Hållbar utveckling Vadå, hur rör det mig?.

En presentation över ämnet: "Hållbar utveckling Vadå, hur rör det mig?."— Presentationens avskrift:

1 Hållbar utveckling Vadå, hur rör det mig?

2 Vad är hållbar utveckling?
- Hur hänger det ihop med biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

3 Hållbar utveckling Begreppet skapades i Brundtlandrapporten 1987.
 "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” Begreppet finns idag över hela jorden. Man är överens om att detta ska vara målet för all samhällsutveckling. Riokonferensen (Klimatkonventionen, Biodiversitetskonventionen, Riodeklarationen, Agenda 21, Skogsprinciperna) Agenda 21 Poängterar vikten av lokalt medborgarengagemang och varje lands lokala myndigheter skall i samarbete med ortsbefolkningen upprätta och följa varsin lokal Agenda 21. I Sverige skall det i varje kommun finnas ett Agenda 21-kontor. Talet 21 syftar på det tjugoförsta århundradet, det vill säga 2000- talet. Om man ska jobba med hållbar utveckling förutsätter det att det finns: Långsiktighet Helhetssyn Globalt perspektiv

4 Vilka utmaningar finns?
Hållbar utveckling för alla Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet  Ekologisk hållbarhet

5 Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Hållbar utveckling Hållbar utveckling är inte ett svar på våra problem utan en process där alla med olika utgångspunkter kan mötas.

6 Vem gör vad? Kommissionen för hållbar utveckling tillsattes av FN 1992 och har som uppgift att följa upp medlemsländernas åtaganden från Riokonferensen samma år och från Världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. · Organisationen World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) sammanför omkring 200 multinationella företag för utbyte av erfarenheter och kommunikation om företagens roll i hållbar utveckling. · FN:s millenniemål från år 2000 består av åtta utvecklingsmål, som 192 medlemsstater och flera mellanstatliga organisationer har bestämt sig för att genomföra till år Målen behandlar fattigdom, utbildning, jämställdhet, barndödlighet, mödravård, sjukdomsspridning, avskogning, sanitet och global kommunikation. Senare har även beslut tillkommit för att minska spridning av skadliga kemikalier och hejda havens utfiskning. De rika ländernas bidrag till fattiga länder behöver öka för att möjliggöra en hållbar utveckling där. · Europeiska Unionen (EU) antog en strategi för hållbar utveckling vid toppmötet i Göteborg 2001 (som sedan reviderades 2005 och antogs på nytt 2006). Den innehåller en mängd mål och åtgärder inom sju huvudområden, bland dem klimat, folkhälsa och fattigdomsbekämpning. · Sverige har sedan 2002 en nationell strategi för hållbar utveckling, senast reviderad I denna står fyra strategiska utmaningar i fokus: att bygga samhället hållbart, att stimulera en god hälsa på lika villkor, att möta den demografiska utmaningen och att främja en hållbar tillväxt. Sedan 2007 finns Regeringens kommission för hållbar utveckling (vilken ersatte Hållbarhetsrådet som lades ned samma år). Såväl kommuner som företag och organisationer arbetar med frågor kring hållbar utveckling på nationell och lokal nivå, dock med skiftande tolkningar av begreppet. Sverige har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som ska uppnås till För varje kvalitetsmål finns en ansvarig myndighet. Utöver dessa 16 miljökvalitetsmål finns generationsmålet som är ett övergripande inriktningsmål för miljöpolitiken.

7 Hur mäter man hållbar utveckling?
För att åskådliggöra i vilken utsträckning utvecklingen går mot hållbarhet eller inte används olika indikatorer (ibland gröna nyckeltal) såväl internationellt som nationellt och lokalt. För Sveriges del har regeringen i en skrivelse 2006 presenterat 87 indikatorer för hållbar utveckling. Tolv indikatorer har valts ut som huvudindikatorer. Avsikten är att de ska ge en översiktlig bild av hållbar utveckling i Sverige. Därtill har olika pedagogiska verktyg utvecklats, bl.a. rättvist miljöutrymme, faktor 10 och ekologiska fotavtryck. ? Rättvist miljöutrymme Resurser vi kan ta Faktor 10 500 milj. – 5 miljarder Ekologiska fotavtryck Resurser vi tar

8 Försiktighetsprincipen
I Sverige råder försiktighetsprincipen. Miljöbalken Innebär att om man inte vet de exakta konsekvenserna av sitt handlande så ska man välja något annat alternativ eller låta bli.

