Systematiskt Kvalitetsarbete

En presentation över ämnet: "Systematiskt Kvalitetsarbete"— Presentationens avskrift:

1 Systematiskt Kvalitetsarbete
Plan för Systematiskt Kvalitetsarbete STORVIKEN – MARIEBY skolor / fritidshem 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Systematiskt kvalitetsarbete 3 2. Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning 4 2.2 Organisationens förutsättningar 5 2.3 Ledningsdeklaration 6 2.4 Kvalitétsår 7 3. Vart ska vi? 3.1 Vision 8 3.2 Vi i Världen - prioriterat utvecklingsområde 9 Förbättringsområden 3.3 Mål och insatser 10 4. Hur gör vi? 4.1 Forum 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag 14 4.3 Samverkansgruppens uppdrag 15 4.4 Fortbildning 16 4.5 Lokala handlingsplaner 17 5. Hur blev det? Resultat –Analys – Åtgärder 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Sid:

3 ENHETEN FÖRUTSÄTTNINGAR
1. Systematiskt Kvalitetsarbete Var är vi? För att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse, är det nödvändigt att ha klart för sig vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Allt förbättringsarbete måste därför starta i en beskrivning av nuläget. Vart ska vi? När en lägesbeskrivning är gjord är det dags att formulera visioner och konkreta mål för förbättringsarbetet. Formulera tydliga mål som går att följa upp och utvärdera. Hur gör vi? Diskutera och prioritera de beslutade åtgärderna som ett första steg i strategiarbetet. Bestäm vilka konkreta insatser som ska genomföras. Fatta beslut om tillvägagångssätt och metoder. Identifiera nödvändiga och befintliga resurser som ett led i planeringen. Ta fram en tydlig tidsplan för insatserna där avstämningstillfällen är inplanerade. Fördela ansvar. Bestäm redan i den inledande fasen hur uppföljning och utvärdering ska ske, eftersom det har en direkt inverkan på den fortsatta planeringen. Ta även fram strategier för delaktighet, inflytande och förankring. Formulera handlingsplaner. Hur blev det? Utarbeta strategier för hur ni ska använda er av den kunskap och medvetenhet som utvärderingen av verksamheten ger. Värdera vilka förändringar insatserna har lett till och vilka effekter som går att se. Gör en analys av vad som har fungerat bra eller dåligt i arbetet. Gör återigen en gemensam bedömning av måluppfyllelsen. Diskutera hur nuläget skiljer sig från, eller liknar den lägesbedömning som gjordes inledningsvis. Ta fram handlingsplaner som omsätter förändringarna till nya arbetssätt.

4 2.Var är vi? 2.1 Nulägesbeskrivning
Mycket bra resultat i alla ämnen Stort engagemang hos pedagogerna Fortsätta och utveckla fördjupat arbete i PBS/lärgrupper; engelska fritidshem, värdegrund samt IKT Studiecirkel kring läsförståelse (eleverna hade något sämre på resultatet gällande delprov i att jobba med faktatexter). Utvecklingsområden inom matematiken; fokus på bråk och skriftlig huvudräkning Arbete kring lokal pedagogisk planering samt IUP Arbeta genom nya, tydligare forum Bedömning/analys i alla ämnen Se vidare resultat kvalitetsredovisning

