Skrivsamarbete och skrivutveckling inom högre utbildningar

En presentation över ämnet: "Skrivsamarbete och skrivutveckling inom högre utbildningar"— Presentationens avskrift:

1 Skrivsamarbete och skrivutveckling inom högre utbildningar
Andraspråksskribenter och modersmålssvenska skribenter i samtal kring textkonstruktion av en akademisk genre.

2 Syfte: a) Beskriva hur studenters skribentprofiler gestaltas i samförfattarskap i samband med laborationsrapportskrivande. b) Belysa vilken betydelse samförfattarskap kan ha för studenternas socialisering in i genren.

3 2. Teori och centrala begrepp 2
2. Teori och centrala begrepp 2.1 Sociokulturell teori, baserade på Bachtin och Vygotskij, enligt vilka all interaktion är inbäddad i sociala och historiska ramar. 2.2 Dysthes diskursmodell (i Evensen, Hoel 1997). Skrivande i ett dialogiskt perspektiv. ”En dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin”

4 En dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin.
Sociokulturell kontext Institutionell kontext Skrivsituation Genre Ämne Skribent TEXT Läsare Andra texter En dialogisk diskursmodell med utgångspunkt i Bachtin.

5 2.3 Den dubbla dialogen; Linell (samtal) och Evensens (skriftspråk)
Institutionen laborationsrapporten (diskursgemenskap) (genre) Inter- text situerad(e) TEXT situerad(e) skribent (er) läsare Inter-text laborationsverksamhet rapporterar/redovisar mål, normer summerar/analyserar ”Skribenten anpassar sig inte bara till mönster utan också till den unika interaktionen, till de aktuella mottagarna, sitt eget syfte osv.” (Blåsjö, 2004, s. 37).

6 2.4 Perspektiv på genre Det ökade intresset för genre inom språkvetenskap ser Ledin (1996) som ”the social turn av linguistics” och han kallar genre för en möjlig förmedlande länk mellan textuella och sociala förhållanden. Berge & Ledin (2001:4) menar att genre är ett fruktbart begrepp eftersom ”det har /…/ visat sig vara till stor hjälp för att förstå hur vi använder texter i en viss kultur, och för att fånga hur texter är beroende av retoriska situationer och strategier.”

7 Forskningsinriktningar: Den australiska genreskolan
Uppstod för att förbättra skrivundervisningen. English for Special Purposes (ESP, EAP) Uppstod för att förbättra skrivundervisningen. Har ägnat sig främst åt akademiskt skrivande. Den nyretoriska genreforskningen Riktar sig mot en starkt textorienterad, formaliserad genresyn; det går inte att karakterisera genre utifrån textinterna kriterier, eftersom genrer är dynamiska.

8 Johns (1997) menar att skribenter och läsare, som kommunicerar med texter inom en viss genre, i idealfallet delar samma kunskaper. Hon menar att de kan tänkas ha gemensamma kunskaper om genrens: namn kommunikativa mål roller kontext textmönster/schematisk struktur innehåll register kulturella värden intertextualitet

9 2.5 Kollaborativt skrivande
Ömsesidig interaktion (mutual interaction) (social interaktion & symmetri/asymmetri) Förhandlande (negotiation) Kognitiv konflikt Delad expertis Yong (2010) (Tar även upp affektiva faktorer, användandet av L1, rekursivt skrivande (backtracking) och humor.)

10 Material: Inspelningar av studenternas samtal under skrivprocessen. Texter, dvs. laborationsrapporter inklusive lärarnas kommentarer. Intervjuer med informanter och lärare (även informella samtal) Observationer

11 Anneli VT03 HT03 Informanter Anneli Anneli Sofia Sofia Jenny Jenny
Malin Antal rapporter

12 Lan Informanter Lan Lan Lan Linda Hong Hong Antal rapporter 1 2 1
VT04 HT04 VT05 Informanter Lan Lan Lan Linda Hong Hong Antal rapporter

13 Mika Informanter Mika Mika Mika Per Per Johanna Benna Lan Pasi Linda
VT03 HT03 HT04 Informanter Mika Mika Mika Per Per Johanna Benna Lan Pasi Linda Memet Pasi Tomas Antal rapporter

