Grön flagg i topp! VAD, VARFÖR, HUR?

En presentation över ämnet: "Grön flagg i topp! VAD, VARFÖR, HUR?"— Presentationens avskrift:

1 Grön flagg i topp! VAD, VARFÖR, HUR?
Grön flagg i topp! VAD, VARFÖR, HUR? En introduktion till Grön flagg och hållbar utveckling i skolor och daghem Theresa Knopp – Natur och Miljö -2014-

2 VAD är Grön Flagg? Internationellt program för miljöfostran
VAD är Grön Flagg? Internationellt program för miljöfostran Det största internationella nätverket av lärare och elever! 55 länder skolor och daghem 14 milj barn och ungdomar I Finland ca 300 enheter Ca 40 svenskspråkiga enheter Eco-Schools startade i Danmark år Programmet togs till en början i bruk i sex Europeiska länder, från vilka det har spridits till så gott som alla länder i Europa. Under de senaste åren har programmet spridit sig till andra världsdelar. Det fungerar redan aktivt i bland annat Chile, Syd-Afrika och Kenya. Programmet är numera det största internationella nätverket av lärare och elever med över 14 miljoner barn och ungdomarna med i verksamheten. Till Finland har programmet kommit Sex skolor och daghem deltog i pilotprojektet. Följande år spred sig programmet över hela landet och 30 deltagare anmälde sig den första terminen. För närvarande har programmet över 300 deltagare runt om i landet. Av dem är ca 40 svenskspråkiga enheter.

3 Foundation for Environmental Education (FEE).
VAD är Grön Flagg? Foundation for Environmental Education (FEE). GREEN KEY ECO-SCHOOLS YRE För programmet ansvarar organisationen Foundation for Environmental Education. FEE har även många andra program för hållbar utveckling, bla annat Green key riktat till hotel och YRE (young reporters for the environment) för ungdomar. Eco-Schools är Grön flaggs internationella namn. De senaste länderna som anslutit sig till Eco-schools programmet är Australien och Indien (2013).

4 Foundation for Environmental Education (FEE).
VAD är Grön Flagg? Foundation for Environmental Education (FEE). ECO-SCHOOLS Sällskapet för miljöfostran i Finland r.f. (Sykse) anpassat Eco-Schools -programmet till finska förhållanden ansvarar för programmets verksamhet i Finland. I Finland koordineras programmet av Sällskapet för miljöfostran i Finland – Suomen Ympäristökasvatuksen Seura (SYKSE). Sällskapet för miljöfostran grundades år och är landets enda intresse förening som specialiserat sig på att främja, utveckla och stöda miljöfostran. Samarbetspartnern Natur och Miljö r.f. svarar för den svenskspråkiga servicen och informationen. Natur och Miljö är den svenskspråkiga riksorganisationen för miljövård. Verksamheten omfattar bl.a. kampanjer, projekt, läger och publikationsverksamhet. NoM upprätthåller Naturskolan Uttern i Sjundeå, varkens Naturskola i Österbotten, Ålands naturskola samt arrangerar Miljöaktionsdagar för ungdomar och lägerskolor, miljödetektivläger och -klubbar för barn. NoM ger också ut tidskriften Finlands Natur. NoMs verksamhet är öppen för alla som är intresserade av natur- och miljöfrågor. För tillfället har NoM 3700 personmedlemmar av vilka hälften även är medlemmar i någon av våra 22 lokalföreningar. NoM fyllde 40 år 2010. Natur och miljö (NoM) - Administrerar Grön flagg på svenska

5 VAD är Grön Flagg? Grundsatserna för Grön Flagg:
VAD är Grön Flagg? Grundsatserna för Grön Flagg: Minskning av miljöbelastning Delaktighet: barn och unga som påverkare Fostran för hållbar utveckling integrerat i vardagen Fortgående och planmässig verksamhet Samarbete med samhället omkring oss I Grön Flagg förenas minskning av miljöbelastningen, fostran för hållbar utveckling och barn och ungdomars aktiva och jämställda medverkan i skolans eller daghemmets verksamhet. Verksamheten är alltid fortgående och planmässig. Till Grön Flagg-verksamheten hör även samarbete med det omgivande samhället. Det kan innebära samarbete med elevernas föräldrar eller den närliggande skolan, daghemmet, åldringshemmet. Även myndigheter eller företag kan vara samarbetskumpaner.

6 VARFÖR delta i Grön Flagg ?
VARFÖR delta i Grön Flagg ? Praktiskt och effektivt verktyg Projekt med avgränsade teman En verksamhetsmodell med ständig utveckling Fortsatt stöd GF ger ramarna, men innehållet är flexibelt. Grön Flagg utgör ett verktyg för en hållbar utveckling i daghem, skolor och läroanstalter. Det är praktiskt, fungerande och effektivt. De goda resultat som programmet och deltagarna åstadkommit grundar sig på tre faktorer: projekt baserade på temahelheter, en verksamhetsmodell för ständig utveckling samt ett fortgående stöd. Grön flagg ger ramarna och verktygen att jobba med, men innehållet är flexibelt och kan anpassas enligt deltagarens egna behov.

