Den inrikespolitiska utvecklingen under Putin ( )

En presentation över ämnet: "Den inrikespolitiska utvecklingen under Putin ( )"— Presentationens avskrift:

1 Den inrikespolitiska utvecklingen under Putin (2000-2009)

2 Putins administrativa reformer koncentration av makt i presidentens händer
7 federala distrikt 2000 (8 fr o m januari 2010) Guvernörer förlorade sina platser i parlamentets högre kammare 2000 Omfördelning av skatteinsamling till Moskvas förmån Hösten 2004 (efter anfall i Beslan) – Putin avskaffade val av regionala guvernörer. Dessa tillsätts numera av presidenten med samtycke av regionala lagstiftningsförsamlingar Parlamentets undre kammare (Duma) väljs enbart efter partilistor. Partilösa kandidater fick inte delta i parlamentsvalet 2007

3 Rysslands federala distrikt

4 Rysslands politiska institutioner
Presidentens administration President Regering Parlamentet Federationsrådet Författningsdomstolen Duma Högsta domstolen Guvernörer Politiska partier Regionala Lagstiftningsförsamlingar Väljare

5 Maktvertikal – ett viktigt begrepp i Rysslands politiska historia
President Regering Guvernörer Byråkrater på medelnivå Lokala byråkrater

6 Ett civilt samhälle med oberoende institutioner existerar inte
Så snart maktvertikalen försvagas finns det risk att det ryska samhällssystemet rasar samman

7 Putin och demokratiska institutioner
Parlamentet ställdes under presidentens kontroll – val till Duman 1999 och 2003 Partiet Förenade Ryssland fick ,6 % av väljarnas röster och två tredjedelar av Dumans ledamöter. Oppositionen tystades Odemokratiska presidentval 2004 Kontroll över media

8 Putin, media och oligarker
Kontrollen över TV-bolag handlade inte om kampen mot fria media – det var de aldrig Den förste som drabbades – Boris Berezovskij och TV 1 - redan våren 2000

9 Sommaren 2001 – Vladimir Gusinskij och hans NTV
Med två TV-bolag - NTV och TV 1 - fick Putin kontroll över media och opinionsbildning Ett stort utbud av tidningar består – fanns även under Jeltsin

10 Yukosaffären Varför? Eliminera politisk motståndare
Chodorkovskij – fram till 2003 Rysslands rikaste man ”Yukos” – effektivt oljeföretag Våren 2003 – Chodorkovskijs planer att bli premiärminister ”avslöjades” Oktober 2003 – Chodorkovskij häktas och slutligen döms till 8 års fängelse för skattebrott Yukos fick betala stora böter till staten och gick i konkurs Varför? Eliminera politisk motståndare Ta kontroll över Yukos Oljeledningen Angarsk-Dacin – USA missnöjd

11 Den ”oligarkiska kapitalismen” består
Oligarker som varit lojala till Putin har lyckats att behålla sina förmögenheter och inflytande – t ex Roman Abramovitj Putins närmaste förtrogna blev rika ”statsoligarker” i egenskap av vd för statliga bolag och storföretag – t ex Aleksej Miller (Gazprom)

12 Motsättningar i Putins regering
”Silovikerna” (”starka män”) – är mer benägna till statligt ingripande i såväl politiska som ekonomiska livet ”Petersburgliberalerna” – ansvarar för den förda nyliberala ekonomiska politiken under Putins presidentskap; politiskt är orienterade mot Väst men kan knappast betraktas som anhängare till demokrati

13 Politiska partier Högerkanten:
Partiet Jabloko (f d partiledaren - Grigorij Javlinskij) – Partiet av liberala intelligentsia som inte vunnit något på Jeltsins reformer Högerunionen – kontrollerades av Jeltsins f d privatiseringsminister Tjubajs. Försöker framställa sig som försvarare av intressen för små- och medelstora företagare. Har nyligen omvandlats till partiet Högerlinjen