14 Inspelningar av skrivtillfällen ca
Inspelningar av skrivtillfällen ca. 32 timmar (1917 minuter) Laborationsrapporter 11 st. (Inklusive lärarkommentarer till ovan angivna rapporter) Föreläsningsobservationer 2 st. Laborationsobservationer ca. 30 st. Intervjuer 1 intervju med Anneli och Sofia 1 intervju med Anneli, Sofia och Malin 1 intervju med Lan 2 intervjuer med Mika Individuella intervjuer med 4 kursansvariga lärare och 4 laborationslärare Dokument Mallar: a) Instruktion för utarbetande av laborationsrapporter b) Anvisning för utarbetande av teknisk/vetenskapliga artiklar och laborationsrapporter

15 Analys av laborationsrapporten i utbildningens pedagogiska praktik (Kapitel 4)
Utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilken plats intar laborationsrapporten under utbildningen? Vilka redskap tillhandahåller institutionen studenterna för att de ska ha möjlighet att förvärva och förbättra kunskaper om laborationsrapportskrivande? På vilket sätt förmedlas kulturella, funktionella och textuella aspekter som studenterna förväntas ta hänsyn till och ha kunskap om för att kunna skriva en laborationsrapport som är i enlighet med lärarens förväntningar?

16 Med kulturella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag tänkesättet och de normer som institutionens skrivkultur vill att studenterna ska förvärva och utveckla. Med funktionella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag kunskaper om genrebenämning (laborationsrapporten), kommunikativa/sociala mål med uppgiften, samt roller (mottagarperspektiv; för vem skriver jag?). Med textuella aspekter vid laborationsrapportskrivande avser jag kunskaper om globala och lokala textkonventioner som studenterna måste förvärva för att skriva en rapport som är i enlighet med lärarens förväntningar.

17 Analys av texter Utformade informanterna rapporten enligt genrenormen?
Vad har läraren kommenterat och vad har läraren inte kommenterat men borde ha blivit kommenterat enligt genrenormen? Hur ser lärarresponsen ut, dvs. lärandestöd eller inte?

18 Analys av samtal (samtalssituationen)
Hur ser skrivsituationen ut? Hur ser organiseringen av skrivuppgiften ut? Vilka textuella episoder problematiserar informanterna (fördelade över kategorierna övergripande textmönster, register, formalia och språkriktighet)? Vad har informanterna för röst/roll vid organisering av skrivuppgiften och vid textuella problemepisoderna? Hur ser problemlösningsprocessen ut?

19 Metod vid samtal: Avgränsa episoder. Begreppet episod har jag hämtat från tidigare klassrumsstudier av andraspråkselevers kollaborativa dialog, där fokus ligger på förhandling om språkliga problem (Swain 1998). En episod inleds genom att en deltagare upptäcker en problempunkt i samband med textkonstruktionen och därför initierar en diskussion, och episoden avslutas när diskussionen är genomförd (jfr Lindberg 1998 s.203).

20 Problematisering eller inte. ”Måste man hänvisa i texten till figuren
Problematisering eller inte? ”Måste man hänvisa i texten till figuren?” ”Vad är det för nummer på figuren?” ”Har du skrivit om syftet med undersökningen?” ”Ska vi skriva ett syfte i Introduktionen?”

21 Övergripande textmönster:
Organisering av innehåll Utveckling av innehåll Utförlighet Register: Stil/form Ordval/uttryck/formulering Formalia Språkriktighet

22 Syfte 1: Informanternas skribentprofil Vad har informanten för andel i, samt röst/roll för textutformningen? Vad har informanten för förhållningssätt till lärarrösten (interaktionsaxeln) och textkonventioner (traditionsaxeln)?

23 Syfte 2: Kollaborativt perspektiv
Fungerar den sociala interaktionen? Hur ser interaktionsmönstret ut? Förekommer förhandling? Förekommer lärandestöd (för att uppnå gemensam förståelse)? Hur ser problemlösningsprocessen ut, dvs. delar informanterna perspektiv för textutformningen eller förekommer divergerande synsätt?