7 VARFÖR delta i Grön Flagg ?
VARFÖR delta i Grön Flagg ? Hållbar utveckling Ökad kunskap Minskad miljöbelastning - ekonomiska besparingar Social medverkan Elevernas aktiva deltagande - möjlighet att påverka Ökat samarbete - elever, lärare, samhälle Internationellt samarbete Grön Flagg-verksamheten ger resultat inom alla delområden för hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet: Grön Flagg verksamheten resulterar ofta i synliga inbesparingar redan under det första projektet. Deltagaren gör klokt i att förhandla med kommunen i god tid om att en del av inbesparingarna tillfaller daghemmet eller skolan. Inbesparingarna kan användas som ett argument för att betala deltagaravgiften.

8 HUR fungerar Grön Flagg?
HUR fungerar Grön Flagg? KRITERIER = Viktigaste verktygen inom GF - Miljöråd och personalteam - Tema - Miljökartläggningar - Plan för minskning av miljöbelastning - Förverkligande av miljöfostran - Deltagande och samarbete - Varaktihet och kontinuitet TIDTABELL = Plan / rapport För att kunna beviljas den gröna flaggan, måste projektet fylla de internationella Grön flagg kriterierna. Kriterierna ska inte ses som ett tvång, utan som de viktigaste verktygen inom Grön flagg programmet. De är utarbetade för att stöda ett framgångsrikt projekt. Kriterierna tar i beaktande alla delområden inom projektet och ger de ramar inom vilka ni ska jobba. Grön flagg följer en tidtabell med givna datum för inlämnandet av en plan och rapport. Detta hjälper er att planera ert projektet och att hållas i den tidtabell ni själva lagt upp.

9 Miljöråd Träffas regelbundet ( minst 1 gång / mån.) Bestämmer - TEMAT
Miljöråd Måste bestå mest av BARN / ELEVER Träffas regelbundet ( minst 1 gång / mån.) Bestämmer - TEMAT - MÅLEN (t.ex -20% miljöbelastning) - HUR målen kan nås Det första steget i ett GF projekt är att grunda ett miljöråd. Det ska bestå av barn och ungdomar, lärare och representanter för den övriga personalen. Föräldrar får gärna också varra med i rådet. Rådet förbinder sig att arbeta hela projekt-tiden ut, vilket i allmänhet innebär hela läsåret. Dess uppgift är att planera, leda och utvärdera verksamheten. Rådet bör ges konkret beslutanderätt, så att rådsmedlemmarna blir motiverade för verksamheten

10 Tema Tre internationella grundteman: - Vatten - Energi
Tema Tre internationella grundteman: - Vatten - Energi - Minskning av avfall Fyra finska teman: - Närmiljön - Hållbar konsumption - Vårt gemensamma jordklot - Ett sunt liv Ett tema läsår I Grön Flagg programmet koncentrerar sig daghemmet, skolan eller läroinrättningen på ett tema i gången. Temahelheterna hjälper att spjälka upp arbetet i hanterliga/överskådliga delar. På detta sätt avgränsas arbetet till mänskliga proportioner. Projektet blir en vettig helhet och synliga resultat kan nås. Det inspirerar till att fortsätta! Man jobbar med ett tema läsår I Grön Flagg –mappen finns bakgrundsinformation, praktiska exempel och verksamhetstips för varje tema.

11 Miljökartläggningar – varför?
Miljökartläggningar – varför? I början: Det valda temat - Visar startläget - hur gör vi nu ? - vad är vår miljöbelastning? - Identifierar ”problemen” - vad vet vi / vet inte ? - vad kan vi förbättra ? - vad kan vi inte påverka ? I slutet: - Visar resultaten - nåddes målsättningarna? - vad var svårt? - vad kunde ännu förättras? Då temat är valt görs en förkartläggning, vars syfte är att skapa en verklighetstrogen uppfattning om utgångsläget. Kartläggningen upprepas på samma sätt i slutet av projektet, varefter uppnådda resultat kan jämföras.

12 Miljökartläggning – hur?
Miljökartläggning – hur? Ni mäter nivån på: A) miljöbelastning Energi - Avläsning av mätare, räknande av elapparater antal lampor på i onödan Vatten - mätare, mäting - droppande kranar, - diskmaskin, wc-n, isbana, Avfall - vad sorteras - vägning av sopor, matrester osv B) kunskap och attityder - Frågeformulär, diskussion Vid kartläggningen görs mätningar eller åtminstone uppskattningar av miljöbelastningen inom hela enheten eller för dess olika verksamheter. Tex beträffande avfallstemat undersöker ni vilken sorts avfall ni producerar och i samband med vilket slags verksamhet avfall uppstår, vilken sorts avfall ni sorterar och hur väl sorteringen fungerar. I kartläggningen utreds också nivån på kunskaper och färdigheter samt dagliga rutiner som berör temat.

