SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT

En presentation över ämnet: "SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT"— Presentationens avskrift:

1 SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT
Klas Eklund SNS, 8 september 2003

2 INNEHÅLL Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar
Internationella data Sveriges tillväxt Tillväxtteorier Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar

3 UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER
Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande) Utan förändring av ”potentiell” BNP

4 POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR
BNP Tid

5 DEFINITIONER BNP från produktionssidan:
BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import

6 HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! Skilj på BNP och BNP/capita
Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) Skilj på BNP och NNP Skilj på BNP och BNI Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft Notera att BNP kan öka genom Fler arbetade timmar Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) Eller pris- och valutaändringar etc etc och att valet av mätperiod är viktigt

7 MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM
Vad ingår och vad saknas? Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? Hushållsarbete Svart sektor Hur mäta offentlig sektor? Hur mäta miljöeffekter? Fördelning, hälsa etc ingår inte BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening Alternativa mått?

8 FÖRDELAR MED TILLVÄXT Högre materiell standard
Privat konsumtion Offentlig konsumtion Utrymme för investeringar Förbättrade icke-materiella villkor Ökad livslängd Folkhälsa Social trygghet Utrymme för kortare arbetstid Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband

9 RISKER MED TILLVÄXT Social utarmning Miljöproblem
Stress och hets Nya folksjukdomar Arbetslöshet? Miljöproblem Resursförbrukning Utsläpp Ekonomernas motargument Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna

10 EKONOMISK-POLITISK REALITET
Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen

11 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap
Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år 0-1000 0,05 1400 1,2 58 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

12 HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap
Period Tillväxt, procent Fördubb-lingstid, år 0,53 132 1,30 53 0,91 77 2,93 24 1,33 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

13 HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap
Tillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan 3,54 20 Japan 2,34 30 USA, Canada 1,94 36 Västeuropa 1,78 39 Latinamerika 0,99 71 Afrika 0,01 7000 Ryssland/Öst -1,10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD

14 SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt

15 TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av Ökade arbetsinsatser
Ökade insatser av kapital (investeringar) Ökad produktivitet Håll isär: Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet Ökad totalfaktorproduktivitet

16 1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR

17 ”GROWTH ACCOUNTING” Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp
där tfp är ”teknisk utveckling” Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana Men det är TFP som avgör den... ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)

18 2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR

19 HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN
Utbildning Bredd och spets Incitamentsstrukturen Utbildningspremien Samverkan human- och realkapital Externa effekter

20 3. INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT
Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar Stabilitet i social och politisk infrastruktur ”Företagarklimat”

21 4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA
Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning Tre stora revolutioner: Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution Informationsteknologin den tredje? Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser

22 5. EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE
Tvärsnittsanalys Jämför olika länder Långa serier Samma land över tiden Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning Relativ position: Upphinnarfaktorn

23 SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988
Period Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”

24 VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950?
Upphinnarfaktorn - sen industrialisering Gynnsam industristruktur God utbildning Frihandel och avregleringar Stor kapitalimport fram till 1914 Fred

25 VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET?
Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut Stora investeringar Överflyttningsvinster Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare

26 SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970 BNP volymtillväxt, logskala

27 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet
1970 1 Schweiz 154 2 USA 148 3 Luxemburg 134 4 Sverige 115 5 Kanada 108 6 Danmark 107 7 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 2001 1 Luxemburg 199 2 Norge 150 3 USA 144 4 Irland 123 Schweiz 123 6 Danmark 120 Island 120 Holland 120 9 Kanada 119 18 Sverige 106

28 TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997 BNP/timme och BNP/cap, procent/år
Tillväxt i BNP/timme Sverige 4,3 1,4 Västeuropa 4,9 2,5 USA 2,0 0,5 BNP/capita 3,6 1,1 3,3 2,2 1,6 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

29 SVENSK TILLVÄXT 1960-1997 Uppdelning av BNP/cap, procent/år
Tillväxt i 1. BNP/timme 4,3 1,4 2. Medelarbetstid -1,1 0,1 3. Sysselsättningsgrad 0,4 -0,4 4. Andel arbetsför befolkning -0,2 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0,9 -0,3 6. BNP/capita (1+5) 3,4 1,1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000

