Barn- och ungdomspsykiater

En presentation över ämnet: "Barn- och ungdomspsykiater"— Presentationens avskrift:

1 Barn- och ungdomspsykiater
Allmänläkardagarna Skövde Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater

2 Omsorgssvikt Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det?
Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan vi förebygga? Ulla Rydå

3 Barn som far illa Barnmiss-handel Aktiv Passiv Fysisk Psykisk
Ulla Rydå

4 Barn som far illa Barnmiss-handel Aktiv Passiv Fysisk Psykisk
Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad ”Failure to thrive” Psykisk Avvisande Hån Hot Straff för naturligt och åldersadekvat beteende Ointresse Kontaktlöshet ”brist på kärlek” Ulla Rydå

5 Barn som far illa Mobbning Psykiskt sjuka föräldrar
~ 15 % i åk 5, 7, 9 mobbade senaste mån. (2003) Psykiskt sjuka föräldrar ~ barn Missbrukande föräldrar Ulla Rydå

6 Bakgrund till omsorgsvikt
Riskfaktorer hos föräldrar exempelvis: Misshandel Intellektuell funktionsnedsättning Psykisk sjukdom Personlighetsstörning Ulla Rydå

7 Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa
Ex. skola – mobbning, överkrav Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst Ex. barn med funktionshinder Ulla Rydå

8 Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering internalisering somatisering Ulla Rydå

9 Barns reaktioner på omsorgsbrist
externalisering aggressivetet mobbare missbruk kriminalitet internalisering skuld, skam ångest depression självmordsförsök somatisering magont huvudvärk sömnsvårigheter Ulla Rydå

10 Generella psykiska effekter av omsorgsvikt
Skadar: tillit trygghet självkänsla Reaktionsmönstret kan vara ”typiskt, men inte specifikt” Ulla Rydå

11 Misshandel av mor Enligt uppskattningar (BRÅ, Rädda Barnen m.fl. 2007)
– barn berörda Ulla Rydå

12 Barns reaktioner då mor misshandlas
Barnet får svårt att tolka olika sociala situationer Barnet tenderar att hantera konflikter antingen med våld eller med passivitet Ulla Rydå

13 De övergivna barnen – våld i familjen Gymnasieelever 2000
21 % bevittnat våld i hem 4 % har ofta bevittnat våld i hemmet SOU 2001:8 Ulla Rydå

14 Barns reaktioner då mor misshandlas
Ungefär 50–60 % får symtom som barn (kan även komma i vuxen ålder) PTSD Skuld Somatisk (yngre framför allt) Depression, suicidalt beteende Utagerande Ulla Rydå

15 Barn till kvinnor som misshandlas
Material: 15 tonåringar (10 flickor, 5 pojkar) Ungdomar har intervjuats i familjer där far misshandlar mor I 11/15 av hemmen förekom alkohol och andra droger 50 % av ungdomarna har gjort självmordsförsök 14/15 har själva upplevt dödshot 14/15 har mobbats i skolan Ulla Rydå

16 Barn till kvinnor som misshandlas
Samtliga 5 pojkar har slagit sina flickvänner 50 % av flickorna har blivit slagna av sina pojkvänner De professionella har ej sett – förstått – reagerat Ur: Katarina Weinehall; doktorsavhandling, Umeå universitet 1997 Ulla Rydå

17 Föräldrars missbruk Alkoholistfamiljens vardag Omsorgssvikt
Hög stressnivå a. Rollomkastning b. Explosivitet c. Oförutsägbarhet Kontaktlöshet, isolering Flykt Förnekande Ulla Rydå

18 Överlevnadsstrategier
Hjälten flicka Syndabocken/rebellen pojke Tapetblomman flicka Clownen pojke Ulla Rydå

19 Barnmisshandel, polisanmälda brott
2001 2011 0–6 år 7–14 år 15–17 år ~ 900 ~ 6 000 – 2 900 (flickor 1 200) 9 300 (flickor 3 300) 7 000 (flickor 2 600) BRÅ 2013 Ulla Rydå

20 Varningssignaler vid barnmisshandel
Skadans uppgivna uppkomstsätt stämmer ej: lokalisation och barnets ålder Upprepade skadetillfällen Multipla skador (även olika ålder på skada) Far illa också på annat sätt Ulla Rydå

21 Varningssignaler vid barnmisshandel
Föräldrar söker sent för skadan Barnet berättar om misshandel Psykiska symtom ospecifika Kontaktmönster Depression Ulla Rydå