13 Rutinkartläggningar Inom hållbar nivå  Är vi ännu på samma nivå?
Rutinkartläggningar Inom hållbar nivå Minst en gång / år Två valbara grundteman Mäter nivån på miljöbelastning och kunskap Görs genom ex. Avläsning av mätare, räknande av påslagna elapparater, vägning av sopor, frågeformulär.  Är vi ännu på samma nivå? Då man genomfört tre lyckade projekt kan man ansöka om att flyttas till Hållbar nivå. På hållbar nivå behöver man inte lika aktivt behandla nya teman, syftet är närmast att hålla samma nivå på miljöbelastning och kunskap man nått inom sina tidigare projekt. För att konrollera att man hålls på samma nivå, gör man en rutinkartläggning minst en gång per år. Rutinkartläggningen är samma varje år, men kan ändras vid behov.

14 Nästa steg – Våra målsättningar?
Nästa steg – Våra målsättningar? VAD vill vi nå? Hur mycket vill vi minska vår miljöbelastning? Vilka färdigheter vill vi lära oss?, HUR når vi våra mål? RUTINER (alla följer, ofta bundet till temat, ex släck lampan, sortera avfall, printa dubbelsidigt) JIPPON (loppis, egen teater, en dag utan el…) och UTFLYKTER (besök vattendrag, utställningar, återvinningscentralen…) UNDERVISNING om temat i olika läroämnen  Olika för varje GF enhet Utgående från resultaten från förkartläggningen ställs målen upp. Hur mycket och med vilka metoder ska miljöbelastningen minskas? Vilken kunskap, vilka färdigheter och attityder vill man lära? Teamet ställer upp de miljöpedagogiska målen och funderar över hur temat kunde införlivas i undervisningen i olika ämnen. Verksamheten planeras med målen i sikte. Vilka praktiska åtgärder krävs det för att målen ska kunna nås? Det kan vara frågan om att utveckla de dagliga rutinerna, ordna temadagar, evenemang, informera på anslagstavlan och hemsidan, ordna morgonsamlingar, starta klubbar och arrangera utflykter. I skolor och läroinrättningar bör temat behandlas ur olika synvinklar i olika läroämnen. Det viktigaste är att hela organisationen blir delaktig och att vardagsrutinerna börjar ske med hänsyn till miljön. I verksamheten ska det ingå kunskaps-, färdighets- och upplevelsemoment.

15 Planer (och Rapporter)
Planer (och Rapporter) Efter förkartläggningen skrivs en GF Verksamhetsplan Punkter för varje GF kriterie Utvärderas av NoMs Grön Flagg koordinator  Stöder projektets förverkligande! Resultaten från förkartläggningen, projektets målsättningar, dess beräknade längd och den planerade verksamheten skrivs in i en verksamhetsplan, som skickas till Natur och Miljös kansli i början av den termin då projektet startar. Verksamhetsplanen görs på en blankett som finns på nätet på adressen Anvisningarna för hur planen ska uppgöras finns på sidorna och på hemsidorna. Planen ska vara insänd på vårterminen senast 15.3 eller på höstterminen senast Inom cirka tre veckor får ni svar per e-post. Svaret hjälper er att vid behov komplettera er verksamhet så att ni kan beviljas Grön Flagg

16 Planer (och Rapporter)
Planer (och Rapporter) -I planen fylls i: - Miljörådet / teamets sammansättning och verksamhet Förkartläggnings resultaten på kunskap och miljöbelastning - Målsättningarna (vad vill nås?) - Plan för minskning av miljöbelastning  Rutiner, köket, städning, fastighet, familj - Förverkligande av miljöfostran  Målsättningar, projekt och temadagar - Samarbete - Projektets varaktihet och kontinuitet (+preliminär tidtabell)  motsvarar GF programmets alla kriterier

17 (Planer och) Rapporter
(Planer och) Rapporter Rapport i slutet av varje GF projekt - Finns på samma blankett som planen - Förverkligades projektet enligt planen? - Identifierar lyckanden och brister Utvärderas av GF kommittee - Fylls alla kriterier för beviljandet av GF? - Ja – Fest! - Nej – Jobba 6 mån till – Fest! Som avslutning på projektet skrivs en rapport på samma blankett som planen är skriven på. I rapporten utvärderar ni om projektet förverkligades enligt planen och identifierar lyckanden och brister. Rapporten ska vara insänd på vårterminen senast 15.4 eller på höstterminen senast Om ni vill fortsätta projektet längre än vad ni uppgivit i er verksamhetsplan, ska detta anmälas till Natur och Miljö. Rapporten utvärderas av GF kommittén som kontrollerar om alla kriterier fylls. Eventuella mindre brister betyder inte nödvändigtvis att ni inte kan beviljas den gröna flaggan, besluten görs alltid fallvis. Vid större brister uppmanas ni att jobba ännu 6 månader med temat för att lappa bristerna, varefter ni kan bli beviljade flaggan.