9 HDI HDI, Human Development Index, mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. HDI, som skapades av den pakistanske ekonomen Mahbub ul Haq (1934–98), har sedan 1990 använts av FN:s utvecklingsprogram UNDP i årliga rapporter (Human Development Report) om den mänskliga utvecklingen De tio länderna med högst HDI 1. Norge 0,955 2. Australien 0.938 3. USA 0.937 4. Nederländerna 0.921 5. Tyskland 0.920 6. Nya Zeeland 0.919 7. Irland 0.916 8. Sverige 9. Schweiz 0.913 10. Japan 0.912 De tio länderna med lägst HDI* 178. Guinea 0.355 179. Burundi 180. Centralafrikanska republiken 0.352 181. Eritrea 0.351 182. Mali 0.344 183. Burkina Faso 0.343 184. Tchad 0.340 185. Moçambique 0.327 186. Niger 0.304 187. Kongo (Kinshasa)

10 Biologisk mångfald Vad är biologisk mångfald?
Det är lätt att vara för biologisk mångfald. Men vad betyder det egentligen. Forskare och experter är oeniga. Det finns vissa begrepp som är svåra att bena ut. Demokrati är ett exempel och biologisk mångfald är ett annat. Enligt FN:s konvention för biologisk mångfald definieras begreppet såhär: "Biological diversity" means the variability among living organisms from all sources including, inter alia, terrestrial, marine and other aquatic ecosystems and the ecological complexes of which they are part; this includes diversity within species, between species and of ecosystems." Den biologiska mångfald vi har på jorden idag är resultatet av ca 4 miljarder år av evolution. Arter har försvunnit och andra har uppstått och alla har förändrats under tidens gång. Många arter har människan påverkat. En del vi avlat fram, andra har vi tämjt eller förändrat på annat sätt. Det gäller både växter och djur. Att vi inte vill att arter av djur och växter skall utrotas ser de flesta som en självklarhet. Men varför är det så viktigt? Vissa forskare menar att alla arter har sin specifika roll i ekosystemet och om man tar bort en del av kedjan så blir hela systemet svagare och fungerar sämre. Men det finns också de som anser att olika arter är olika viktiga och att man skall inrikta sig på att bevara dem som är viktigast för systemets överlevnad. Alla eller vissa Men om biologisk mångfald inbegriper alla levande organismer, skall vi också värna om bakterier och virus. Smittkoppsviruset som utplånades från jordens yta, skall man också se det en del av vårt ekosystem. Har vi människor rätt att välja vilka organismer vi vill ha kvar och vilka vi vill utrota?

11 För närvarande känner man till omkring 60000 arter i Sverige
För närvarande känner man till omkring arter i Sverige arter är rödlistade, varav 224 är försvunna (från Sverige, inte nödvändigtvis internationellt), 212 är kategoriserades som Akut hotad, 634 som Starkt hotad, som Sårbar, som Nära hotad och 521 som Kunskapsbrist. Här eller där Experter är oense ifall det är värt att lägga ner massor av resurser på att bevara en hotad art i Sverige om det finns mängder av just denna art i till exempel Tyskland. De finns ju kvar – men någon annanstans. Andra menar att det är viktigt att landets flora och fauna behålls som den är – att det är en del av de svenska nationalarvet. Som kungen, eller Pippi Långstrump. Vi saknar inte alltid alla arter som flyttar på sig. För hundra år sedan kryllade det till exempel av loppor och löss i Svenska städer. Det är inte många som idag är ledsna över att de försvunnit. Begreppet är krångligt på flera sätt. För att kunna räkna och studera arter så måste man först vara överens om vad som begränsar just denna art. Ibland är individer av samma art så olika att forskarna inte kan enas om huruvida det rör sig om en och samma art eller om olika underarter. Text: Annelie Karlsson Publicerad: Senast uppdaterad:

12 Ekosystemtjänster Tjänster som naturen ger oss och som vi människor är beroende av Produkter Reglerande tjänster Upprätthållande tjänster Kulturtjänster

13 Ekosystemtjänster Med ekosystemtjänster Utan ekosystemtjänster
Ved som råvara och bränsle Renare vatten Nya plantor på nya ställen Klättring och segling Inget syre att andas Översvämning och mer övergödning Ämne saknas för nytt liv Ingen camping, vandring och friluftsliv

14 Vad ska vi välja, några exempel?
Hotade arter Utsläpp Försurning Hål i ozonlagret Global uppvärmning Saltning av vägar Återvinning och avfall Plast Metaller Utvinning av ny råvara Förbränning av avfall Livscykelanalys Miljömärkning KRAV Svanen MSC FSC Bra Miljöval Osv… Energi och råvara Olja som råvara till bränsle Tvättmedel Energikällor Vattenförbrukning Elektronik

15 Miljöanalys Alla analyser är komplicerade
Bättre att jobba i grupp så man får in olika åsikter och bra diskussioner Jobba systematiskt med början och slut Ställ frågor! Ta bilder Skriv texten Bestäm om ni ska prata eller skriva skyltar. Film, vad ska den ta upp?

16 Arbetsschema 1. Resurser 2. Spridning 3. Halter 4. Tid 5. Jämvikt
Vilka resurser är inblandade? Ämnen och eller organismer? 2. Spridning Vilka olika spridningsvägar finns? Vad sprids? Hur långt sprids det? Hur snabbt sprids det? 3. Halter Är det farligt? Är det mer än i naturen? 4. Tid Kommer det att vara länge eller kortvarigt? Snabb eller långsam process? 5. Jämvikt Försvårar det något annat miljöproblem? Hjälper det mot något annat miljöproblem? 6. Ämnens egenskaper Hur finfördelat är ämnet? Är det lätt att få tag på? Reagerar det lätt med andra ämnen? Arbetsschema Färdig film! Klar vecka 17

17 Livscykelanalys Hur man tar reda på en produkts eller process miljöpåverkan Bild från Liber