22 Barnamord 1965–2007 (totalt 278 fall)
~ 7 fall per år Gärningsman 80 % en förälder Konflikt mellan föräldrar + psykisk sjukdom Män hämnas på partner Kvinnor ofta depression 50 % suicid Ungefär 10–15 % inga släktband (endast män) ~ 1/3 av mördarna har fått hjälp för psykiska problem före brottet Ulla Rydå

23 Reaktion på misshandel
Ospecifikt I allvarliga fall PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) Huvudsymtom Återupplevande (flash-back, mardrömmar) Psykisk avskärmning, undvikande Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet, koncentrationsproblem Ulla Rydå

24 Polisanmäld våldtäkt mot barn 0–17 år
2011 anmäldes totalt cirka våldtäkter I 91 % av dessa våldtäkter var offren flickor 2 260 av dessa offer var yngre än 15 år Pojkar som offer vanligen 0–14 år Ulla Rydå

25 Övergreppsindikatorer vid sexuella övergrepp – förskolebarn
Regression Emotionell störning Kontaktstörning Självdestruktivitet Nya, främmande beteenden Enligt Socialstyrelsen Ulla Rydå

26 Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp
Internaliserande Sömnsvårigheter, mardrömmar Ångestattacker Depressioner Mutism Fobier Suicidförsök Ulla Rydå

27 Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp
Externaliserande Sexuellt utagerande Rymningar Skolk Skolsvårigheter Missbruk Somatiserande Konversionssymtom Psykosomatiska symtom Ulla Rydå

28 Sam 73–90 (Karin Edgardh et al.)
Gymnasieungdomar Sexuella övergrepp (exkl. exhibitionism) Flickor 12 % (7%) Pojkar 4 % (3%) KUA (låg svarsfrekvens) Flickor 26 % exklusive blottning Pojkar 4 % exklusive blottning Ulla Rydå

29 Ulla Rydå

30 Barns reaktioner & barns behov – då en närstående är allvarligt sjuk
Allmänläkardagarna i Skövde Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater

31 Varför uppmärksamma barnen?
”att ha en psykiskt avvikande förälder är den enskilt allvarligaste riskfaktorn för utvecklandet av psykisk ohälsa hos barn.” ”… it is evident that parental mental disorder constitutes an important psychiatric risk factor for children. However, the risk is far from inevitable.” (Rutter) Ulla Rydå

32 Varför uppmärksamma barnen?
Risker för barnet då förälder drabbas av psykisk eller somatisk sjukdom Oro, rädsla Skuld Känslomässig ensamhet Social isolering Skam Ansvarstagande Ulla Rydå

33 Mål Att underlätta livssituationen för barn, vars förälder drabbas av allvarlig sjukdom Att ge barnet stöd i sin vardagsmiljö Att motverka psykisk och fysik ohälsa hos barnet – på kort och lång sikt Ulla Rydå

34 Omedelbar reaktion Ingen inser ej försvar – förnekar Protest, ilska
Gråt Apati, tystnad Bekräfta – acceptera Ulla Rydå

35 Efterreaktion (dagar, veckor)
Externalisering Internalisering Somatisering Ulla Rydå

36 Externalisering Utagerande, retlighet Kontaktsvårigheter
Koncentrationsproblem, rastlös Ilska: den sjuka/döda sjukvårdspersonal alla vuxna sig själv Ulla Rydå

37 Internalisering Ängslighet Separationsångest Sårbarhet
Starka minnesbilder Skuld, skam Sorg, saknad Undandragande Depression Regression Ulla Rydå

38 Somatisering Sömnproblem Aptitförändring Kroppsliga klagomål Ulla Rydå

39 Risk för särskilda problem (behov professionell kontakt)
Tidigare psykiska problem Föräldrar svåra psykiska problem Svåra hemförhållanden Barnet vittne Suicid, mord – dråp Barnet upplevt hot Förnekande ”Skuld” Ulla Rydå

40 Dödsbegrepp <3 år ej definitivt >9 år vuxet Ulla Rydå

41 Omhändertagande av yngre barn
Fysisk närhet Trygga ramar – rutiner Berätta (snarast!), var ärlig och konkret Lyssna – fråga – red ut Acceptera – bekräfta alla reaktioner Stöd uttryck i lek och berättelse Info förskola – skola Ulla Rydå

42 Syskon som anhöriga Vardagsrutiner och eget nätverk Delaktighet
Skuldkänslor Aktiv uppmärksamhet från vården Ulla Rydå