5 2.2 Organisation förutsättningar
Elever/miljö På Storvikenskolan finns 130 elever varav 85 fritidshemsbarn. Skolan har egna ingångar till alla sex klassrum i huvudbyggnaden, matsal, gymnastiksal samt trä- och syslöjdsalar. Till huvudbyggnaden hör en paviljong med tre klassrum, alla tre med separata ingångar. Vidare finns stor skolgård med gungor och klätterställning, linbana, sandlåda och idrottsplan. Skolgården ligger skyddat från trafik. Skolan omges av närhet till skogen och Storsjön. På Marieby skola finns 55 elever samt ca 35 fritidshemsbarn. Till alla klassrum finns separata ingångar. Skolan har skolgård med gungor, linbana, sandlåda och idrottsplan.Skolan omges av vacker natur/landsbygd, med närhet till skogen och Storsjön. Personal Personalen utgörs av behöriga pedagoger; 9 lärare Stv-3 lärare Mby, 3 fritidspedagoger Stv-2 frp Mby, 3 förskollärare Stv-en Mby samt tre resurser Stv-en Mby. På fritidshemmet arbetar förskollärarna, fritidspedagogerna samt till viss del resurserna. Resurspersoner finansieras av Bibass-medel (barn i behov av särskilt stöd), vilket omprövas varje termin. På skolorna finns en specialpedagog samt en lärare, med specialkompetens, som till viss del arbetar inom spec. Ekonomi Budgeten omfattar totalt ca 15 miljoner kronor . De olika verksamheterna har viss delegerat ekonomiansvar. Ledningen Utgörs av rektor Lena Medin, med ansvar för Storvikenskolan/fritidshem samt Marieby skola/fritidshem. Skolorna drivs i nära samarbete gällande framförallt personalens pedagogiska planerings/utvecklingsarbete, men även till viss del mellan eleverna. Rektorerna i Brunflo ingår i ett verksamhetsområde tillsammans med rektorer i Torvalla och på Frösön. Ansvarig för verksamhetsområdet är Britta Gyllebring. Skoladministratör är Harriet Hamberg. Organisation Storvikenskolan har en f-klass, åk 1, åk 2 , åk 3, åk 4, åk 5 samt två fritidsavdelningar. Marieby skola har en f-klass-åk1, åk 2-3, åk 4-5 samt en fritidsavdelning. Organisationen ändras från år till år beroende på hur barngrupperna ser ut Personalen arbetar i två arbetslag på Stv, ett arbetslag i Mby. I varje arbetslag finns en utvecklingsledare. Specteamet utgörs av rektor, specialpedagog samt en lärare Rektor IT utrustning Skolorna har interaktiva projektorer i alla klassrum utom i ett (köps in under 2013).Varje klass har ett antal bärbara datorer, ca 1 dator/ 2-3 elever. Dessutom finns ett antal iPads. Specteam Utvecklingsgrupp Stv F-2 Stv 3-5 Mby F-5

6 2.3 Ledningsdeklaration rektor
Ledstjärnan är öppenhet, delaktighet och verksamhetsnära ledarskap Rektor... arbetar målmedvetet utifrån statliga, kommunal och lokala styrdokument är lojal mot fattade beslut är tydlig stimulerar, utmanar, uppmuntrar och stödjer medarbetarna Förväntningar på medarbetare Att Du… är väl förtrogen med skolans/fritidshemmets styrdokument bedriver ett kontinuerligt arbete utifrån Storviken-Marieby skolors Plan för Systematiskt Kvalitetsarbete tar kontinuerligt del av all information deltar aktivt i verksamhetens ständiga utveckling ________________________ Lena Medin rektor

7 2.4 Kvalitétsår Aktivitet STORVIKEN-MARIEBY SKOLOR
Månad 2.4 Kvalitétsår Aktivitet STORVIKEN-MARIEBY SKOLOR Augusti Utvecklingsdagar, genomgång Plan för Systematiskt Kvalitetsarbete Tjänstesamtal; kriterier, organisation och ansvarsområden Forum; enligt plan/syfte; arbetslag-skolkonferenser, eht, elevråd, föräldraråd etc September Medarbetarundersökning MKK= Metodisk kartläggning klasser ( korta, enskilda samtal med eleverna kring trivsel/trygghet) Utvecklingssamtal personal IUP Forum Oktober Matematikdiagnos åk 2 BRUK= Verktyg för Bedömning Reflektion Utvärdering Kvalité, valt läroplansområde MKK November Fonolek; kunskapstest förskoleklassen Utvecklingsdagar va 44; Lärande i tiden, Lokal pedagogisk planering, lärområden December Januari BRUK Februari Kontinuerliga utvärderingar av elever/via forum enl plan Lönesamtal Mars Diagnoser åk 4 och 5 Nationella prov åk3 April Värdegrundsenkät föräldrar Nationella prov åk 3 BRUK Utvärdering olika forum Revidering handlingsplaner Maj Redovisning resultat nationella prov åk 3 Ord och Bild, kunskapstest åk 2 Bild och ord, kunskapstest åk 2 Juni Resultat/analys alla ämnen, alla åk samt prioriterat utvecklingsområde Utarbeta Plan för Systematiskt Kvalitetsarbete , två dagar internat