24 Hur ser interaktionsmönstret ut?
Storch 2002:128 high mutuality expert/novis collaborative Low equality High equality dominant/passive dominant/dominant Low mutuality

25 Ämne: Utförlighet – mängden resultatredovisning
Avsnitt: Sammanfattning Samtalsaktivitet: Lan ger bekräftande återkopplingssignaler Linda: vi skulle kunna skriva om det lite sådär mer sammanfattat det där Lan: ja ((svagt, lite undrande)) Linda: bara skriva liksom mer svar / vi behöver inte skriva frågor i sammanfattningen /…/ å sen så kan jag skriva lite sammanfatta / sammanfatta på sammanfattningen Lan: ja sammanfatta på småförsöken Linda: ja Lan: ja /…/ Linda: men det gör jag själv så går du hem för du har gjort mycket mer

26 Resultat: Kapitel 4 Vilken plats intar laborationsrapporten under utbildningen? Den skivaktivitet som tar störst plats; ca rapporter skrivs per termin. Lärarnas förhoppning är att den frekvensen ska leda till att studenterna socialiseras in i ett naturvetenskapligt/tekniskt tänkesätt.

27 Vilka redskap tillhandahåller institutionen studenterna för att de ska ha möjlighet att förvärva och förbättra kunskaper om laborationsrapportskrivande? Instruktioner Lärarrespons ”Jag saknar er beräkning av Etoh-halt via dest” (respons på det faktiska innehållet) ”Sammanfattning?” (respons på avsaknaden av ett helt avsnitt) ”Saknas någonting” (respons på ett ofullständigt subjekt i meningens fundament)

28 Skrivsamarbete Positiva argument: ”att man i grund och botten tror på att grunddynamiken fungerar”, eftersom ”de lär varandra”, och ”man lär sig mycket av att diskutera”. ”Det man kan konstatera är att de som är svagare, de mår väldigt bra av att diskutera med någon som kan mer.” Ett annat viktigt argument som framförs för samarbete rent generellt är att studenterna måste kunna samarbeta i sin framtida yrkesroll, eftersom samarbete där oftast är en förutsättning för verksamheten. Negativa argument: ”De missar helheten om de delar upp skrivarbetet.” ”Vissa deltar för lite.”

29 På vilket sätt förmedlas kulturella, funktionella och textuella aspekter?
Skrivsamarbete är det enda redskapet där studenterna eventuellt kan dra fram tyst kunskap om samtliga aspekter. Lärarrespons utnyttjas dåligt, eftersom den är inkonsekvent vid textuella aspekter, och det saknas ett metaspråk, inte minst för kulturella och funktionella aspekter. Exempelvis skulle lärarna kunna ge kommentarer som: I en labbrapport brukar man inte skriva XXX, eftersom /…/; Målet med undersökningen var XXX skriv därför svar på XXX; Läsaren av rapporten är inte intresserad av XXX etc.

30 Kap 5-7 Fallstudierna Vissa generella resultat:
Andraspråksskribenterna problematiserar främst på textens lokala nivåer. De modersmålssvenska skribenterna problematiserar mest övergripande textmönster. Vikten av skrivsituationen: Gemensamt textbygge ökar problematiseringar på textens lokala nivåer, även för modersmålssvenska skribenter. Bristande lärarrespons kan skapa godtycklighet hos informanterna.

31 Lan & Linda Lan & Hong (1 rapport) (3 rapporter) Övergripande textmönster Register Formalia Språkriktighet Total

32 Anneli m.fl. (1 rapport) (3 rapporter) Övergripande textmönster Register 14 5 Formalia 3 6 Språkriktighet 5 10 Total 35 38

33 Rapport 1: Anneli: vi sätter figur två då / ja tror att vi ska klippa ditt i mitt för att bilden sitter inte ihop / du ska få disketten så att du kan spara den 7 kan ja sätta ihop det Jenny: ja (4) jag ska hänvisa till den också Anneli: ja det gör vi xxx (7) ska vi skriva ut Jenny: va vill du att jag ska kalla den Anneli: Inledning Rapport 4: Sofia: Inledningen skriva jag bara / jag blir helt förvirrad Anneli: eller Bakgrund då? (3) kallar det va du vill (3) vi kan kanske skriva eller vi kan kalla det för Teori (1) SKRATTAR nu när du skrivit bakgrund (2) hör ni bettor vi skriver Teori i ställe för bakgrund så ritar vi väl fermentor Jenny: det låter som en bra idé Anneli: du och jag tillsammans

