel på skattepliktig intäkter Uthyrning av arbetskraft (medlemmar) ex. lagerarbeten, inventeringar etc Städa vägar Sköta rastplatser Vara parkeringsvakter? Sköta garderob vid evenemang Försäljning av toapapper, sockar, schampo, gödsel, korv, bullar mm Idrottens föreningslära – ekonomi

49 Deklarationsskyldighet
Föreningen ska årligen lämna en inkomstdeklaration - blankett 3 Föreningar med bokslutsdatum: 31/1-30/4 ska lämna sin deklaration senast 1 november 31/5-30/6 ska lämna sin deklaration senast 15 december 31/7-31/8 ska lämna sin deklaration senast 1 mars 30/9-31/12 ska lämna sin deklaration senast 1 juli En allmännyttig ideell förening som inte är skyldig att betala inkomstskatt ska inte deklarera och betala moms Förening som offentliggör reklam och erhåller ersättning över kr/år är skatte- och redovisningsskyldig för reklamskatt För mer info: Inkomstdeklaration Föreningen kan begära hos Skatteverket om att bli befriad att lämna deklaration. Kan få befrielse Under en femårsperiod. Har föreningen skattepliktiga inkomster får den förmodligen ingen befrielse. Moms En allmännyttig ideell förening som inte ska deklarera och betala moms får inte lägga på moms på sin egen försäljning av varor och tjänster. = Skattebrott Reklamskatt Att tänka på – beloppsgränsen ,- /år gäller för hela föreningen. Idrottens föreningslära – ekonomi

50 Skattepliktiga ersättningar
Kontant ersättning (lön, arvode) Bidrag till enskild person Nyttopriser över viss beloppsgräns Presentkort Prispengar Förmåner (kost, endagstraktamenten) Nyttopriser – beloppsgräns 2013 = 1 300,-kr Se Idrottens föreningslära – ekonomi

51 Skatter och avgifter på skattepliktiga ersättningar
Arbetsgivaravgift För alla skattepliktiga ersättningar på totalt kronor och däröver Preliminärt skatteavdrag På ersättningar kronor per år eller mer 30% skatteavdrag Löneskatt Föreningar som har anställda och betalar tjänstepension ska enligt lag också betala särskild löneskatt på pensionskostnaderna Arbetsgivaravgift Den som utbetalar avgiftspliktig ersättning ska betala arbetsgivaravgift Idrottens föreningslära – ekonomi

52 Kontrolluppgifter Föreningen har en skyldighet att lämna kontrolluppgift på alla ersättningar från 100 kr/år. Straffbart att inte lämna kontrolluppgift. Föreningens styrelse är ansvariga. Senast den 31 januari varje år ska kontrolluppgifterna lämnas till Skatteverket. Idrottens föreningslära – ekonomi

53 Undantag att betala avgifter och skatter
För ersättningar till idrottsutövare max ett halvt prisbasbelopp/år behöver inte föreningen betala arbetsgivaravgift eller göra preliminärt skatteavdrag. Idrottsutövare: Idrottsaktiva Tränare Instruktörer Domare Materialförvaltare Tävlingsfunktionärer Ett halvt prisbasbelopp 2013 = ,- kr Kontrolluppgift ska alltid lämnas. Till kategorien idrottsutövare räknas inte Adm.personal, vaktmästare eller styrelseledamöter Idrottens föreningslära – ekonomi

54 Skattefria ersättningar
Om den enda ersättningen som utbetalas är reseersättning och ersättningen inte överstiger den statliga skattefria bilersättningen är ersättningen skattefri. …men om annan skattepliktig ersättning utbetalats blir reseersättningen i sin helhet skattepliktig. Kostnadsersättningar ska alltid styrkas med kvitton annars är det att betrakta som skattepliktig ersättning. För styrelseledamot som erhåller ersättning för sitt uppdrag blir bilersättning upp till 18.50/mil skattefritt eftersom styrelseledamotens bostad räknas som tjänsteställe för sitt styrelseuppdrag. Idrottens föreningslära – ekonomi

55 Försäkringar Idrottens föreningslära – ekonomi

56 Försäkringar RF:s tecknade försäkring i Folksam:
Vill du veta mer om försäkringar? RF:s tecknade försäkring i Folksam: Ansvarsförsäkring Förmögenhetsbrottsförsäkring Rättsskyddsförsäkring Patientförsäkring Olycksfall- och krisförsäkring för ledare, funktionärer och domare Styrelsens ansvar att kontrollera om försäkringen räcker eller måste kompletteras. RF:s grundförsäkring gäller för idrottsrörelsens medlemmar Ansvarsförsäkring: Försäkringen omfattar den skadeståndsskyldighet som kan uppstår för person- och sakskada under den idrottsliga verksamheten Förmögenhetsbrottsförsäkring: Föreningen kan få ersättning för ex. förskingring eller bedrägeri som arbetstagare eller förtroendevald begår mot föreningen. Idag ofta vanligt att föreningar idkar försäljning vid ex marknader. Sådan verksamhet omfattas inte av RF:s grundförsäkring Rättskyddsförsäkring: Täcker advokat. Och rättegångskostnader om föreningen blir indragen i en tvist eller liknande. Patientförsäkring: Gäller när en oförsäkrad läkare eller sjuksköterska utför uppdrag åt en organisation och om ev. behandlingsskada uppstår. Olycksfall- och krisförsäkring: Gäller ideella förtroendevalda, ledare, funktionärer, tränare och domare då de utför uppdrag åt föreningen. Obs. försäkringens del om olycksfall omfattar inte aktiva idrottsutövare. För de allra flesta föreningar är grundförsäkringen inte tillräcklig utan måste kompletteras med annan försäkring. De aktiva blir ofta försäkrade genom respektive SF:s licensförsäkringar. Idrottens föreningslära – ekonomi

57 Försäkringar för anställda
Genom kollektivavtal är föreningen skyldig att teckna försäkringar för sina anställda. Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och anställdas fackliga organisationer. Avtalet reglerar bl.a. löner, anställningsvillkor och övriga förhållanden på arbetsplatsen. För anställda med lönebidrag är det ett krav att teckna försäkringar oavsett om det finns ett kollektivavtal eller inte. För idrottsrörelsen finns ett speciellt kollektivavtal – Branschavtal idrott. Idrottens föreningslära – ekonomi

58 Viktigt att fler börjar ”gilla ekonomi”
Fler idéer i föreningen om hur man kan spara pengar och öka inkomsterna Fler som förstår varför det kostar som det gör Fler som aktivt engagerar sig i intäktsarbete En mer ”avslappnad” styrelse - pga. mer delat ansvar Mindre ”gruff” kring intäktsarbete Ekonomin i en förening är ett alldeles för viktigt område för att bara hanteras av en kassör och styrelse. Viktigt att medlemmarna i föreningen förstår vad pengarna går till och varför. Alla i föreningen behöver göra sin del i att hushålla med de resurser som finns. Fokus på – hur vi kan sänka kostnaderna och öka intäkterna Idrottens föreningslära – ekonomi

59 Vart går pengarna? Antagande:
Människor hjälper till att dra in pengar om de vet vad de används till Vad kostar en aktiv? Er egen kunskap? Vet föreningarna detta? Idrottens föreningslära – ekonomi

60 När du har frågor www.rf.se www.skatteverket.se www.folksam.se
Idrottens föreningslära – ekonomi

61

62