43 Barn behöver Kunskap om sjukdomen, dess förlopp och behandling
Känslomässigt utrymme att reagera Stöd till ett så normalt vardagsliv som möjligt Ulla Rydå

44 Lag om skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd 1/ HSL, LYHS, SOL Ulla Rydå

45 Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om föräldern har
Psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Allvarlig fysisk sjukdom eller skada Missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande Plötslig död Ulla Rydå

46 Vården ska ha Beredskap att uppmärksamma barn
Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga Riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp Ulla Rydå

47 Vården behöver Fungerande kontaktkedjor mellan olika vård- givare, skol- och barnhälsovård, barnomsorg, socialtjänst samt övriga stödfunktioner/personer Handledning i konkreta situationer Ökad kompetens Metod-/materialstöd Ulla Rydå

48 Hur mäta resultat av långsiktigt folk-hälsoarbete?
Forskning stödjer hypotesen att barn, som får kunskap om förälders sjukdom och stöd i sin vardag, mår väl av detta Stora studier saknas beträffande långsiktiga effekter Kvalitativa studier, smågrupper och individer, stödjer hypotesen Ulla Rydå

49

50 Samtala med barn Allmänläkardagarna i Skövde 130131 Ulla Rydå
Barn- och ungdomspsykiater

51 Kommunikation spädbarn
Barnet aktivt Barnet minns Tala med barnet Ulla Rydå

52 Kommunikation”kolt” 1,5–3 år
Kroppsspråk Föräldrars stöd Ordsamlande Imitera Identifiera Konkret Kontaktlekar Ritualism Ulla Rydå

53 Kommunikation ”förskoleålder” 3–5 år
Varför? Rim, ramsor, ordlekar Nya vuxenord Fria associationer Funktionella svar Narcissism – beröm Ulla Rydå

54 Kommunikation skolåldern 6–12 år
Logisk Talar som en vuxen Kroppslig medvetenhet Kontrakt Tala i enrum Återberätta Ulla Rydå

55 Kommunikation skolåldern 6–12 år
Ärlighet Gensvar på tankar Förklara nya vuxenord Samarbete Rättvisa och straff Regler och normer Ulla Rydå

56 Preadolescens 11–13 år Regression till preoidipala/oidipala utvecklingsfaser Oral Anal Oidipal Ulla Rydå

57 Tidig adolescens 12–14 år Reaktion mot föräldrarna
Stark ambivalens till föräldrarna Allt omprövas – osäkerhet och självhävdelse Aggression Ulla Rydå

58 Högadolescens 14–16 år Existensiella frågor
Frigörelsen från föräldrarna: förlust, sorg, ensamhet Depression Ulla Rydå

59 Kommunikation tonåringar
”Bemöt mig som en vuxen, behandla mig som ett barn” Ulla Rydå

60 Samtal med unga sköra människor
Respektera ungdomar och ungdomars känslor Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad fråga Säg aldrig – ”jag vet hur du känner” eller ”jag förstår” Tala inte ungdomars språk Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES) Ulla Rydå

61 Samtal med unga sköra människor
Ha tålamod och var ärlig Klargör dina gränser Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar som mår dåligt känner lättnad över att någon tar deras ångest på allvar Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES) Ulla Rydå

62 Allmänt Tolka inte Bekräfta
Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt – var beredd att ta hand om reaktionen Sammanfatta Det finns hjälp Avsluta – vad händer nu? Ulla Rydå

63 Exempel på frågor Vad menar du med det? Vad betyder det för dig?
Menar du att…? Ge mig ett konkret exempel Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för. Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 % Kan det vara på annat sätt? Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES) Ulla Rydå

64 Exempel på frågor Vad får det för konsekvenser?
Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering. Tolka inte utan fråga. Hänvisa vidare – kom ihåg att din roll är att vara en stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat, professionellt stöd och se då till att han eller hon får detta. Ur ”Låt himlen vänta” (Sensus/SPES) Ulla Rydå

65 Att närma sig känsliga områden
Utgå från kända, generella förhållanden ”Ibland upplever unga…” ”Jag vet att det händer…” ”En del barn får vara med om…” ”Som barn kan man vara orolig…” Ulla Rydå

66 Kom ihåg I en utsatt livssituation kan det vara svårt att berätta → uppföljande samtal?! Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan tala för stor utsatthet Mycket traumatiska erfarenheter kan vara bortträngda på grund av hög ångest, skuld, skam, rädsla för konsekvenser Ulla Rydå

67 Våga fråga Orka lyssna Tro på barnet Ulla Rydå