34 (1) Ämne: Utförlighet – mängden resultatredovisning
Avsnitt: Sammanfattning Lan: du har ju / du har resultatet av småförsöken? Linda: ja (1) jag har dom här ((bläddrar)) ska jag bara skriva sådär i sammanfattningen eller ska jag skriva resultat i sammanfattningen också (1) dom här små försöken? Lan: är det resultatet man skriver? Linda: ja man skulle skriva sådär bara / liksom grundläggande vad man har gjort resultat XXX resultat XXX Lan: mm

35 (2) Lan: men är det inte onödigt man har två texten samma
(2) Lan: men är det inte onödigt man har två texten samma? Linda: ja Lan: på samma ställe? Linda: fast / alltså på riktigt är så att man ska se i samman / så att det bara om man vill kolla genom massa med arbeten så läser man bara sammanfattning Lan: jo Linda: så därför ska du XXX det känns lite fånigt XXX Lan: så man gör samma sak? Linda: mm ((bekräftande)) Lan speciellt när man har såna här småförsök blir jättesvårt Linda: mm (5) det är liksom inte anpassat till såna här grejer labbrapporter tycker inte jag Lan: nej Linda: dom stora

36 (3) Lan: vi skriver här bara varför det blir si å så liksom valens elektron / den här elektronen som hoppar hit å dit med p-h-n Linda: mm ((låter fundersamt)) Lan: ledningar såna där kanske XXX Linda: men det är teorin ju Lan: är det det? Linda: eller? Lan: aha SKRATTAR Lan: ja / därför jag har jätte svårt liksom / jag har skrivit kanske / du borde läsa om / det vissa delarna liksom / jag vet inte vad den tillhör / tillhör den teoridelen eller sammanfattningen eller tillhör den delen till utförande? Linda: ja okej / alltså om / i sammanfattningen så ska du väl ha lite lite av varje del Lan: mm Linda: så du skriver jättekort vad du har gjort å så skriver du resultatet av det Lan: ja Linda: teoridelen där förklarar du ju teoretiskt vad det är som händer / just det där med bandgapan å Linda: som vi har gjort XXX

37 Delad expertis: (4) Linda: vad säger man
Delad expertis: (4) Linda: vad säger man? att / att det finns ett samband mellan voltutslaget och absorbansen (1) äh:? Lan: det är ju proportionella Linda: a just det så säger man Lan: ja mm

38 (5) Linda: kan ljuset (2) från en diod (2) generera Lan: äh: Linda: generera Lan: vad betyder det? Linda: äh:: alltså ge (3) ge upphov till spänningen Lan: ja Linda: bereda spänning

39 (6) Linda: den gula diodens ljus (3) kan ge upphov till (4) att / att en röd diod (2) genererar spänning (5) två n där Lan: två n / en? Linda: och sen Lan: men inte tvärtom Linda: nej / och sen den där Lan: nehej Linda: diodensljus den ska inte sitta ihop Lan: nej? ((låter förvånad över att det ska skrivas som två ord))

40 (7) Hong: i en timme Lan: på en timme ((skriver samtidigt))
Hong: i en timme eller på en timme jag vet inte Lan: på en timme (1) säger man i inte på? på en minut / på en timme Hong: jag vet inte Lan: ((Lan skriver en preposition, men jag vet inte vilken)) (8) Lan: i en timme eller på en timme? i en Hong: i en timme / under en timme eller? under en timme? Lan: ja

41 (9) Lan: torrt ((skriver)) Hong: mm (7) har du två t där? Lan: eh: ((ändrar)) alla glasvaror riktiga torra eller riktigt torrt? Hong: nej torrt tror jag Lan: alla Hong: torra Lan: torra men det är konstigt va? Hong XXX Lan: det måste vara torra Hong: ja Lan/Hong: absolut ((svårt att höra vem som säger det)) Hong/Lan: ja ((svårt att höra vem som säger det))

42 (10) Lan: produkten omkristalliserades med varm Hong: ja Lan: toluen /med /med cirka ((skriver)) tretti milliliter Hong: varmt Lan: varmt Hong: inte varm Lan: oj ((ändrar))

43 Vad får den kunniga/experten ut av ”att lära ut”?

44

45 Vad får den duktiga/experten ut av ”att lära ut”
Vad får den duktiga/experten ut av ”att lära ut”? Vad får studenterna ut av djupa diskussioner kring en problematisering?

46

47

48