8 Utvecklingsgruppen 3.Vart ska vi?
3.1 Barn- och utbildningsnämndens VISION ”Lust att lära möjlighet att lyckas i och utanför skolan” Storviken-Marieby skolor/fritidshem arbetar i visionens riktning, genom att alla elever känner… trygghet lust glädje delaktighet/inflytande _______________________________ Respektive arbetslag jobbar med att konkretisera värdeorden 8

9 3.2 Vi i Världen utvecklingsarbete, profilering –skolan (delvis fritids)
”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där” Utdrag ur Läroplan 2011 Utvecklingsarbetet , Vi i Världen, syftar till att tydliggöra det internationella perspektivet inom läroplanens huvudområden/samtliga skolans ämnen. En temaplan togs fram under förra läsåret, där det internationella perspektivet lyfts fram inom varje ämne. Skolorna har engelska från åk 1 (Ösd timplan eng fr åk3), utrymme för skolans val har används. Fortsatt arbete under enligt mål och insatser, kommande sidor Övrigt förbättrings- och utvecklingsarbete- skolan enligt mål och insatser, kommande sidor Förbättrings- och utvecklingsarbete- fritidshemmet _______________________________________________________________________ Kontinuerlig utvärdering och uppföljning sker enligt plan för 2.4 Kvalitétsår 9

10 3.3 Mål och insatser Kunskaper – skola Engelska - lärgrupp Mål:
Undervisningen i engelska är mångsidig, kommunikativ och utmanande Målkriterier: innan läsåret slut, ska den lokala pedagogiska planeringen i engelska vara utvärderad och synkroniserad med Brunfloområdets ämnesplaner under läsåret arbetar några klasser med E-twinning, för samarbete och ökad kommunikation på engelska, i tal och skrift med andra europeiska elever under läsåret har kollegiet delgett varandra kunskaper och idéer om engelskaundervisningen, så att vi kan stärka eleverna i att bli mer kommunikativa och känna större tillit till den egna förmågan. Insats: utvärdera Storviken- Mariebys skolors konkretiserade lokala pedagogiska planering 2011 i engelska påbörja arbete med Etwinning; EU:s IKT program för elever i europeiska skolor som ev kan leda till ett studiebesök söka efter möjligheter till fortbildning för pedagogerna gällande undervisning med mycket kommunikation. Se till att möjlighet och tid finns så att vi kan delge varandra i kollegiet om olika material t ex spel, rim, ramsor mm. Normer och värden–Elevernas ansvar och inflytande- skola/frh Värdegrunden - lärgrupp Mål: Skolan/fritidshemmet präglas av en respektfull och trygg miljö Målkriterier: eleven respekterar andra eleven visar intresse och utvecklar förståelse för den kulturella mångfalden i Sverige och andra länder varje enskild personal har ett respektfullt bemötande mot arbetskamrater, elever och föräldrar Insats: hålla värdegrundsdokumentet levande. Skapa en årsplanering för att kvalitetssäkra hela värdegrundsarbetet. kartlägga elevers lärmiljöer, ute och inne, genom husmodellen. För att kunna göra denna kartläggning krävs en utbildning i modellen. plan för temabrevväxling med Korona school, Tanzania, 3ggr/år internationell vecka på våren i samarbete med Birka folkhögskola. ny ansökning till Internationella Programkontoret, i syfte att besöka vänskolan i Tanzania. i samarbete med utvecklingsgruppen initiera fortbildning för personal.