14 Politiska partier - Mitten
Partiet Förenade Ryssland – Putins parti. Kontrollerar parlamentets underhus Duma. Den ideologiska profilen är oklar. Nästan alla maktinnehavare i dagens Ryssland ingår i detta parti Grundades som partiet Enighet av oligarken Berezovskij i slutet av 1999 som ett stödparti till Putin En rad aktiva ungdomsrörelser – Våra egna och Det unga gardet – har också varit nära anknutna till Förenade Ryssland

15

16 Politiska partiet - vänsterkanten
Kommunistpartiet – Rysslands enda ”riktiga” parti med en klar ideologisk profil och välorganiserad partiorganisation

17 Rättvisa Ryssland – uppstod i början av 2007
Rättvisa Ryssland – uppstod i början av Kontrolleras av Kreml och leds av Sergej Mironov, Putins vän och talman i Federationsrådet. Försöker driva vänsterpopulistisk profil

18 Övriga partier Liberaldemokratiska partiet – leds av Vladimir Zjirinovskij. Populistisk; kontrolleras av Kreml

19 Det andra Ryssland icke registrerad oppositionsrörelse som förenar mindre radikala partier från såväl höger- som vänsterkanten. Leds av Garry Kasparov – f d världsschackmästare Mellan 2006 och 2009 anordnade s k ”De oliktänkandens marscher” i de flesta ryska storstäderna. Slogan: ”Ryssland utan Putin”, ”Nej till polisstaten!”

20 Solidaritet – bildades i december 2008
Den västvänliga liberala oppositionen Informell ledare: Boris Nemtsov

21 Valet till Duma den 2 december 2007
Förenade Ryssland – 64,3 % Kommunistpartiet – ,6 % Liberaldemokraterna – 8,1 % Rättvisa Ryssland – ,7 % Putin stod på första platsen av Förenade Rysslands partilista

22

23 Har ni förtroende till: Ja Nej
Förtroende av ryska folket till Putin och hans regering (källa – Levada-centrum, Juni 2005 Juni 2006 Juni 2007 Har ni förtroende till: Ja Nej Presidenten Putin? 66 % 32 % 77 % 21 % 81 % 18 % Regeringen? 26 % 71 % 34 % 61 % 44 % 50 %

24 Hur framgångsrik är president Putins politik beträffande ekonomisk tillväxt och medborgarnas välfärd under sista året? (i procent) 2000 november 2002 2003 2004 juli 2005 november 2006 mars 2007 Mycket framgångsrik 2 3 1 4 5 Ganska framgångsrik 21 30 29 34 35 28 38 Utan särskild framgång 58 53 48 42 Underkänt 13 9 11 15 16 12 Svårt att säga 6

25 Hur framgångsrik är president Putins politik beträffande försvar av demokrati och medborgarnas politiska rättigheter? (i procent) 2000 november 2002 2003 2004 juli 2005 november 2006 mars 2007 Mycket framgångsrik 3 6 4 Ganska framgångsrik 29 38 41 35 42 34 Utan särskild framgång 39 40 32 37 Underkänt 9 5 8 10 11 12 Svårt att säga 20 14 16 13

26 Hur framgångsrik är president Putins politik beträffande förstärkning av Rysslands internationella ställning? (i procent) 2000 november 2002 2003 2004 juli 2005 november 2006 mars 2007 Mycket framgångsrik 10 14 16 17 18 19 Ganska framgångsrik 48 57 56 50 49 51 55 Utan särskild framgång 24 26 22 Underkänt 5 3 6 Svårt att säga 13 7

27 Varför har många förtroende till Putin. (källa: Levada-centrum, www
Varför har många förtroende till Putin? (källa: Levada-centrum, Varför har många förtroende till Putin? 2001 2005 2006 2007 Folket har insett att Putin lyckas med att lösa problem som står inför landet 14 % 16 % 25 % 31 % Folket hoppas på att Putin i fortsättningen kommer att lösa dessa problem 43 % 36 % 32 % 30 % Folket vet inte vem kan ersätta Putin 34 % 42 % 38 % 35 %

