Förskolan i fokus Malmö 15 oktober

En presentation över ämnet: "Förskolan i fokus Malmö 15 oktober"— Presentationens avskrift:

1 Förskolan i fokus Malmö 15 oktober

2 Förskolan i förändring Mellan socialpedagogik och skolförberedelse
Sven Persson, Professor i pedagogik Ingegerd Tallberg Broman, Professor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola

3 Föreläsningens teman Förskolans förändring från socialt orienterad verksamhet till skolförberedelse. Professionellt perspektiv: styrning och professionernas ställning. Institutionellt perspektiv: Vad är förskolan för en plats? Vilket barn har förskolan velat skapa?

4 Historiskt: en del i socialpolitiken

5 OECD: två olika närmande
Skolförberedande och skolliknande (anglosachiska länder bl a) Grund för livslångt lärande och för livet (socialpedagogisk tradition) (Norden bl a) Vart är vi på väg? SEKTION

6 Socialpedagogik Integration av omsorg och utbildning
Betoning av barns utveckling och välbefinnande. Kvalitet: en helhetssyn på barnen Exempel på nationer: Danmark, Finland, Norge och Sverige Abrar Hasan, 2007, Starting strong 2006

7 Socialpedagogik Barns deltagande, demokrati, autonomi och frihet.
Betonar barns lek, relationer, nyfikenhet och meningsskapande. En utbildningsfilosofi som betonar psykologisk och social utveckling istället för formell undervisning. Är mer lokal, barnfokuserad och holistisk. Jensen (2009, p. 17); Skriver Jensen, Broström & Hansen (2010)

8 Skolförberedelse: Betonar lärande och utbildning

9 En skolförberedande förskola?
Tydligare lärandeinriktning Ämnen och ämnesdidaktik Tydligare arbets- och ansvarsfördelning mellan förskollärare och barnskötare Tydligare ansvarsutkrävande av förskolechef

10 Det politiska sökandet efter framgångsfaktorer
Strålkastarna riktas mot de yngsta barnen

11 Heckman - glad Nobelpristagare

12 Förskola som social och ekonomisk investering

13 Utbildning – människosyn
”Every education system has a moral goal that it tries to attain. It wants to produce a certain kind of human being. This intention is more or less explicit, more or less a result of reflection; but even the neutral subjects like reading, writing and arithmetic, takes their place in their vision of the educated person.” (Bloom, 1997, s 498).

14 Vad önskar du dig?

15 SMÅ BARN och STORPOLITIK

16 En förändrad förskola? Reviderade läroplaner
Ökad byråkrati och kontroll Standardisering Homogenisering Tester och bedömningar

17 Professionernas perspektiv
Vad betyder denna förändring för professionerna? För professionernas innehåll?

18 Professions- aktörsstyrd verksamhetsutveckling

19 De yrkesverksamma utvecklade förskolan – Sent statligt och kommunalt intresse och styrning
% % % % % %

20 Förändrad situation- Statlig och kommunal styrning och reglering
Reviderad läroplan Ny skollag Ny lärarutbildning Lärarlegitimation Inspektion Utvärdering och kontroll Internationella överenskommelser Barn o förskola som investering

21 Professionsutveckling
Att kunna inta och lyssna in olika perspektiv Att bibehålla aktörsskap

22 Vad händer med förskolans identitet?
Vem jag är blir viktigare än vem jag ska bli

23 Historien skapar Doxa – institutionell identitet
Det (underliggande) som tas för givet, ”goes without saying” Föreställningar som konstitueras och kontrolleras genom språket Dominerande institutionella diskurser som fungerar som sammanhållande och gemenskapande värderingar och normer

24 ”Vi är ju inte som skolan”
inga lektioner, barnen är inte elever, lek och lärande, inte lektioner och rast undervisning och didaktik har setts som överföring av kunskaper Betoning på trygghet och social kompetens

25 Ny institutionell identitet?
Lek och lärande, omsorg, helhet Skolförberedande, ämnesinriktningar och lärande Samhällsprojektet har påverkat

26 Ska förskolan bli skola?
Här slutar del 1

27 Vad händer med EDUCARE – omsorg och utbildning

28 Identitetsbyte?

29 Hur ser förskolepersonal på sig själva?
Potential!

30 Tack för deltagandet