11 Vi i världen Storviken-Marieby skolor Skolan och omvärlden- skola
IKT – lärgrupp Mål: Användandet av IKT har ökat som redskap i alla klasser/frh Målkriterier: eleven tycker att IKT är roligt och intressant pedagogen har utvecklat sina IKT kunskaper eleven har i olika sammanhang använt IKT i undervisningen och på fritidshemmet Insats: kunskaper om Etwinning, ev söka pengar via Internationella programkontoret studiebesök fortbildning för pedagoger via AV media fortsätta samarbetet med elever och personal på ITgymnasiet, John Bauer, i Östersund, samt att göra en plan för 3- 5:ans personal för detta. Ny kontaktperson i. 3-5:an. utveckla och använda metoden ”skriva sig till läsning.Bilda ett nätverk. Allmänt Läroplanen Fritidshemutveckling -Lärgrupp Mål: Utomhusmiljön inspirerar barn till utevistelse Målkriterier: fritidsbarnen tycker att det är lustfyllt att vistas utomhus Insats: fortbildn/studiebesök för pedagogerna information/kommuni kation med föräldrarna om vikten av att vistas utomhus skapa en inbjudande och utmanande utemiljö som inspirerar eleverna till utevistelse. Bedömning och betyg Skola-Hem Övergång- samverkan Utvecklingsgruppen Mål: Ökad måluppfyllelse Målkriterier: utifrån BRUK och föräldraenkät, har verksamheten utvecklats Insats: fortsatt utveckla lokal pedagogisk planering och IUP studiecirkel kring läsförståelse utvecklingsområden matematik; bråk och skriftlig huvudräkning bedömning analys i alla ämnen fortsatt fokus på god kommunkation med föräldrar

12 Utvecklingsområde _________________________
Delmål (TÖFTAT: tidsbestämt, önskvärt, framtida, tillstånd): Målkriterier (målet är uppnått när…..): Insatser för att nå målen (vad, hur, vem och när): Plan för utvärdering (beskriv hur och när ni ska utvärdera delmåletålet/målkriterierna): Resultat, Analys och arbetet framåt: (redogör ni löpande för resultatet av era utvärderingar, analyserar erfarenheter och lärdomar samt ger förslag på åtgärder för utveckling framåt)

13 4. Hur gör vi? Utvecklingsgruppen 4.1 Forum När Vilka
Vad/funktion Inkl kont utvärdering/uppföljning Arbetslag (med utvledare) Stv; tis kl Mby; tis F- åk 2 och åk 3-5 Fåk -5 Skola/frh övergripande frågor Skolkonferens Jämn vecka Mån Kl 14-16 Lärare Förskollärare Skolutvfrågor; IUP,ämnesutveckling, lokal pedagogisk planering etc Fritidsmöte Stv; mån kl 12-13 Stv; ons kl Mby; fre kl 12-13 Fritidspedagoger Avd 1 och avd 2 All frhpersonal Översikt Verksamhetspl PBS lärgrupper (Problembaserad skolutveckling) Var tredje va/gr Tor Värdegrund Omvärld: IKT Kunskaper:Eng Fritidshem Fördjupat arbete kring prioriterade utvecklingsområden Specteam Tis Rektor Specped Lärare/spec Förebyggandeoch åtgärdande elevhälsoarbete. Rutiner kring upprättande av åtgärdsprogr EHT Tis jämn vecka Specteam, skolsk, kurator, psykolog Elevhälsoarbete: Förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete. Svg * En gång/mån samt två heldagar Fackl repr Arbetsmiljö, personal Utvecklingsgrupp Udda vecka Mån kl 14-16 samt tre dgr/läsår 9/10, 28/2, 21/5 Utvecklingsledare Specilaped Frågor via arbetslag/skolkonf/PBSgr Elevråd En gång/mån Rektor, pedagog Elevrådsrepr Delaktighet, Tanzania-vänskola, trivsel, trygghet etc Föräldraråd Fem ggr/år samt en temakväll En persrepr/skola Delaktighet, inflytande, information Krisgrupp Fyra ggr/år samt föreläsn 20/9, 6/12, 21/2, 23/4 Rektor/förskolechef En repr/arbetsplats Förebyggande arbete kring ev krissituationer Enhetsmöte En kväll/termin 17-20 15/11, 20/3 Samtlig ord personal Tema skola förskola för sig Vid behov tillsammans Social samvaro med soppa/kaffe Svg: 11/9 heldag, 23/10, 20/11, 18/12, 15/1, 12/2, 12/3, 9/4, 7/5, 4/6 heldag Höstfest: fre den 19/10 kl 19, Rådhusets caféteria Internat: Ons 19/6- tor 20/6