18 FLAGGAN I TOPP ! Flagghissningsfest! - Alla med, inklusive media
FLAGGAN I TOPP ! Flagghissningsfest! - Alla med, inklusive media - Flaggan förutsätter och certifierar en högklassig verksamhet! Nytt projekt börjas inom 6 månader Flaggningsrätt 2 år Årlig medlemsavgift (550/275/150) Beslutet om beviljandet av flaggorna görs i maj och i december. Då är det dags att fira den gemensamma prestationen! I början av nästa läsår väljs ett nytt tema och ett nytt Grön Flagg-projekt kör i gång. Användningsrätten till flaggan är i kraft i två år, och under den tiden genomförs ett nytt projekt och anhållan om ny användningsrätt kan göras.

19

20 Stöd för Grön Flagg GF mappen Nätsidor (www.naturochmiljo.fi)
Stöd för Grön Flagg GF mappen Bakgrundsmaterial, praktiska råd, exempel, ideer Nätsidor ( Blanketter, karteringsråd, tips, PP presentationer Finland Natur (4ggr/år) GF koordinator (ring, skriv, be på besök) Nyhetsbrev, , feedback på plan/rapport Lokala befrämjare GF kurser, träffar, naturskoldagar Den gröna flaggan En av orsakerna till GF programmets framgång är fortsatt stöd för deltagaren. Grön Flagg är inte enbart material och verksamhetsmodell, utan det erbjuder kontinuerligt information, rådgivning, feedback och övrigt stöd. Då ni går med i programmet på svenska är Natur och Miiljö ert främsta stöd. Förutom allt material vi ger er, står NoMs Grön flagg koordinator till er tjänst nästan dygnet runt  Ni ska inte känna er ensamma! Om ni känner er osäkra över något, är det bara att ta kontakt, vi finns här för er! Grön Flagg programmet I helhet har även ca 20 lokala främjare eller stödorganisationer i olika delar av landet, varav sex ger stöd på svenska. De lokala främjarna är experter inom miljöfostran, oftast naturskolor. De erbjuder Grön Flagg-deltagarna stöd inom sitt eget arbetsfält, till exempel: utbildningstillfällen, rådgivning, Grön Flagg-träffar och besök hos deltagarna.

21 Stöd för Grön Flagg Nätsidor (www.vihrealippu.fi)
Stöd för Grön Flagg Nätsidor ( Mångsidigt med material att jobba med På finska Måste logga in Lista på alla medlemmar Nyheter, kurser Uutislippunen (6ggr/år ?) Facebook

22 Internationella Grön Flagg sidor
Internationella Grön Flagg sidor Nätsidor ( Mångsidigt med material, exempel Internationella kontakter Facebook Ansvarig för Grön flagg i Sverige Nätsidor ( Bra material på svenska

23 Tankeställare inför ett nytt projekt
Miljörådet- Vem, hur? Kartering av nivå på kunskap - Hur? Tankeställare inför ett nytt projekt Rutiner, evene-mang? Kartering av miljöbelastning- Vad och hur? Eget tema? Börja ert projekt med att på era första rådsmöten bolla med idéer om de olika del-områdena inom projektet. Skriv ner allting i en ”mind-map” och fundera först senare ut detaljerna och den preliminära tidtabellen. Hållbar konsumption Minskning av avfall Målsätt-ningar för miljöfost-ran? Vatten Närmiljö Energi Vårt gemensamma jordklot Ett sunt liv

24 Praktiska råd Ha alltid minst två GF kontaktpersoner, och kom ihåg att informera GF koordinatorn om förändringar i kontakterna. Ta upp GF med nya lärare redan vid arbetsintervjun. Ha era GF rutiner synliga för alla och gör dem attraktiva med färger eller bilder. På anslagstavlan kan man avskärma en del för GF med tex en grön ram. Här hittas det pågående temat, GF rutinerna, rådsmedlemmarnas namn och aktuella eller kommande händelser.

25 Praktiska råd Håll vid varje rådsmöte planen/rapporten uppe och fyll i den an efter. Ha en GF post-låda dit alla kan anonymt föreslå GF aktiviteter Var stolta för det arbete ni gör för en hållbar framtid, även om det ibland kan kännas som en droppe i havet ur en global synvinkel. För er närmiljö är betydelsen betydligt större!