30 VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN?
Effekterna av återuppbyggnaden klingade av Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning Försvagat omvandlingstryck

31 REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES
Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in Osäkerheten om den ekonomiska politiken Sviktande lönsamhet Devalveringspolitik Skattesystemet Långsammare teknisk utveckling

32 HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES
Sverige tappade försprånget inom utbildningen Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig Kraftigt krympande löneskillnader

33 FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK
Snabbt växande offentlig sektor Svårmätt produktivitetsutveckling Men lågt omvandlingstryck Anslags- och budgetstyrning Stigande skattetryck Näringspolitiken Bevarande av gamla strukturer Devalveringspolitiken Förändrade relativa faktorpriser Gratisvinster

34 GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK
Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet En följd av misslyckad stabiliseringspolitik Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten

35 SVENSK TILLVÄXT 1970-95 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori
BNP BNP 1970 1970

36 1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN
1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen Men drev också fram ett uppvaknande Stålbadet tvingade fram en omorientering Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik

37 SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK
EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning Avregleringar i flera sektorer Gradvis öppnande av offentlig sektor Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn Växande allmänt tryck från globaliseringen

38 BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING
“Århundradets skattereform” 1991 Decentraliserad lönebildning Stigande utbildningspremie Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna Nytt pensionssystem

39 BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING
Enklare och mer likformig kapitalbeskattning Kraftigt stigande avkastning på investeringar Utbyggd infrastruktur Inflationsbekämpning och lägre räntor EU-medlemskap

40 EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK
Högre prioritet för inflationsbekämpning Självständig Riksbank Mer stringent statlig budgetprocess Längre mandatperioder EU-medlemskap och EMU-förberedelser

41 STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt
Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2,8 UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2,5 Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA 3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK 2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS

42 VARFÖR? Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen
Kronfallet och det cykliska uppsvinget höjde kapacitets-utnyttjandet Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 “Den nya ekonomin”?

43 DEN ”NYA EKONOMIN” Globalisering Minskade handelshinder
Friare kapitalrörelser Snabb teknisk utveckling Snabbare kommunikation Lägre transaktionskostnader Lägre distributionskostnader Lägre sökkostnader Mindre lager Nya affärsmodeller

44 PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003 Kvartalsvis förändring, näringslivet

45 SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN 1994-2000, enligt McKinsey
Another way to look at the contribution is with a productivity sunrise diagram. SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN , enligt McKinsey 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen 1,32 Telekom 1,33 Datortillverkning Halvledartillverkning Värdepappershandel Detaljhandel Partihandel 31 20 40 60 80 100 Kumulativ andel av BNP GDP

46 INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD)
Utbildning Osäkert Finansiella tjänster 19 (“seems low”) Offentlig administration Minst 12 Hälsovård 41 Tillverkningsindustri Detaljhandel Osäkert Transporter Totalt Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år

47 DÄRUTÖVER Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna
Icke mätbara kvalitetsvinster Folkhälsa Bekvämlighet Valfrihet Distansarbete Distansundervisning Sociala nätverk Offentlig sektor

48 MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR
Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: Mindre flexibel arbetsmarknad Stelare priser Mer reglerade produktmarknader Utbildning och hälsovård i offentlig sektor Betydligt svårare att etablera nya företag Mindre utvecklad riskkapitalmarknad

49 HUR RANKAS SVERIGE I DAG?
Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU Långt framme på IT-specialindex Medium på produktmarknader, finansiell sektor Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt

50 KOMMANDE UTMANINGAR Ökat demografiskt tryck ”Baumols sjuka”
Blir besvärande från 2010 ”Baumols sjuka” Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor Globalisering sätter press på skattesystemet Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga Vad betyder EMU? Handel, pristransparens, investeringar

51 VAD KAN GÖRAS? Öka antalet arbetade timmar Höj produktiviteten
Förbättrade drivkrafter för arbete Skatter, transfereringar, pensioner Arbetskraftsinvandring Höj produktiviteten Håll uppe omvandlingstrycket Både för privat och offentlig sektor Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten Skatter Handel Bättre spetsutbildning