14 Utvecklingsgruppen 4.2 Utvecklingsgruppens uppdrag
Bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete,förskoleklass/skola och fritidshem för att nå ökad måluppfyllelse Utvecklingsledarens roll: Verka för att utvecklingsarbete enligt Plan för Systematiskt Kvalitetsarbete kontinuerligt efterföljs i arbetslaget. Tydligt leda arbetslagets träffar genom att: verka för en öppen och rak kommunikation upprätta, följa dagordning samt se till att minnesanteckningar förs se till att alla aktivt deltar verka för ett PBS inriktat förhållningssätt se till att alla kommer till tals utvledaren ansvarar för att informerar rektor om nytillkomna vikarier hjälpa arbetslaget att se helhet och samband signalera till rektor/förskolechef om stöd till arbetslaget behövs, gällande t ex värdegrunds- och samarbetsfrågor _______________________________ Uppdraget som utvecklingsledare gäller två år (sedan ev nya utvledare, som väljs av rektor) 14

15 Samverkansgruppen 4.3 Samverkansgruppens uppdrag
Ett forum för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Representanter för de fackliga organisationerna träffas en gång per månad och samverkar kring frågor om t e x arbetsmiljö, ekonomi, anställningsavtal och övriga personalfrågor. Svg representantens roll: vara en länk mellan arbetsgivare och personal. avsätta tid för svg info till arbetslagen och ta med personalens frågor till svg forum. Personalmöte (svg repr påminn en vecka före) måndag kl 13.15, före ett svg företräda arbetslagets åsikter och synpunkter verka för att den psykosociala och fysiska arbetsmiljöfrågorna lyfts i arbetslagen sedan vidare till svg verka för att beslut tagna i svg genomförs Samverkansgruppens planering Arbete enligt arbetsmiljöplanen med fokus på: Arbetsmiljöfrågor utifrån Östersunds kommuns medarbetarundersökning i september Friskfaktorer

16 KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN
4.4 Fortbildning sker kontinuerligt genom: kurser* utbildning* dagligt erfarenhetslärande erfarenhetsutbyte vid arbetslag/konferenser studiedagar enhetsmöten litteratur, film utvecklingssamtalet två internatdagar per år *Kurser/utbildning Önskemål/behov av kurser/utbildning framförs genom utvecklingsgruppen. Det är budgeterat en viss summa per tillsvidare anställd personal. Den sammanlagda summan pengar utgör pott, antingen det rör hela skolans behov, enskilt arbetslag eller individuellt behov. En specifik budget finns för kurser/utbildning av mer speciell karaktär, t ex kopplat till elever i behov av särskilt stöd

17 LOKALA HANDLINGSPLANER Finns att hämta på zonline
Laddas ner från ikon: Lokala handlingsplaner, zonline Miljöplan Brandskyddsplan Egenkontroll inomhusmiljö samt allergiplan Krisplan Säkerhetsplan vid utflykter Plan vid misstanke om sexuella övergrepp/misshandel Elevhälsoplan Värdegrundsplan med förväntansdokument samt likabehandlingsplan Ämnesplaner åk 1-5 Temaplan alla ämnen; internationellt perspektiv Plan för friluftsliv & hälsa Överlämnandeplan förskola till skola Överlämnandeplan tidigare till senare skola

18 Dokumentation av Systematisk Kvalitetsarbete
Utvecklingsgruppen 5.Hur blev det? Analys av resultat för läsår görs i maj 2013, utifrån nedan frågeställningar. Sammanfattas i Dokumentation av Systematisk Kvalitetsarbete Resultat Har det skett någon förändring? Har förväntade effekter uppnåtts? Analys På vilket sätt skiljer sig det läge som vi nu befinner oss i, från det som beskrevs i den ursprungliga lägesbedömningen? Är varje skillnad en förbättring? Har vi nått de mål vi satte upp för arbetet och de förväntade effekterna hos barnen och eleverna? Om vi inte nått ända fram – vad beror det på? Vad har vi lärt oss? Hur ska fortsättningen se ut? Fortsättning Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? Var är vi? Hur ska vi tillämpa våra lärdomar? Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla? Förankring Utveckling innebär förändring. Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Hållbara förändringar kräver att alla i hela organisationen förstår varför man beslutar att genomföra en förändring. Det är därför viktigt att redovisa och förankra de analyser och bedömningar som lett fram till beslutet. Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra. 18

19 Mina anteckningar

20