28 Under 2007 lanserades två möjliga kandidater som Putins efterträdare
Sergej Ivanov (förre försvarsminister, första vice premiärminister) Dmitrij Medvedev (första vice premiärminister)

29 Hösten 2007 – en maktkamp i Kreml ifråga om Putins efterträdare
Hösten 2007 – en maktkamp i Kreml ifråga om Putins efterträdare. Konflikter mellan Putins ”siloviker” med uppseendeväckande arrester i säkerhetsmyndigheter – fyra partier lanserade Dmitrij Medvedev som presidentkandidaten. Putin har givit sitt stöd åt Medvedev – Medvedev föreslog Putin som premiärminister efter presidentvalet den 2 mars 2008

30 Säkerhetsmyndigheter i Ryssland
Försvarsdepartementet Inrikesdepartementet (polis) FSB, Federala säkerhetstjänsten SVR, Utrikesunderrättelsetjänsten GRU vid Generalstabben, ”Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten” Antinarkotikabrottsmyndigheten Katastrofdepartementet Gazprom: har sina egna säkerhetsstyrkor Viktig rekryteringskanal till den ryska politiska eliten: FSB:s akademi (högskola)

31 Presidentvalet den 2 mars 2008
Dmitrij Medvedev fick 70,78 % av rösterna och valdes till president med tillträde den 7 maj 2008 Den 14 april valdes Putin till partiet Förenade Rysslands ledare Den 8 maj 2008 godkände parlamentet Putin som premiärminister

32

33 Tre möjliga alternativa för framtida politiska utveckling diskuterades före kriget i Georgien
Medvedev kommer att ta över enorma maktbefogenheter som konstitutionen föreskriver presidenten, förmodligen enligt Putins önskemål En konflikt med en oförutsägbar lösning kommer att uppstå mellan två ledare Putin kommer de facto att regera över Ryssland för att på nytt väljas som president 2012

34 Två konkurrerande maktcentra kommer inte att existera i Ryssland på lång sikt
Medvedev har hittills inte bedrivit självständig politik: tredje alternativet har hittills förverkligats

35 Nytt begrepp: Tandemokrati

36 Krisen och dess konsekvenser för det ryska politiska systemet
November 2008 – Medvedev föreslog att förlänga presidentens mandatperiod från 4 till 6 år och Dumans mandatperiod från 4 till 5 år. Förändringen ska börja gälla för nästa president

37 Tendensen: Opinionsmätningarna demonstrerar fortsatt högt förtroende till både Putin och Medvedev, MEN: Val till regionala lagstiftningsförsamlingar den 1 mars 2009: Förenade Ryssland förlorade en rad regionala val Regionala politiska ledare demonstrerar allt större självständighet Protester i ryska mindre städer växer fram

38 Krisen i Pikaljovo, Leningradlän

39 Demonstrationen i Kaliningrad
Den 31 januari deltagare. Krav på Putins avgång

40 Val till Moskvas stadsduma
Oktober 2009: Förenade Ryssland: 66,26 % Kommunistpartiet: 13,27 % 32 av 35 platser gick till Förenade Ryssland Valprocessen manipulerades, oppositionella kandidater vägrades till registrering. Förfalskning av resultat var uppenbar Tre parlamentariska partier i Duma lämnade parlamentet i protest mot valfusk Val i andra regioner gick enligt liknande mönster

41 Perestrojka-2? Ska ske genom att Medvedev avskedar Putin och tillsätter en ny premiärminister som skulle representera den liberala sidan Den liberala delen av Rysslands politiska elit har blivit allt mer synlig och aktiv: Putins möjliga avgång diskuteras öppet Moderniseringsdebatten med Medvedev i spetsen

42 Institutet för samtidsutveckling: mest synlig i moderniseringsdebatten; står nära till Medvedev
Igor Jürgens: ordförande i institutets styrelse Jevgenij Gontmaher: ledamot i institutets styrelse